Alternativ.nu
Mat & tillvaratagande => Mejeriprodukter => Ämnet startat av: Stadsbarn skrivet 22 maj-10 kl 05:58
-
Eftersom jag vill kunna sälja min ost har jag anmält livsmedelslokal till kommunen. Räknar med att göra max 200 kg/ år. Det är ju inte mycket i ostsammanhang. 3200 kr tar kommunen i kontrollavgift + 800kr i anmälan. Det är ju inte klokt! Dessutom lär provtagningarna som skickas till labb totalt kosta ett par 1000 inkl fraktkostnader. Det är dyrt att följa regelverket!
-
JA det var väldigt dyrt. Tycker att man borde uppmuntra de som vill starta eget. Men lycka till med din ost :)
-
Frågan du får ställa är om det verkligen är att betrakta som livsmedelsföretag. Inom biodling får man producera 1000 kg utan anmälan. Reglerna säger att det ska vara en viss omfattning för att det ska gälla. Driver du det som företag sitter du i skiten direkt men gör du det som hobby i liten skala så ska man inte fråga så mycket. :)
-
Det är förslag på gång, för att minska dessa kostnader och problem, under en viss skala ska samma regler då gälla som om du gjorde för husbehov.
Om det sedan går att få igenom förslaget är ännu ovisst.
-
Mycket intressant! Har du någon aning om var i processen detta förslag befinner sig?
-
Jag tar upp det i morgon med KD:s partisekreterare. Detta är ett förslag som den tidigare regeringen avslog, från en KD motion. Och nu när alliansen kan genomföra det, verkar det som det kommit bort i allt annat som man sysslar med. Få politiker är införstådda med att problemet överhuvudtaget finns.
-
Visst vill jag bli av med avgifterna, men ca 5000 om året är väl inte särskilt mycket..?
-
Visst vill jag bli av med avgifterna, men ca 5000 om året är väl inte särskilt mycket..?
Beror på skalan av din verksamhet!
Det finns de som vill sälja två grisar.
-
ja.. du har kanske rätt. insåg att om den här tjejen säljer koost, så är 5000 ca 13 % av omsättningen, å det är ju å ta i.
-
Ja då förstår du kanske, hur småsklaighet, självhushållning och mindre kooperativ missgynnas av en lagstiftning, som iofs är nödvändig för industriproduktion.
Avgift per djur, och inte efter besök, såtillvida att skötslens försummelse inte kräver återbesök.
-
Men det är ju faktiskt det nya redan nu, avgifterna har blivit betydligt mer anpassade till verksamheten och riskklassningen.
Om det visar sig att trådskaparen har jättefin ordning på sin tillverkning och sköter alla papper, så kommer hon att få en betydligt lägre avgift kommande år.
Man har lagt över ett betydligt större ansvar på producenten/tillverkaren att ha sin verksamhet i ordning och enligt lagen, har man det, så ska avgifterna minska betydligt.
Förr fick man ju betala en årlig avgift, oavsett om det kom någon inspektion, så ska det inte vara längre, utan man betalar för faktiska inspektioner.
Så är det iaf sagt att det ska fungera.
-
Men det är ju faktiskt det nya redan nu, avgifterna har blivit betydligt mer anpassade till verksamheten och riskklassningen.
Om det visar sig att trådskaparen har jättefin ordning på sin tillverkning och sköter alla papper, så kommer hon att få en betydligt lägre avgift kommande år.
Man har lagt över ett betydligt större ansvar på producenten/tillverkaren att ha sin verksamhet i ordning och enligt lagen, har man det, så ska avgifterna minska betydligt.
Förr fick man ju betala en årlig avgift, oavsett om det kom någon inspektion, så ska det inte vara längre, utan man betalar för faktiska inspektioner.
Så är det iaf sagt att det ska fungera.
På väg, men ännu inte förankrat i kommunerna.
-
Det som stör mig är att man betalar samma avgift oavsett hur mycket man producerar. Oavsett om jag producerar 200 kg eller 2000 kg så är avgiften samma. Jag har ju kostnader för mjölk plus lite annat, så jag måste sälja 20-25% av min produktion innan det har betalat de olika avgifterna. Och då har jag inte fått ett öre i ersättning till mig själv. Så i dagsläget har jag bestämt mig för att bara hålla på för egen del. Jag hoppas att det blir ändring i regelsystemet.
-
Men så ska det inte vara heller, du måste ha fått bristfällig information från din kommun.
Redan 2007 infördes den nya modellen för avgifter, där den baseras på en riskbedömning av din verksamhet.
Så jag vet inte riktigt vad Skytten menar när han säger att det inte är förankrat hos kommunerna.
Man kan, bara som ett exempel, titta på hur Timrå kommun gör när dom riskklassar ett företag,
http://www.timra.se/upload/8871/Avgift%20Butik.pdf (http://www.timra.se/upload/8871/Avgift%20Butik.pdf)
Ett problem för dig skulle kunna vara att du hamnar i högsta riskklass för att du hanterar opatöriserad mjölk.
Men å andra sidan så är en annan punkt att se till verksamhetens omfattning, och där skulle din risk då dras ner igen.
Och om det visar sig att allt fungerar bra så kan du följande år kanske hamna på 2 timmars avgift.
Första året så sätts man däremot i en medelklass, eftersom man inte är analyserad än.
Nu har livsmedelsverket gjort en utvärdering av metoden,
http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Metod-for-riskklassning-av-foretag-utvarderad/ (http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Metod-for-riskklassning-av-foretag-utvarderad/)
och då kommit fram till att den kanske bör justeras lite, just med tanke på jättesmå verksamheter.
Där är vi alltså ännu inte.
-
Tack för lysande länkar! Det är ju fan att inte Livsmedelsverket själva kan lägga ut såna dokument, deras infoavdelning suger. När jag varit på livsmedelskurser har läraran hänvisat till diverse kommuner i norrland, de har bäst info.