Alternativ.nu
Mat & tillvaratagande => Kött och fisk => Ämnet startat av: Vikid skrivet 01 feb-10 kl 01:16
-
Jag har en arbetskamrat som älskar tupp, har själv aldrig ätit det.
Vad är egentligen den stora skillnaden på tupp och höna/kyckling?
Tar gärna något kul recept med ifall jag skulle bli sugen på hur ni beskriver.
-
Vi äter upp ungtupparna som vi inte har användning av i hönshuset, och jag kan inte säga att det är någon skillnad på köttet.
Varför skulle det vara det?
Kycklingen som ligger i frysdisken i affären, vet man ju inte vilket kön den har.
Tupp smakar hönsfågel.
Sedan tillreder man den på det sättet som passar en bäst. Eftersom den är lånsamt uppfödd, om man jämför med briolers, kan den behöva puttra en stund extra. Men det kan vara olika från gång till gång. Man får testa.
Det smakar godare med det kött man fött upp själv!
Både för gom och samvete!
Klart du ska prova :)
-
Största skillnaden som jag märkt själv har varit att äldre djur tar längre tid att tillaga.
Här nere i Portugal gör man skillnad på kyckling (frango, både för manlig och kvinnlig kyckling) och höns (galinha) och jag misstänker att man ibland även säljer tupp som galinha (som ordagrant betyder liten kvinnlig tupp...hmm... tupp = gallo).
Köper man galinha får man se till att ha ordentligt med tid för att laga maten och köttet kan vara lite mer trådigt. Skulle rekommendera det för rätter som lagas i sås eller soppor främst så man kan låta det koka tillräckligt länge. Att bara köra det i ugn och försöka ugnsbaka har blivit lite för hårt och torrt tycker jag.
Jag tycker det är gott att göra något enkelt som att kapa fågeln i delar, lägga den i en gryta tillsammans med hackade/krossade tomater (färska eller från burk) skivad lök, hackad vitlök, salt, peppar och möjligen lite chili/piri-piri. Detta funkar både för kyckling och höns, bara att höns tar lite längre tid och man kan behöva hälla i lite vatten i såsen då det kokar längre. Brukar servera med ris.
-
Okej, tack för tipsen här. Jo det stämmer ju nu när man tänker efter på kycklingarna i affären, har aldrig tänkt så långt bara.
Nej för hon vill påstå att det är en underbar gryt fågel, men hon menar vuxna djur vet jag.
Men tack för svaren.
-
Den mest kända rätten är väl kanske ; Coq au vin alltså Tupp i vin .
En mustig gryta med rödvin .
-
När vi slaktar tupparna så styckar vi dom direkt. Jag brukar göra dom i en gjutjärnsgryta men tar som sagt lite tid(ju äldre tupp desto längre tid). Brukar bryna till delarna sen hackar jag en lök och kryddar med salt peppar chili mm och häller på en hönsbuljong sen får det stå och puttra en,två timmar.Något som vi fått lite dille på nu är att ha i blandsvamp och lite lingonsylt i grytan och grädde förstås, det blir fantastiskt gott. :P
-
Kastrerar man tuppen så får man en kapun som blir fetare och därmed mörare. Det går nog inte att få tag på i butik eller saluhall idag. Det skulle jag gärna pröva.
En riktig Coq au vin är fantastiskt gott! Men till det ska det helst vara en vuxen tupp. (http://www.thedailybeast.com/blogs-and-stories/2009-09-22/quintessential-coq-au-vin-recipes/ (http://www.thedailybeast.com/blogs-and-stories/2009-09-22/quintessential-coq-au-vin-recipes/))
-
Jag skall prova den grytan V-kaos beskriver men jag skall förmå mig att slakta tupparna först. Uh!
-
jag gör gärna tuppsylta, koka tuppen med kryddor man tycker om, när köttet känns mört, ta bort det från benen och skär det i små bitar, låt benen koka vidare i spadet, länge, sila spadet och häll det över köttet, ställ svalt. det stelnar som en sylta... gott
-
jag gör gärna tuppsylta, koka tuppen med kryddor man tycker om, när köttet känns mört, ta bort det från benen och skär det i små bitar, låt benen koka vidare i spadet, länge, sila spadet och häll det över köttet, ställ svalt. det stelnar som en sylta... gott
Wow! Tuppsylta har jag aldrig hört om någon som gjort förut. Låter gott. :)
Något särskilt förslag på kryddor som fungerar bra?
-
Vi hyr på ett ställe där det inte går att ha djur just nu. Men vi har slaktat 6 tuppar hos en granne.
Så det blev en i salt. Först sockersalta. 1 tsk salt 1/2 socker gnida in och låta vättska sig sedan ligga i salt ett tag. Så gör man ju julskinka så det blir ett experiment. Jag har suttit en lång jävla stund och till och med styckat ut benen.
Blodpankakor. Vispa blodet noggrant. Gör pannkakor med hälften blod istället för hälften mjölk. Nu har vi ju inga djur o flickvännen har starkare moral än de flästa så det blev ingen köpe mjölk utan hem havre mjölk. Koka lös gröt och krama ur vättskan. Det smakar som vanliga pankakor men får lustig färg.
Sedan stek, styckade bara bort vingarna för att få ner han i grytan. Fylla med lök ha lever och hjärtan, morot - ja vad man har runtomkring. När det är så här gammla tuppar så får det koka länge i en kokgryta på lite lägre värme hällre 150 är 200 för på högre värme får man problemet med torrhet. Ösa lite då och då. Nu har han varit inne i 3 timmar eller så. Så det borde vara klart.
Det blir en soppa också. Grönsakssoppa med linser som kokar på kråset på den vi saltat in.
Kan återkomma om den saltade om några veckor.
-
Tackar verkligen för allt, jag bara sparar och sparar recept ;)
-
Hur gör ni med tuppen då ni slaktat den? Låter ni den hänga eller tillagar ni den direkt? Fryser ni den?
-
Jag har låtit de hänga någon gång. Men för de mästa fryser jag in dom direkt. Kanske vore det bra och tästa att hänga lite, blir dom mindre seg?
-
Vi låter våra hänga ett par dagar om det går för temperaturen. Mitt smidigaste recept är att smälta smör å sen blanda i soja, dragon å paprika. Pensla hela tuppen med den å in i ugnen i 175 grader ca 1-1,5 h beroende på storlek. Gör sen en sås på grädde,soja å dragon att ha till plus pressad potatis!
Vårt bästa snabb-vardagsrecept. Vi har ätit tuppar som är lite över året gamla, och aldrig haft några sega eller trista. Vi har alla möjliga raser, å inga broilers.
-
Den stora skillnaden är mellan COBB/ROSS och de unghöns/tuppar av "hobbyraser" eller äldre bruksraser som man föder upp själv. För de som inte vet så är COBB/ROSS de två genetiska fabrikat som används för de kycklingar vi hittar i affären. Typiskt är ett mycket vitt, svampigt kött utan egentlig egen smak. Många moderna recept på kyckling förutsätter detta kött. Man känner igen recepten på kort tillagningstid och ofta att recepten är uppdelade efter styckningsbitar (bröstfilé, klubba, lårfilé...).
Det som småbrukaren föder upp är oftast långsamtväxande ungtuppar som går ute under en hel sommar. De är 16-20 veckor då de slaktas och har ofta ett mörkare, mer smakrikt kött än de 4-5 veckor gamla COBB/ROSS trots att de har samma slaktvikt.
Använder man ett modernt recept på ungtupp så får man en seeeeg köttbit som inte är speciellt kul. Knepet är att leta i receptsamlingar som är litet äldre eller från andra kulturer. Exempelvis Coq au vin och andra former av grytor lyfter fram komplexiteten i smaken. Generellt gäller avsevärt längre tillagningstider för att köttet ska bli mört.
Förr när vi inte åt så stora mängder kött var kycklingen helgens höjdpunkt och fick ta tid att tillaga, nutidens kyckling ska kunna klara av att bli snabbmat på fredagkvällen.
-
När jag lagar till egna äldre hönor och tuppar lägger jag dem, delade, någon dag i marinad som består av citron, lite olivolja, finstrimlad lök, lite tomatpuré samt kryddor (t ex vitlök, hel chilipeppar av den starka sorten, ingefära och salt). Vänder då och då så alla delar ligger i själva marinaden (alt använder zip-lockpåse). Efter en dag eller två kokas de i marinaden någon timme eller så på svag värme. (Detta kan jag göra dagen innan fågeln ska förtäras, vilket jag tycker är praktiskt om jag ska ha gäster.) När det är dags att laga dagens mat tar jag upp hönsbitarna och använder marinaden till att koka riset i. Själva köttet grillas en kort stund (helst på riktigt grillkol) så de får färg och grillsmak.
Innan vi hade så mycket "finkött" som det vi köper idag var det nog vanligt med syrliga marinader för at möra köttet. I alla fall är det vanligt i Afrika där djuren man äter ofta är äldre och segare samt att man där äter alla delar.
-
Man får brygga sitt vin om man ska ha råd med tupp i vin. De recept som finns i våra kokböcker är "sytembolagsanpassade". Det krävs drygt två liter vin för att få det fint.
En gammal tupp går bra till tupp i vin, längre tid i grytan bara.
Man brukar ju inte grilla gamla höns heller ;D
-
bua: Jag gjorde så en gång i somras, la en kyckling (tinad ungtupp från frysen) i marinad och lät den sedan koka i marinaden, det blev jättegott.
Men sen sa min syster som vet en massa om livsmedelshantering att man absolut inte skulle göra så, marinaden som kycklingen legat rå i skulle kastas bort för det var inte nyttigt. Men det gäller kanske bara köpekyckling?
Skytten: Vad tror du om att använda maskrosvin?
-
Skytten: Vad tror du om att använda maskrosvin?
Jag har inte provat, men visst kan man väl prova.
Min gissning är att det går bra, med tillsats av lite indisk kryddblandning.
-
ang tuppsyltan,här är hela receptet
koka en tupp mör tills med tex lök vitlök salt peppar el egen kryddblandning
ta upp köttet mal el hacka fint, låt ben od koka vidare vid lagom smak, sila spadet och blanda lika delar kött och spad, häll upp i formar ställ kallt. om det inte skulle stelna... koka upp igen och ha i gelatin, men kokar man benen tillräckligt länge så stelnar det
-
bua: Jag gjorde så en gång i somras, la en kyckling (tinad ungtupp från frysen) i marinad och lät den sedan koka i marinaden, det blev jättegott.
Men sen sa min syster som vet en massa om livsmedelshantering att man absolut inte skulle göra så, marinaden som kycklingen legat rå i skulle kastas bort för det var inte nyttigt. Men det gäller kanske bara köpekyckling?
Man ska överhuvudtaget vara noggran när man tillreder köpekyckling pga salmonellarisken, diska skärbrädor och redskap noga etc, men det är inte farligt att använda marinaden så länge den kokas ordentligt.
-
Salomenellarisken är tämligen minimal i vårt land, men man ska ändå vara försiktig, då köpekycklingen ofta har andra infektioner än salmonella (Campylobacter ), som inte är så oskyldiga.
-
Salomenellarisken är tämligen minimal i vårt land, men man ska ändå vara försiktig, då köpekycklingen ofta har andra infektioner än salmonella (Campylobacter ), som inte är så oskyldiga.
Svensk kyckling testas för både salmonella och campylobacter, hittar man endera bränns kycklingarna, och stallarna rengörs minutiöst. I många andra länder är det därimot fritt fram att sälja djur och ägg som har såväl salmonella som campylobacter.
Den största faran är om man inte separerar sådant som ska tillagas från sådant som ska ätas rått, då kan det som ska ätas rått kontamineras och bli farligt. Allt som tillagas ordentligt blir ofarligt att äta, så länge man inte använder en sked eller kniv som man använt till det råa att dela/ta upp det tillagade (har sett detta vid flera tillfällen hemma hos folk, kunskapen om grundläggande kökshygien är mycket bristfällig i Sverige idag).
Noteras bör att den vanligaste källan till salmonella är bristfälligt tvättade grönsaker som äts råa. Man måste skölja väl för att få bort alla jordrester och ev spår av fågelbajs från viltflygande fåglar.
-
Angående tuppsyltan, går den att göra på en köpeskyckling? Jag bor i lägenhet och några egna höns är inte inom synhåll men jag blev så intresserad av det receptet. Nog borde det väl gå med kyckling också om man kryddar lite bättre? Vad tror ni? Kan man ha kycklinglever i om man vill ha bättre smak?
-
Noteras bör att den vanligaste källan till salmonella är bristfälligt tvättade grönsaker som äts råa. Man måste skölja väl för att få bort alla jordrester och ev spår av fågelbajs från viltflygande fåglar.
Fast det är ju SÅ gott att ta en morot direkt ur landet och bara borsta bort lite jord innan man äter den :-[
-
Fast det är ju SÅ gott att ta en morot direkt ur landet och bara borsta bort lite jord innan man äter den :-[
Javisst, och det är en risk man kan välja om man vill ta. Salmonella blir man mindre och mindre känslig för om man utsätts för den. Och man blir sällan allvarligt sjuk. Men om man har andra sjukdomar, problem med immunförsvaret, hjärtproblem eller andra problem bör man vara försiktig.