Alternativ.nu
Djur => Grisar => Ämnet startat av: Kristofer skrivet 08 apr-10 kl 23:01
-
Jag funderar fram och tillbaka om jag ska ha egen galt till mina linderödssuggor. Och om jag ska ha det, vilka är i så fall nackdelarna med att låta galten gå tillsammans med suggorna jämt, även vid grisning? Vad skulle jag förlora på det i praktiken? Hur mycket beror det på den specifika galtens lynne, om jag nu har fött upp den från kulting? Jag skulle ju gärna se så naturligt grisflockbeteende som möjligt, men undrar samtidigt om det bara är en romantisk idé som inte fungerar i praktiken. Har linderödarna tillräckligt mycket sunt beteende i sig eller är det bara liderödsuppfödarpropaganda?
-
ja, galten kan inte varmed när kultingarn aär små. han har inga modersinstinkter å kan trampåa ihjäl dem.
Min galt kan inte gå med suggorna för han röjer runt för mkt, å käkar upp all mat.
Å med smågaltarna kan jag lova han bråkar när de råkar komma över stängslet. Att de lever är ett halvt under..
Gylt-slaktsvinen måste du skilja av innan alla blir könsmogna, före 6 mån.
-
Vill man efterlikna naturen, så går galten inte med flocken. Den enda skilnaden är ju att han i det vilda väljer själv, medan vi då stänger om dom så som vi tänker blir bäst.
Det naturliga för suggan är att grisa ensam, hon återvänder till flocken när kultingarna är ett par veckor och såpass stadiga så dom hinner undan om nån trampar på dom eller lägger sig på dom.
Det är detta man försöker efterlikna i Krav-reglerna kring grisning.
Det övriga tokiga som kan hända runt grisningen redogjorde Stabon för på ett fint sätt.
Mitt råd är helt klart: Aldrig en galt i samma fålla som en grisande sugga!
Det finns liksom inget mys-pys mamma-pappa-barn i deras värld.
Jag, och det är väl iofs en allmän uppfattning, tycker även att man får ett sämre dräktighetsresultat om galten alltid går med suggorna, och då speciellt när de börjar bli lite äldre. De kan lätt bli som kompisar och brunsterna uteblir mer eller mindre. Det är betydligt mer spännande om det plötsligt dyker upp en galt, och den får gärna stå på fel sida stängslet, det kan väcka liv i även den mest sega sugga. :)
Man upptäcker rätt snart vikten av att suggorna är dräktiga så stor del av året som möjligt, och inte går tomma i flera månader.
-
Tack, nu har ni övertygat mig om en massa saker. Men hur svårt är det att hålla på och byta fålla på galten och gravida suggor? Är det för övrigt någon som använder vallhundar med utegrisar?
-
Hundarna här håller reda på om nån kommer utanför stängslet. Som tur är springer ju grisarna helst in i hagen igen om man får fart på dom, så det är väl det hundarna gör. Även stora galtar och suggor jagar dom in utan problem.
Att däremot valla en gris åt nåt håll som man själv tänker sig, det är ingen barnlek, då krävs det hundar som kan sin sak väldigt bra, och jag är ens då tveksam faktiskt.
Bild ett: På vakt..en halvminut senare tyckte hon grisen gick för långt, och jagade in den.
Bild 2..Vem jagar vem?? :D
-
ja, galten kan inte varmed när kultingarn aär små. han har inga modersinstinkter å kan trampåa ihjäl dem.
Min galt kan inte gå med suggorna för han röjer runt för mkt, å käkar upp all mat.
Å med smågaltarna kan jag lova han bråkar när de råkar komma över stängslet. Att de lever är ett halvt under..
Gylt-slaktsvinen måste du skilja av innan alla blir könsmogna, före 6 mån.
Grisar är som oss människor alla är olika! våran galt hade gott om fadersinstinkter när kultingarna var nyfödda var antingen han eller suggan inne i hyddan med dom små tom när dom fick mat. Han skadade inte en enda eller åt upp dom dödfödda.
Vill man efterlikna naturen, så går galten inte med flocken.
..
Mitt råd är helt klart: Aldrig en galt i samma fålla som en grisande sugga!
Det finns liksom inget mys-pys mamma-pappa-barn i deras värld.
Grisar är inte naturliga, eller rättare sagt detta är inte vilda djur utan djur som är skapade av människan.
Många ägare till låter sina galtar vare med suggan när hon grisar och det fungerar bra.
Mina linderödare hade en mys-pys samvaro med galt, sugga och den naturliga följden kultingar.
-
En annan sak att tänka på är att suggorna kan få en liten brunst några dagar efter grisningen. Finns det då en galt, så kan hon bli dräktig igen under digivningen.
Rent teoretiskt skulle då suggan vara dräktig jämt och aldrig få vila..... :-\
-
Det stämmer att galten brukar intressera sig för suggan några dagar (5-7 verkar det som) efter att hon grisat. Det är dock ovanligt att det leder till dräktighet. Det finns dock en annan fara med detta om galten är tillsammans med övriga familjen vid denna tidpunkt. Kultingarna har knappt lämnat boet och om galten då förföljer suggan kan de av misstag lätt trampa omkring bland kultingarna. Annars är det som Johan säger att de flesta galtar har bra fadersinstinkter och skadar inte kultingarna. Undantag finns men det gör det bland suggor också! Min erfarenhet gäller linderödssvin.
-
Hej.Jag kan bara rekomendera det existens och stabon skrev.
Min galt gick in till suggorna precis när dom grisat,strömen hade gått.(ingen el i stängslet)och jag hade ett litet helve med att få ut honom igen. och det var nog lukten, för nått pilskare har jag aldrig sett.så det var ett himla liv där inne hos dom,suggorna blev hemskt oroliga,av allt uppvaktande.
Galten är snäll som en hundvalp, så det var inga aggritioner mot kulltingarna.Så när jag fått in honom till sig blev det lungt i lägret.
Så min rekomendation är låt galten göra sitt skilj dom åt sedan,när det blir dags för grisning.
kulltingarna springer in till galten med in i hans hydda rumstrerar om där, men han är snäll gör inget mot dom.
-
hejsan
en liten sidofråga från ämnet
kan suggor gå ihop när om grisar
jag har en 2 årig sugga som ska föda
om ca 10 dagar
sen har jag även en 6 mån sugga
kan dom vara tillsammans när den äldre ska grisa
kan tänka mig att den lilla kommer bli väldigt orolig
om jag försöker ta bort henne
är det nått speciellt jag ska tänka på inför grisningen
-
Helst ska du försöka hålla dom lite isär just vid själva grisningen. Men går inte det så brukar det funka bra ändå, det som kan hända är att den icke grisande suggan blir för närgången och ska äta efterbörd och eventuellt dödfödda kultingar, vilket kan bli ett stressmoment. I andra fall så går det hur fint som helst. En grisande sugga åtnjuter hög status, så normalt lämnas hon ifred.
När sen nästa ska grisa så är det lite beroende på hur långt mellanrummet är, om det ska gå bra. Helst ska det bara vara max några dagar. Annars är de förstfödda så pass stora så dom kommer att tränga undan de nya som kommer, råmjölk är ju smaskens, och serveras dessutom kontinuerligt. Så då måste du se till att de nyfödda får komma intill och få sin livsviktiga råmjölk.
När det sen har gått en 10 dagar så är ungarna så stabila så det är inga som helst problem om de byter mamma ibland, men normalt håller dom sig till sin.
-
Suggan bör vara ensam när hon grisar, annars är det hon som blir orolig och stressad. Din gylta kan mycket väl bli orolig, så bygg ordentligt stängsel.
Jag hade den situationen en gång, och då bröt sig den ensamma in genom väggen på hyddan till suggan.
-
ok tack för svaren
men blir inte suggan stressad om hon
hör att gyltan är orolig
dom är väldigt tajta , gyltan smet ut en gång
och då var båda helt galna innan jag lyckades få in gyltan igen
-
En sugga som ska grisa drar sig undan och bäddar. Under grisningen ger de fan i omvärlden, och även 1 till 2 veckor efteråt. Sedan återvänder de till flocken. Så det blir den ensamma gyltan som kommer vara orolig.
-
Ett bra sätt att lösa problemet med galten och oroligheten trodde vi var att låta honom gå i en hage som låg mot grisningsboxen. Vi försökte separer de först men eftersom de hade växt upp tillsammans blev de båda oroliga.
Fram tills grisning gick det hur bra som helst och både gyltan och galten stod och grymtade förnöjt mot varandra genom staketet.
Men så snart det hade gått två dagar efter grisning började galten gå Berserk. - Tugga på staketet, Försöka hoppa över, egga upp gyltan och Hugga ägaren dvs. mig!!
Så precis fram tills grisning så skulle jag kunna tänka mig att ha med galten men efteråt aldrig.
-
Nej, det är ju brunsetn som ställer till det ett par dar efter grisningen.
Om man vill ha superkorta grisningsintervaller så kan man ju betäcka då.. ;)
Så gjorde man förr, men resultatet var nog inte det bästa.