Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: Inga-Karin E skrivet 02 apr-10 kl 18:30
-
Funderar på att anlägga en våtmark, dvs en damm, med till-och avflöde i en kulverterad bäck. Finns det någon här som vill dela med sig av erfarenhet? Positiva och negativa...
-
Sätt en munk vid utloppet och rörledningen därifrån ska ha större diameter än vad du har i inloppet .
Med munken justerar du sedan vattenflödet och också vilket vatten som ska bytas , syrefattigt från botten eller uppvärmt ytvatten .Beroende på hur du ställer med plankor/luckor och galler inne i munken .
-
Har varit inne på samma, men anar att kostnaden är enorm om man vill gräva ett megahål på sina marker. Nån som har nån uppfattning om kostnaden på alltihop? Och jaaa, jag veet att man inte kan säga exakt å allt beror på. Men man kan säga mellan tummen å pekfingret.
-
Farsan lejde en som kom och grävde damm åt honom, och det blev faktiskt inte så dyrt. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det kostade, men det var mindre än man kan tro faktiskt
-
Traditionellt så spränger man viltvatten för att få dem mer naturlika .
Lite konstgödsel , lite disel , en liten bit dynamit att fästa tändhatten i , å så stort avstånd till allt som kan komma till skada . Sedan är det bara att .........
-
mitt är nära ett hektar. En surhåla jag hatar. Nåt sorts bete ska det föreställa idag.
-
stabon kan du inte dika ur den då ?
-
När det gäller kostnader så finns det ett miljömål att det skall anläggas väldigt mycket mer våtmarker än vad vi har nu. Om platsen är sådan att man anser att det hjälper till med rening så att övergödningen av havet minskar så finns möjlighet att få bidrag från länsstyrelsen för att skapa dammen och sedan också för underhåll av den. Kontakta jordbruksenheten så kan du få besked om hur det är i ditt län :)
På en del håll betalar länstyrelsen hela konstnaden.
-
Jo men det går nåt rykte om att man inte får ha nån produktion i dammen då, den ska bara va där å va snygg.
-
Traditionellt så spränger man viltvatten för att få dem mer naturlika .
Lite konstgödsel , lite disel , en liten bit dynamit att fästa tändhatten i , å så stort avstånd till allt som kan komma till skada . Sedan är det bara att .........
Det är svårt att spränga stora viltvatten. Sprängning är nog främst användbart för små "pölar" i skogen, om man inte laddar med vansinniga mängder sprängmedel och har riskavstånd där efter.
Om det är jordbruksmark det gäller så kan det vara värt att kolla om det inte går att få EU-stöd för att anlägga en våtmark eller fosforfälla.
-
Nog fasen skulle det gå att spränga även större "dammar", det är bara en fråga om hur man laddar med flera laddningar med fördröjd tändning etc så kan man tom styra vart jorden som "grävs upp" ska hamna nånstans.
Tyvärr ;) behövs det ju kanske en massa tillstånd och annat bjäfs... annars är ju ammoniumnitrat + diesel ett väl använt sprängämne idag - tex kimolux är ju dessa beståndsdelar. Vill man ha kraftigare och snabbare smäll (man vill ha hög detonationshastighet om man vill krossa grejjer medans tex en kickerladning ska ha ganska låg detonationshastighet) så blandar man i aluminumpulver.
Riskavstånd behöver inte vara så tilltaget, inte mer än nån enstaka meter men då tillkommer dyra mattor att täcka över med.
Det är nog mera att det är svårt att hitta nån firma som kan åta sig sprängningen och besvär med tillstånd etc.
Förmodligen är det grävt och klart innan man har fixat allt som behövs för att spränga...
Fö var det ammoniumnitrat + diesel som användes när ariska befrielsearmen sprängde FBI-skrapan i Oklahoma.
-
Jag är inte intresserad av att spränga någon damm. Syftet när länsstyrelsen stöttar ett sådant projekt är att det skyddar mot näringsläcka till havet, jag tror inte man får ha någon "produktion" i en sådan damm, eftersom det i sin tur kan bidra till övergödning, men det kan man ju ta reda på om det är det man är intresserad av. Om jag gör en damm är det för att göra n miljöinsats, för att få en vacker vattenspegel och för att eventuellt kunna ta ut lite vatten någon gång för bevattning i kritiskt läge.
Tacksam för erfarenheter från fler om vad man skall tänka på när man har kulverterade till-och avflöden, hur ni gjort med massorna, hur ni sköter kanterna mm :)
-
Kanterna ska inte vara brantare än att man kan gå där själv . Bra är ju om de inte är "längre" än att man når att slå med traktor , genom att vinkla ner slåttermaskinen , men annars att man kan gå obehindrat och slå gräs och röja busk . Eller komma åt "skit" i dammen .
Bra är också om man klär dammen med lera eller om det är lerig mark där den planeras , leran tätar mycket bra .
-
Nog fasen skulle det gå att spränga även större "dammar", det är bara en fråga om hur man laddar med flera laddningar med fördröjd tändning etc så kan man tom styra vart jorden som "grävs upp" ska hamna nånstans.
Tyvärr ;) behövs det ju kanske en massa tillstånd och annat bjäfs... annars är ju ammoniumnitrat + diesel ett väl använt sprängämne idag - tex kimolux är ju dessa beståndsdelar. Vill man ha kraftigare och snabbare smäll (man vill ha hög detonationshastighet om man vill krossa grejjer medans tex en kickerladning ska ha ganska låg detonationshastighet) så blandar man i aluminumpulver.
Riskavstånd behöver inte vara så tilltaget, inte mer än nån enstaka meter men då tillkommer dyra mattor att täcka över med.
Det är nog mera att det är svårt att hitta nån firma som kan åta sig sprängningen och besvär med tillstånd etc.
Förmodligen är det grävt och klart innan man har fixat allt som behövs för att spränga...
Fö var det ammoniumnitrat + diesel som användes när ariska befrielsearmen sprängde FBI-skrapan i Oklahoma.
Att spränga hektarstora grunda våtmarker och få massorna på rätt ställe är sannerligen inte enkelt om ens praktiskt möjligt. I synnerhet inte om sprängnineg ska göras under täckning för att minska riskavståndet. Tillståndsfrågan för själva sprängningen är dock knappast problemet. Det behövs mig veterligt inget tillstånd för att få spränga utanför detalplanlagt område. Den som ska utföra sprängningen måste dock ha sk sprängkort och eftersom ingreppet i naturen är ganska stort är själva dambygget sannolikt "minst" samrådspliktigt enligt miljöbalken. Självfallet har man också ansvaret för sprängningens följdverkningar...
-
Men gissningsvis är det inte allt för svårt att få lov att låta en riktig sprängare spränga en damm. Våtmarker ses ju som något väldigt positivt för miljön. Men är det inte berg så är det nog ändå lättare att gräva, då har man dessutom mer kontroll
-
De vete f*n, smittspridning. grumling av vatten. störningar av lek, humös påverkan som kväver organismer nedströms osv. Det gäller att veta vad man gör och tänka före i stället för efter.
Inte ens att fixa damm/våtmark utan avrinnning är helt smärtfritt om man ska ha alla tillstånden
-
Ja, kolla möjligheten till EU-bidrag!! Vi fick bidrag på runt 400 000 kronor när vi grävde ur vår i och för sig redan befintliga damm.
-
Har varit inne på samma, men anar att kostnaden är enorm om man vill gräva ett megahål på sina marker. Nån som har nån uppfattning om kostnaden på alltihop? Och jaaa, jag veet att man inte kan säga exakt å allt beror på. Men man kan säga mellan tummen å pekfingret.
För 10 år sedan kosta en grävare 500kr/h. Har för mig att broders damm kosta ca 5000kr för en kvadratisk damm 15b*15b*1,5d. Ca 22kr/m2.
Dammen Skulle blir minst dubbelt så dyr om grävaren inte kunde lägga jord massorna precis bredvid dammen. Då hadde det behövts en förare och maskin till (dumper, hjullastare, lastbil)
-
Har läst på om de dammar man får bidrag till. Om de ska vara nån miljönytta kan man sällan odla nåt i det, då störs fåglar å annat knodder som ska lockas till dammen och är det som ska räddas med miljöbidragen. Vad ska man ha ett vattenhål till som inte producerar nåt..
-
Har läst på om de dammar man får bidrag till. Om de ska vara nån miljönytta kan man sällan odla nåt i det, då störs fåglar å annat knodder som ska lockas till dammen och är det som ska räddas med miljöbidragen. Vad ska man ha ett vattenhål till som inte producerar nåt..
För att stilla ditt miljömedvetande så du kan elda bildäck med rent samvete sedan...
-
Har läst på om de dammar man får bidrag till. Om de ska vara nån miljönytta kan man sällan odla nåt i det, då störs fåglar å annat knodder som ska lockas till dammen och är det som ska räddas med miljöbidragen. Vad ska man ha ett vattenhål till som inte producerar nåt..
Slang i lite kraftyngel och plocka upp kraftor da och da (grav dammen nara lovtrad sa att dom far gott om foda nar loven trillar i om hosten). Bygg en liten stig till din tomt sa att ankorna och gassen har nagonstans att bada. Bygg ett litet jakttorn och lat rika storstadsbor jaga fagel pa dina marker. Nog finns det en del man kan gora...
-
Men jag skrev ju att man inte får odla nåt i den, alltlså inga kräftor och inga fiskar. Men fågeljakten kan funka, den har jag varit inne på förr.. Men det är ju mest fickpengar.
-
Har läst på om de dammar man får bidrag till. Om de ska vara nån miljönytta kan man sällan odla nåt i det, då störs fåglar å annat knodder som ska lockas till dammen och är det som ska räddas med miljöbidragen. Vad ska man ha ett vattenhål till som inte producerar nåt..
Vackert inslag i landskapet? Andjakt? Och hur ska sammhället i längden kontrollera att det inte vandrar in kräftor eller något annat "nyttigt" i dammen?
-
Svårt för kräftor eller fiskar att invandra till en damm som inte hänger ihop i ett sjösystem...
Men det är ju ett helsicke egentligen med många miljö-bidrag att dom inte går att kombinera särskilt väl med kommersiell verksamhet, hade det gått att tjäna mera pengar än bara bidragen (ibland endast 70% ersättning för inlejt arbete) så tror jag att fler hade utnyttjat dom.
-
Svårt för kräftor eller fiskar att invandra till en damm som inte hänger ihop i ett sjösystem...
Men det är ju ett helsicke egentligen med många miljö-bidrag att dom inte går att kombinera särskilt väl med kommersiell verksamhet, hade det gått att tjäna mera pengar än bara bidragen (ibland endast 70% ersättning för inlejt arbete) så tror jag att fler hade utnyttjat dom.
Det var inte sagt att kräftorna och fiskarna skulle vandra på egna ben...
-
Hakar på här inne. Har oxå en surhåla. Boskapen som var här förr, kossor, gick ner sig. Å jag höll på att göra det i går när jag inspekterade det. Finns det något fordon som kan köra in på en sådan mark och gräva?
-
Många bandfordon har lägre marktryck än vad man själv har när man går till fots... men hjulfordon är nog bara att glömma.
-
Kanske något att köpa?
http://www.naturskyddsforeningen.se/butiken/bocker/natur---miljo/Dammhandboken/ (http://www.naturskyddsforeningen.se/butiken/bocker/natur---miljo/Dammhandboken/)
-
Hur långt kommer man med grisar som bökar?
Har flyttat mina grisar till kanten av surhålan, och de har redan gjort en liten sjö. Börjar undra om det kan räcka med att grisar bökar upp..
Tanken med dammen är dels att omgivande mark ska bli torr och den ska fungera som damm till gäss, eller möjligen andra fåglar.
Men jag anar att vattnet inte kommer stanna på plats och att dammen torkar ut. För grisarna gör ju bara ett engångsjobb.
Och, behöver en damm ha ett utlopp? Måste jag länka ihop den med ett dike?
-
Det finns ju gott om dammar, naturliga eller människoskapade, som inte har något utlopp. Det jag har lärt mig (har bara läst lite teori kring dammar, funderar på att göra en) är att dammen gärna ska vara ganska stor, främst om man inte har något flöde i den, eftersom det annars är svårt att få ett stabilt ekosystem i den, och att den lätt blir syrefattig. Har man gäss/ankor eller annat som ökar gödningen bör man tömma/slamsuga den med jämna mellanrum, annars blir den övergödd och växer igen, plus att algerna stortrivs och då blir syretillförseln till botten dålig.
Grannen grävde ut en liten damm till mina fåglar på sin mark, jag lånar den biten till mina djur. Då gjorde vi helt enkelt ett hål, på kanske 2*3 meter, sa 40-50 cm djupt med skopan till en traktorgrävare. Den är så liten att den mest är tänkt som plaskdamm, pga barn fick jag inte göra den djupare. Marken är så blöt där att den verkar fylla sig själv, men planen är att jag ska tömma den, förhoppningsvis funkar en enkel hävert, annars får jag skaffa en liten dräneringspump, och tömma vid behov, vilket jag misstänker är ca var 6-8 vecka. Denna "damm" blir ju inget ekosystem, utan mer en lekplats för djuren.
På andra sidan min tomt, där jag också hoppas få ha en hägnad till mina djur, är det också mycket blött. Där har de planer på att fylla ut och ha äng, för att kunna ha hästar där, men jag tror inte att det kommer att funka. Ska kolla med grannen och föreslå en större damm där, i sådana fall med viss avrinning till en ganska stillastående bäck/sumpzon, med avrinning till ett dike. Vi får se hur det blir, kag och grannarna har inte alltid samma syn på vad som är vackert, funktionellt eller genomförbart...
-
Om dammen dränerar kringliggande mark, är det kanske nytta i sig.
-
Vad menar du med "nytta i sig"?
-
Syftet med dammen var -som jag förstår det- Dränering, vettigt nyttjande, eventuella "våtmarkspengar".Redan dränering av kringliggande mark, vilket blir effekten av en damm, ökar användbarheten på denna, tex betet förbättras. Det är vad jag menar med "nytta i sig".
-
Det låter som du menar jag är ute efter någon annan effekt, utöver dränering. Den andra effekten jag vill ha är att den ska vara den damm till gäss. Inga andra.
-
Det låter som du menar jag är ute efter någon annan effekt, utöver dränering. Den andra effekten jag vill ha är att den ska vara den damm till gäss. Inga andra.
H*n menar nog att om dammen blir ordentligt anlagd kan den dranera kringliggande mark som darmed blir mer anvandbar till andra sysselsattningar, dvs. betesmark blir starkare och friskare, myggen forsvinner, oversvammningsrisken minskar i kringliggande marker etc. Dvs. positiva bieffekter som i sig ar skal nog att anlagga en damm dar.
Hur gar det med dammen forresten? Kommit nagon vart?
-
Menar du min damm? Det står ju ovan.. jag bygger ingen damm, däremot har grisarna snabbt gjort sig ett litet bad.
Vad är en "ordentligt anlagd" damm? Är det med duk eller utan? Med avrinning eller utan? Något annat man bör ha?
-
Är det någon som har en bra skiss på en vatten munk eller dylikt. Där det är ett konstant vatten flöde. Så att bäcken aldrig blir torr eller de som tar ut vatten för husbehov inte blir drabbade. skogsbäcken har dåligt vatten flöde juni, juli och augusti då det behövs mest vatten för grödorna.
Ni får gärna skicka till min e-post, satyosbarn @hotmail.com