Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: AnnaPanna skrivet 01 maj-10 kl 18:20
-
Hej!
Jag har en gödselstack som stått länge. 1-2 år. Jag har sparat den för att få bra matjord. Det är hästskit och halm. När jag gräver i den hittar jag MASSOR med mask! Den är svart, fuktig lite tung liksom... Inget jag tror att morötter klarar av att växa neråt i.
Nu undrar jag: Behöver jag blanda ut den med något om jag ska odla kålväxter?
Till de andra grönsakerna har jag blandat ut med gammal matjord. Men nu är matjorden slut. Vad föreslår ni att jag ska göra? ???
Kvar att sätta i jorden:
Grönkål
spetskål
broccoli
sockerärtor
Snälla hjälp en entusiastisk nybörjare! ;D
//Anna
-
Jag skulle blanda i torv, inte bara för att komposten är kompakt, utan för att det finns fara för att det blir för "högoktanigt." Sand skulle också gå, men jag skulle välja torv.
Dyngmasken gör absolut ingen skada.
-
Enligt din webbsida har du en gård. Då bör du ha massor med jord. Jag råder dig att skaffa en grundläggande odlingsbok och lära dig att odla jorden. Gödsel är en underbart bra tillsats, men inget som man normalt sett odlar i.
-
Där du odlar finns väl jord att gödsla, och eventuellt luckra med torv. Eller odlar du i lådor?
-
Om det är massvis med mask i den så är den förmodligen inte färdigkomposterad. Hade den varit det hade maskarna inte haft någonting där att göra :P
Stallgödsel använder man främst för indirekt gödsling, d.v.s. det förbättrar jordens struktur, vatten- och näringshållande förmåga m.m. Det skall inte finnas särskilt mycket näring i en välbrunnen stallgödsel som jag förstått det, men litet finns det ju alltid.
-
Vi planterar alltid pumpor direkt i gösselstan. Det funkar utmärkt. Annars blandar vi upp den komposterade gösseln med jord så blir det ok. Jag tycker att den torkar fortare än vanlig köpt. Varför vet jag inte?
-
Vi planterar alltid pumpor direkt i gösselstan. Det funkar utmärkt. Annars blandar vi upp den komposterade gösseln med jord så blir det ok. Jag tycker att den torkar fortare än vanlig köpt. Varför vet jag inte?
Det går också bra att odla pumpor i jord med tillsats av säg 5-10 liter gödsel per pumpa (eller lite mer om man föredrar det). Då räcker gödseln till mycket fler pumpor.
-
Det skall inte finnas särskilt mycket näring i en välbrunnen stallgödsel som jag förstått det, men litet finns det ju alltid.
Det låter som du tänker på kväve. Det försvinner en del kväve under brinningen men hur mycket som försvinner beror på hur gödseln hanteras. Den ska t ex inte få för mycket vatten så näring lakas ur, inte heller vara för torr och luftig. Övrig näring finns ju kvar om gödseln inte urlakas av för mycket regnvatten.
-
Vi är också nybörjare på odling. Började med att odla lite som test förra året och kör nu i lite större skala i år. Vi har tung lerjord och trodde som du att här kan väl inte morötterna klara av att växa nedåt. Men de blev jättefina och stora. Enda problemet var väla att de såg ut som bläckfiskar eftersom jorden tydligen var otroligt näringsrik.
Att döma av detta så klarar morötter ganska mkt när det gäller att växa nedåt i hård jord.
-
Det går också bra att odla pumpor i jord med tillsats av säg 5-10 liter gödsel per pumpa (eller lite mer om man föredrar det). Då räcker gödseln till mycket fler pumpor.
Jag menade bara att det va bra att använda.... självklart kan man späda ut med jord...
Men vill man dölja göselstan är det bra att sätta pumporna direkt runt. Då syns inte skithögen ;D ;D (Vi har ju en rejä eftersom vi har 10 boxplatser.)
-
Jag tycker att det fungerar alldelens utmärkt att odla i min halvbrunna hästgödsel, jag fyller mina odlingslådor med hälften sand och hälften gödsel. Jag har bara torv åt mina hästar så det blir kanon gödsel och det växer så det knakar i alla odlingar och rabatter.......
-
Till er djurägare-gödselodlare:
Om det är ert sätt att lära er odla så har jag inga invändningar, jag bara försöker förmedla lite elementär odlingskunskap. Men tillämpas era metoder i större skala så innebär de resursslöseri. Kanske kan försvåra för ekologisk odling t.ex. i den mån det råder brist på naturgödsel.
-
Men tillämpas era metoder i större skala så innebär de resursslöseri.
Kan man ju tycka. Men ingen vill ha min gödsel. De kan tänkas att det finns någon bonde som vill ha betalt för att forsa bort den. Men det tänker inte jag betala. Djurlösa grannar kommer varje år och tar hem gödsel från mig till sina planteringar. Jag har mer gödsel än lös matjord. Min åker med vall eller mina hagar vill jag inte gå och gräva i. För att slippa åka och KÖPA jord i säck (känns inte så miljövänligt) så undrade jag här om det var någon som, precis som jag, har mer gödsel än vad som kanske är vanligt. Kanske konstigt men så är det. Man tager vad man haver.
Tack alla för era tips! :)
Bra tipps att blanda i torv eller sand!
Ska prova det!
Nu ska här odlas. Orkar inte grödorna växa få det väl ligga till nästa år...
Hör kanske av mig i höst och berättar hur det gått
-
Min åker med vall eller mina hagar vill jag inte gå och gräva i.
Tack för att du berättade, men detta förstod jag inte.
-
Hon menade nog att hon inte ville gräva upp matjord från vall eller hagar, och att hon därför hellre använder gödseln att odla i direkt.
Ett tips som jag inte tror tagits upp i denna tråden, är att man gärna kan blanda i alla höstlöv man kan komma över i gödseln, så skapas en lite mindre näringsrik kompost, som är utmärkt att odla i våren efter. Löv brukar finnas i överskott, kolla med grannar var de gör av med sina, och be att få ta deras. Gödsel är näringsrik och går att odla i, men innehållet blir mer balanserat om man blanda upp med lite kolrikare material, som löv eller torv. Löven har den stora fördelen att de är gratis och oftast inte behöver transporteras särskilt långt.
-
Här har vi också mer gödsel än vi gör åt med.
Vartannat år får vi ta hit lastbil och grävskopa för att tömma göselstan.
Det är naturligtvis inte roligt att behöva betala för att bli forsla bort det.
Håller helt med att det är bättre att odla i det istället.
-
Varför annonserar ni inte om att ni har välbrunnen gödsel att sälja, det borde finnas massor av trädgårdsintresserade som skulle vilja köpa.
-
Ett tips som jag inte tror tagits upp i denna tråden, är att man gärna kan blanda i alla höstlöv man kan komma över i gödseln, så skapas en lite mindre näringsrik kompost, som är utmärkt att odla i våren efter.
YES!!! löv finns i överflöd!
Det ska jag göra i höst! Toppen!!!!
Tack!
-
Varför annonserar ni inte om att ni har välbrunnen gödsel att sälja, det borde finnas massor av trädgårdsintresserade som skulle vilja köpa.
Trodde jag också. Men tom en del av grannarna köper hellre gödsel i säck i affären... ???
Men en del kommer hit å skotkärrar hem. ;D
-
Om det finns kolonilotter i någon större ort/stad i närheten så kan man prova att sätta upp lappar på deras anslagstavla, där brukar finnas en del alternativa människor, som inte är fastlåsta i inställningen att allt måste vara förpackat i hygienisk förpackning för att inte vara livsfarligt.
Annars kan man kolla med lokalföreningarna för Sesam, Trädgårdsamatörerna, Svenska trädgårdsföreningen, FOBO eller liknande, så att de kan sprida informationen till sina medlemmar. Jag tror att de finns massor av människor som vill köpa/få gödsel och massor av människor som har för mycket gödsel, problemet är att dessa grupper inte hittar varandra.
-
Om det finns kolonilotter i någon större ort/stad i närheten så kan man prova att sätta upp lappar på deras anslagstavla, där brukar finnas en del alternativa människor, som inte är fastlåsta i inställningen att allt måste vara förpackat i hygienisk förpackning för att inte vara livsfarligt.
Annars kan man kolla med lokalföreningarna för Sesam, Trädgårdsamatörerna, Svenska trädgårdsföreningen, FOBO eller liknande, så att de kan sprida informationen till sina medlemmar. Jag tror att de finns massor av människor som vill köpa/få gödsel och massor av människor som har för mycket gödsel, problemet är att dessa grupper inte hittar varandra.
Bra tänkt. Men så mycket är det inte.
-
På det området jag odlar är där en man som kör och hämtar en jävla massa säckar hästgödsel i torv. För en överfull svart sopsäck pröjsar vi 30 kr eller gör någon bytesaffär. hade jag haft fungerande dragkrok på bilen hade jag med vänner kört och hämtat själv. har sett på andra trädgårdsforum, tex odla.nu att där annonserar ridskolor i jordforumet.
visst, hade trädgårdsfredag på svt använt sig av hästgödsel så hade fler efterfrågat den, ungefär som mat-tina och rapsoljan.
-
På det området jag odlar är där en man som kör och hämtar en jävla massa säckar hästgödsel i torv. För en överfull svart sopsäck pröjsar vi 30 kr eller gör någon bytesaffär. hade jag haft fungerande dragkrok på bilen hade jag med vänner kört och hämtat själv. har sett på andra trädgårdsforum, tex odla.nu att där annonserar ridskolor i jordforumet.
visst, hade trädgårdsfredag på svt använt sig av hästgödsel så hade fler efterfrågat den, ungefär som mat-tina och rapsoljan.
Lite gödseltankar
Att samordna från ex ett kolonilottsområde är nog väldigt bra! I lite större privatstallar i storstadsområden (där man har störst kostnader att bli av med gödseln) finns också ett (tyvärr ofta) välgrundat motstånd mot att ha massa främmande människor springandes kring djur och stallar. Dels för att det är säkerhetsrisker med folk som inte har vett att uppföra sig, stora värden i form av utrustning som finns i stallen, rädsla för "häst-skärare" mm. I det perspektivet kan man ta en lite högre stallkostnad (som ofta är rätt hög ändå) för att slippa problemet med att ha främmande människor springandes runt stallarna. Är det en eller ett par fasta personer som kommer varje vår är det nog en annan femma för de flesta. Ridskolor är det nog lättare med också, det är ju redan en rätt offentlig plats.
Sen en annan sida av det hela är ju också att man som stallägare knappast blir av med all gödseln på detta sättet. En del, men inte all. Med en begränsad gödselplatta som oftast är knökfull på våren så måste man bli av med allt och får fortfarande betala någon för att komma och ta bort resten. Då är det minst jobb att låta denne ta rubbet eftersom man fortfarande står med kostnaden för det.
Vissa stall har avtal med torvleverantörer, de betalar för torven och får gödseln hämtad gratis (läggs i container) då de kan sälja som gödsel sedan. Men det begränsar vad som får hamna i containern också, endast skit och torv.
Vet att usek på några ridskolor har packat och sålt gödsel för att få in pengar till aktiviteter, det borde vara fler som gör, alt skolklasser. Men det är väl för mycket jobb för de flesta ungar och föräldrar.
-
Förhoppningsvis kommer det biogasproduktion lite överallt framöver, och då borde man kunna få gödsel bortkörd nån gång per år. Även häromkring finns det många hästägare som ser gödseln som ett avfallsproblem. Många är mistänksamma mot deras gödsel, då man tror att man stoppar i hästarna mycket mediciner.
-
Varför annonserar ni inte om att ni har välbrunnen gödsel att sälja, det borde finnas massor av trädgårdsintresserade som skulle vilja köpa.
Vi har packat i färdiga säckar och satt upp en skylt. Den har suttit där sen i söndags och fortfarande står alla säckar kvar. 10:- säcken. Men då är jobbet gjort och säcken ingår. Bara säcken kostar 4,50 för de tunna håller ju inte.
-
Tom min granne som själv har hästar köper koskit på påse istället.
Jag har erbjudit mor min att hämta gödsel här, både brunnen hästskit och hönsskit, men hon är rädd för att det ska vara mycket ogräsfröer i.
-
Här vill mina grannar ha våran brunna hästgödsel. Så jag får knappt något själv till mina land. Men i år och i höstas fick min man köra hem till mig först. En granne bredvid oss har han kört till i flera år och hon har mycket finare odlingar än vad jag har. Och de får den gratis,hästgödseln alltså.
Så nu hoppas jag att jag får lika fina grödor, för nu har jag varit först på våran gödsel. ;)
-
Och de får den gratis,hästgödseln alltså.
Visst kunde de få den gratis här med. Men barnen packar och kör fram den i säckar. Är inte förmycket med 5,50 /säck tycker jag. Vill de inte ha den får de låta bli. Det är ju ändå smidigt för dem att bara lyfta in säckarna i bilen.
-
Nej det är billigt för bra gödsel. Förstår inte varför folk är så snåla. Men om de köper i en affär, då går det bra att betala.
-
Visst kunde de få den gratis här med. Men barnen packar och kör fram den i säckar. Är inte förmycket med 5,50 /säck tycker jag. Vill de inte ha den får de låta bli. Det är ju ändå smidigt för dem att bara lyfta in säckarna i bilen.
Jag hämtar gratis hos hästgrannar. Men hade jag inte den möjligheten skulle jag utan att blinka betala för att få den färdigpackad i plastsäck :)
-
Ibland är vi människor så korkade, om skiten var packad i "köpepåsar" och dubbelt så dyr, skulle det säkert gå åt som smör i solsken ;) Jag lastar min hästgödsel blandad med torv på en släpkärra och kör den till ett kolonistugeområde, där får de själva fylla sina skottkärror och köra "hem", för detta betalar de 15 kr /kärran. Jag brukar sälja för ca 1500 varje år och det är ju ett bra tillskott att köpa ny torv att ströa med nästa vinter :D Sedan har jag satt upp en lapp på affären om att jag kör hem en släpkärra till tomten för 500 kr. Mycket skotta skit blir det, men det känns otroligt tillfredställande när kasa är tomt......
-
Tom min granne som själv har hästar köper koskit på påse istället.
Låter ungefär som min granne. Bränner fårskiten om våren, köper konstgödsel till vallen och ko- eller hönsskit på påse till rabatterna....
Så när jag och andra odlar i nästan ren gödsel så uppfattar vissa det som resursslöseri medan det är en utväg att över huvud taget göra något kreativt av gödslet.
Vi blir i bästa fall av med 15 säckar gödsel per år till släkt och vänner och kollegor.
Ingen lätt ekvation det här.
-
att det skulle vara resursslöseri att odla i ren gödsel är ju bara rent teoretiskt. i verkiligheten funkar det precis som alla beskriver här. själv har jag en hög välbrunnet fårgödsel + grannens gigantiska hög från i höstas, som bara ligger. ingen vill ha. jag odlar alltid squash och pumpa direkt i gödselstacken, eller i rena gödsellimpor. helt perfekt.
-
att det skulle vara resursslöseri att odla i ren gödsel är ju bara rent teoretiskt. i verkiligheten funkar det precis som alla beskriver här. själv har jag en hög välbrunnet fårgödsel + grannens gigantiska hög från i höstas, som bara ligger. ingen vill ha. jag odlar alltid squash och pumpa direkt i gödselstacken, eller i rena gödsellimpor. helt perfekt.
Dessutom ser det trevligare ut att odla något där än bara en hög med brunnenskit ;D ;D
-
ja, eller hur? :)
-
Jag förstår det ni skriver om att det är ett teoretiskt resonemang att det skulle vara resursslöseri, men jag håller inte med. Grannen som bränner gödseln beter sig idiotiskt. Hans beteende är inget att ursäkta sig med. Dock illustrerar det att problemet delvis bottnar i överanvändning av konstgödsel.
Problemet bottnar även i att de mångsidiga gårdarna (stora och små) med både djurhållning och växtodling har minskat. Vi har fått mer ensidiga djur- respektive växtodlingsgårdar.
Jag tycker inte det är någon särskild meningsfull användning av gödsel att odla i den, främst för att det skulle räcka med så mycket mindre gödsel om ni lärde er att odla jorden. Dessutom för att det kan bli problem med för mycket nitrater i grönsakerna. Det kan också bli urlakning. En stor del av kvävet försvinner troligen upp i luften istället för att tas upp av växter. Det finns ju ett sånt överskott på kväve i högen och kväve som inte binds i mull försvinner efterhand som gas.
Om man har åkerjord och av ospecificerad anledning inte vill använda den så är kanske denna inställning en del av problemet?
Om man för jämnan får en massa gödsel över som det inte finns någon meningsfull användning för så beror det på den driftsinriktning man har på sin gård. Denna ansvarar man själv för.
Här är några förslag på användningar av gödselns om kan vara mer meningsfulla än att odla i gödseln:
* Förnya vallarna fortlöpande och använd gödseln på vallbrotten.
* Kompostera gödseln väl, så den blir smulig. Detta är en mer avancerad variant än vanlig brinning. Jag kan beskriva om intresse finnes. Sprid den sen på vallarna. Lämplig spridningstid är enligt vissa uppgifter på hösten. Varianter kan nog finnas. Det finns tydligen kritik mot att detta kan leda till relativt stor förlust av näring till vatten och/eller luft. Men gissningsvis tas en större del upp av växter på detta viset än om man odlar i gödselhögar.
* Etablera långsiktigt samarbete med växtodlare. Troligen fungerar detta bäst med växtodlingsgårdar av ungefär samma storlek som ens egen djurgård. Ha en dialog om gödselhantering (tänk hellre gödselvård), mediciner som djuren får etc och försök komma fram till för alla acceptabla lösningar. Det kan kanske vara svårare att få till sånt samarbete i trakter med ett överskott på gödsel, men bör kunna fungera om samarbete kan etableras.
* Samt slutligen, som sagt, lär er odla jorden. Utöka er växtodling och använd gödseln (eller en del av den) i växtodlingen.
-
Jag tycker inte det är någon särskild meningsfull användning av gödsel att odla i den, främst för att det skulle räcka med så mycket mindre gödsel om ni lärde er att odla jorden. Dessutom för att det kan bli problem med för mycket nitrater i grönsakerna.
gödseln:
Hallå eller tror du inte vi använder jord när vi odlar grönsakerna.... Det är bara pumpor vi sätter direkt i gödselstan. De som skriver här använder nog gödseln för att inte behöva betala för att frakta bort den. Kan jag använda den och dessutom slippa köpa annat gödningsmedel.
Föresten skiter jag i om det blir för mycket nitrater i pumporna för de skall bara användas till att skäras söndet på halloween.
* Förnya vallarna fortlöpande och använd gödseln på vallbrotten.
Alla har inte vallar!!
* Etablera långsiktigt samarbete med växtodlare.
Hur mycket gödsel tror du vi har... visserligen skiter hästar men inte så mycket
* Samt slutligen, som sagt, lär er odla jorden. Utöka er växtodling och använd gödseln (eller en del av den) i växtodlingen.
Vi använder jord med gödsel i naturligtvis. Men inte till pumpor..... för de döljer gödselstacken snyggt.
-
* Förnya vallarna fortlöpande och använd gödseln på vallbrotten.
* Kompostera gödseln väl, så den blir smulig. Detta är en mer avancerad variant än vanlig brinning. Jag kan beskriva om intresse finnes. Sprid den sen på vallarna. Lämplig spridningstid är enligt vissa uppgifter på hösten. Varianter kan nog finnas. Det finns tydligen kritik mot att detta kan leda till relativt stor förlust av näring till vatten och/eller luft. Men gissningsvis tas en större del upp av växter på detta viset än om man odlar i gödselhögar.
Intresse finnes. Jag sitter nu med en stooor hög hästgödsel, från 20 hästar under 2 års tid. Ena hälften (den äldre) är kutterspån och den andra är havrehalm.
Jag har inga planer på vallbrott då det blir för dyrt. Jag har 12 hektar betesmarker som är "gamla", kanske 10 år. Jag har fått löfte om en fastgödselspridare model äldre på lån.
Jag har beslutat att inte använda konstgödsel längre på vallarna, så jag skulle uppskatta tips på hur jag går till väga för att bäst använda denna stack.
-
jag tycker fortfarande att ditt resonemang är rent teoretiskt, det låter som att du läser innantill ur en bok. jag förstår hur du menar, i teorin, men jag förstår ändå inte hur du tänker. så hellre än att odla exempelvis pumpor eller andra gurkväxter direkt i gödseln, ska man göra vaddå med den? lägga den i säckar och hoppas att nån vill ha den, vilket det uppenbarligen är problem att hitta någon som vill?
som någon tidigare skrev, alla odlar inte vall. jag har ett 50 kvm stort grönsaksland no more. och tillgång till obegränsade mängder fårgödsel. självklart gödslar jag inte jorden mer än nödvändigt, jag har även gammal gödsel, smulig och fin att jordförbättra med. men varför skulle jag inte lägga gödsellimpor (dvs blanda ut gödseln med annat organiskt material + bladmassan när säsongen är slut, för att på så sätt tillverka ny jord på sikt= kompostering) att odla pumpa i, när den gödseln annars ligger oanvänd i ett stort berg och hursomhelt läcker ut en massa kväve? eller helt enkelt sätta plantorna direkt i högen, när den ändå finns?
du skriver "om vi lärde oss odla jorden". det verkar vara ett bergrepp i din akademiska värld; vill du förklara vad du menar?
det du beskriver riktar sig inte till oss husbehovsodlare, utan till större småodlare och storskaliga odlare. i det fallet håller jag med om vad du säger.
Jag förstår det ni skriver om att det är ett teoretiskt resonemang att det skulle vara resursslöseri, men jag håller inte med. Grannen som bränner gödseln beter sig idiotiskt. Hans beteende är inget att ursäkta sig med. Dock illustrerar det att problemet delvis bottnar i överanvändning av konstgödsel.
Problemet bottnar även i att de mångsidiga gårdarna (stora och små) med både djurhållning och växtodling har minskat. Vi har fått mer ensidiga djur- respektive växtodlingsgårdar.
Jag tycker inte det är någon särskild meningsfull användning av gödsel att odla i den, främst för att det skulle räcka med så mycket mindre gödsel om ni lärde er att odla jorden. Dessutom för att det kan bli problem med för mycket nitrater i grönsakerna. Det kan också bli urlakning. En stor del av kvävet försvinner troligen upp i luften istället för att tas upp av växter. Det finns ju ett sånt överskott på kväve i högen och kväve som inte binds i mull försvinner efterhand som gas.
Om man har åkerjord och av ospecificerad anledning inte vill använda den så är kanske denna inställning en del av problemet?
Om man för jämnan får en massa gödsel över som det inte finns någon meningsfull användning för så beror det på den driftsinriktning man har på sin gård. Denna ansvarar man själv för.
Här är några förslag på användningar av gödselns om kan vara mer meningsfulla än att odla i gödseln:
* Förnya vallarna fortlöpande och använd gödseln på vallbrotten.
* Kompostera gödseln väl, så den blir smulig. Detta är en mer avancerad variant än vanlig brinning. Jag kan beskriva om intresse finnes. Sprid den sen på vallarna. Lämplig spridningstid är enligt vissa uppgifter på hösten. Varianter kan nog finnas. Det finns tydligen kritik mot att detta kan leda till relativt stor förlust av näring till vatten och/eller luft. Men gissningsvis tas en större del upp av växter på detta viset än om man odlar i gödselhögar.
* Etablera långsiktigt samarbete med växtodlare. Troligen fungerar detta bäst med växtodlingsgårdar av ungefär samma storlek som ens egen djurgård. Ha en dialog om gödselhantering (tänk hellre gödselvård), mediciner som djuren får etc och försök komma fram till för alla acceptabla lösningar. Det kan kanske vara svårare att få till sånt samarbete i trakter med ett överskott på gödsel, men bör kunna fungera om samarbete kan etableras.
* Samt slutligen, som sagt, lär er odla jorden. Utöka er växtodling och använd gödseln (eller en del av den) i växtodlingen.
-
Hej
Jag tror inte jag talar till en helt enhetlig skara djurägare. Jag vänder mig till dem som sätter till tillräckligt med jord till gödseln för att växterna inte helt ska storkna. Då uppkommer rimligen de problem jag talar om, i varierande grad säkert. Jag vänder mig inte till dem som sätter till gödseln till jorden i lagom mängd, efter växternas och jordens behov. Där ser jag inget problem.
Jag gav några tänkbara förslag. De behöver inte passa för alla.
Vallar kan även vara betesvall eller beteshage. Dock kanske där blir tillräckligt gödslat ändå. Om man inte har vall så köper man väl in en massa foder? Gödselhögen är alltså uppbyggd av inköpt foder. Resurser som hamnat på fel ställe och blir till ett problem. Försök sluta kretsloppen på något rimligt vis, tänker jag.
Aha, pumporna ätes inte? Ja det kanske är bäst så. Annars kan pumpa vara fantastiskt gott.
Hallå eller tror du inte vi använder jord när vi odlar grönsakerna.... Det är bara pumpor vi sätter direkt i gödselstan. De som skriver här använder nog gödseln för att inte behöva betala för att frakta bort den. Kan jag använda den och dessutom slippa köpa annat gödningsmedel.
Föresten skiter jag i om det blir för mycket nitrater i pumporna för de skall bara användas till att skäras söndet på halloween.
*
Alla har inte vallar!! Hur mycket gödsel tror du vi har... visserligen skiter hästar men inte så mycket
Vi använder jord med gödsel i naturligtvis. Men inte till pumpor..... för de döljer gödselstacken snyggt.
-
Hallå
Svaren finns till stor del i det jag redan skrivit.
Angående storleken på era gårdar så framgår den inte av vad ni skrivit. Det blir naturligtvis större ansvar med en större gård, mindre med en mindre, men principerna kan vara ungefär desamma. Dock verkar det som djurhållningen är mer omfattande än växtodlingen (en del av problemet väl?), så storleken på grönsakslandet säger väl inte allt? Hur många djur, hur mycket betes- och slåttervall?
Att kunna odla jorden är väl en urgammal kunskap och inte särskilt akademisk? Skaffa en grundläggande odlingsbok.
jag tycker fortfarande att ditt resonemang är rent teoretiskt, det låter som att du läser innantill ur en bok. jag förstår hur du menar, i teorin, men jag förstår ändå inte hur du tänker. så hellre än att odla exempelvis pumpor eller andra gurkväxter direkt i gödseln, ska man göra vaddå med den? lägga den i säckar och hoppas att nån vill ha den, vilket det uppenbarligen är problem att hitta någon som vill?
som någon tidigare skrev, alla odlar inte vall. jag har ett 50 kvm stort grönsaksland no more. och tillgång till obegränsade mängder fårgödsel. självklart gödslar jag inte jorden mer än nödvändigt, jag har även gammal gödsel, smulig och fin att jordförbättra med. men varför skulle jag inte lägga gödsellimpor (dvs blanda ut gödseln med annat organiskt material + bladmassan när säsongen är slut, för att på så sätt tillverka ny jord på sikt= kompostering) att odla pumpa i, när den gödseln annars ligger oanvänd i ett stort berg och hursomhelt läcker ut en massa kväve? eller helt enkelt sätta plantorna direkt i högen, när den ändå finns?
du skriver "om vi lärde oss odla jorden". det verkar vara ett bergrepp i din akademiska värld; vill du förklara vad du menar?
det du beskriver riktar sig inte till oss husbehovsodlare, utan till större småodlare och storskaliga odlare. i det fallet håller jag med om vad du säger.
-
Intresse finnes. Jag sitter nu med en stooor hög hästgödsel, från 20 hästar under 2 års tid. Ena hälften (den äldre) är kutterspån och den andra är havrehalm.
Jag har inga planer på vallbrott då det blir för dyrt. Jag har 12 hektar betesmarker som är "gamla", kanske 10 år. Jag har fått löfte om en fastgödselspridare model äldre på lån.
Jag har beslutat att inte använda konstgödsel längre på vallarna, så jag skulle uppskatta tips på hur jag går till väga för att bäst använda denna stack.
Kompostering av gödsel
I liten skala görs det för hand, i större skala med frontlastare (helst, annars handkraft) plus stallgödselspridare. Gödsel med strö behöver i princip ingen annan tillsats än jord, ca 10% av färdig mängd, helst lucker och fin jord. Man kan även sätta till kalk, stenmjöl och/eller aska (ca 1% tillsammans). Det är också bra att sätta till mogen kompost om man har (ca 10%) men man kan starta utan. Gödsel utan strö behöver tillsättas strömaterial, i ungefär samma mängd som man normalt strör i ladugård/stall. Strömaterial kan vara t ex halm, (oanvändbart) hö, torv, eller träflis/spån. Torv brinner dock inte särskilt varmt, så kanske man finner att man även något stråmaterial (halm el dyl) behöver tillsättas. Trämaterial brinner långsamt. Sådana högar bör få brinna längre tid.
Allt detta blandas väl och sätts upp i en relativt luftig hög. Dock kan en del gödsel vara för luftig. Det kan bero på att väldigt mycket strömaterial (halm) använts, samt att gödseln lagrats alltför luftigt och kanske varmt/soligt. Detta är egentligen dålig gödselvård och dålig förberedelse för kompostering, men man kan i viss mån balansera detta vid kompostläggningen.
Som vid all kompostering gäller det att balansera luft med vätska. Den färdiga högen ska vara fuktig men inte blöt. Den ska vara luftig (ha porer/luftrum) men inte överdrivet luftig så den torkar ut.
Högen formas lämpligen som en limpa. Bredd vid basen ca 1-1,5 meter, max 2. Höjd kring en meter. Krönet bör vara avrundat (som en limpa) så regnvatten lättare rinner av.
Blandning/uppsättning med hjälp av stallgödselspridare går till så här:
Kasta/lasta upp alla ingredienser på spridaren. De behöver inte blandas, det gör spridaren, men de bör inte placeras ut alltför ojämnt. Ställ traktor och spridare så spridarens bakdel är ungefär där högen ska börja. Börja lasta av. När lagom material lastats av så flyttas ekipaget en lagom bit framåt. Så fortsättar man till högen är klar. Man kan förstås lägga på flera lass i en hög, som blir längre och längre.
Det finns två varianter: med och utan spridarvalsen igång. Om spridarvalsen är igång så får man en bättre blandning, men gödseln kan bli för luftig, och därför brinna för varmt. (Se nedan.) Man får därför prova sig fram.
Om man lägger högen för hand så kan man lämpligen lägga ut tunna skikt på några cm gödsel varvat med proportionsvis tunnare skikt för övriga ingredienser. Skikten blir lite mindre efterhand som man går uppåt, och på det viset formar man högen.
Högens sidor jämnas sen av, så det blir en någorlunda jämn limpform. Därefter täcks högen med ca en cm jord, helst smulig och fin jord. Detta skyddar högen mot för mycket ljus, och kan i viss mån motverka avgång av kvävehaltiga gaser under den mer intensiva förbränningsfasen, som istället kan tas upp av komposten. Därefter lägger man på ett lager stråmaterial, som har liknande uppgift. Strået hjälper också till att avleda en del regnvatten. Man brukar ibland säga att jordlagret är kompostens hud, och strået är dess päls.
Efter ett par dar bör högen börja ta värme. Hur varm den blir varierar, beroende på gödseslag, luftighet, årstid etc. Värmen kulminerar efter någon-några veckor och avtar sen. Det är lagom om högen blir 30-40 grader varm tycker jag. En del tycker att den ska bli varmare, för att döda ogräsfrön och/eller sporer o dyl. Dock kan detta ge förluster av näring, som avgår som gas (typ växthusgaser). Man kan väl säga 50-60 grader är OK, men 70-80 grader är i mesta laget. Även vid lägre temperaturer elimineras en hel del oönskade mikroorganismer under en längre brinntid och mognad. (Hur detta är med tarmparasiter vet jag inte.)
Under den varma fasen är det mest bakterier som är verksamma. Även svampar gör den stor del av arbetet (särskilt i komposter med mer trämaterial och även om där är mycket stråmaterial). Jag vet dock inte vid vilka temperaturer svamparna är mest aktiva. När temperaturen sjunker flyttar maskar och andra småkryp in i högen och fortsätter arbetet, ihop med andra svampar och bakterier. När kompostmaskarna (de ganska små rödbruna maskarna) har försvunnit helt eller till större delen och komposten luktar mylla så är den klar. Den kan då vara smulig, jordartad. Den kan också vara mer sammanhängande, lite svampaktig, men ändå sönderfallande. Det blir en del kväveförluster under brinningen, men det som finns kvar är relativt fast bundet i mullmaterial.
Därefter kan komposten användas på lämpligt sätt, ungefär som man använder brunnen gödsel. Den kan också användas som ingrediens i egen plantjord. Helst bör den myllas men den kan också spridas ovanpå mark och nyskördad vall om man inte har bättre alternativ. Här är det en fördel att den dels är smuligare än brunnen gödsel, dels såvitt jag vet har näringen bättre bunden.
Kompostering är ungefär som brödbak. Man får lära sig av egen erfarenhet. För en del går det lätt, för andra är det svårare, men de flesta kan lära sig om de vill.
-
PS om kompostering
Placera komposthögen relativt skuggigt om det går. På dränerad mark. Skala helst av växtskiktet på platsen, eller repa upp det så det blir kontakt med jorden, så brinner det bättre.
Det ska inte rinna pressaft eller brunt lakvatten från komposten, då är den för blöt.
Brinntid är ca ett halvt till ett år, för komposter med träspån i kanske det dubbla.
-
Jag får erkänna att jag själv delvis odlar i brunnen gödsel eller (oftast) kompost med gödsel i. Som plantjord använder jag nämligen 25-50% kompost plus 75-50% bra trädgårdsjord. Dock gör jag detta bara i krukor och ibland i planteringsgropar, inte i högar.
Jag har i denna tråd framhållit synpunkter som jag tycker behövs för balansens skull. De kan vara mer relevanta för vissa, mindre för andra. Hos en del kan det kanske vara en rimlig anpassning att till stor del odla i brunnen gödsel. Det är svårt att säga om man inte har hela bilden. För andra kan det kanske vara ett steg på vägen i att lära sig odla. För åter andra kan det vara en ohållbar eller olämplig situation där ett överskott av näring samlas på en alltför liten plats. Var och en av er får själv bedöma hur mycket ni vill/kan/bör ta till er av det jag skrivit.
-
Jag vill lägga till ett par saker om kompostering av stallgödsel:
Ska den bli smulig så den går bra att sprida på vall så kan det vara en fördel att öka andelen jord till mer än 10%. Hur mycket vet jag inte - testa själv.
Om gödseln är måttligt strödd kan det också vara en fördel att sätta till mer stråmaterial. Likaså om den bara är strödd med torv eller trämaterial så kan det vara en fördel att sätta till stråmaterial. Visserligen kan det leda till luftigare kompost, högre värme och mer kväveförluster, men det kan också ge en luckrare och smuligare slutprodukt. Hästgödsel brukar vara såpass luftig i sig och dessutom väl strödd så där behövs sällan mer stråmaterial, men om den inte är strödd med strå så kan det vara bra att sätta till lite. Strå brinner varmare och luftigare än träspån och torv.
-
En jätteintressant tråd!
Jag har 12 minigrisar och deras dynga plockar jag från hagen och lägger på gödselplattan. Inne har de sågspån och/eller säckspån som de kissar i. Allt hamnar på gödselplattan i norrläge. På våren (igår) täcker jag högen med ca 10 cm halm.
När jag använder denna gödsel nästa vår tillsätter jag stenmjöl. I år var den väldigt urlakad på näring, det märktes tydligt på mina plantor i växthuset. Tillsatte hönsguldvatten.
Skulle gärna ha tips och råd på hur jag kan påskynda bränningsprocessen, för det är en hel del som inte är totalt förmultnat.
Kan man lägga ut det i en sån där korv du beskriver Anders? Jag trodde man var tvungen att använda gödselplatta för att inte sprida ner något i grundvattnet?
/A
-
Om man har tillgång till frontlastare/skopa så är det bra att vända gödseln ett par gånger under förbränningen, så blir den mer jämnt nedbruten. Har man inte så mycket gödsel funkar såklart skyffel också. Var 4-6 vecka under den varma årstiden skulle jag säga är ett lagom intervall. Och som Anders Skarlind skrivit tidigare, inblandning av halm kan skynda på processen, eftersom syretillförseln blir bättre, samtidigt riskerar man att mer näring avges till luften/marken, men om man täcker med ett tjockt lager halm, utom precis där man fyller på, så minskar man avdunstningen, och jämnar även ut temperaturen och får en jämnare förbränning. Den halmen lägger man åt sidan när man vänder gödseln, och lägger sedan på den igen. Torra löv bör kunna fungera på samma sätt som halmen.
Det är viktigt att högen inte torkar ut, då avstannar processen, så om man inte täcker med halm måste man nog vattna på högen när det är torrt. Om man har möjlighet att samla upp lakvattnet kan man använda det som övergödsling (inte samma som övergödning, övergödsling är när man tillför lättillgänglig näring till växterna när de växer som mest, detta ger skördeökning, samtidigt som väldigt lite läcker ut till omgivande natur, eftersom växterna i denna tillväxtfas är väldigt effektiva på att ta upp näring.
Man får inte lägga gödsel där man inte har platta, men om du gör en kompost/odlingslimpa, där du blandar diverse material, så är det ingen gödselstack längre, och då behöver man vad jag kan förstå ingen platta. Man bör inte ha för stor andel gödsel dock, för då lakas näringen ur utan att komma växterna till nytta.
-
Jag har ingen skopa/traktor e. dyl... gör allt arbete manuellt, så att vända högen känns såklart övermäktigt :)
Men att lägga in lite halm emellan efterhand som jag fyller på ska jag göra! Tack för det tipset, missade det när jag läste Anders inlägg.
Lite nyfiken på vilka proportioner som gäller för "limpa". Kanske borde kolla med kommunens miljönisse.
-
Kan man inte vänd högen, kan man skaffa en (latrin)kompostborr, man borrar ner och drar upp, så att det kommer till mer syre.
-
Bäst att inte kolla med kommunens miljönisse... Men det står dig och alla andra som odlar fritt att sprida gödsel på dina odlingar, såväl färsk som brunnen, men ibland kan det finnas begränsningar på vilka datum man får sprida, tror dock att detta bara gäller bönder och på åkrar, inte i trädgårdar.
I en limpa tar man grenar och kvistar underst, typ tunnare än 2 cm i diameter, sedan varvar man organiskt material, som gräsklipp, höstlöv, gödsel, kompost, ogräsrens, och sedan lägger man på ett lager matjord så att man kan så/plantera. När plantorna kommer upp täcker man mellan dem med gräs/halm/löv eller vad man nu har tillgång till. Skulle säga att max 1/4 får vara obrunnen gödsel, och att den bör vara minst 15 cm under ytan, så att småplantornas rötter inte tar skada. Om man har väl brunnen gödsel, med mycket strö i, kan man ta betydligt mer, om man har mycket gödsel och små odlingar.
-
Här gäller för trädgård, att en viss yta ska finnas för en viss mängd gödsel. Detta inkluderar torrtoa och human urin. Man får inte sprida utanför växtsäsong, och skiten ska vara komposterad minst sex månader.
Djur som går fritt räknar de inte som gödselspridning. Fast detta har stor påverkan, hade några år alldeles för många fjäderfä ute sommartid, och det blev lite väl gödslat.
-
Om man har tillgång till frontlastare/skopa så är det bra att vända gödseln ett par gånger under förbränningen, så blir den mer jämnt nedbruten. Har man inte så mycket gödsel funkar såklart skyffel också. Var 4-6 vecka under den varma årstiden skulle jag säga är ett lagom intervall. Och som Anders Skarlind skrivit tidigare, inblandning av halm kan skynda på processen, eftersom syretillförseln blir bättre, samtidigt riskerar man att mer näring avges till luften/marken, men om man täcker med ett tjockt lager halm, utom precis där man fyller på, så minskar man avdunstningen, och jämnar även ut temperaturen och får en jämnare förbränning. Den halmen lägger man åt sidan när man vänder gödseln, och lägger sedan på den igen. Torra löv bör kunna fungera på samma sätt som halmen.
Det är viktigt att högen inte torkar ut, då avstannar processen, så om man inte täcker med halm måste man nog vattna på högen när det är torrt. Om man har möjlighet att samla upp lakvattnet kan man använda det som övergödsling (inte samma som övergödning, övergödsling är när man tillför lättillgänglig näring till växterna när de växer som mest, detta ger skördeökning, samtidigt som väldigt lite läcker ut till omgivande natur, eftersom växterna i denna tillväxtfas är väldigt effektiva på att ta upp näring.
Man får inte lägga gödsel där man inte har platta, men om du gör en kompost/odlingslimpa, där du blandar diverse material, så är det ingen gödselstack längre, och då behöver man vad jag kan förstå ingen platta. Man bör inte ha för stor andel gödsel dock, för då lakas näringen ur utan att komma växterna till nytta.
Det finns olika sätt ... men några kommentarer ändå:
Att vända så ofta som du föreslår medför troligen kväveförluster och säkert extra arbete. Jag anser inte att det behövs om högen är väl sammansatt. Behöver man vända har man gjort högen för tät eller kanske för tjock.
Det brinner bättre med markkontakt så det är bra om det finns vissa möjligheter att lägga på mark.
Urlakning får man om högen är för blöt eller om det regnar för mycket.
Jag tror även det jordlager jag beskrev är bra, och stråmaterial ovanpå det.
Jag beskriver i huvudsak den kompostering som används i biodynamisk odling, eftersom biodynamikerna är de som kan kompostering bäst, enligt min uppfattning. Jag har dock inte tagit med preparaten, eftersom det skulle föra lite väl långt. Metoden fungerar bra även utan biodynamiska preparat.
Denna variant innebär även att man normalt lägger hela högen på en gång. Det är ingen påfyllnadsmetod jag beskriver. Kanske kan man anpassa den till att bli en sådan, men jag har hittills inte funnit anledning. Jag tycker det är bättre att samla material på hög tills man har tillräckligt och sen lägga upp "riktig" komposthög enligt beskrivning. (Jag har komposterat gödsel på lantbruk några gånger med traktor och stallgödselspridare, samt många gånger för hand i husbehovsskala, då dock oftast mer blandat material. Så jag har en viss erfarenhet men jag kan förstås inte alla varianter.)
Varianter utan skyddande hölje är inte bra. Gödseln i ytan blir mer eller mindre förstörd. Det ser man på den. Den urlakas i regn och förbränns (oxideras) i luft och sol.
-
Jo, men att lägga allt på en gång, och att samla materialet i olika högar för att sedan lägga ihop dem i lagom proportioner kräver ganska stor plats, och att man har tillgång till mycket material på en gång. Dessutom tar det längre tid, eftersom förbränningen inte startar på allvar förrän man lägger ihop allt.
Många har dessutom inte tillgång till så många olika material.
Då tänkte jag att man kunde leva med förlusterna, och minimera dem, genom att täcka med halm, och genom att samla in lakvattnet och använda till gödningsvatten.
-
I en limpa tar man grenar och kvistar underst, typ tunnare än 2 cm i diameter, sedan varvar man organiskt material, som gräsklipp, höstlöv, gödsel, kompost, ogräsrens, och sedan lägger man på ett lager matjord så att man kan så/plantera. När plantorna kommer upp täcker man mellan dem med gräs/halm/löv eller vad man nu har tillgång till. Skulle säga att max 1/4 får vara obrunnen gödsel, och att den bör vara minst 15 cm under ytan, så att småplantornas rötter inte tar skada. Om man har väl brunnen gödsel, med mycket strö i, kan man ta betydligt mer, om man har mycket gödsel och små odlingar.
Du skriver kompost.. ska det alltså vara färdig kompostjord från tidigare år? Det har jag ingen..
För mig är hela korven en kompost, så jag förstår inte vad du menar när jag ska varva in kompost.
-
Om man har lite färdig kompost så finns det bra mikroorganismer där som hjälper till att snabba på nedbrytningen. Har man inte det kan man använda matjord från under limpan eller från gångarna, eller så struntar man i det.
-
Kan man använda samma procedur för att göra egen jord?
Jag har grisgödsel blandat med sågspån, hästskit blandat med spån - båda har legat på plattan sedan i höstas men är inte färdigbrunnet än, det är massor av maskar i framför allt hästskiten. Denna gödsel är urlakad på kväve. Har tillgång till hönsgödsel, färsk. Har en stor trädgårdskompost från förra året som jag ännu inte rört. Den är täckt med halm.
Har även stenmjöl och sand i två stora högar.
Hur använder jag detta för att göra den bästa och ultimata jorden?
Använder massor av jord i mitt växthus, odlar i krukor/hinkar.
Tack på förhand!
/Anna
Hur ska jag dosera det?
-
puttar upp lite... tänkte börja idag och vore jätteglad för lite svar så jag inte gör fel! :-*
-
Det går inte att säga exakta proportioner, men kan inte bli mycket fel. Tar du för mycket näringsrikt material kommer det att lakas ut, tar du för lite kommer det att växa dåligt om du inte ger mer näring.
Annars handlar det mest om att få en bra struktur, som är luftig, släpper igenom överskottsvatten och håller kvar lagom mycket fuktighet.
Du har jättebra ingredienser för att göra ett bra odlingssubstrat, och om du vill kan du ju blanda lite olika blandningar på olika ställen för att kunna jämföra.
-
Tack! Nu har jag gjort en första jordkorv, tänkte göra ett par till. Trädgårdskomposten var mer förmultnad än vad jag trodde. Grisarna låter högen vara (den är i hagen) och jag längtar till dess jag kan börja använda den jorden.
-
Anna-Panna; du kan blanda i tallkottar för att få lite luftigare "miljö"... Jag har gott om tallkottar som är lätta att kratta ihop och det "luckrar" upp. Fick tipset av en gammal trägårdsintresserad man som odlar i pricip alla man kan äta,han hämtar gödsel hos mig :)