Alternativ.nu
Djur => Får => Fårraser & avel => Ämnet startat av: Grimla skrivet 19 mar-10 kl 14:06
-
Så här säger
Svenska Fåravelsförbundets ordförande Bertil Gabrielsson:
Beklagliga jämförelser i P1-morgon/SVT Rapport
Rasen Dorper är inte som det framhålls någon monsterbiffras.
Dess främsta fördelar är härdighet på betet, bra foderutnyttjande. Den kommer antagligen inte att bli någon stor ras i Sverige utan användas som faderras till produktionslammen. Det finns inget som tyder på svåra förlossningar och att bara nämna kejsarsnitt är helt irrelevant.
http://www.faravelsforbundet.com/ (http://www.faravelsforbundet.com/)
-
Ibland blir jag bara så trött på media (ganska ofta tom)....
Såg just något program på TV om Jordbrukets utveckling ur klimatsynpunkt. Vi måste även jobba med att utveckla raser med god foderutnyttjningsförmåga för att göra jordbruket mer hållbart...
Efter att ha använt en annan faderras på mina tackor och fått lamm med i snitt 10 kg högre slaktvikt än tidigare (lamm uppfödda nästan helt på bete som jag haft det i alla år) så inser man att allt inte är svart och vitt, det är ju inte så att man behöver vräka i djuren kraftfoder bara för att man har en ras med potential för högre tillväxt...
Mvh
Charlotte
-
Dorper
(http://www.ansi.okstate.edu/breeds/sheep/dorper/dorper3.jpg)
http://www.ansi.okstate.edu/breeds/sheep/dorper/index.htm (http://www.ansi.okstate.edu/breeds/sheep/dorper/index.htm)
-
Efter att ha använt en annan faderras på mina tackor och fått lamm med i snitt 10 kg högre slaktvikt än tidigare (lamm uppfödda nästan helt på bete som jag haft det i alla år) så inser man att allt inte är svart och vitt, det är ju inte så att man behöver vräka i djuren kraftfoder bara för att man har en ras med potential för högre tillväxt...
Mvh
Charlotte
Intressant! Vilka raser?
-
Vurre: Jag har svarat dig i PM så att inte tråden spårar ur i Rasdiskussioner ;)
Mvh
Charlotte
-
Rasen är OK och har sina fördelar, det är inte rasen som sådan som kritiken mest riktas mot.
Om vissa överdrivna linjer framavlats vet jag inte.
Det är sättet man för över foster till får i Sverige, då man inte av smittskäl får föra in fåren.
Det kan mycket väl hända att det finns svåra förlossningar, då ett annan fårras ska föda ett lamm som inte är en korsning, och då kan kejsarsnitt bli nödvändigt.
När en avelstamm finns blir detta förmodligen onödigt.
En annan del av kritiken är själva djurhållningen, som går mot en industrialisering, där man inte har dem på bete, utan i en intensiv uppfödning inomhus, med mycket proteinrikt foder, i täta besättningar, och födslar året runt, genom trixande med brunsten.
Således är inte kritiken i varjefall inte i huvudsak inriktat på rasen som sådan, utan det är en kritik av djurhållning.
-
Eftersom Dorper är en korsning som skall klara mycket magra beten, och dessutom inte skall behöva klippas, så vågar jag påstå att rasen kan fungera mycket väl i småskalig ekologisk produktion, eller för den lille fårgaren med någon hektar mark för självhushåll.
Bara man inte ger den kraftfoder, så blir nog allt alldeles utmärkt. Vi har många svaga marker i Sverige som skulle lämpa sig för Dorper, skogsbeten, bergsbeten etc.
Aftonhoran mfl är helt ute och cyklar när de kallar rasen för monsterfår. Det är får som skall kunna gå på en fattig stäpp och livnära sig på örter. Ger man den för kraftigt bete så växer den antagligen väldigt fort.
Att den också växer fort och har valfri parningstid gör också att den kan lämpa sig för t ex norra Sverige. Para så att lammen föds i maj, och går på bete till september, då de kommer ha växtsig fullvärdigt slaktstora på enbart sommarbete i fyra månader.
Men media vill kasta skit på lammuppfödning vid påsk, precis som de kastade skit på grishållning vid jul.
-
Ja, men varför tror man då alltid att en ny ras utifrån ska vara bättre än de som redan är anpassade till vår vegetation och vårt klimat?
Allt är grönare på andra sidan eller? Dessutom är det väl sjukt att operera in (medicinskt ingrepp) embryon i svenska får. Tala om djurplågeri. Ett ingrepp är alltid smärtsamt och ska rimligen bara göras när det är medicinskt befogat. Dessutom kan det medföra onödiga risker för moderdjuret, som i detta fall synes oviktigt?
Våra lantraser funkar toppen på nämnda marker, de är inga utsläppsbovar. Men de blir inte så stora, som importraserna, fast vem efterfrågar det? Slakterierna? Eller konsumenten?
Bra att det äntligen sattes fokus på den sjuka lammuppfödningen också, så vi som har djuren på bete och utedrift året runt inte alltid blir beskyllda för vanvård!
-
Jag har själv lantbruksras (helsingefår) men om man nu ska ha en ekonomisk försvarbar uppfödning så är ju lantbruksraserna inte det som är förstahandsvalet.. Det finns ju en anledning att de är utrotningshotade, och det är ju för att dagens uppfödning kräver att man får ut så mkt pengar som möjligt av varje får, och då är ju ex. Dorper betydligt bättre än ex. Helsingefår
-
Jag har själv lantbruksras (helsingefår) men om man nu ska ha en ekonomisk försvarbar uppfödning så är ju lantbruksraserna inte det som är förstahandsvalet.. Det finns ju en anledning att de är utrotningshotade, och det är ju för att dagens uppfödning kräver att man får ut så mkt pengar som möjligt av varje får, och då är ju ex. Dorper betydligt bättre än ex. Helsingefår
Jag har också haft Allmogefår.... Och det är underbara självhushållningsdjur :) Kunde jag på något sätt få det hela att löna sig skulle jag gärna ha bara Allmogefår!
Men om jag fullt lagligt ska sälja besiktat kött till kund går jag back på varje lamm, så tråkigt är det :(
Jag har en bra bit till närmsta slakteri och sedan ska köttet transporteras tillbaka igen, slaktavgift och styckavgift är densamma oavsett vad lammet väger, då säger det tyvärr självt att jag tjänar mer på ett lamm som väger 20-24 kg slaktat istället för 10-14....
Mitt räkneexempel har inget med ev Vårlammsuppfödning med höga kraftfodergivor att göra utan är enbart baserat på Vårfödda och Höstslaktade lamm som gått på bete. Inte heller baserar det sig på slakteriets klassificering. Så för att kunna finansiera mina allmogefår skulle jag behöva hitta runt 60 köpare varje år som är beredda att betala bra för att dom äter Allmogefår som gått på bete och inte "andra får" som gått på bete och hittills har jag inte lyckats med det :(
Till slakteri är det bara att glömma att sälja, det blir lite betalt för så små lamm, något jag Morrat över, men sätter man mitt räkneexempel som grund så förstår man bättre varför slakterierna betalar mindre....
Mvh
Charlotte
-
Ja, men varför tror man då alltid att en ny ras utifrån ska vara bättre än de som redan är anpassade till vår vegetation och vårt klimat?
Våra lantraser funkar toppen på nämnda marker, de är inga utsläppsbovar. Men de blir inte så stora, som importraserna, fast vem efterfrågar det? Slakterierna? Eller konsumenten?
Bra att det äntligen sattes fokus på den sjuka lammuppfödningen också, så vi som har djuren på bete och utedrift året runt inte alltid blir beskyllda för vanvård!
Skillnaden är kanske att Dorper har en chans att på magra marker nå en slaktvikt som fungerar hos ett slakteri. Jag har också lantras, och tar allt kött självt. Skulle jag leverera till slakteri skulle jag nog få betala för att de skulle ta över köttet.
Fast vi blir ju ibland beskyllda för vanvård när vi har fåren ute på vintern...
-
Läs om dorpern på www.bodafarm.com (http://www.bodafarm.com)
-
I Norge har man visst gjort ett särskilt varumärke av kött från villsau. Man säljer spekekött, mm från villsau som garanterat gått på kusthedsbete och därmed har en särskild vildpräglad köttsmak. De slaktdjuren får inte väga över 15 kg eftersom det då anses att de har gått på annat bete än kusthedsbete och inte kan betraktas som riktigt villsaukött. Tror det är villsauägare som gått samman i ekonomisk förening och byggt upp eget varumärke. Men sånt här varumärkesbyggande är säkert lättare än så länge i Norge än i Sverige. De äter ju så mycket mer fårkött och har sitt spekekött. Gotlänningarna skulle kanske kunna göra något liknande med sitt kött från gutefår. Om man inte gör något sånt här, bygger varumärke och har en idé riskerar man nog att hamna i den sits som Charlotte beskriver. Skicka ett vanligt lamm med slaktvikt under 15 kg blir ingen rik på.
Å andra sidan får faktiskt de flesta av mina gutelamm slaktviktssnitt 18 kg. Jag får ge dem magrare bete ;)
-
Å andra sidan får faktiskt de flesta av mina gutelamm slaktviktssnitt 18 kg. Jag får ge dem magrare bete ;)
Imponerande. Vad har du för bete?
-
I Norge har man visst gjort ett särskilt varumärke av kött från villsau. Man säljer spekekött, mm från villsau som garanterat gått på kusthedsbete och därmed har en särskild vildpräglad köttsmak. De slaktdjuren får inte väga över 15 kg eftersom det då anses att de har gått på annat bete än kusthedsbete och inte kan betraktas som riktigt villsaukött. Tror det är villsauägare som gått samman i ekonomisk förening och byggt upp eget varumärke. Men sånt här varumärkesbyggande är säkert lättare än så länge i Norge än i Sverige. De äter ju så mycket mer fårkött och har sitt spekekött. Gotlänningarna skulle kanske kunna göra något liknande med sitt kött från gutefår. Om man inte gör något sånt här, bygger varumärke och har en idé riskerar man nog att hamna i den sits som Charlotte beskriver. Skicka ett vanligt lamm med slaktvikt under 15 kg blir ingen rik på.
Å andra sidan får faktiskt de flesta av mina gutelamm slaktviktssnitt 18 kg. Jag får ge dem magrare bete ;)
Jo... det skulle verkligen vara melodin det!! Att hitta något som får kunden att värdesätta köttet från de inhemska mindre kraftiga raserna. Det där lilla extra och göra det köttet exklusivt eftertraktat istället för -O och -P på slakterierna. Kanske måste vi hitta det där lilla extra som gör att just vårt kött smakar bra och marknadsföra oss lite bättre. I Norge har de varit smarta. Har pratat med en muslim ang lammkött och skillnaden på smak mellan kött från hans hemland och Sverige är enligt honom väldigt stor då våra lamm i stor utsträckning lever på gräs och lammen i hans hemland istället äter mycket örter.
Jag kan oxå säga att jag brukar få upp mina allmogelamm till över 18 kg... nu har jag inte härstamningsbevis och vet att de är renrasiga men iaf - tackorna o baggen har allmoge-kroppar. Men det handlar ju inte bara om vikten, utan oxå om klassningen avseende muskelsammansättning och fett. Och naturligtvis ligger ett allmogfår med "getkropp" i lä jämfört med en muskelstinn texel.
-
Juridiken gynnar de stora som kan via lobby förföra en politiker.
Det går 50 lobbyister per parlamentsledamot i vår del av världen.
Skapa lagar som stoppar alla åsanissar, så fabriken rullar.
-
Jo... det skulle verkligen vara melodin det!! Att hitta något som får kunden att värdesätta köttet från de inhemska mindre kraftiga raserna. Det där lilla extra och göra det köttet exklusivt eftertraktat istället för -O och -P på slakterierna. Kanske måste vi hitta det där lilla extra som gör att just vårt kött smakar bra och marknadsföra oss lite bättre. I Norge har de varit smarta. Har pratat med en muslim ang lammkött och skillnaden på smak mellan kött från hans hemland och Sverige är enligt honom väldigt stor då våra lamm i stor utsträckning lever på gräs och lammen i hans hemland istället äter mycket örter.
Jag kan oxå säga att jag brukar få upp mina allmogelamm till över 18 kg... nu har jag inte härstamningsbevis och vet att de är renrasiga men iaf - tackorna o baggen har allmoge-kroppar. Men det handlar ju inte bara om vikten, utan oxå om klassningen avseende muskelsammansättning och fett. Och naturligtvis ligger ett allmogfår med "getkropp" i lä jämfört med en muskelstinn texel.
När förslaget att marknadsföra Lantraser som ett "varumärke" kom upp här i Sverige så nobbades det av Allmogefårföreningen, tyvärr :( Det var då min dröm om en "Lantrasgård" gick i stöpet, jag hoppades en hel del på detta...
Att sträva efter stora Allmogelamm fungerar inte om man har ett Genbanksarbete och då faller allt på att man inte kan ta ut ett mervärde för köttet. Jag hittade som sagt inga kunder som var villiga att betala för högre slaktkostnader bara för att det var ett allmogelamm uppfött på bete, dom betalar hellre för ett större lamm som också gått på bete.
Mvh
Charlotte
-
När förslaget att marknadsföra Lantraser som ett "varumärke" kom upp här i Sverige så nobbades det av Allmogefårföreningen, tyvärr :( Det var då min dröm om en "Lantrasgård" gick i stöpet, jag hoppades en hel del på detta...
Så dumt! Jag tycker att det borde ligga i allmogeföreningens intresse att öka efterfrågan på allmogelamm. Var de rädda att man skulle avla bort de ursprungliga egenskaperna om man fick in för många fårägare som ville få lönsamhet? (mer avel på stora indivder som följd). För att komma runt detta borde man inte kunna koncentrera sig på de eventuella ??? kvaliteter som detta kött har istf kvantiteten. Jag tänker som varumärke. Det skulle väl vara nåt för allmogeföreningen att titta på...
Jag förstår, Charlotte, helt ditt dilemma där med kunderna... så mycket som möjligt för så lite som möjligt verkar vara de flestas motto. Sen förstår jag oxå kunderna. Det finns ingen anledning i dagens läge att betala mer för ett allmogefår som gått på bete när man kan få ett annat får som oxå gått på bete. Då hamnar vi åter på den springande punkten - finns det något annat mervärde? Kan vi såsom Norrmännen nischa oss och hitta olika kvaliteter för olika raser, beten etc etc. Men Ulfg har väl rätt att vi har svårt att få finsmakare i ett land där lammkött är lite i skymundan.
-
Ja, det var sånt man oroade sig för... Men det hade ju kunnat stoppas med regler som liknade Villsaulagets.
Mvh
Charlotte
-
Juridiken gynnar de stora som kan via lobby förföra en politiker.
Det går 50 lobbyister per parlamentsledamot i vår del av världen.
Skapa lagar som stoppar alla åsanissar, så fabriken rullar.
Det finns nästan inga stora lammproducenter i Sverige jämfört med "riktiga fårländer". Åsanissar är inget hot mot stora lammproducenter.
-
Det finns nästan inga stora lammproducenter i Sverige jämfört med "riktiga fårländer". Åsanissar är inget hot mot stora lammproducenter.
Nej inga småproducenter bli något större hot mot fabrikerna idag, men visst har vi ett legalt system som missgynnar småskalighet. Man mäter inte med samma mått, och skulle en liten djurhållare sköta sina djur som en stor gör, blir det anmälan direkt.
Det sista är inte fel, men väl att de större kan klara sig.
Det var inte endast får jag tänker på utan djurhållning överhuvudtaget. En del lagstiftning är inte endast nationell, utan påverkas av internationelle handelsavtal och vad man kommer överens om inom EU. Vilka får mest pengar från den europeiska jordbruksstödet?
Jo Drottning Elisabet. Vilken får mest pengar i Skåne, det vet jag inte exakt, men visst är det väl en greve.
En enskilld småföretegare kan få en del stöd, men sammantaget är det en liten andel av medlen som går till dem.
-
Klokt resonerat samaka ;)
ulfg. läste du min artikel, eller ???
-
Skytten: Är det heller inte bra att det engelska kungahuset varit föregångare i ekologiskt lantbruk? Jag har aldrig förstått denna upprördhet över att de stora godsen får de största stöden, de har ju dock de största utgifterna med.
Det här luktar avundsjuka lång väg!
-
Skytten: Är det heller inte bra att det engelska kungahuset varit föregångare i ekologiskt lantbruk? Jag har aldrig förstått denna upprördhet över att de stora godsen får de största stöden, de har ju dock de största utgifterna med.
Det här luktar avundsjuka lång väg!
Jag har väldigt lite att vara avundsjuk på, då jag sällan prodecerar något för marknaden(och bethöver inga sådana pengar).
Med mina 3000 kvm tomt står jag givetvis utanför näringen.
Kungen har miljöbilar, men även Ferrari, så ligger det till med de större gårdarna de har och tar ett ansvar för miljön,så att det finns jaktbyte i skogarna och på fälten.
Men de är samtidigt rationella storjordbrukare, och har stora besättningar, ingen av de större jordägarna driver ett ekologiskt jordbruk, i större skala, men skickliga på att vårda sin image.
Produktionsenheterna, då de drivs i bolagsform, så det är inte alltid synligt vem som äger.
Ett bidragsystem som riktade sig åt ett hållbarare jordbruk, är väl att föredra än att betala per areal. Vi ger pengar till att omställa elförsörjning och drivmedel, som är förnybara, och i analogi med det kan man använda pengarna just till att ändra färdriktning.
Annars varför ska vi betala för maten via skattsedeln? Ska den som odlar i sin trädgård dessutom betala för något han inte äter?
Offentliga subentioner ska givetvis innehålla någon form av politiska mål.
Jag tror också att EU kommer att förändra detta inom inte allför lång tid.
Annars har jag inget emot en stor enhet, om den drevs på ett hållbart sätt. Det KAN tom vara en fördel, då det finns utrymme för att skaffa kompetens.
-
Skytten, du du är klok :-*.
-
Håller helt med Skytten, det är inte storleken som är problemet utan sättet att producera.
-
Jag får egentligen utan större svårigheter upp mina gutelamm i slaktvikter bortåt 18-20 kg, utan kraftfoder. Beror mest på parasitfritt bete och ärftlighet (stor bagge), tror jag. Men det är som Charlotte redan säger ändå "kört", för det mesta att kunna konkurrera med de riktiga köttraserna. När marknaden mognat en smula i Sverige tror jag ändå att det finns en möjlighet för att kunna nischa kött från lantrasfår till en säljbar särskild produkt. Tydligt varumärke och bindande regler om inget kraftfoder och bete på marker med särskilda miljövärden, osv. Men inget Åsanisseri, utan tuff förening med bindande regler för alla, leveransplikt och anställd duktig marknadsförare, mm.