Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: ChristinaR skrivet 14 mar-06 kl 19:20
-
Vi får en massa vedaska från pelletspannan och braskaminen och jag brukar lägga det runt bärbuskarna och i trädgårdslandet. Men nu snappade jag upp någonstans att det inte alls är bra, att träd i försurade områden tar upp alldeles för mycket tungmetaller som då koncentreras i askan. Och då hamnar i grönsakerna om man gödslar med det förstås.
Nån som vet mera? Och var 17 gör man av askan, om den nu är så farlig? Vi bor i ett rejält försurat område...
USCH vad trist det är att behöva tänka på sånt här :(
-
Jag läste om det i lena Israelssons odlingsböcker och någon mer bok jag inte minns namnet på. Visst blir man ledsen! Något som används massor och varit nyttigt som nu är farligt.
Men förklaringen jag läste var att träden tar upp så mycket miljögifter och när man sen eldar så blir askan ett koncentrat av tungmetaller. Man borde kunna lämna askan på sin återvinnings/miljöstation. Några (många?) kommuner har så privatpersoner kan lämna gratis.
Andra rätt så nya böcker rekommenderar aska till bärbuskar eller växter angripna av endel ohyra så man undrar lite hur farligt det är. Vore intressant att få reda på lite mer fakta.
-
Ja, lite mer fakta skulle sitta fint. Jag har också läst i en massa böcker att vedaska är SÅ bra. Och det är trist att inte kunna utnyttja en resurs man ändå har. Och köra en massa aska till återvinningen - hur kul är det :(
Lade tjockt med aska runt jordgubbslandet i somras för att hålla undan sniglarna, det hjälpte delvis - de blev iaf något färre!
-
Trädaska från områden som drabbades av cesiumnedfall vid Tjernobylolyckan är olämpligt att gödsla grönsaker med har jag läst nu och hittat en karta över nedfallet...
-
Jag strör på, jag.
Fördelen med att vara runt 50 är att man inte behöver bry sig om tungmetaller och sån strunt.
Alzheimer hinner klippa en innan tarmcancern gör det.
-
Lade tjockt med aska runt jordgubbslandet i somras för att hålla undan sniglarna, det hjälpte delvis - de blev iaf något färre!
De dog väl av tungmetallerna.
-
God middag! Läste någonstans att man skulle strö askan över ett lika stort område som den uppeldade vedens växtyta! W.F
-
Jag har oxå för mej att försurade miljöer löser ut mera kvicksilver o.dyl.
Men sen är det frågan hur mycket, jag undrar om det är såna mängder att det är farligt...i förhållande till all annan skit vi redan får i oss; PCB, DDT, bromerade flamskyddmedel, aromatiska kolväten, bly, kadmium och annat elände.
Jag strör iaf glatt och obekymrat ut askan i trädgården...men inte där jag kör med bilen, det blir lätt en och annan punka när man eldar rivningsvirke :P .
Köra iväg askan till en återvinningscentral är tämligen meningslöst, där blir ni bara hänvisade till att slänga den i en container som körs till närmsta soptipp...eller *hrrm* ursäkta :-[ deponi.
Däremot kan dom som bor på försurade ställen tänka på att aska+vatten=lut=basiskt. M a o motverkar försurning!
Christina:
Sniglarna dog förmodligen av att kravla omkring i det som i praktiken är lut, och inte av tungmetaller...förhoppningsvis.
-
Tungmettaler finns ju naturligt så man kan ju undra om det är mätmetoderna som är för noggranna, ta tex det moderna skogsbruket det är verkeligen något att oroa sig för, när skogen tas bort så frigör sig tungmetaller som far rakt ut i bäckar och åar.
-
Återupplivar denna antika tråd! :D
Jag vill gärna använda vedaska (kaliumrikt) i mina grönsaksodlingar som komplement till benmjöl (kaliumfattigt). I somras hörde jag på Odla med P1 att man inte ska sprida ut aska i sina odlingar pga tungmetallerna.
Nu googlade jag på detta och ser att aska från grillkol och sopförbränning, samt s.k. flygaska, har höga halter med tungmetaller, men att stråaska kan användas som gödningsmedel. Var någonstans på skalan ligger aska från björk som eldats i kakelugn (där man väl får anta att det bara blir bottenaska), någon som vet?
Om man bara återför aska till samma mark man tog den ifrån är spridning av aska okontroversiell. Den situation jag pratar om här är en nettotillförsel av aska som gödningsmedel, i jämförelse med annat kaliumrikt man skulle kunna tillföra istället.
Intressant rapport om stråaska: http://www.jti.se/uploads/jti/Teknik_f%C3%B6r_lantbruket_50.pdf (http://www.jti.se/uploads/jti/Teknik_f%C3%B6r_lantbruket_50.pdf)
Denna rapport är från 1996, och den tar även upp spridning av slam på åkermark och vilka gränsvärden som gäller där för tungmetallinnehåll.
-
Hur mycket tungmetaller björkaskan innehåller beror nog framför allt på var björken har vuxit och vad det finns för konstigheter i berggrund och jord på just den platsen. Man ska nog vara skeptisk till aska från träd som har vuxit t ex i närheten av malmfält eller geologiskt "intressanta" ställen.
Även när det gäller aska från färdigköpt grillkol så beror tungmetallinnehållet såklart på varifrån veden ursprungligen kommer.
-
-Köp självlysande grillkol från Tjernobyl, använd askan till att strålbehandla dina tomater för evig hållbarhet
-
-Köp självlysande grillkol från Tjernobyl, använd askan till att strålbehandla dina tomater för evig hållbarhet
Ärs, det fixar de radioaktiva utsläppen från de tyska, danska och polska kolkraftverken annars; jämn och fin spridning över nordliga norden av flygaska som innehåller små mängder uran. Med åren kommer fjällbäckarna inte bara bli sterila, försurade miljöer, man kommer kunna vandra nattetid utan ficklampa året om i trakterna...
-
Jag slänger då ut askan från veden på åkrarna, i trädgårdslandet, på buskar och i skogen.
Känns absurt att man inte skulle ta vara på en sådan resurs.
Tungmetaller i vår natur är numera en del av vår verklighet och vardag.
Ser det inte som någon större idé att lägga tid och resurser på att försöka isolera sin egen kropp från det.
-
Vissa av dem är dock giftigare än de andra, så det kan vara förståndigt att minska intaget av de kritiska för våra kroppar, t ex kvicksilver, kadmium och cesium.
-
Tungmetaller i vår natur är numera en del av vår verklighet och vardag.
Ser det inte som någon större idé att lägga tid och resurser på att försöka isolera sin egen kropp från det.
En fördel är dock att utsläppen av nya tungmetaller har minskat kraftigt och Sverige är nere på väldigt låga nivåer jämfört med hur det var under 1900-talet, så om den här utvecklingen fortsätter kommer mängden tungmetaller i omlopp i naturen börja minska (efterhand som de binds upp på ställen där de får ligga orörda).
http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2010/Maj/Minskade-utslapp-av-tungmetaller/ (http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2010/Maj/Minskade-utslapp-av-tungmetaller/)
Även i Europa i sin helhet verkar det minska (om än inte lika fort):
http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/eea32-heavy-metal-hm-emissions-1/assessment-2 (http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/eea32-heavy-metal-hm-emissions-1/assessment-2)
Fast det kanske inte är så konstigt mtp att det tex är Kina som numera tillverkar våra lågenergilampor och mycket annat dret som innehåller tex kvicksilver och andra otrevligheter. :P
Vad var det för fel på glödlampor egentligen? Glas, ädelgaser och lite vanliga, hederliga metaller? Behovet av större elproduktion pga ineffektivt ljus är ju ett trivialt problem att lösa jämfört med hantering av kvicksilver utsläppt i naturen...
-
En fördel är dock att utsläppen av nya tungmetaller har minskat kraftigt och Sverige är nere på väldigt låga nivåer jämfört med hur det var under 1900-talet, så om den här utvecklingen fortsätter kommer mängden tungmetaller i omlopp i naturen börja minska (efterhand som de binds upp på ställen där de får ligga orörda).
Då kanske det bästa långsiktigt är att deponera askan eftersom den har, jämfört med mycket annat, ett relativt högt innehåll av tungmetaller. Man tar visserligen ut en del kalium (och eventuellt andra nyttiga metaller) ur kretsloppet också förutom tungmetallerna men det kanske det är värt.
Det kanske också skulle vara ett bra sätt att få bort kadmium ur åkerjorden? Odla någon gröda som är extra bra på att ta upp kadmium, bränna alltihopa efter skörd i sluten panna, och sedan deponera askan i något bergrum.
-
Det kanske också skulle vara ett bra sätt att få bort kadmium ur åkerjorden? Odla någon gröda som är extra bra på att ta upp kadmium, bränna alltihopa efter skörd i sluten panna, och sedan deponera askan i något bergrum.
Problemet är att kadmium har låg smältpunkt och kokpunkt, så om man eldar kadmiumhaltigt bränsle kommer en stor del av kadmiet att gå ut med rökgaserna istället för att lägga sig till ro i askan i mer eller mindre oxiderad form. Fysikaliskt sett uppför sig kadmium i stort sett likadant som zink.
Och det kadmium som går ut med rökgaserna slår ju sig för eller senare ner på marken igen. Kretslopp? :)
-
Aska ger både näringsämnen och mineraler till odlingarna
-
Problemet är att kadmium har låg smältpunkt och kokpunkt, så om man eldar kadmiumhaltigt bränsle kommer en stor del av kadmiet att gå ut med rökgaserna istället för att lägga sig till ro i askan i mer eller mindre oxiderad form. Fysikaliskt sett uppför sig kadmium i stort sett likadant som zink.
Och det kadmium som går ut med rökgaserna slår ju sig för eller senare ner på marken igen. Kretslopp? :)
Sluten panna med rökgasrening får det bli då. På krematorier renar man väl rökgasen från kvicksilver?
Edit: nu hittade jag mer info om tungmetaller i rökgasutsläpp i rapport från Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8196-9.pdf (https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8196-9.pdf) sid 19 :
TUNGMETALLER
Tungmetaller som förekommer i rökgasutsläpp härrör från bränslet. Efter förbränning
återfinns metallerna i bottenaska, i flygaska och i gasform i rökgaserna. De
flesta tungmetaller är giftiga men utsläpp av kadmium, bly och kvicksilver är särskilt
uppmärksammade på grund av deras giftverkan. Kvicksilver förekommer
främst vid avfallseldning. Vissa metaller (bl.a. kadmium och bly) har en tendens att
i första hand fastna på de små partiklar som utgör flygaska (< 10 μm). Dessa partiklar
är av stor vikt ur hälsosynpunkt, eftersom de tränger långt ner i luftvägarna.
Utsläppen av metaller till luft är starkt beroende av stoftavskiljarnas och annan
reningsutrustnings verkningsgrad och har minskat kraftigt under de senaste årtiondena.
-
Det är som vanligt svårt att hitta uppgifter om utsläpp och halter så fort man går från den vanligaste debatten. Sökte efter halter i ved, aska och rökgas från ved, men det är segt. Hittade däremot den här sorgliga artickeln som endast indirekt har med ved att göra: http://www.testfakta.se/livsmedel/article60096.ece (http://www.testfakta.se/livsmedel/article60096.ece)
-
Tack alla som svarar, jag tycker jag fått riktigt bra input här, och en ny intressant vinkling också på tråden också via vår professionella trådurspårare ::)
Min gissning just nu är att jag gott och väl kan använda min kakelugnseldade björkvedsaska, av främst dessa anledningar:
1. Det relativt lättflyktiga eventuella kadmiet i veden har till största delen gått upp i skorstenen via flygaskan (och då tråkigt nog förpestat luften och senare åkrar och skog i form av nedfall). Kvicksilver verkar vara en ickefråga för vedförbränning och bly diskuteras inte heller i någon större utsträckning. Björkarna kommer från ett normalt område (utan cesiumnedfall) som inte kan förväntas vara mer förgiftat än de flesta andra plättar i Sverige. Vill jag vara helt säker får jag ta och gå ut och mäta förstås dock.
2. Alternativet till aska är att använda mineralgödsel, och halterna av tungmetaller i dessa verkar inte vara mindre än i den aska jag har tillgång till.
För fullständighets skull vill jag nämna att jag i första hand använder allt organiskt material jag kan komma över (löv, gräs och ogräs, matkompost, hästskit, nässelvatten, vallört osv.) men att jag ändå tycker att det behövs lite mer näring för att få riktig fart i landen.
-
Nja, jag tycker faktiskt inte du har fått svar än.
1. Det blir inte flygaska/bottenaska separerat i en kakelugn på samma sätt som i en större förbränningsanläggning. I stort sett allt hamnar i "bottenaskan". Kvicksilver finns där även om det inte diskuteras.
2. Har du någon koll på förhållandet önskvärda/icke önskvärda ämnen i konstgödsel kontra vedaska?
Jag tror inte du skadas av att använda vedaska, men den här tråden behöver fyllas på.
-
Nja, jag tycker faktiskt inte du har fått svar än.
1. Det blir inte flygaska/bottenaska separerat i en kakelugn på samma sätt som i en större förbränningsanläggning. I stort sett allt hamnar i "bottenaskan". Kvicksilver finns där även om det inte diskuteras.
Som jag förstår det hela förgasas de tungmetaller som har låg smältpunkt (kvicksilver, kadmium, bly). De tenderar sedan att fastna på nanopartiklar i rökgaserna och följa med ut den vägen (den s k flygaskan). Bildas inga nanopartiklar åker de ut ändå, i gasform. Vad skulle processen i en kakelugn vara för att tungmetallerna skulle stanna och i första hand bilda bottenaska?
Kvicksilver: allt finns överallt, men kvicksilvret finns i så stora mängder att det blir ett problem framförallt vid sopförbränning, eftersom folk lägger lite allt möjligt i soporna, t ex lågenergilampor.
-
Flygaskan flyger inte ut i en vanlig kakelugn eller kamin, den blir kvar. Och rökgaserna kommer heller inte upp i sådana temperaturer att ens kvicksilver håller sig i gasform.
Problemet är att du koncentrerar låt säga 5 000 kg trä som har tagit upp metallerna till 50 kg aska, alltså får du 100 ggr högre halt om du inte förlorar något i gasform. Vissa växter kan ta upp väldigt mycket (t ex svamp, mossa mm). Vet för lite om trä, men skall leta vidare. Tror dock inte att träd är speciellt bra på att ta upp vare sig kadmium eller kvicksilver, men det är bättre att veta.
-
Flygaskan flyger inte ut i en vanlig kakelugn eller kamin, den blir kvar. Och rökgaserna kommer heller inte upp i sådana temperaturer att ens kvicksilver håller sig i gasform.
Problemet är att du koncentrerar låt säga 5 000 kg trä som har tagit upp metallerna till 50 kg aska, alltså får du 100 ggr högre halt om du inte förlorar något i gasform. Vissa växter kan ta upp väldigt mycket (t ex svamp, mossa mm). Vet för lite om trä, men skall leta vidare. Tror dock inte att träd är speciellt bra på att ta upp vare sig kadmium eller kvicksilver, men det är bättre att veta.
Analysen fortsätter alltså. Tog fram lite siffror, data är alltid bra för att komma framåt:
Kokpunkter för nämnda metaller:
Cadmium Boiling Point: 767°C
Mercury Boiling Point: 357 °C
Lead Boiling Point 1749 °C
Typisk rökgastemperatur kakelugn vid normal eldning: 350 °C
http://www.storstockholm.brand.se/privat/brandsakerhet_8/oppenspis_och_kakelugn (http://www.storstockholm.brand.se/privat/brandsakerhet_8/oppenspis_och_kakelugn)
Typisk förbränningstemperatur kakelugn: En förbränningstemperatur av 850 - 1 000°C måste kunna uppnås.
http://www.nybro.se/templates/Page____1731.aspx (http://www.nybro.se/templates/Page____1731.aspx)
Slutsats: Blyet blir kvar helt i askan. Kvicksilvret kan kanske följa med ut i gasform. Kadmium förgasas men går sedan under koktemperaturen igen i rökgasen.
Ny fundering: Hur ligger tungmetallerna kemiskt bundna egentligen i veden? I djur binds kadmium i levern men senast jag kollade på en björk saknades just det organet :-[. Koncentrationen av metallerna är så låg att metallatomerna ligger en och en, antagligen uppbundna i ett protein. På vilket sätt är metallens kokpunkt då egentligen relevant? Man skulle kunna tänka sig att metalloxider bildas rätt snabbt under förbränningen, och sådana brukar ha väldigt hög smältpunkt. Kadmiumoxid (CdO) till exempel har en smältpunkt på 900-1000 °C och kokpunkt runt 1600°C. Det stod också någonstans (hittar inte igen) att giftverkan kommer av kadmiumsulfid, så det är kanske bildningen av den man ska titta på egentligen. Nu vart jag lite google-trött tror jag.
Som tröst klistrar jag in ett gott råd från en av länkarna ovan (Nybro) om kakelugnseldning:
Aska
Askan från ved, som förbränts i en effektiv eldstad skall vara ett gråvitt pulver. Förutsatt att man använder ren ved eller rent träavfall, det vill säga utan färg eller andra föroreningar, är vedaska ett mycket bra jordförbättringsmedel för bland annat bärbuskar. Den innehåller kalium och fosfor och har ett pH-värde kring tio. Varning Askan kan innehålla glödrester i flera dagar och utgör då en stor brandrisk. Den bör därför förvaras i brandsäkert kärl. Askan utvecklar dessutom koloxid och får därför absolut inte förvaras inomhus.
Så i Nybro är man iallafall helt övertygad om vedaskans förträfflighet som gödningsmedel.
-
Hittade en undersökning om bly och kadmium i gamla ekar http://www.environmentandsociety.org/sites/default/files/key_docs/eklund-bergback-lohm-2-3.pdf (http://www.environmentandsociety.org/sites/default/files/key_docs/eklund-bergback-lohm-2-3.pdf)
Inte riktigt vad jag var ute efter, men bakgrundsvärde upp till 30 µg/kg ved för kadmium och 200 µg/kg ved för bly. Alltså i runda slängar 3 mg kadmium per kilo aska och 20 mg bly per kilo aska som innehåller 1-2% fosfor och 5-10% kalium vilket då ger kadmium ca 150 mg/kg fosfor och bly 2000 mg/kg fosfor.
Som jämförelse håller bra konstgödsel 2 mg kadmium/kilo fosfor och rötslam ca 50 mg/kg.
Absolut inga siffror på björkvedsaska, men alltid en början på snokandet ;D
-
Hittade en undersökning om bly och kadmium i gamla ekar [url]http://www.environmentandsociety.org/sites/default/files/key_docs/eklund-bergback-lohm-2-3.pdf[/url] ([url]http://www.environmentandsociety.org/sites/default/files/key_docs/eklund-bergback-lohm-2-3.pdf[/url])
Inte riktigt vad jag var ute efter, men bakgrundsvärde upp till 30 µg/kg ved för kadmium och 200 µg/kg ved för bly. Alltså i runda slängar 3 mg kadmium per kilo aska och 20 mg bly per kilo aska som innehåller 1-2% fosfor och 5-10% kalium vilket då ger kadmium ca 150 mg/kg fosfor och bly 2000 mg/kg fosfor.
Som jämförelse håller bra konstgödsel 2 mg kadmium/kilo fosfor och rötslam ca 50 mg/kg.
Absolut inga siffror på björkvedsaska, men alltid en början på snokandet ;D
Intressant!
Det finns tydligen till och med en vetenskaplig tidskrift "Journal of hazardous materials" där forskningsartiklar om detta finns publicerade. Här är en från 1996:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0304389496017852 (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0304389496017852)
Några korta utdrag ur abstract:
[...]
Cadmium poses a special risk to the use of wood ash in agriculture.
[...]
A new technology currently under development takes advantage of the different temperatures in a biomass combustion plant. This technology enables concentration of cadmium (and other volatile heavy metals) in a very small portion of the whole ash flux from a plant and the concentrations of environmentally relevant substances in the remainder of the ash is kept low. In this manner, wood ash from the process industry or district heating systems might be transformed from waste to raw material for agricultural use.