Alternativ.nu
Djur => Brukshästar => Ämnet startat av: poze skrivet 13 mar-06 kl 18:52
-
..
-
Okej, jag vet att Strassermetoden är ett helt paket vad avser naturlig hästhållning och jag är med på varje del i resonemanget. Även när det gäller hästhovens form, det slutgiltiga målet, en vildhästliknande hov i absolut balans, där är jag också med. Men jag har en stark misstanke om att vägen dit, själva tekniken skiljer sig på några punkter när man jämför med andra barfotametoder, t.ex AANHCP som jag själ använder mig av, och jag skulle vilja veta lite mer om detta.
Inom AANHCP så är det knappast intressant att lära sig den perfekta hovens vinklar och mått, eftersom dessa inte finns. Det finns ingen hästhov som är den andra lik, och det enda intressanta när man verkar hoven är att titta på hur sulan ser ut i dagsläget. Vi får lära oss att aldrig aldrig på några villkor skära i den friska sulan eftersom det kan orsaka ömhet. Hur ser Strassermetoden på den saken?
Principen går ut på att hovväggens höjd ska vara i samma höjd som den friska sulan.
En annan sak som vi fått lära oss är att strålens mitt (ungefär) inte får sticka ut över hovväggshöjden. Strålens mitt ska vara inne(nere) i hoven. Alltså måste man först skära bort lite av strålens tjocklek om man vill ta ner hovväggshöjden mer än strålen tillåter. Om strålen är hård och fast så kan man prova att försiktigt skära, om den är för mjuk så låter man bli, och då får man helt enkelt vänta med att ta ner hovväggen till sulnivå.
I den bakre delen av strålen, vid ballarna så får däremot strålen sticka ut lite mer än trakthöjden, men absolut inte mer än max 3-4 mm. Om ballarna är mycket högre än så i förhållande till trakterna så kan det orsaka ömhet i djupa böjsenan, och därför får man ibland låta trakterna vara lite för höga om strålen är alldeles för utputande och tjock och inte tål att skäras så mycket i. Detta var fallet med min häst vid den första barfotaverkningen, men efterhand så kunde vi skära bort tillräckligt mycket stråle för att kunna sänka trakterna till sulnivå.
Hur ser Strassermetoden på de här "reglerna"? Vad går ni efter för riktmått när ni verkar?
-
Hej!
Jag har nu börjat att läsa boken "Ett Sunt Hästliv" och jag kan starkt rekomendera denna bok!
MVH Ia ;)
-
Så du tycker att Barfota -ett sunt hästliv är att rekommendera?
Har du möjligtvis missat första sidan där Dr Hiltrud nämner att hästarna på vägen till detta underbara levene utan skor tom kan dö?
Eller att Dr Hiltrud som skrivit boken i själva verket ej doktorerat i nåt som har med hästar att göra utan i flundrans uppbyggnad?
Visst har boken vissa poänger men snälla läs den med sunt bondförnuft och tänk på våra fyrfota vänner. Lösningen på alla problem sitter inte i att riva av hästen skorna.
Dessutom är alla barfota metoder anmälda till djurskyddsmyndigheten pga av denna smärta som tillfogas våra hästar.
-
Så du tycker att Barfota -ett sunt hästliv är att rekommendera?
Har du möjligtvis missat första sidan där Dr Hiltrud nämner att hästarna på vägen till detta underbara levene utan skor tom kan dö?
Eller att Dr Hiltrud som skrivit boken i själva verket ej doktorerat i nåt som har med hästar att göra utan i flundrans uppbyggnad?
Visst har boken vissa poänger men snälla läs den med sunt bondförnuft och tänk på våra fyrfota vänner. Lösningen på alla problem sitter inte i att riva av hästen skorna.
Dessutom är alla barfota metoder anmälda till djurskyddsmyndigheten pga av denna smärta som tillfogas våra hästar.
En del hovslagarmetoder borde också anmälas. Fick hem en ny häst(gåva) med påstådda nyskodda hovar!! Med blotta ögat såg man att hovarna var snedverkade. Vi skodde av & tog bort en cm på ena sidan och nästan inget på andra sidan då blev de raka. Hon har haft blodutgjutningar som synts genom hennes ljusa hovar.( mörkrosa stora fläckar)
Jättehöga trakter så att hon gått på tårna. Hon har enligt förra ägaren problem med rygg och ömhet. Kallades för problemhäst. Jag tror jag vet vad det beror på...!! Nu har hon inte lika ont och är inte alls den problemhäst de påstod att hon var. Så en del av dem som är traditionella hovslagare är slarviga och tror nog att det inte spelar så stor roll om det inte verkas riktigt rätt.
-
Försök att köra timmer i skogen med oskodd häst ni.
mest synd om hästen,sa jag.
-
Jag är ganska inne på barfota hästar. Har haft hästar hela livet, men har inga nu. Däremot passar inte alls alla hästar för att gå barfota, eftersom vi genom avel har förändrat hornets tålighet och hovens vinklar och hovväggarnas tjocklek.
Det finns hovar som alltid splittras, trots att det är erfarna hovvårdsspecialister som har hand om dom. Tro mig. Jag bodde i Schweiz i 4 år och hade min häst med mig. Där har dom kommit mycket längre med alternativa prylar än vi här i Sverige, men vissa hästägare får rådet att trots allt sko, för hästarna håller inte.
Hiltrud Strasser har förresten även en sk "härdningmetod" som går ut på att oskodda, ovana hästar går hela dagarna på vasst grus för att härdas, som våra fotsulor. Detta är faktiskt ett djurplågeri, eftersom en del hästar knappt kan gå i sina hagar! Oförsvarbart!!!
-
Dessutom är alla barfota metoder anmälda till djurskyddsmyndigheten pga av denna smärta som tillfogas våra hästar.
Hovis: Faktafel, eftersom AANHCP:s metod vad jag vet INTE har fått ett ont ord från djurskyddsmyndigheten, tvärtom så har de blivit granskade och godkända av djurskyddsmyndigheten, se hemsidan: http://www.harmonyhorse.se/harmony.htm . Däremot har jag hört ryktesvägen om många anmälningar som gjorts mot hästägare som anlitat strasserverkare, även om de nu verkar vilja tona ner detta.
Angående köra timmer i skogen med barfota häst - nej, det är nog ingen bra idé att varken rida eller köra en barfota häst när det sker på is, om det är det du tänker på. Men då kan man som sagt lätt fixa broddade boots som man bara använder under själva ridningen eller körningen på is, bara att ta av och på, inga spik behövs. Däremot är det inga som helst problem att köra en häst som är barfota på alla andra slags underlag - jag gör det själv varje dag men min häst.
-
Jag har 6 lyckliga och glada hästar här på gården. 4 är oskodda och 2 har skor. Men vad som är viktigast för hästens välbefinnande är att man har dem verkade och skodda efter DERAS behov och inte efter vad vi som ägare TROR är bäst för dem. Dom som bara går i hagen är bara verkade. På sina vilkor av en hovslagare som ser till just den hästens behov och hovform. De jag rider och kör har skor och på vintern ordentliga broddar för att ha fotfäste.
Jag skulle aldrig utsätta mina hästar för Strassermetodens ideer som jag tycker ibland gränsar till ren grymhet! Och jag håller med: en vet. som bara forskat på fiskar som plötsligt utger sig veta vad som är bäst för en häst.....AANHCP känner jag inte till så väl men något gör att jag är lite avvaktande.
Viktigast är att man använder sitt egna sunda förnuft (jag utgår ifrån att alla har det) och inte bara litar och tror på vad andra tutar i dej.
-
Jag är för vilthästmodellen ( AANHCP ) Vi har ett levande exempel som var dömd till slakt pgr av att hon blev halt hela tiden och ej uppfyllde kravet som ridskole häst. Var dessutom felverkad.
Hon är en glad häst tjej idag :)
www.friskahovar.se
-
Jag har köpt ett kallblod som gått barfota i hela sitt 6-åriga liv vilket jag såg som väldigt positivit, men när hon flyttade hem till oss var jag tvungen att slå på henne skor :'(. Stenig skogshage och grusvägar gör att hoväggarna slits ned med blixtens hastighet och hon går på enbart sulan till slut= aj aj. Hur gör man med en sådan häst? Ni som har barfotahästar- motioneras hästar någonsin på hårda vägar med spränggrus och i stenig terräng?
-
Hej Tuffatass.
Kontakta Ove Lind www.friskahovar.se
Jag hoppas att han kan hjälpa dig.
:)
-
Jag har köpt ett kallblod som gått barfota i hela sitt 6-åriga liv vilket jag såg som väldigt positivit, men när hon flyttade hem till oss var jag tvungen att slå på henne skor :'(. Stenig skogshage och grusvägar gör att hoväggarna slits ned med blixtens hastighet och hon går på enbart sulan till slut= aj aj. Hur gör man med en sådan häst? Ni som har barfotahästar- motioneras hästar någonsin på hårda vägar med spränggrus och i stenig terräng?
Nu har jag ingen barfotahäst men det säger väl sig självt att barfota eller skor beror på vilka underlag man har och på vilket sätt man använder hästen.
-
Jag har köpt ett kallblod som gått barfota i hela sitt 6-åriga liv vilket jag såg som väldigt positivit, men när hon flyttade hem till oss var jag tvungen att slå på henne skor :'(. Stenig skogshage och grusvägar gör att hoväggarna slits ned med blixtens hastighet och hon går på enbart sulan till slut= aj aj. Hur gör man med en sådan häst? Ni som har barfotahästar- motioneras hästar någonsin på hårda vägar med spränggrus och i stenig terräng?
Alltså, min första reflektion är ju att hovens sula är ju faktiskt till för att gå på, den ska tåla belastning, ja en frisk sula ska faktsikt tåla att få all belastning om hovväggarna är nerslitna. Fånghästar som verkas enligt vildhästmodellen får ofta sina hovväggar raspade så att de nästan inte når marken, och sulan får bära större delen av vikten. En vildhäst bär ca 15% av sin vikt på hovväggen, och resten av belastningen hamnar på sulan. Det är ju inte meningen att hästen enbart ska "gå på naglarna".
Om hästen ändå ömmar så kan det ha flera mycket vanliga orsaker:
T.ex att: Strålen putar ut och får ta för stor belastning(det gör ont); hoven har strålröta(det gör också ont, och hästen ömmar); hästen är plattfotad och det innebär att sulan är tunn och känslig och kanske ömmar på hårt underlag; traktstöden är för långa och får ta för stor belastning(traktstöden ska ej belastas).
Det är mycket lättare att göra rätt bedömning om man får se hoven underifrån. Men gemensamt för alla orsaker jag skrev är att allting går att åtgärda ganska enkelt! Det enda svåra att behandla är egentligen bara Plattfotheten - det tar tid för hästen att uppnå skålform i hoven, och det spelar ingen roll om den alltid har gått barfota för om den alltid har varit otillräckligt eller felaktigt verkad så kan den bli plattfotad ändå. Det enda som gäller då är: snällt underlag, rätt verkning och regelbunden verkning.
Men när det gäller strålröta - behandla med diverse medel(jag använder äppelcidervinäger varje dag när det finns behov). Det ä vanligt om hösten och våren när det är blött ute att hästen får rötan, särskilt om man stänger in hoven i skor, med skillanden att hästen kanske inte känner av strålrötan när den får skor på sig, fast strålrötan fortfarande finns där.
Övervuxna traktstöd - bara att ta hovkniven och verka ner dom!
Övervuxen stråle - bara att ta hovkniven och verka ner den(om den inte är för mjuk, då får man vara lite försiktig)!
Du får gärna ta en bild av undersidan på hoven så att man kan se hur den ser ut, och kanske förstå varför han ömmar.
-
Måste bara göra ett tillägg så att ingen missförstår: Om hästen har slitit ner hovarna till sulnivå, så är den så att säga "vildhästverkad"(samma metod som AANHCP går efter när man verkar) So far so good!
Men om hästen fortsätter att slita sina hovar så börjar den naturligt sett att slita på själva sulan som genom detta kan bli översliten och förtunnad, och det är inte bra! Det kan orsaka ömhet, och det bästa man kan göra för hästen då är att låta den vila och sulan kommer växa till sig på ett par dagar igen. När man verkar hästen så skär man aldrig i den friska sulan; det är en av de viktigaste reglerna vi går efter - eftersom det orsakar stor ömhet.
(Det är detta som Strasserverkare fått kritik för: att de verkar ibland sulan så att den t.om blöder! Detta är i allafall vad jag hört ryktas om metoden)
Problemet brukar oftast aldrig vara att hästen blir översliten för att den går i sin hage, det kan hovarna anpassa sin tillväxtgrad till. Om den sliter mycket till vardags, så ökar blodcikrulationen och tillväxten i hovarna ökar till samma nivå som de slits. Men om man motionerar hästen på grusvägar oregelbundet, kanske rider en extrem långritt någon gång ibland - då hinner inte hästen med att anpassa tillväxten, och risken för överslitning finns, med ömhet som resultat. Om man gillar att rida på långritter på grusvägar ibland och inte vill att hästen ska överslita hovarna, så tycker jag att det enklaste är att införskaffa boots till de hovarna som riskerar att överslitas. Bara att sätta på de dagar som man vill rida långt på grusvägarna. Var istället glad att hästarna sliter på sina hovar själva - på detta sättet slipper du verka hovarna själv. De flesta hästägare har ju det motsatta problemet - hästarna sliter inte tillräckligt mycket på sina hovar, och därför måste man "hjälpa till"!
En väldigt central del inom NH och barfotagång är att bygga en så naturlig hage som möjligt, som inbjuder till så mkt rörelse som möjligt för hästarna. Delvis med målet att slippa verka hovarna på hästarna och dessutom får friska och harmoniska hästar.
Vi vill ju inte behöva verka hästarna om det inte är nödvändigt, inte heller rida dem för att få dem att slita hovarna - det idealiska är ju att de lever ett så vildhästliknande liv som möjligt i sin hästhage att man slipper justera hovarna "manuellt". Genetiskt sett så klarar hästen av minst ett par mil om dagen, om den får så mycket rörelse i hagen på varierad terräng så håller sig troligtvis hovarna i bra skick av sig själva. Då kan man kosta på sig att köpa boots för de långa ritterna som kan överslita hovarna. Man kan ju som sagt också använda samma boots under vintern för att kunna brodda hästen.
-
Hej! Jag tänkte lägga mig i debatten...
Jag har verkat enligt vildhästmodellen i två år nu och jag har aldrig haft så mycket problemmed hovarna på mina hästar som när jag började med detta. Jag tror verkligen på metoden men snart måste jag ge upp.
Häst 1=kallblodstravare m stenhårda hovar: fungerar utmärkt
Häst 2=unghäst med ganska platta hovar: ömmar på alla underlag utom gräs
Häst 3=unghäst med normala hovar: hålväggar (som aldrig läker ut) och ömmar bak. Måste verkas varanna vecka och göra rent hovarna dagligen.
Häst 4: Äldre ponny. Ömmar på alla fyra. Ha dock förbättrat sin hovform betydligt och skålar sig bra. Alltid boots vid ridning och körning.
Det största problemet för mig är dessa eländiga hålväggar som jag aldrig haft på någon häst tidigare. Följer de med metoden??
-
Jag har aldrig haft problem med hålväggar, bara plattfotheten, lite lamellrandsröta(bara de första två månaderna), strålröta(mest i början) och utflytningar som håller på att växa bort.
På två år tycker man ju att hovarna borde börja bli avsevärt bättre med den här verkningen. Jag har fått höra att de flesta hovar kan bli fina och återställda på max ett år, men jag antar att en del hästhovar kan ta lite längre tid än så, beroende på verkningsintervall, rörelse, foder etc..
Fick lära mig på kursen att hålväggar och "godisdiken" kan bero på fodret, om hästen får i sig för mycket socker och kolhydrater i relation till hur mycket energi den förbrukar - samma sak med strålrötan.
-
Problemet brukar oftast aldrig vara att hästen blir översliten för att den går i sin hage, det kan hovarna anpassa sin tillväxtgrad till. Om den sliter mycket till vardags, så ökar blodcikrulationen och tillväxten i hovarna ökar till samma nivå som de slits. Men om man motionerar hästen på grusvägar oregelbundet, kanske rider en extrem långritt någon gång ibland - då hinner inte hästen med att anpassa tillväxten, och risken för överslitning finns, med ömhet som resultat. Om man gillar att rida på långritter på grusvägar ibland och inte vill att hästen ska överslita hovarna, så tycker jag att det enklaste är att införskaffa boots till de hovarna som riskerar att överslitas.
Med andra ord- barfotagång passar inte för alla typer av ridning? Dom flesta som upptäckt detta med barfotagång hävdar envist att ALLA hästar kan gå barfota i alla lägen och att en normal hov ska tåla sådant. Tyvärr verkar det inte fungera för oss :-\ Har inga andra vägar än grusvägar där jag rider en timme åt gången, ca fyra-fem dagar i veckan. Ingen långritt med andra ord utan vanlig ridning! Hästen ömmade så hon höll på att stupa varje gång trots sex års barfotagång... Ska man hålla på att greja med boots är det väl lika bra att sätta på riktiga skor (vilket jag nu gjort)!
-
Barfotagång passar kanske inte för de grenar där hästens hovar riskerar att överslitas under ritten? T,ex distansritter. Men ironiskt nog så ligger distansryttare i bräschen för utvecklingen och utprovningen av bra boots eftersom de letar alternativ till de omoderna järnskor som använts sedan medeltiden, och som inte tillåter hästens hov att flexa naturligt, som hindrar blodcirkulationen och som inte tillåter en jämn och naturlig belastning på hästens hovar.
Men egentligen är det inte så konstigt om man tänker efter. Att ha en häst med välutvecklad hovmekanism med bra blodgenomströmning och som är naturligt belastad är A och O om man satsar på att vinna distanslopp eftersom hästen måste kunna prestera max under flera dagar i sträck, istället för kanske några minuters prestation när det handlar om en hopptävling.
Att resonera som så att "Ska man hålla på att greja med boots är det väl lika bra att sätta på riktiga skor" är helt fel eftersom boots och järnskor ger hästen totalt olika villkor, eftersom de är totalt olika i sin utforming och påverkan av hästens hovar.
1. Järnskor har hästen på sig dygnet runt, men bootsen tar man på den när man kanske ska motionera den en timme om dan eller så.
2. Järnskorna fixerar hoven i ett läge, medan bootsen tillåter hoven att flexa.
3. Järnskor låter hästen bära nästan hela sin vikt(några hundra kilo?) på enbart hovväggarna, medan bootsen låter hästen belasta även sulan.
En viktig synpunkt när man talar om belastning är att hästen i naturligt tillstånd med vildhästhovar belastar enbart ca 15% av sin vikt på hovväggen. En häst med järnskor går alltså till största delen på sina naglar, precis som oskodda hästar tvingas att göra om man verkar dem för sällan.(Inte konstigt att en del hästar får sprickor i hovväggarna med den onaturligt höga belastningen)
Klart att det blir en hel del pill och extra krångel med boots som man tar av och på hela tiden, men för hästens skull är de klart skonsammare än järnskor. Dessutom sliter man inte ut dem lika fort som järnskor eftersom man enbart använder dem vid ridning/körning.
Du skriver att: " Dom flesta som upptäckt detta med barfotagång hävdar envist att ALLA hästar kan gå barfota i alla lägen och att en normal hov ska tåla sådant."
Det finns många fler faktorer än järnskor som påverkar hästen negativt, och man gör det alldeles för enkelt för sig om man påstår att alla problem försvinner spårlöst bara för att man skor av hästen. Så är det absolut inte!!
Jag vet många barfotahästar som är ömma i sina fötter, som har alla diagnoser som finns i sina stackars hovar och som mår skit. Men det beror inte på att "barfotagång inte passar för dessa hästar", det beror rätt och slätt på att hovvården är undermålig. Antingen så verkas de för sällan, eller på ett felaktigt sätt, eller så är det ett hygieniskt problem, t.ex att hästen går och trampar i sin egen skit större delen av dygnet och får röta, eller att hoven torkar ut pga att den aldrig får fukt, att den får felaktigt foder(för mycket socker) eller en rad andra faktorer som också måste tas i beaktande innan man dömer ut barfotagångens vara eller icke vara. Allt är inte svart eller vitt.
jag vet inte hur det är med dina hästar Tufftass, men bara för att de gått barfota i sex år så är inte det en garanti för att deras hovar ska vara välfungerande och friska helt automatiskt. Hovvården och verkningen måste vara korrekt för att hovarna ska ha rätt förutsättningar för att bli oömma och friska. Och det hjälper inte att sätta på järnskor, eftersom man har kvar problemen under skorna.
-
Det ironiska med det hela var att hästen som har hålväggar hela tiden hade jättefina hovar med bra kvalitet innan jag började med den här metoden. (Ove Lind verkade honom första gången och lovordade hans fina hovar :()
Kanske ni har nåt tips innan man blir tokig..????
-
Nä, jag har ingen aning. Alla som jag vet som använder metoden har bara fått positiva resultat, bortsett från att en del hästar såklart är ömma på grus några månader efter att man skor av dem. Jag vet inte så mycket om vad hålväggar egentligen är. Kan hålväggar vara "gamla" skador i hoven som visar sig först när de växer ner till sulnivån? Jag vet att så kan vara fallet med en del blåmärken(röda märken alltså)
Har du nån bild på hoven underifrån så man kan se vad det rör sig om?
-
Jag ska ta en bild ikväll och se om jag kan lägga in den....
-
Det ironiska med det hela var att hästen som har hålväggar hela tiden hade jättefina hovar med bra kvalitet innan jag började med den här metoden. (Ove Lind verkade honom första gången och lovordade hans fina hovar :()
Kanske ni har nåt tips innan man blir tokig..????
Hade han fina hovar förut med skor och hovar med hålväggar nu så kanske det är läge att sätta på skor igen?
-
Näää, han hade fina oskodda hovar... Har aldrig haft skor på sig.
-
Vad är skillnaden vid verkningen nu mot för tidigare? Vad är problemet med att gå tillbaka till den sortens verkning?
Vilken tidsram har du gett den nya verkningen (att det ska fungera utan hålväggar) och är den passerad?
Att fortsätta i evigheters evigheter med något som bevisligen inte fungerar på den individen känns rätt oaktuellt, om inte annat för hästens skull. Det skulle vara intressant att höra om hålväggarna skulle upphöra vid återgång till tidigare verkning eller om det är ett syndrom som nu blivit befäst.
-
Hej igen!
Bara en snabb fundering... Hålvägg, eller "white line disease" som det kallas på engelska(?) är tydligen svamp (och bakterier) i hovväggen, riktigt? Jag har fått lära mig att svamp och röta när det gäller strålen kan bero mycket på dels vilket underlag hästen rör sig på, om det är mjukt och fuktigt så ökar risken för svampangrepp, men att det också kan ha med fodret att göra, att en häst som får i sig (för) mycket socker/kolhydrater kan ha lättare att få svamp i hovarna... Kan det hjälpa att se över hans foderstat, att dra in på betforet eller havren?
Många hovvårdsspecialister säger ju att betfor egentligen bara är skit för att det "sätter sig i hovarna på hästen"...
-
Ja, jag vet inte om det är hålvägg eller white line desease. Mín hovvårdare säger hålvägg i allafall. Han får inget annat än gräs i hagen. (Gammal äng) I vintras ficka han ungefär 1/2 liter havre per dag. Ingen betfor. Mineraler. Problemet började i slutet av förra betessäsongen.
-
Jag hittade en jättebra artikel om white line disease(hålvägg på svenska) skriven av Pete Ramey, en av de stora namnen inom AANHCP. Han skriver bl.a att hålväggar kan bekämpas med tre olika medel som måste kombineras föra att man ska kunna få bort hålväggarna och dess orsaker. Detta för att hålväggarna i sig beror på tre olika faktorer.
1. Underlagets beskaffenhet. Om det är mjukt (och vått) så ökar risken. Detta är redan välkänt.
2. Fodret, om hästen äter för näringsrikt foder
3. samt hovens form, att den verkas enligt den typen av vildhästhov som befinner finns i torra områden, eftersom den typen av hov är mindre mottaglig för bärrandsröta/lamellrandsröta och hålväggar som föjld av det.
Det är tydligen väldigt viktigt att man dels försöker att förbättra underlaget som hästen rör sig på, att man ser till att den inte bara rör sig på mjuka och fuktiga områden som gräsängar, utan att hoven kan få tillfälle att torka upp på t.ex sand/grus/torr jord också.
Sen är det också väldigt viktigt att man ser över alla de 3 olika faktorerna, inte bara markbeskaffenhet, för annars har man liten chans att lyckas. Det spelar t.ex liten roll om man effektivt rengör hoven varje dag, för om den samtidigt får stå på mjuk och fuktig mark och får för energirikt foder så sitter man ändå kvar med rötan och hålväggarna. Och det gäller att man är diciplinerad när det gäller fodret för hästen. En del hästar reagerar lättare än andra, och kan vara känsliga för hög energinivå. Det kan räcka med väldigt lite havre som tillägg i foderstaten för att man kan börja upptäcka mjuka, smulande lamellränder, hovväggar och bärränder i hoven.
Det är också ett välkänt faktum att skodda hästar lider större risk för att dra på sig dessa symptom än barfota hästar pga att man "stänger in" svampen ännu mer under skorna, vilket bara hjälper svamp och bakterier att överleva.(De gillar instängda, mörka och fuktiga områden)
Han hade väldigt intressanta teorier om varför hålväggarna uppkommer även hos vildhästarna i olika våt-områden i världen, och att det faktiskt kan vara en överlevnadsfaktor, hur motstridigt den än låter.
Här är länken: http://www.hoofrehab.com/end_of_white_line_disease.htm#Whiteline
"The end of white line disease" heter artikeln..
-
Tack för utförligt svar. Jag får göra så gott det går.
-
Allt denna tjafs om skor eller inte skor.. ::) Väsentligt är dock vad hästen används till!!!!!! Säger sig självt att en häst som tränas/jobbar hårt,framför allt på grusvägar inte fixar det, säg vad ni vill om "metoder"...
O har du en häst som mest går i hagen fixar inte hårda vägar med sten på heller om den inte är van.
En promenad häst som rids då o då klarar sig utmärkt! Det är ju så klart kanon o vara barfota, allra helst om dom har trånga hovar osv. Men det får ju va måtta på allt!
Anlita en riktigt duktig hovslagare, hästen måste ändock verkas ibland. Det här med "naturlig" slitning hit o dit är ju otroligt. Vem använder hästen på stäppen som hästhovarna är tänkta? O slås dom ut ur aveln som inte klarar barfota? Tänkte väl det.... :-\
Jo, ingen hört om flappskor? För många hästar med hovbekymmer ett bra alternativ, skonar även knäna.
-
Har en ardennerhäst som gått barfota i hela sitt liv fram tills jag köpte henne då hon skoddes. Hovarna var i bedrövligt skick frasiga och långa innan hon skoddes. Troligen hade förra ägaren bara verkat några ggr per år. Upptäckte sedan att hon var nästintill omöjlig att sko om så hon gick länge med skorna och tappade en efter en. När hovslagaren kom igen tog vi bort sista skon som inte lossat och verkade henne (det funkade efter 1 månads träning på att lyfta hovarna). Eftersom hovarna nu inte är frasiga tyckte vi att hon kunde gå barfota, tills hon vant sig helt med att man lyfter hovarna.
Vi motionerar henne 3 ggr i veckan, longering eller dragarbete med harv och nu ömmar hon fram speciellt när vi longerar på våran grusplan. Ska hon vila eller ska man fortsätta arbeta henne så att hovarna "hårdnar till". Nu idag ville hon inte trava alls. Innan har det inte varit så tydligt. Kanske bidrar hennes nya hage till detta, den är delvis anlagd med grovt makadam, för att slippa gegget.
-
Det bästa tipset jag kan ge dig är att verka hovarna regelbundet och med täta mellanrum så att de aldrig blir för långa(det är då utflytningar kan börja uppstå, ofta med försvagad sula, plattfothet och ömhet som följd, särskilt på så stora och tunga hästar som ardennern) och det gäller oavsett om hästen är skodd eller inte, det är alltid lika viktigt med rätt verkningsintervaller.
och motionera så mycket som möjligt på sådant underlag som hästen "tål" för stunden, eftersom motion ökar blodcirkulationen och påskyndar läkningen i hoven. Och sist men inte minst: skit i att sko hästen igen, särskilt om hovkvaliteten redan är dålig med fransigt horn, då är det bättre att hovarna får "ta sig" först, så att skorna sitter kvar och inte bara ramlar av. Men överhuvudtaget så tycker jag att det är bäst med oskott, den tiden man offrar under tiden som hovarna måste rehabiliteras och läka, får man dubbelt tillbaka med tanke på bättre hälsa, och längre levnadstid för hästen.
Om hon ömmar något fasligt på grus så undvik att motionera henne där. Tids nog blir det bättre. När hon går i hagen så kan hon väl själv välja vart hon trampar.
Jag tycker förresten det verkar lite konstigt att sko en häst pga att hovarna är fransiga och hovkvaliteten dålig, då försämrar man ju hovkvaliteten ännu mer och dessutom är det väl svårare att få skorna att sitta kvar?. Och när hästen har haft skorna så länge så att de till slut trillar av en efter en, och dessutom tidigare haft undermålig hovvård med alltför långt mellan verkningarna, ja då är det ju inte konstigt att hovmekanismen blir sämre och sämre och hästen till slut börjar ömma.
Jag kan trösta dig med att jag har ett kallblodssto som tidigare varit skodd, men som jag skodde av för ett drygt år sedan, och hon ömmar fortfarande ibland, men det är grymt stor skillnad mot tidigare då jag var tvungen att rida ut med boots så fort vi skulle gå på någon grusväg. Nu har jag inte använt dem på flera månader. Och jag ser en avsäevärd skillnad i hennes hovar nu som börjar bli skålformade igen, från att ha varit utflutna och platta som tallrikar. Så, det blir bättre, med tid, tålamod och en duktig hovvårdare!
Förresten, på tal om makadam så har jag precis lagt ut en hel del precis framför lösdrifthallen, på så sätt blir hon tvngen att trampa i lite grus några gånger per dag. Hon tål det, visar inga tecken på smärta, men hon undviker det ändå om hon kan. Jag har lärt mig att för att hästen ska tåla grusunderlag som barfotahäst så måste den också utsättas för det regelbundet så att hovarna "vänjer sig". En häst som alltid går på gräs, kommer troligtvis alltid att tycka att det är lite obehagligt med grus. Det vet vi ju själva hur det känns att gå barfota de första veckorna av sommaren, innan sulorna härdats lite. Tror det är samma sak med hästar faktiskt. Fast till största delen handlar det ju förståss om hur bra hovvård man ger hästen och hur ofta den verkas, det är förutsättningen för att det ska gå att ha dom barfota utan problem. Själva härdningen av sulan är den mindre omfattande delen av omställningen till sunda barfotahovar.. (För att inte tala om alla andra faktorer som kan spela in: fodret kan försämra hovkvaliteten, motion kan förbättra den och underlaget har också en viss betydelse som sagt. En häst som står i sin egen avföring större delen av dygnet har nog inte så fina hovar till slut)
-
Så länge jag inte rider/kör mina hästar på krävande underlag mer än ett par timmar om dagen så känns det inte är rätt att ha järnskor på dom som dom trots allt måste ha på sig resten av dygnet.
Med tanke på att järnskor inte flexar när hästen går, som barfota hovar gör och detta leder till hämmad blodcirkulation ner till hoven, blodet är det som bla ska läka ut inflammationer och liknande, nej med det i åtanke så känns det inte bra.
Och jag skulle defenitivt själv inte vilja ha på mig arbetsskor dygnet runt
:P
Lösning för att undkomma ömmande hovar när man har barfota hästar är ju bl a boots, vilka jag inte tycker är särkskillt krångliga att ta på eller av och dom slits inte särskillt mycket heller eftersom det blir så korta stunder man har på dom.
Jag har inte alltid på dom heller bara bär jag rider längre bit efter grusvägar men oftast brukar jag hålla mig i diket vilket går minst lika bra om man bara ska skritta...
Även när det är is halt så har jag på broddade boots men på vintern när snön har lagt sig så är det nästan ännu trevligare att rida barfota -det är ju inte alltid halt!
I övrigt så kan jag rekommendera Hippogrips -gummi skor som som måste slås på men dom flexar och låter hoven röra sig. Jag tycker att dom har hållit bra och varit trevliga att använda, men det kan vara svårt att hitta en hovslagare som gillar att slå på dom =)
-
Men har du kläderna på dygnet runt eller.. :D
-
;D
Nja förhoppningsvis inte -nån gång ska dom väl av!
-
Easy boot epics 475:- / st är de mest prisvärda.
Är att rekomendera :)
www.naturligahovar.se
-
Hörni, just i den här frågan kan många bli upprörda ! För en del är det helt enkelt omöjligt att tänka sig en häst utan skor, för andra kanske det är okej om det är på andras hästar och för en del helt naturligt att hästen ska vara utan skor.
Men i alla fall, min knabstrupper´pojke har varit utan skor i ca 2 år nu. Hans hovkvalite har förbättras jättemkt! ´Jag vågar faktiskt rekommendera att man provar ta av skorna MEN i början är ofta hästen ömfotad, den kan t o m halta osv. Men vänta å se snart kommer hoven att hårdna och hästen slutar halta. Det handlar ju om att hästen i stort sett hela sitt liv haft skor och hoven inte belastats och då blir den ju känslig. Så om man ska ha sin häst barfota måste man VÄNJA den LÅNGSAMT..
På vintern när det är halkigt har jag "Boa boots" med broddar, vilket funkar utmärkt tkr jag. Jag kan även ta av broddarna på dom här bootsen och använda dom på sommaren om det är dåligt underlag.
Alla hästar kan idag inte gå barfota, genom avel har ofta hovkvaliteten blivit sämre och om man tar av skorna på sånna hästar händer det att hoven bara spricker och faller sönder.
MEN det är värt ett försök!!
OCH ibland måste man fråga sig? Är det inte IDIOTISKT att säga att det är djurplågeri att ha sin häst barfota?? Om man verkar den rätt och vårdar hoven?? Jag tycker i alla fall det. Jag anser att det är mer djurplågeri att spika in spikar i hoven på hästkraken istället.
-
Glömde att säga, man ska ju inte rida el. anstränga hästen i första taget.. Fast det hoppas jag ju alla fattade :)
Och om hästen börjar halta så ska man ALLTID ta dit vetrinären och kolla vad som är fel så inget gått galet!!
-
Alla hästar kan idag inte gå barfota, genom avel har ofta hovkvaliteten blivit sämre och om man tar av skorna på sånna hästar händer det att hoven bara spricker och faller sönder.
Just det här citatet bara måste jag ifrågasätta. Jag har hört detta påstås förut, från många "anti-barfota-människor" och jag bara undrar vilka trovärdiga belägg det finns för att man ska kunna påstå att hästaveln genom historien har påverkat hästens anatomi så till den milda grad att en del hästar inte klarar sig utan fastspikade järnskor?
Jag tror att man måste vända på resonemanget lite. OM det nu är så att vissa hästraser är belagda med diverse hovproblem pga felaktiv avel, eller vad det nu är - så är det med barfotagång och naturlig hästhållning som man har en chans att hjälpa dessa hästar. Hästar som har medfödd(vilket jag betvivlar) dålig hovkvalitet behöver ju isåfall MER av naturlig hästhållning och en chans att utveckla en sundare barfotahov i balans - det är ju först då som hästen får en rimlig chans att fundera bra TROTS sin dåliga hovkvalitet. Det är så jag ser det.
Jag tror nämligen inte att järnskor på dessa typer av hästar fungerar som nån sorts hjälpande hand för hästarna själva, snarare för ryttaren som då kan rida hästen ohämmat utan att tänka på hur hoven mår EGENTLIGEN. En hov som vittrar sönder och är svag, kommer vara lika svag under järnskorna. Man dödar alltså bara symptomen, inte sjukdomen.
-
Bra påpekat ManiacDarling!
Jag har själv ingen erfarenhet av att en häst inte kan gå barfota. För Min häst och några av mina vänners hästar har barfota fungerat utmärkt! Men jag får ofta höra av folk att vissa hästar inte kan vara utan skor.
MEN det finns hästar som föds med dålig hovkvalitet.
Jag måste hålla med dig, det borde ju vara hjälpen på problemet att ta av skorna och låta hästen gå på mjukt underlag och utan extra anstängning (ridning, körning etc.)
Vissa hästar har ju så FRUKTANSVÄRT dålig hovkvalite. Dessa hovar hålls nästan bara ihop om hästen har skor.
Men jag tkr nog att det borde gå att åtminståne förbättra hoven genom att ta av skorna, inte belasta hovarna onödigt (ridning, körning etc.)
Det kan ju ändå inte vara lösningen att spika i en trasig hov för att få den hel igen? Det säger vell sig själv att hoven går mer sönder.. Eller?
-
Ja, att belasta hovarna innebär ju inte bara ridning och körning, utan jag anser att även järnskorna är som en belastning för hoven eftersom den sätter hovens naturliga förutsättningar ur spel. Hoven tillåts inte längre att flexa mot underlaget utan fixeras i en onaturlig låsning som gör att det blir spänningar i hovväggen.
När man sätter på järnskorna på hovväggen så tvingar man hästen att lägga större delen av sin vikt på just hovväggen. Hovväggen är inte skapad för att bära större delen av hästens vikt, och de får då utstå mer belastning är vad de tål, därför blir det spänningar i hovväggen.
Samma effekt får man ju på barfotahästar som verkas så sällan att hovväggen växer ifrån sulan - det bildas en onaturlig spänning i hovväggen pga för hög belastning och dessa kan också orsaka sprickbildningar om hornet är svagt och skört.
I vildhästens fall, som inte bär skor, så bär ju den sin vikt mer jämnt fördelat mellan hovvägg, sula och även stråle eftersom hovväggen hela tiden slits ner i en jämn nivå med sulan. Det blir aldrig någon extra hög belastning på hovväggen.
Jag förstår helt enkelt inte hur man kom på att hästskon skall vara konstruerad så att trycket hamnar på enbart hovväggen, det är ju helt absurt. I det naturliga tillståndet så är det ingen häst som går runt och bär sin vikt på sina hovväggar. Det är ju samma sak som om alla jogginskor för människor var konstruerade för att vi ska bära våran vikt på våra naglar! Inte konstigt då om våra naglar skulle börja spricka och vi skulle få fotbölder och fotproblem av alla de slag. Och det är inte konstigt om våra fötter skulle bli underutvecklade och få dålig blodcirkulation och fotmekanism, och helt naturligt skulle vi vara ömma i fötterna den första tiden efter att dessa nagelskor togs bort och vi tvingades belasta våra mjuka fötter igen.
Det är allså därför jag ser det så att hästar med skört horn borde må bäst av att gå utan skor, och med täta och regelbundna verkningar utgå från att få den att likna vildhästhoven som inte överbelastar sin hovvägg onödigt mycket, utan istället lägger mer vikt på sin sula och stråle. Jag tror inte att den första tiden av rehabilitering kommer vara en dans på rosor för dessa hästar, det krävs troligtvis ganska mjukt underlag och förnuftig motion, samt kanske vissa fodertillskott för att stärka immunförsvar och hornkvalitet. Tids nog kommer sulan att hårdna och bli skålformad, hornet kommer bli starkare och nya friska lameller växer ut i samma takt som hornet. Men det tar lite tid för vissa. Men det lönar sig i längden med ett längre och friskare liv för hästen.
Sen att det krävs vissa uppfoffringar från ryttarens sida att inte utnyttja hästen ohämmat under den jobbigaste tiden av rehabilitering, det är en annan femma. Men nu utgår jag från vad som torde vara bäst ur hästens synvinkel ur ett långsiktigt perspektiv, inte ur ryttarens ofta kortsiktiga perspektiv.
-
[
På vintern när det är halkigt har jag "Boa boots" med broddar, vilket funkar utmärkt tkr jag. Jag kan även ta av broddarna på dom här bootsen och använda dom på sommaren om det är dåligt underlag.
Hur gör du på vintern när hagen är isig? jag har mina barfota, fungerar ju super nu men när det blir sådär taskigt isigt ute tänker jag ifa låta sko eller man kanske kan använda sina avtagbara lös skor, de är ju broddade. ett himla jobb varje morgon och kväll att ta av och på.
-
[
På vintern när det är halkigt har jag "Boa boots" med broddar, vilket funkar utmärkt tkr jag. Jag kan även ta av broddarna på dom här bootsen och använda dom på sommaren om det är dåligt underlag.
Hur gör du på vintern när hagen är isig? jag har mina barfota, fungerar ju super nu men när det blir sådär taskigt isigt ute tänker jag ifa låta sko eller man kanske kan använda sina avtagbara lös skor, de är ju broddade. ett himla jobb varje morgon och kväll att ta av och på.
Ja, då är det ju det, vad ska man öra när det blir GLASHALT i hagen.. Hm.. just nu så är Emil(hästen) barfota ute i hagen och halkar omkring. Fast.. jag har aldrig sett han halka el. nått sånt utan han är så försiktig när han går och provar aldrig ens att springa iväg fast stora, farliga lastbilar passerar ;) Han har ju som tur var vissa fläckar i hagen som inte är isiga som han ofta står på..
Men jag skulle nog kanske rekommendera å ha boots på? Om du skulle orka sätta på å ta av dom varje kväll.. Annars lär nog hästen/hästarna anpassa sig till underlaget, dom är ju inte dummare än så.. :)
-
Ja, då är det ju det, vad ska man öra när det blir GLASHALT i hagen.. Hm.. just nu så är Emil(hästen) barfota ute i hagen och halkar omkring. Fast.. jag har aldrig sett han halka el. nått sånt utan han är så försiktig när han går och provar aldrig ens att springa iväg fast stora, farliga lastbilar passerar ;) Han har ju som tur var vissa fläckar i hagen som inte är isiga som han ofta står på..
Men jag skulle nog kanske rekommendera å ha boots på? Om du skulle orka sätta på å ta av dom varje kväll.. Annars lär nog hästen/hästarna anpassa sig till underlaget, dom är ju inte dummare än så.. :)
Jag tycker inte att det är schysst att hästen ska vara så rädd för at halka att den inte vågar utnyttja sin flyktinstinkt eller blir stående för att inte riskera att halka. Man gör hästen en otjänst. Förutom fläkningsrisken riskerar man muskelproblem då hästen måste spänna sig för att inte halka. På med brodd vid halka, ska man nödvändigtvis ha hästen barfota får man ha på broddade boots.
-
Sar är på samma våglängd som jag.. :D En gång fick jag gå uti hagen o sko min högdräktiga sto för att det hade töat under dagen och blivit glans is överallt o hon vågade inte flyta en fot. Nån sand hade jag förstås inte så det var enda sätet att få henne in...
Fast det är ju så att en oskodd fot är mindre hal än en sko utan brodd, om den inte är nyskodd förståss med sömskallar.Vilket ridhästar är mer sällan än travare. Hur funkar det egentligen med ridhästar..? Blanka skor o inga brodd förutom vid ridning? Alltså det måste ju bli skit halt?????
-
Någon här som är intresserad av Hiltruds Strassers bok om barfotahästen?
"Ett sunt hästliv - nyckeln till optimal hästhälsa, hälterehabilitering och den högpresterande barfotahästen" utgiven av Krulliga Hästen 2003.
Jag har ett nytt oanvänt recensionsex som jag gärna skickar för en hundring + porto. Skicka ett PM om du är intresserad.
Är själv mycket skeptiskt till metoden och tycker att den gränsar till djurplågeri i en del fall då en stackars häst som är van vid skor i den s k "övergångsperioden" under uppåt två år tvingas gå med ömmande hovar och rentav vara halt. >:(
Det finns många charlartaner i den här branschen som utger sig för att vara experter och gör mer skada än nytta. Det värsta är att det i många fall är hästarna som får lida.
Anlita utbildade hovslagare!
Har vi nu valt att använda oss av hästen som rid- och arbetsdjur får vi också se till att den mår bra i det, och kompensera det extra slitage på hovarna som den för hästen onaturliga belastningen medför! Antingen med järn- eller gummiskor eller med boots.
Det är bara i undantagsfall att en bruks- eller ridhäst har så bra hovkvalitet att den kan klara sig helt utan skor. Och allt hänger på omständigheterna från fall till fall - hovkvalitet, underlag, belastningen och frekvensen i arbetet/ridningen.
Det är vad jag anser! ;)
-
angående halka så måste jag bara påpeka att hästar som inte är vana att vara barfota, ex tillfälligt är utan skor eller är barfota och dåligt verkad har garanterat större risk för att halka och sträcka/fläka sig än en van barfota häst som är korrekt verkad har, deras hovmekanism fungerar bättre helt enkelt :)
Som det har nämnts tidigare... Man kan helt klart säga att det är skillnad mellan barfota hästar och hästar som är barfota ;)
-
Håller med McTrees - det är skillnad på barfotahästar, det hänger i första hand på hur verkningen utförs, hur ofta den utförs, och så andra faktorer i hästhållningen som foder och motion, och så något annat som ofta glöms bort i diskussionen - väder och vind, eller - underlaget i hästhagen. Man kan fråga sig hur naturligt det är att hästar klaffsar omkring med lera upp till kotan större delen av dygnet, utan möjlighet att vandra till en torrare plats? För hästar är väl dessutom ökenlevande djur urpsrungligen?
För mina lösdrifthästar har detta blivit ett huvudbry nu när vi har så konstigt och blött väder och nästan hela hästhagen är blöt, och den delen som de använder mest har förvandlats till ett rent lerhål. Den ena hästen har dessutom fått strålröta. Och om det beror på vädret, eller att hon får väldigt lite motion eller att hon haft dålig hovvård de senaste åren innan hon kom hit i höst, det vet jag inte. Det kan nog vara en kombination. Vad jag däremot vet är att den andra hästen, som blev avskodd förra året hade väldiga problem med strålröta förra hösten, men i år ingeting alls, trots att hon obekymrat plaskar omkring i lera jämt. Kan det bero på att hon fått så konsekvent bra och regelbunden hovvård det senaste året att hennes hovar har bättre hovmekanism och motståndskraft nu?
Angående hästarnas ursprung, om de är anpassade för ökenklimat eller inte, så finns det ju idag vildhästar som anpassat sig för ett liv i myrmarkerna. Jag har för mig att det finns i camargue-området i Frankrike. Men det är samtidigt ingen som kräver av dem att de ska motioneras på torra grusvägar några gånger i veckan, och jag undrar om inte de skulle ömma i sina hovar om man provade det. Men jag tror att hästens hov är så anpassningsbar att den kan klara sig lika bra i ett torrt klimat som i ett blött klimat, men då måste man komma ihåg det när man vill ta ut hästen och motionera den på en stenhård grusväg och hästens hovar ömmar. De är helt enkelt inte vana detta eftersom de går på väldigt mjukt underlag större delen av dygnet. Då är det ju bra att det finns boots.
Till skillnad från vad Spraka skriver så är min erfarenhet att hästar som används mycket och har bra kondition har lättare för att anpassa sig till ett sunt barfota-liv eftersom deras höga ämnesomsättning och blodcirkulation hjälper hovarna att läka och rehabilitera tiden efter avskoning. Hästen har ett väldigt litet hjärta i förhållande till sin storlek, och det är till stor del hovarna och dess trampande som fungerar som en viktig extra skjuts, och hjälper hjärtat att pumpa runt blodet i hela kroppen, ända ut i de minsta blodkärlen. Den sunda barfota-hoven är som en mjuk joggingsko, och flexar ut i nertrampet och trycker ut blodet från hoven. När hästen lyfter benet så åker blodet tillbaka ner i hoven igen.(Eller om det nu var tvärtom, jag minns inte.. :P ) Som ett mini-hjärta ungefär. En hov som är fixerad med spik i en järnsko tillåts inte att flexa och fyllas med blod på samma sätt, och detta underminerar också hovmekanismen och hästens blodcirkulatin överhuvudtaget. Inte så konstigt alltså att många barfota-hovisar förespråkar rörelse som så viktig för läkningen av hoven, hela hovmekanismen vilar på den förutsättningen. Inte konstigt heller att nu är det många travtränare som upptäckt detta och fler och fler tävlar sina travhästar barfota. Och kom ihåg hur hästarnas vilda kompisar lever sina liv, de trampar ganska många mil om dagen, och de blir varken överslitna eller ömfotade.
Jg är i alla fall väldigt glad att jag nu har fått hem 13 ton makadam att fylla de blötaste områdena i hästhagen med! ;D Området utanför ligghallen var så plaskigt att vi nästan fick simma fram dit. Men nu har vi dränerat och grejat så att man tar sig torrskodd genom hagen. Och jag hoppas att den ena hästen med strålrötan har lättare att bli av med den om hon slipper gå blöt och lerig i hoven hela tiden. Om hon får välja själv så trippar hon gärna där det inte är så blött. Dessutom får de lite extra slitage ;)
-
Ja men snälla nån!! Du har fått detta helt om bakfoten.. ;D Barfota körning i tävling har INGENTING med denna debatt att göra!! Det handlar om max. 3 kilometer...och man värmr med skorna på, ingen skulle göra något annat. Och det är NOGGRANN kontroll av hovarna av banveterinär för att kolla att dom tål det, det är en enorm slitage på hovarna i dessa tempon. Och det finns ingen som tränar barfota, mer än unghästar så länge fötterna klarar det. Det är absolut och enbart en balans fråga, travhästarna är så avlade numera att dom riktiga naturtravarna helt enkelt inte behöver hjälp av skor för att trava fort.
Så stryk det där att travtränarna kör barfota för att det är så nyttigt. Jag tror jag talar för ALLA inom travsporten.. ;D
-
Nej, jag erkänner att jag inte direkt är någon trav-entusiast som kan allt som pågår inom sporten, men jag tycker att alla olika vinklingar av barfota hör hemma i debatten. Och jag undrar varför man isåfall vill satsa på att tävla vissa hästar barfota, när det helt uppenbart innebär en massa extra pillande med skor av/på o.s.v.. Det verkar ju på dig som om det inte spelar någon större roll om hästarna travar barfota eller inte. Nån avsevärd skillnad måste det ju bli, annars skulle man väl inte göra så?
En annan aspekt av detta kan vara att fråga sig hur naturligt det är för hästar att trava så ihärdigt med högt huvud, utan att arbeta med ryggen på ett ergonomiskt riktigt sätt, såsom man strävar efter inom dressyren. BLir inte hästarnas ryggar och leder utslitna väldigt fort med denna slags belastning? -och en följdfråga: Kan man isåfall kräva av dessa hästar att de ska utföra denna eventuella onaturliga belastning med sina naturliga(barfota) förutsättningar, eller behöver de onaturliga(järnskor) komplement för att klara av det?
Sen undrar jag också: Finns det verkligen en enda framavlad travhästras som har som naturlig gångart att trava på det viset som de gör på travbanorna? Jag tvivlar på det. Däremot vet jag att varmbloden som är avlade med siktet på trav har väldigt svårt att trampa under sig och arbeta med ryggen, vilket är det som vi vet är viktigt för att gymnastisera hästen. För dessa långryggade och "felavlade" hästar borde ju det viktigaste vara att träna dem så att de arbetar mera med ryggen, inte mindre, och gymnasistera sina kroppar TROTS sina exteriöra "fel". Jag har en känsla av att travsporten fokuserar på det precis motsatta: hästen ska arbeta mindre med ryggen(huvudet högt, så att samspelet med bakbenens undertramp sätts ur spel) och de tränar fram vänstervarvade hästar som till slut blir sneda i kroppen, och lika smidiga som kylskåp.
Vi måste ju liksom fråga oss vad det är vi kräver av hästarna, och hur lämpligt det är sett ur ett fysiologiskt perspektiv, hur det påverkar deras kroppar och leder i det långa loppet alltså.
Ta hoppning på elitnivå till exempel. Hur gamla är dessa tävlingshästar när de går i pension, i snitt? Jag har inga exakta siffror, men jag har snappat upp någonstans att många hopphästar får sluta sina karriärer redan vid 12-13 års ålder(när hästarna bara är i "tonåren"!), därför att deras kroppar helt enkelt inte tål mer påfrestningar. Och de har mycket höga "sjuksiffror". Om man arbetar hästen rätt så kan den hålla hela livet, och ha mycket att ge ända fram till 20-30 årsåldern, men varför sjukskrivs just dessa hästar så tidigt?
Om jag har rätt angående detta, så kan man också ställa sig frågan om man kan kräva av dessa hästar att de klarar av att utföra denna onaturliga belastning på sin kropp med enbart sina naturliga förutsättningar(barfota) eller om man måste komplettera med onaturliga komplement(järnskor). Många har sagt att hopphästar på högre nivå absolut inte kan gå barfota. De behöver sina skor. Varför? Är det värt det?
Om jag har en poäng här, så ställer jag mig isåfall väldigt skeptisk till både frenetiskt hopptränande/travtränande som belastar hästens kropp så mycket att deras liv förkortas avsevärt, och på samma sätt är jag skeptisk till att samma hästar måste kompletteras med lika "livsförkortande" järnskor på sina fötter för att klara av belastningen. Allting grundar sig på kortsiktiga mål ur människans synvinkel, ofta med prestige och/eller pengar med i bilden, och långsiktiga mål som ett långt och hälsosamt liv ur hästens synvinkel glöms helt bort i tävlingsrusets prestigefyllda kultur. Jag tror inte att jag pratar i nattmössan om jag anklagar många hästsporter för att glömma bort hästens natur, slita ut den i förtid och fokusera alldeles för mycket på status och kortsiktiga vinstresultat.
-
Ska man hårddra det så är ju hästar överhuvudtaget inte byggda för att ridas på alls, eller köras för den delen, oavsett nivå. Visst är det så att sporthästar inte håller för att gå nationell hoppning eller dressyr tills de är 25, men inte pensioneras de flesta vid 12 heller. Det kostar mycket tid och pengar att utbilda en häst till den nivån, och framförallt dressyrhästarna är i regel som bäst när de väl passerat den åldern. Just för att de ska hålla kan man inte skynda på och fuska sig igenom utbildningen, hela poängen med den är att rida dem i en form där de bär upp sig själva och ryttaren på bästa möjliga fysiologiska sätt.
Många ston gör några år i sporten tills de har visat meriter nog för avelsboxen, vilket förstås gör att det ser ut som om de "sjukskrivs" vid tidigare ålder, när de i själva verket har många år kvar. (Jag har själv ett sådant hoppsto, som nu är 19 år.)
Personligen tror jag att sjuksiffrorna är mycket högre hos den vanliga skogsryttaren/fritidsryttaren. Elitryttarna behöver friska, vältränade hästar för att ligga på topp, och det får man bara genom omsorgsfull vård och träning. De har inte råd med slit och släng-hästar, och vet hur man rider och bygger upp en hållbar häst. Hur många med några års ridskoleerfarenhet vet det idag? Jag ser en tydlig trend just nu där många skaffar häst för att de kan, och har alldeles för lite kunskaper i botten. Framförallt när det kommer till skötsel, utfodring och annat som kanske inte så mycket har med själva ridningen att göra.
-
Jag måste hålla med Falin, jag tror den vanliga skogsmulleryttaren har mycket att stå till svars för, antagligen långt mycket mer än tävlingsryttare som oftast är långt skickligare ridmässigt och måste hålla hästen i topptrim. Sedan "förstör" alla ryttare tyvärr en del hästar på vägen till att själv bli en bättre ryttare, man är helt enkelt inte duktig nog att förvalta hästen på bästa sätt. Blir man sedan skicklig så kommer man i sin tur att främja ett antal hästar genom att ge dem möjlighet att till fullo använda och disponera sin kropp, man blir bättre på att inte sabotera hästens naturliga balans.
I den ideala världen skulle man helt enkelt inte få lov att sitta upp på en häst förrän man ligger på minst msv nivå. Vilket är praktiskt helt omöjligt ::)
Jag tycker det är rätt intressant att man å ena sidan hävdar naturligheten i vissa moment samtidigt som man använder hästen till saker helt onaturliga för hästen.
Varje hästägare bör fundera ut vad man vill använda hästen till. Beroende på vad man svarar får man nog acceptera olika mått av "onaturligheter" som att sitta på hästens rygg, ha bett i munnen, stänga in den i hagar etc. Jag anser också att man har ett ansvar som hästägare och ryttare att hela tiden försöka bli skickligare för att främja sin häst.
-
Sar är på samma våglängd som jag.. :D En gång fick jag gå uti hagen o sko min högdräktiga sto för att det hade töat under dagen och blivit glans is överallt o hon vågade inte flyta en fot. Nån sand hade jag förstås inte så det var enda sätet att få henne in...
Fast det är ju så att en oskodd fot är mindre hal än en sko utan brodd, om den inte är nyskodd förståss med sömskallar.Vilket ridhästar är mer sällan än travare. Hur funkar det egentligen med ridhästar..? Blanka skor o inga brodd förutom vid ridning? Alltså det måste ju bli skit halt?????
När jag bodde söderut hade de flesta blindbrodd i hagen och isbrodd när man red, här uppe är det isbrodd hela tiden. Något jag reagerade på var att vissa söderut endast hade två brodd i skorna vilket ger en felaktig hovställning, längre norrut kör alla med fyra brodd (eller mer).
Hellre en barfota häst än en järnskodd utan broddar på isigt underlag, det blir som skridskor.
-
Jo, så här är det. Vissa hästar travar bättre med skor och andra utan, det är det som är sporten med det hela liksom ;D Sen finns det ett UPPSJÖ av olika skor med olika syfte.
Man tävlar barfota trots pillandet för att ge varje häst dom optimala förutsättningarna. Vi ser det inte som besvärligt att sko en häst, en tävlingshäst kan ibland bli skodd en gång i veckan eller mer, beroendes på vad den tävlar med på fötterna, alltså det är nästan rutin att dom har olika skor i träning och tävling.
Det här med springa huvudet högt.. Titta noggrant nästa gång det är trav på TV. Det är inte alls nåt som är påtvingat hästarna,många går utan check rem och dom springer iallafall inte med huvudet mellan bena, ty då snubblar dom... Det är helt enkelt hästens natur att höja huvudet när dom springer riktigt fort, se på vildhästarna, så som många gånger sägs på den här tråden. Måhända att travarna travar då. Det med gångarten är hela grejen med travet, ingen kan tvinga en häst att löpa över sin förmåga i trav. Den som tror att det går at piska en häst att trava fort är ute o cycklar, då blir det nämligen galopp och man blir diskad.
Det med naturlighet är en annan grej man kan fundera på.. <Sen när gör vildhästarna konster på en rektangulär bana? Okej att dom hoppar och visar upp sig men dom travar faktist också, sen är det människor som har hittat på resten.
Ryggbekymmer på travhästar är väldigt sällsynt.. Vilket däremot verkar förekomma flitigt hos ridhästar. Jag har ALDRIG varit med om en ryggbehandling eller ens ryggundersökning på en travhäst, jag har jobbat professionellt med trav i hela mitt liv, även mina föräldrar. Så där faller det.
Om en travhäst har svårt att jobba under sig så vill jag bara påpeka att ridhästar travar väldigt illa redan vid 2 minuters tempo vilket är jogging för travhäst.
O det är ju klart, hästarna får skador,men en helt vanlig travhäst jämställs md en elitidrottsman, jämfört ,med en helt vanlig ridhäst som är mr som en svensson motionär. (Jag har haft samma läkare på min travhäst som Kajsa Bergqvist ;D)
Men det är sällan dom får skador av ren klumpighe o okunnighet. Många gånger märker inte en vanlig motiosryttare skador förran det har gått väldigt långt. En travhäst handhas för det mesta av professionellt folk som har gedigen utbildning och erfarenhet, nu tänker jag inte på elitridhästar som självklart har samma förutsättningar. Det finns ingen travhäst som går med någon som helst skada i unödan, och ju förr dom upptäcks o behandlas desto mer sparar man..just det , pengar. Eftersom det nu är så dumt att just pengar är inblandad i travsporten... Det är just därför man är minutiöst noga med sina hästar. En travhäst kan inte hanka sig fram o var lite småsliten,den tjänar inga pengar.. Sånna kan man inte tävla med. Samma med foder och allt annat runt omkring.
Och menar inte hoppa på någon personligen, jag vill tillägga att jag har även tävlat ponnyhoppning och dressyr med stor häst i allsvenskan, jobbat på ridskola och vet.klinik så kom inte o säg att jag inte vet vad jag pratar om. ;D
Det som Sar och Falin skriver om drabbar dessvärre många travhästar som har fin karriär bakom sig och ägaren vill belöna med en härlig pension som ridhäst. Dom hamnar ofta hos mycket okunniga människor för att dom är billiga, ägaren vill inte klämma ur sin kämpe några kronor till utan i god tro skänker eller säljer billigt. Hur snällt är det?
Personligen,går ,mina hästar till dom grönare ängarna allt oftare då jag klarar inte se dom bli ståendes utan den omvård dom är vana vid när dom blir ridhästar. Säg sen att jag bara tänker på pengar....
-
Personligen,går ,mina hästar till dom grönare ängarna allt oftare då jag klarar inte se dom bli ståendes utan den omvård dom är vana vid när dom blir ridhästar. Säg sen att jag bara tänker på pengar....
All heder åt dig för det!
Jag måste passa på att få fråga en sak, när vi nu ändå är inne på det ämnet. Häromdan var jag på julbord och av någon anledning kom just skor på travare på tapeten. Min bordsgranne undrade hur det funkade att ta på och av skorna så ofta, med tanke på att man spikar på dem? Han menade på att man kan ju inte slå i samma hål, varje gång, ;) och blev det inte svårt att fästa till slut om man gjorde nya hål varje vecka? Det kunde jag ju förstås inte svara på, så nu passar jag över frågan till dig! ;D
-
Jomen visst slår man i samma hål. TROTS att man förstör fötterna med skor ;D ;D ;D Det funkar hur bra som helst!
-
Elitryttarna behöver friska, vältränade hästar för att ligga på topp, och det får man bara genom omsorgsfull vård och träning.
Jag tror att du har fel här. Jag tror att tävlingsryttare som siktar på eliten behöver symptomfria(inte per automatik "friska") och högpresterande(inte nödvändigtvis alltid samma sak som "vätränad" det är givetvis en definitionsfråga) hästar under tillräckligt lång tid för att de ska kunna nå sina mål och komma så långt som hästen har kapacitet för. Om man sedan vill att hästen ska vara frisk och välmående både psykiskt och fysiskt och fri från skador för resten av sitt liv, det handlar om vilken djuretisk grundsyn man har och behöver inte alls hänga ihop med vilka tävlingsmål man har. Och jag tvivlar på att alla människor har samma djuretik, men däremot tror jag att många elitsatsande ryttare har samma mål och behov vad gäller sina hästar.
Det är som att säga att bara för att man är äggproducent så måste man ha hönor som är lyckliga och friska för annars tjänar man inga pengar. Det är ju dagens största myt.
Även om elitryttarna behöver symptomfria och högpresterande hästar och har som mål att träna dom på detta sätt, så behöver det inte innebära att de satsar på att hästarna ska vara i detta skick i hela sitt långa liv, utan kanske bara tillräckligt länge för att samla goda tävlingsmeriter, vilket inte behöver vara mer än fram till 12 årsåldern, då hästarna nått sin "peak".
Och nu talar jag inte om dressyren, eftersom jag också vet att den bygger på helt andra saker än hoppning. Att hoppa ett högt hinder är direkt mycket mer krävande för hästen än vad t.ex en piruett är, om man ser till belastning på hästens leder. Rörelserna i dressyren är ju framförallt gymnastik för hästen och naturliga rörelser som de använder sig av helt naturligt i det vilda för dans och uppvisning(framförallt hingstarna). Det är ju ungefär som yoga för oss, eller som praktisk ergonomi. Det är självklart för mig att medveten och skonsam träning av dessa övningar ger en vältränad och smidig häst som troligen håller länge. Övningarna är ergonomiska för hästen, sålänge som man tränar skonsamt och medvetet. Självklart förstår jag att sådana här högpresterande tävlingshästar kan, precis som elitidrottare (eller yoga-instruktörer) få sträckningar och skador - men det säger en hel del om sporten att dessa hästar inte når sin topp i sin karriär förrän kanske vid 10-12 års åldern när de tränat upp sin styrka och lydighet under ryttare, medan hästar i andra grenar(hoppning, trav etc) ofta betraktas som kasserade vid samma ålder! Jag tror att dessa olika grenar är helt skilda i sin karaktär och vad det betyder för hästen, om man tänker på hästens naturliga förutsättningar, och ser vilka övningar de utför helt frivilligt i hagen eller i det vilda.
Jag säger inte att man inte kan hoppa hinder med sin häst, eller dra en sulky i snabb trav. Det är ju riktigt roligt faktiskt. Jag är helt enkelt bara skeptisk till när det blir till en industri - när det belastar hästen så mycket och så ofta och så intensivt att det förkortar livet, eller försämrar hälsan, och när det enkla lördagsnöjet utbyts till prestationskrav och stress.
Motbevisa mig gärna om jag är helt ute och cyklar, för jag kan fortfarande inte tro att det är naturligt eller skonsamt för någon häst att springa runt med huvudet i vädret och trava så som de gör på travbanorna. Är checkremmen det där sattyget som hjälper människorna att överbevisa hästen om att det är skönare att springa med huvudet högt i traven? Och vad ska man säga om en häst som klarar av att springa så där TROTS att den inte har någon checkrem på sig? Att den tycker om det? Jaha, men är det skonsamt? Eller är hästen bara hjärntvättad och exteriört felavlad? ;) Varför inte hjälpa hästen att sänka huvudet och trampa under sig mera så att den arbetar mera med ryggen istället? Enligt vad jag har lärt mig så är det bättre för hästen ur en ergonomisk synvinkel, i synnerhet om man påför belastning som t.ex vikt på ryggen eller dragvikten från en tyngre vagn.
-
Lägger du på tyngre vagn så trampar hästen inte under sig ;D O DÅ blir det förslitningar... DET KAN jag lova!! Hästar KAN INTE trava fort så som du vill, det är så.
En sak till, travhästar är inte kasserade vid 12 (för hingstar o vallacker) o 10 år för ston.. Det är en regel som är påhittad för att det är en bra ålder för pension. Du skulle må om vi tävlade med dom så länge dom andas.
Nu tycker jag att vi avslutar denna diskussion för det känns färdig diskuterat för min del när du inte vill förstå.
-
Jag kastar in ännu en pinne i brasan, men du behöver inte bemöta mig om du inte vill. Jag tycker i allafall det är intressant att diskutera fenomenen även om det kanske är off-topic just här. Och anklaga mig därför inte för att inte vilja förstå - själva anledningen till att jag vill diskutera med oliksinnade är ju för att jag VILL förstå! :-)
Det är väl klart som snus att man kan få en travhäst att trava fortare, varför har kusken annars pisk och öronbomull? Man kan självklart inte få någon att prestera över sin förmåga, men man kan pressa en häst att prestera maximalt, vilket de kanske inte gärna gör om de inte är motiverade för sin uppgift, eller om man inte har vissa pådrivninshjälpmedel.
Att travhästar är en grupp som är förskonad från ryggproblem eller hälsoproblem är också något som jag inte köper. Av de få travhästar jag har stött på så har alla varit känsliga i just ryggen. Sen om det beror på gamla muskelskador från andra kroppsdelar eller att belastningen på benen och lederna är så hög, det kan jag inte svara på, men de har definitivt inte varit kärnfriska. De har dessutom varit väldigt stela i sidorna. Det finns mycket gott att säga om f.d travhästar i övrigt men när det gäller deras fysiska tillstånd så är detta mina erfarenheter. Och dessa problem kanske inte märks förrän hästarna börjar komma upp i åldern?
Att hålla en travhäst i träning innebär en hög månadskostnad för ägarna. Förväntningarna på den egna tävlingshästen är också höga och många vill gärna se snabba resultat i hästens träning. Det är väl inte så konstigt om många travhästar blir både feltränade och överbelastade på vägen till toppen med tanke på det? Jag kan hålla med om att de travhästar som springer in pengar åt sina ägare satsas rätt mycket omvårdnad på, och det är allt från massage till kiropraktik och som du tidigare skrev en massa pyssel med hovar och skor etc... Man bemödar sig helt enkelt att lägga tid och engagemang på att hästen ska kunna maximera sina prestationer på tävlingsbanan. Men det beror väl snarare på att riskerna är rätt stora om man ser till hur hårt de belastar sina ben och leder i dessa hastigheter?
Och vad gör man med de travhästar som inte har samma talang? Jag ser ett himla "slit-o-släng" med travhästar runt om, och det är ju inte någon slump att f.d travhästar ofta blir betraktade som stressade vrak som inte kan röra sig smidigt på en ridbana. Misslyckade travare dominerar ju i slaktkön med allsköns muskel, led, ryggproblem etc.. Och de är ju inte särskilt gamla när de går till slakt heller. Med tanke på den låga pensionsåldern inom travsporten så kan man också börja undra i vilket fysiskt skick travhästarna är, eller förväntas vara, vid den åldern, och varför man tycker att det är en god idé att hästarna avslutar sin karriär så tidigt, när de kan hålla mycket längre i andra hästgrenar?
Det finns säkert minst lika många oseriösa och okunniga travtränare som det finns duktiga inom sporten, även om just du bryr dig mycket om dina hästar(jag anklagar inte dig personligen för nåt). Det säger självt när det finns pengar att tjäna i en sport att det dyker upp många som försöker tjäna sig en hacka utan att egentligen kunna särskilt mycket eller ha intresse och engagemang för individen i sig självt. Många travhästägare är ju inte ens hästkunniga, utan äger en häst som de knappt träffar, och överlämnar i händerna på olika travtränare med varierad kunskap och erfarenhet.
(Och då kan man inte komma och snacka ner på hobbyryttarna och deras hästkunskap utan att kasta sten i glashus. För övrigt så tror jag att det främsta försvaret för just hobbyhästägare är ju att de i dom flesta fall i åtminstone har ett genuint intresse och engagemang för sina husdjur på ett individplan, även om det säkert finns brister kunskapsmässigt hos vissa..)
Men som jag skrev tidigare: Bara för att man har ett vinstintresse så innebär det inte per automatik att man har ett intresse av att djuret ska må bra psykiskt eller fysiskt, och det gäller ju all industri som har med djurhållning att göra. Det är liksom upp till var och en vilken djuretik man har. Det är inte alltid som det går hand i hand, och ibland undrar jag till och med om det inte går stick i stäv med varandra? Till exempel: Om man håller hästen understimulerad i en alldeles för liten rasthage utan sällskap, så kanske de till och med vill springa fortare under träning och tävling? Och så exemplet med chekremmen och den höga halshållningen: Om man tvingar in hästens hållning, med hjälp av riktad avel och hjälptyglar/remmar in i en onaturlig ställning som i längden är skadlig - springer den fortare då? Om svaret på alla ovanstående är ja - då är helt enkelt ett vinstintresse inte alls samma sak som att man vill ge god omsorg om sina hästar!
Jag kan förstå att det är provocerande för en travintresserad person att få höra från en trav-novis person att det är osunt att avla fram en hästras som vill trava med halsen högt och som har svårt att trampa under sig. Jag vill gärna veta om det är osunt, för det är vad all logik säger mig. Jag tycker det kan jämföras med den många gånger osunda hundaveln, där det till och med finns hundar som inte ens kan föda naturligt pga sina trubbiga nosar som hindrar luftvägarna, för att inte nämna Schäfern med sitt framavlade branta kors. Men på liknande sätt ser jag travhästaveln, som försöker ta fram en häst som förr eller senare riskerar "trava sönder sin kropp" i den onaturliga ställningen.
Men som sagt, övertyga mig gärna om motsatsen...
-
Jag tror att du har fel här. Jag tror att tävlingsryttare som siktar på eliten behöver symptomfria(inte per automatik "friska") och högpresterande(inte nödvändigtvis alltid samma sak som "vätränad" det är givetvis en definitionsfråga) hästar under tillräckligt lång tid för att de ska kunna nå sina mål och komma så långt som hästen har kapacitet för.
Jag vet inte riktigt vad du är ute efter när du pratar om symtomfria hästar? Det förekommer både dopingkontroll och veterinärbesiktning på alla tävlingar över lokal nivå. Och när det gäller nationell nivå och uppåt kommer man inte speciellt långt med en otränad häst, tro mig.
Det är som att säga att bara för att man är äggproducent så måste man ha hönor som är lyckliga och friska för annars tjänar man inga pengar. Det är ju dagens största myt.
Att det är en myt håller jag verkligen med om, men den jämförelsen håller inte alls.
Även om elitryttarna behöver symptomfria och högpresterande hästar och har som mål att träna dom på detta sätt, så behöver det inte innebära att de satsar på att hästarna ska vara i detta skick i hela sitt långa liv, utan kanske bara tillräckligt länge för att samla goda tävlingsmeriter, vilket inte behöver vara mer än fram till 12 årsåldern, då hästarna nått sin "peak".
Vad ryttarna satsar på är att hästen ska hålla så länge som möjligt, och jag kan lova dig att de flesta hästarna på nationell och internationell nivå håller betydligt längre än 12 år. Det är mycket tid, jobb och pengar som ligger bakom ett varv på hoppbanan på den nivån, alldeles för mycket för att hästen bara skulle kunna tävla i 4-5 år. Dessutom försörjer sig många på att utbilda och tävla hästar, varför deras rykte är viktigt. Och vem vill lämna sin häst till någon som har rykte om sig att rida sönder hästarna?
Jag säger inte att man inte kan hoppa hinder med sin häst, eller dra en sulky i snabb trav. Det är ju riktigt roligt faktiskt. Jag är helt enkelt bara skeptisk till när det blir till en industri - när det belastar hästen så mycket och så ofta och så intensivt att det förkortar livet, eller försämrar hälsan, och när det enkla lördagsnöjet utbyts till prestationskrav och stress.
Elithästarna får daglig varierande motion, en noggrann foderstat, noga tillpassad utrustning, utevistelse, rykt och omvårdnad (många ställen har tex massage till sina hästar) och har dessutom ett jobb att utföra. Jämför man det med de alltför många "fritidshästar" som står och hänger i sin lilla hage dag ut och dag in, utan stimulans och som kommer ut i skogen en runda på helgen om det är fint väder, ja då tycker jag att det lördagsnöjet är tämligen värdelöst. För att inte tala om hur det försämrar hälsan hos hästen.
-
Jag vet inte riktigt vad du är ute efter när du pratar om symtomfria hästar?
Jag menar så här: På en vetrinärbesiktning så ser man om hästen visar symptom, men man ser inte nödvändigtvis om den är frisk psykiskt eller fysiskt. Hästar kan, som vi alla vet, lida av dolda fel som inte visar symptom, och det är ju vanligt att belastningsskador inte visar symptom förrän hästen kommit upp i åldern eller man har pressat den väldigt hårt. På samma sätt funkar ju vi: bara för att jag orkar lyfta 20 kilo med kutrygg utan uppvärmning så kommer jag säkert få förslitningsskador förr eller senare om jag upprepar övningen tillräckligt ofta, men i ung ålder orkar kroppen med belastningen ändå.
När det gäller hovarna så kan t.ex en skodd hästhov ha alla möjliga olika diagnoser som inte syns vid en vetrinärbesiktning. Såsom strålröta, plattfothet, traktrånghet, skört horn, övervuxna traktstöd, utflutna trakter etc.. Men det märks tydligast när man tar av skorna. Och sen vet vi ju redan hur "duktiga" de flesta vetrinärer är på just hovar.. :-\
Psykisk ohälsa är ju minst lika viktigt för hästen, men svårt att upptäcka, iaf för en utomstående. Jag tycker t.ex att psykisk ohälsa är t.ex stress, eller ett alldeles för "ohästigt" liv. Hur många tävlingshästar får sällskap och leka med andra hästar i hagen?Jag tror att många hästar blir oyckliga om man tar bort flockgemenskapen för dom. En annan faktor kan vara för lite rörelse, hur paradoxalt det än kan låta för man tror ju att en tävlingshäst får maximalt med rörelse. Men om man tänker på att hästen gärna rör sig långsamt över en större del av dygnet och skulle vandra flera mil om dagen så låter det ändå ganska futtigt om den bara får 2 timmars intensiv motion per dag, ett par timmar stillastående i en rasthage och resten av dygnet inlåst i en box. Det är väldigt vanligt att hästen, efter en natts instängdhet rusar ut i hagen helt ouppvärmd och kastar sig omkring i glädjeskutt. Kort sagt: hästar är byggda för rörelse större delen av dygnet.
Vad ryttarna satsar på är att hästen ska hålla så länge som möjligt, och jag kan lova dig att de flesta hästarna på nationell och internationell nivå håller betydligt längre än 12 år. Det är mycket tid, jobb och pengar som ligger bakom ett varv på hoppbanan på den nivån, alldeles för mycket för att hästen bara skulle kunna tävla i 4-5 år. Dessutom försörjer sig många på att utbilda och tävla hästar, varför deras rykte är viktigt. Och vem vill lämna sin häst till någon som har rykte om sig att rida sönder hästarna?
Så du anser inte att hoppträning på nationell nivå innebär en orimligt hög skaderisk om man jämför med t.ex dressyrträning på nationell nivå, eller galoppsporten? Jag tror inte att det är nyttigt för leder, ligament, muskler etc.. i det långa loppet att träna hoppning på den höga nivån. Jag tänker på alla nerslag hästen gör vid dessa höga hinder, och undrar vad det gör med kroppen. På samma sätt tror jag att det är direkt onyttigt för travhästar att bli tränade på det sätt de tränas att springa. Det skulle ju vara roligt att veta vad t.ex en vetrinär säger, eller en kiropraktor eller någon annan som är riktigt insatt i hästens anatomi om vilken motionsform som är mest lämplig och vilken som är mest skadlig ur hästens synvinkel. Jag är ju inte direkt nån expert i hästens anatomi.
Elithästarna får daglig varierande motion, en noggrann foderstat, noga tillpassad utrustning, utevistelse, rykt och omvårdnad (många ställen har tex massage till sina hästar) och har dessutom ett jobb att utföra. Jämför man det med de alltför många "fritidshästar" som står och hänger i sin lilla hage dag ut och dag in, utan stimulans och som kommer ut i skogen en runda på helgen om det är fint väder, ja då tycker jag att det lördagsnöjet är tämligen värdelöst. För att inte tala om hur det försämrar hälsan hos hästen.
Jag tror inte vi vinner något på att starta en pajkastning mellan två olika läger "tävlingsryttare" och "hobbyryttare". Ett dåligt ting blir liksom inte mindre dåligt för att något annat är sämre, om du förstår hur jag menar. Det är säkert många hobbyhästar som har ett skittråkigt liv, men det betyder inte att tävlingshästar har det så jäkla roligt, eller hur?
Jag har en hobbyhäst som jag inte använder varje dag, ändå vill jag att hon ska ha ett stimulerande, lyckligt och friskt liv och det tror jag att hon bäst får om hon får leva ett så naturligt liv som möjligt vilket i praktiken innebär till exempel: 1. flockgemenskap 2. rörelse på stora ytor under hela dygnet 3. grovfoder större delen av dygnet 4. sunda barfotahovar 5. torr och ren liggplats 6. en tjock vinterpäls mot kylan
Sen är det klart att jag kan göra hennes liv extra spännande med min egen närvaro och sysselsättning i olika former, men jag går inte omkring och tror att en häst som lever som en häst, med naturliga förutsättningar, mat och kompisar går omkring och suckar och har tråkigt och längtar efter min uppmärksamhet bara för att inte jag behagar sysselsätta den med någon uppgift..
-
Jag menar så här: På en vetrinärbesiktning så ser man om hästen visar symptom, men man ser inte nödvändigtvis om den är frisk psykiskt eller fysiskt. Hästar kan, som vi alla vet, lida av dolda fel som inte visar symptom, och det är ju vanligt att belastningsskador inte visar symptom förrän hästen kommit upp i åldern eller man har pressat den väldigt hårt.
I helgen var det SM i banhoppning, den segrande hästen i seniorklassen var 17 år. De halvblod som föds upp med en hoppkarriär i åtanke är sällan några slumpuppfödningar. När de vänjs av från stoet går de ofta på lösdrift med jämnåriga som unghästar, i stora ändamålsenliga hagar. När de sedan börjar ridas syftar träningen till att just få en ridbar och därmed hållbar häst. Det är ju inte precis så att en tävlingshäst hoppar 1,50-banor flera gånger i veckan, tvärtom. En "färdig" hopphäst går två klasser/dag när det är tävling, och däremellan är det helt annan träning som gäller. När tävlingssäsongen är över trappas arbetet ner, och de får en viloperiod.
Psykisk ohälsa är ju minst lika viktigt för hästen, men svårt att upptäcka, iaf för en utomstående. Jag tycker t.ex att psykisk ohälsa är t.ex stress, eller ett alldeles för "ohästigt" liv. Hur många tävlingshästar får sällskap och leka med andra hästar i hagen?Jag tror att många hästar blir oyckliga om man tar bort flockgemenskapen för dom.
Visst är det så. Och jag ser många hästar som står ensamma i sina hagar, på alla nivåer. På högre nivå är det många tävlingshästar som har en sällskapsponny (som ibland tom följer med på tävlingar). Men vad stressar en häst mest? Att stå i hagen och hänga overksam, eller åka och tävla? Här kan man ju bara se till individen, och det är som du säger svårt att upptäcka för utomstående. Jag har själv ridit fler än en häst som fullkomligt älskade att åka iväg och tävla, och som tände till på banan till 100%, och gav järnet. Samma häst som tyckte det var rätt trist med skogsritter.
En annan faktor kan vara för lite rörelse, hur paradoxalt det än kan låta för man tror ju att en tävlingshäst får maximalt med rörelse. Men om man tänker på att hästen gärna rör sig långsamt över en större del av dygnet och skulle vandra flera mil om dagen så låter det ändå ganska futtigt om den bara får 2 timmars intensiv motion per dag, ett par timmar stillastående i en rasthage och resten av dygnet inlåst i en box. Det är väldigt vanligt att hästen, efter en natts instängdhet rusar ut i hagen helt ouppvärmd och kastar sig omkring i glädjeskutt. Kort sagt: hästar är byggda för rörelse större delen av dygnet.
Titta på den här hemsidan:
http://www.springfieldfarm.se/swe/index.html
Den tillhör en av våra svenska elitryttare, under Anläggning hittar du ridhus, skrittmaskin, solarium, hagar och stora fina boxar där hästarna kan se varandra och det som händer på gården. Visst, det är inte optimal hästhållning på lösdrift, men inte är det dåligt heller.
Så du anser inte att hoppträning på nationell nivå innebär en orimligt hög skaderisk om man jämför med t.ex dressyrträning på nationell nivå, eller galoppsporten? Jag tror inte att det är nyttigt för leder, ligament, muskler etc.. i det långa loppet att träna hoppning på den höga nivån. Jag tänker på alla nerslag hästen gör vid dessa höga hinder, och undrar vad det gör med kroppen.
Som sagt, hästarna hoppar inte dessa hinder dagligen. Självklart frestar det på leder osv, och därför tas också benen omhand både före och efter tävling och träning. (Lindor, liniment, kylning eller vad det nu kan vara.) Precis som med människor är det så att om kroppen är tränad så blir den hållbarare. Jag tror att det förekommer fler skador av den sorten på regional nivå.
Jag är ju inte direkt nån expert i hästens anatomi.Jag tror inte vi vinner något på att starta en pajkastning mellan två olika läger "tävlingsryttare" och "hobbyryttare". Ett dåligt ting blir liksom inte mindre dåligt för att något annat är sämre, om du förstår hur jag menar. Det är säkert många hobbyhästar som har ett skittråkigt liv, men det betyder inte att tävlingshästar har det så jäkla roligt, eller hur?
Det var inte tänkt som pajkastning från min sida, bara som en jämförelse. Tävlingshästarna har åtminstone en uppgift här i livet, och de allra flesta gillar den uppgiften, annars skulle det aldrig fungera på nationell nivå.
-
Det är bara det att du så brett sprider dina åsikter om nåt du inte har en aning om.
Det är väl klart som snus att man kan få en travhäst att trava fortare, varför har kusken annars pisk och öronbomull? Man kan självklart inte få någon att prestera över sin förmåga, men man kan pressa en häst
Det med tussar i öronen är mest för att dämpa löpvilliga hästar från början så dom inte ivrar sig för mycket. Eller hjärntvättade, vad vet jag ;D Pisk får endast användas förr lätt korrigering, alltså ett hjälpmedel som sporrar, ridhästar får nog smaka på pisk dom också, fast då är det ingen som ser. Och en gång till: En häst som inte vill springa är fullkomligt värdelös som travhäst, alltså hjälper det inte att piska, dom vinner inte :) O sen är det så att pisken går inte att använda speciellt hårt, du får inte släppa taget om tömmen o kan därmed bara vicka med handleden.
De där med ryggbekymmer är nog nåt som tillkommer när dom blir ridhästar, användning av andra muskler samt att dom blir ihopdragna o kan ej sträcka ut som dom är vana vid. Det VET jag är ett bekymmer även för vagn. Har du en rädd praktikant som ska köra o som småtrippar en tur så blir häst sackarna alldeless konstiga.
O en sak är då säkert att det du upplever som "stel i sidorna" är för att du jämför med en ridhäst o har inte minsta förståelse för att en travhäst har lärt sig at rörasig på helt annat vis o inte fattar att böja sig. ELLER HUR att dom alltid är svårast i högervarv,vrider ut huvet o sladdar genom volten på två spår? Men tro nu inte lilla vän att jag inte rider travhästar!
O dessutom måste alla equiterapeuter jag använt vara helt inkompetenta som aldrig har varken hittat eller behandlat denna ruggiga stelhet isåfall. :o
varför man tycker att det är en god idé att hästarna avslutar sin karriär så tidigt, när de kan hålla mycket längre i andra hästgrenar?
Fråga svenska elitidrottare varför dom inte tävlar till pension? Oerhört onödig fråga.
Många travhästägare är ju inte ens hästkunniga, utan äger en häst som de knappt träffar, och överlämnar i händerna på olika travtränare med varierad kunskap och erfarenhet.
Återigen dina egna ideer helt utan fakta.
tror du att tex. du kan gå o köpa en travhäst o sätta igång o träna? Nä! då måste du först ha referensen från en tränare för att du är lämplig, SEN gå en amatör tränar kurs med grundlig utbildning om trav och hästar i allmänhet. Sen bli godkännd i olika prover, o travsällskapet kan nobba din licensansökan iallafall om dom anser att du inte håller måttet. Räcker med att uppträda osportsligt,bara ett exempel, behöver inte ta åt dig. ;)
Om du dessutom vill träna andras hästar som inte ägs av dig själv så krävs det flera års erfarenhet och goda resultat och vitsord för att bli antagen till proffstränarkursen. Som inte är gjord i en handvändning.. Då har du ändå år framför dig innan du kan kvittera ut din licens. Kurserna innehåller ALLT! Med det mest grundläggande sakerna som hästens anatomi o allt som hör till där o (gud förbjude!)skoning, träningsfysiologi, foderlära och allt som du inte ens kan antagligen stava till.
Men det är väl ungefär som att få tränarlicens från ett cornflakes paket?
Och då kan man inte komma och snacka ner på hobbyryttarna och deras hästkunskap utan att kasta sten i glashus. För övrigt så tror jag att det främsta försvaret för just hobbyhästägare är ju att de i dom flesta fall i åtminstone har ett genuint intresse och engagemang för sina husdjur på ett individplan, även om det säkert finns brister kunskapsmässigt hos vissa..)
Det är just därför man lämnar sin häst till tränare! Jisses! Många av ägarna åker ut o kör sin häst nån gång ibland istället och nästan alla följer sina hästar runt om i landet och står alltid beredda med en påse morötter. Det kan vara rena folkvandrigen av hästägare när alla är lediga o dom kommer med failj o släktingar o umgås med sina hästar. Fast det visste du säkert?
Till exempel: Om man håller hästen understimulerad i en alldeles för liten rasthage utan sällskap, så kanske de till och med vill springa fortare under träning och tävling?
Vilken brilljant ide!! Har du flera?? Vart får du allt ifrån?
Jag kan fundera över mycket saker, tex. varför hobbyRIDhästar hålls ute på bete i snö o driv is? NU tex.
Eller varför islandshäst folk obs! inte alla!! Tycker att deras hästar varken verkar behöva vatten,mat eller tak över huvudet.
Inte tala om andra extrema saker som arabutställningar o dylikt som övergår mitt förstånd.
Men nu vet jag ju, dom är bara naturliga ;D
-
I helgen var det SM i banhoppning, den segrande hästen i seniorklassen var 17 år.
Ok, en 17:årig häst som segrar i SM visar ju på att hästen är hållbar och sund. Det visar ju på att det går att tävla hoppning på hög nivå utan att hästen går sönder för tidigt. Men är det denna sida som är det normala för tävlingshästar(hoppning)? Eller finns det andra sidor av myntet också? Alltså tävlingshästar som inte håller pga felaktig träning, t.ex när man har för bråttom med unghästar, eller använder konservativa träningsmetoder? Har fortfarande en känsla av att sporten inte alltid är så ”ren” och föder många triangelmärkta hästar. Det ÄR ju bevisligen en fysiskt krävande sport för hästarna så det vore nästan naturligt att det blir mycket förslitningar och hästar som skadas för livet. Men de kanske man hittar främst bland lägre klasser, eller hos juniorponnyerna (eller förlorarna... :P)?
Som sagt, hästarna hoppar inte dessa hinder dagligen. Självklart frestar det på leder osv, och därför tas också benen omhand både före och efter tävling och träning. (Lindor, liniment, kylning eller vad det nu kan vara.) Precis som med människor är det så att om kroppen är tränad så blir den hållbarare. Jag tror att det förekommer fler skador av den sorten på regional nivå.
Det låter rimligt att skadorna förekommer oftare på regional nivå. Det är så dyrt med hästar att jag antar att bara de mest framgångsrika i landet har råd att ge sina tävlingshästar det allra bästa. (massage, lindor, liniment, hästskötare, kylning, skrittmaskin, lösdrift, bra hovslagare, bra tränare etc..) Eller?
-
Det med tussar i öronen är mest för att dämpa löpvilliga hästar från början så dom inte ivrar sig för mycket. Eller hjärntvättade, vad vet jag ;D Pisk får endast användas förr lätt korrigering, alltså ett hjälpmedel som sporrar, ridhästar får nog smaka på pisk dom också, fast då är det ingen som ser. Och en gång till: En häst som inte vill springa är fullkomligt värdelös som travhäst, alltså hjälper det inte att piska, dom vinner inte :) O sen är det så att pisken går inte att använda speciellt hårt, du får inte släppa taget om tömmen o kan därmed bara vicka med handleden.
Åhja, jag har allt sett kuskarna ta i mer än så på upploppen än "vicka på handleden". ;) Och visst kan en hobbyhäst bli piskad på hemmaplan, precis som en travhäst kan bli under träning. Jag använder själv pisken när jag kör min häst, så jag vet hur användbar den kan vara, och jag vet att min häst kan pressas hårdare beroende på hur jag använder den. Så jag håller fast vid att man kan visst pressa en häst att göra sitt yttersta(med olika metoder), även om inte viljan och motivationen finns där från början.
De där med ryggbekymmer är nog nåt som tillkommer när dom blir ridhästar, användning av andra muskler samt att dom blir ihopdragna o kan ej sträcka ut som dom är vana vid. Det VET jag är ett bekymmer även för vagn. Har du en rädd praktikant som ska köra o som småtrippar en tur så blir häst sackarna alldeless konstiga.
O en sak är då säkert att det du upplever som "stel i sidorna" är för att du jämför med en ridhäst o har inte minsta förståelse för att en travhäst har lärt sig at rörasig på helt annat vis o inte fattar att böja sig. ELLER HUR att dom alltid är svårast i högervarv,vrider ut huvet o sladdar genom volten på två spår? Men tro nu inte lilla vän att jag inte rider travhästar!
O dessutom måste alla equiterapeuter jag använt vara helt inkompetenta som aldrig har varken hittat eller behandlat denna ruggiga stelhet isåfall. :o
Ja, är de inte stela så blir dom ju det av ensidig träning. Det är vad jag fortfarande tror. Men jag vet inte hur du tränar dina travhästar, det är ju jättebra om man tränar flera muskelgrupper än enbart de som används vid snabb trav och tränar smidighet under ryttare eller med hjälp av t.ex longering/tömkörning, men det är inte så jag upplever att folk tränar travhästar. Hur brukar man göra då? Är ridning ett bra komplement till travträning tack vare att man får en chans att träna andra muskelgrupper och få hästen smidigare, eller varför gör man det? Du skriver ju nämligen att travhästarna har "har lärt sig at rörasig på helt annat vis o inte fattar att böja sig". Det är väl inte så bra, eller?
Fråga svenska elitidrottare varför dom inte tävlar till pension? Oerhört onödig fråga.
Nej det tycker jag inte. Det finns ju olika påfrestande sporter för människor (precis som för hästar, och pensionen varierar därefter och i relation till intensitet och skaderisk/frekvens. Ta fotboll t.ex där folk skadar sig oerhört ofta och det är desssutom väldigt belastande för bl.a knäleder. En 35-åring anses "gammal" i sporten. Många får skador som sitter i för livet och gör dem extra känsliga just där överbelastningen skett. Varför ska det vara en mall för hur vi tränar våra hästar?
En elitidrottare kan dessutom välja själv om den vill träna, alltså om den vill ta riskerna med tävlandet och tränandet. Vi ger knappast hästarna någon möjlighet att välja själva om de vill träna, och ta alla dessa skaderiskerna som KAN innebära att de inte får leva ett långt och hälsosamt liv med full rörlighet. Jag skulle kunna acceptera travsporten om det var så att träningen utfördes så att hästarna var fortsatt friska och sunda även när de tas ur träning, och slipper kroniska förslitningsskador/belastningsskador.
En duktig elitidrottare som är medveten om skador och risker ser dessutom till att träna alla sina muskelgrupper för att kroppen ska hålla länge och klara påfrestningarna i det långa loppet. Jag har redan ställt en fråga till dig angående detta, hur man gör inom travsporten, om man fokuserar något på övriga muskelgrupper.
Jag har en film som heter "körning från koja till slott", med Anders Eriksson( kusk och hovslagare( ;) )) du kanske har sett den? Han ifrågasätter bl.a varför man inte låter travhästen under träning arbeta mer med ryggen och bakbenen, samt att de blir mer stela när man spänner skalmen så hårt vid sidorna. Travtränare i filmen medger att hans frågor är något värt att fundera över.
Hur ser du på det?
Återigen dina egna ideer helt utan fakta.
tror du att tex. du kan gå o köpa en travhäst o sätta igång o träna? Nä! då måste du först ha referensen från en tränare för att du är lämplig, SEN gå en amatör tränar kurs med grundlig utbildning om trav och hästar i allmänhet. Sen bli godkännd i olika prover, o travsällskapet kan nobba din licensansökan iallafall om dom anser att du inte håller måttet. Räcker med att uppträda osportsligt,bara ett exempel, behöver inte ta åt dig. ;)
Om du dessutom vill träna andras hästar som inte ägs av dig själv så krävs det flera års erfarenhet och goda resultat och vitsord för att bli antagen till proffstränarkursen. Som inte är gjord i en handvändning.. Då har du ändå år framför dig innan du kan kvittera ut din licens. Kurserna innehåller ALLT! Med det mest grundläggande sakerna som hästens anatomi o allt som hör till där o (gud förbjude!)skoning, träningsfysiologi, foderlära och allt som du inte ens kan antagligen stava till.
Men det är väl ungefär som att få tränarlicens från ett cornflakes paket?
Jaha, men att enbart äga en travhäst ställer väl inga krav på kunskap? Vem som helst kan väl gå och köpa sig en travare? Det är väl bara om man ska träna den själv som det ställs vissa krav, eller?
Jag har erfarenheter av både travhästägare och travtränare som gett oerhört oseriöst intryck, och gjort att mitt förtroende för samtliga har sjunkit rakt i bott, både vad gäller hästhantering, hästkunnande, skoningskunskap(en travtränare som skor andras hästar mot en billig peng och inte ens verkar hoven innnan) och annat, och det där med ”cornflakespaketet” känns bekant i sammanhanget faktiskt. Men jag kanske bara haft otur med de trav-personer jag mött, vad vet jag. Hur som helst så tror jag inte att det finns några garantier för att alla travhästtränare är bra på det dom gör oavsett om de har fått licens någon gång i livet, precis som jag inte tror att alla är bra på att köra bil, även om de lyckats ta ett körkort.
Och hur ska man kunna välja ut en bra tränare till sin häst om man inte har tillräckligt med hästkunskap för att kunna ställa krav på vilken omvårdnad och träning som ska ges sin häst? Om man dessutom har lite mindre pengar så kan det lätt bli så att man tar ”första bästa billiga” som har en licens att visa upp. Det finns alla förutsättningar för att hitta en bra tränare om man har stor plånbok men jag tror som sagt att riskerna att hitta en dålig tränare är lika stor och om hästägaren också är relativt okunnig så är det ju alltid hästen som kommer i kläm.
Vilken brilljant ide!! Har du flera?? Vart får du allt ifrån?
Jag kan fundera över mycket saker, tex. varför hobbyRIDhästar hålls ute på bete i snö o driv is? NU tex.
Eller varför islandshäst folk obs! inte alla!! Tycker att deras hästar varken verkar behöva vatten,mat eller tak över huvudet.
Men kan du svara på varför det är så vanligt med enskilda rasthagar till bland annat travhästar ?(även mycket vanligt vid ridskolornas privathäststall tyvärr) En häst vill ju som sagt ha sällskap och stimulerande och stora hagar att röra sig i. Handlar det enbart om bekvämlighet från människans sida, eller finns det flera (vinst)syften med det? Bara en stilla undran.
Ja, jag som trodde att det var islänningarnas folk som ”förde in” det här med lösdrift i landet och att det sedan har spritt sig till andra grenar. Lösdrift betyder ju inte svält, eller att tvingas stå ute i ur och skur, (Då är det helt enkelt djurplågeri. För mig är det självklart att min häst ska få gå ute dygnet om, men absolut inte utan mat och vatten eller tillgång till väderskydd... ) så det vet jag faktiskt inte vart du fått ifrån. Hur behandlas hobbyridhästarna där du bor?
Inte tala om andra extrema saker som arabutställningar o dylikt som övergår mitt förstånd.
Men nu vet jag ju, dom är bara naturliga ;D
Har ingen erfarenhet av arab-utställningar, varför är det extremt (naturligt?) ?
-
Ok, en 17:årig häst som segrar i SM visar ju på att hästen är hållbar och sund. Det visar ju på att det går att tävla hoppning på hög nivå utan att hästen går sönder för tidigt. Men är det denna sida som är det normala för tävlingshästar(hoppning)? Eller finns det andra sidor av myntet också? Alltså tävlingshästar som inte håller pga felaktig träning, t.ex när man har för bråttom med unghästar, eller använder konservativa träningsmetoder? Har fortfarande en känsla av att sporten inte alltid är så ”ren” och föder många triangelmärkta hästar. Det ÄR ju bevisligen en fysiskt krävande sport för hästarna så det vore nästan naturligt att det blir mycket förslitningar och hästar som skadas för livet. Men de kanske man hittar främst bland lägre klasser, eller hos juniorponnyerna (eller förlorarna... :P)?
Självklart finns det en andra sida på myntet, men det är ju oerhört svårt att veta hur många av dessa hästar som tränats fel. Kanske de inte skulle hållt i alla fall, pga andra orsaker? Och i ärlighetens namn, jag ser hellre en häst som måste tas bort vid 20 års ålder pga förslitningar orsakade av hoppning, än en som står och deppar sysslolös i sin hage till 25 års ålder..... Om jag nu måste välja mellan ytterligheter.
Det låter rimligt att skadorna förekommer oftare på regional nivå. Det är så dyrt med hästar att jag antar att bara de mest framgångsrika i landet har råd att ge sina tävlingshästar det allra bästa. (massage, lindor, liniment, hästskötare, kylning, skrittmaskin, lösdrift, bra hovslagare, bra tränare etc..) Eller?
Om du stryker skrittmaskin och hästskötare från listan, så är det vad varje häst i landet bör ha tillgång till. Visst är det dyrt att ha häst, och det handlar ju om prioriteringar till syvende och sist. De flesta hästägarna är ju ändå vanliga Svenssons, som väljer att köpa liniment och anlita hovslagaren istället för att köpa en DVD-spelare.
-
Here vi go again....
Ja men saken är fortfarande den att en ovillig travhäst TRÄNAR MAN INTE, än mindre tävlar med. Jag har ett lysande exempel här hemma,han skulle kunna vara halvbra, han har gjort 7 starter och tjänat en slant. MEN han är nu vid 5 års ålder pensionerad för han skulle aldrig räcka till ändå, han saknar viljan. Han springer med och är nöjd med det, skulle vi börja piska honom så skulle han ge upp helt, det FINNS INGEN MENING att piska travhästar, det vet dom flesta om.
Han har aldrig varit skadad eller har några nervösä bekymmer eller liknande. Men nu tycker du kanske att jag inte borde "kassera" honom utan glatt tävla vidare med, eller vad är det du är ute efter??
Sen är jag och alla andra medvetna om att det ser värre ut än det är på upploppet. En del kuskar är mycket yviga i sin körstil och bara för att dom har en pisk i handen så räknas det som att dom slår hästen. Man har en teknik som går ut på att "gunga" vagnen och på så vis hjälpa hästen att hålla rytmen, visst det ser mycket märkligt ut men ger en bra hjälp många gånger.
Det med pisken dessutom, hur kommer det sig då att när hästarna åker till norge o tävlar, där får man inte använda pisk,går oftast precis lika bra, borde dom inte passa på att ta tillfället iakt och ge fan i att springa om dom nu är piskade till det? Enligt min logik iallafall. Pisken är en sån liten detalj. Hur du använder pisken kan ju inte travsporten ta ansvar för!
Varför travhästar rids? För det mesta är det en fritidssysselsättning för travhästar. Och när dom rids för träning så är det inte dressyr det handlar om utan travträning under sadel. Omväxling och i vissa fall för att avbelasta bakbenen ifall dom har några problem.
Jag har kommit fram till för länge sedan att dressyr för travhästar gör varken från eller till. Känner några som försöker med det men de gör då ingen skillnad för resultaten iallafall. Någon enstaka möjligtvis, men det kanske hade varit samma sak om man lagt om träningen på något annat vis.
Jag rider dressyr när dom skolas om till ridhästar. Som denna valack nu som jag gett upp med, har för avsikt att behålla honom som ridhäst för eget bruk.
Jag önskar verkligen att det fanns någon form av dokumenterad kunskap för alla som köper en travhäst, inte bara dom som har för avsikt att använda den för trav. Vilken idiot som helst ju kan köpa en travhäst, jag vet!
Men det som jag inte fattar vad det är för fel att äga en travhäst och lämna den i träning? Det är ju MYCKET bättre än att inte kunna nåt o ställa den hemma i lagårn och använda för ridning utan kunskap. Va?? Det är ändå mycket vanligare än att travtränarna är okompetenta!! ;D ;D ;D ;D
Till att börja med är det bara att gå in på travsport.se , där står det ganska mycket i klarspråk om tränarnas kunnande. Hur gör ni ridfolk då för att få tag i duktiga tränare/ beridare/ osv. Undrar bara? Alltså det finns ju så många ryttare utan kunskap om man nu ska dra slutsatser...
Travsporten har inget nöd och tvåg att kastrera alla hingstar rakt av , vilket är en stor orsak till att hästar går själva i hagarna i mycket större utsträckning än ridhästar. Annars finns det inget vedertaget om att travhästar inte går ihop med andra i hagar. ABSOLUT INTE!
Sen är det många gånger en utrymmes grej om det inte finns mark för stora hagar i anslutning till travbanorna. Men åk ut på gårdarna, du är alltid välkommen på besök hos travtränare, så får du se att dom går både i flock och på stora ytor.
Nej , har inte sett filmen. Det är ju klart han säger så, annars skulle han inte ha varit med i filmen ;D
Det med ridhäst skoningen du nämner tycker jag också är dålig stil, det är välbekant inom travsporten att ridhästägare inte förstår sig på skoning och det går att göra en slant på att smacka på lite skor på ridhästar, dessutom betalar dom bra. Det gäller förståss långt ifrån alla, travtränare är i regel mcket skickliga på att sko men tyvärr är det några oseriösa som passar på att utnyttja andras okunskap.
Det där med islandhästarna har jag fått från en mycket säker källa, har bott flera år 200m från en islanshäst bana. Därigenom många islandshäst grannar. Och har sett islänningar behandlas på horibla sätt som aldrig skull förekomma inom travet!
Dessutom en av dom kallade sig för världsmästare,inom va då kan man undra.....
Men det där med araber tycker jag är nåt lika konstigt,man härjar upp dom för at dom se vackra ut, hjälp!
Men jag är ju ine insatt.
Samma göller galoppörer, har hört att man kan träna dom genom att vrida på radion i stallet,men jag tror ju förståss inte på allt jag hör.
-
Han har aldrig varit skadad eller har några nervösä bekymmer eller liknande. Men nu tycker du kanske att jag inte borde "kassera" honom utan glatt tävla vidare med, eller vad är det du är ute efter??
Ja, jag förstår hur du menar. Jag menade inte att man ska hålla dom på banan fast dom inte orkar och vill prestera lika mycket som de vinnande hästarna. Det är ju jättebra att man ser till individen och låter bli att försöka pressa en häst som är prompt ovillig. Min poäng var ju bara att man KAN pressa hästen, om man VILL. (har aldrig påstått att travtränare fortsätter att pressa en uppenbart ovillig eller lat häst) Och man kan ju använda pisken på många sätt. När jag använder den på min häst så är det för att hon helt enkelt är väldigt seg och lat, hon har inte alls nåt travhäst-temperament... :P och ibland behöver jag tillrättavisa henne när hon inte lyssnar på rösten. Hon och jag är ju fortfarande under ”utbildning” och hon har fortfarande inte helt lärt sig att respektera mina kommandon och inte heller helt lärt sig mitt signalsystem. Då behöver jag kanske bara ge ett rapp med pisken i början på turen, för att hon ska vända ett öra bakåt och veta vad som gäller resten av färden. Men likväl så den är ovärdelig att ha. Det är min förlängda arm – inte något misshandelsverktyg.
Varför travhästar rids? För det mesta är det en fritidssysselsättning för travhästar. Och när dom rids för träning så är det inte dressyr det handlar om utan travträning under sadel. Omväxling och i vissa fall för att avbelasta bakbenen ifall dom har några problem.
Jag har kommit fram till för länge sedan att dressyr för travhästar gör varken från eller till.
Från eller till, för vadå? Alltså du menar att det inte påverkar hästen överhuvudtaget? Det låter konstigt. All träning påverkar kroppen, vare sig det är positivt eller negativt. Du menar kanske att det inte påverkar tävlingsresultaten? Vad jag pratar om handlar främst om hästens hållbarhet i det långa loppet. Har du undersökt om den påverkas också? Personligen tycker jag fortfarande att det låter vettigast att bygga muskler i hela hästens kropp och träna mycket allsidigt. Sen måste man ju inte rida hästen för att bygga dessa muskler, man kan ju även tömköra/longera eller körträna hästen och då ta fram mer undertramp och ryggaktivitet. Att träna böjning och ryggmuskler på en travhäst kan ju liksom inte vara skadligt? Jag tror det är nyttigt, kanske inte för travresultat, men för hästens hälsa och hållbarhet?
Men det som jag inte fattar vad det är för fel att äga en travhäst och lämna den i träning? Det är ju MYCKET bättre än att inte kunna nåt o ställa den hemma i lagårn och använda för ridning utan kunskap. Va?? Det är ändå mycket vanligare än att travtränarna är okompetenta!!
Håller med! Finns inget försvar för det.
Till att börja med är det bara att gå in på travsport.se , där står det ganska mycket i klarspråk om tränarnas kunnande. Hur gör ni ridfolk då för att få tag i duktiga tränare/ beridare/ osv. Undrar bara? Alltså det finns ju så många ryttare utan kunskap om man nu ska dra slutsatser...
De ryttarna utan kunskap får väl försöka sålla så gott det går bland alla tränare som finns. Det är inte så lätt. Man kan ju gå efter den traditionella utbildninstrappan med C-Btränare osv(har ingen koll på hur den funkar) Eller så är man ute efter mer ”alternativ” ridning som western, eller akademiskt och där får man sålla bäst man kan. Inom western kan man ju titta på tränarens egna tävlingsresultat för att se om den är framgångsrik och så får man gå på tidigare omdömen väldigt mycket, men detsamma kan man ju inte göra inom akademisk ridkonst, där får man titta på dressyr/hopp-meriter istället. Det är väldigt mycket ”ryktet går”, man får gå efter. Folk som blir anlitade är de som är mest välrekommenderade. Och det kan ju vara ett sätt om något att veta om någon är duktig?
Jag ser din poäng här, och visst. Jag har aldrig påstått att hobbyryttare är så jävla heliga, men de rider inte för att få betalt i alla fall. Om vi pratar etik och jämförelser mellan olika grenar, så är det liksom mycket värre att ta betalt för att missköta ett djur(eller förvänta sig prestige och vinst), än att göra det pga ren och slät okunnighet/försumlighet.
Det är nog detta som är kärnan i det som jag ser som problemet: Att ta profit på djur innebär alltid en risk. Och det är alltid djuren som kommer i kläm då. Jag har tidigare skrivit en text om detta som belyser mer vad jag menar. Klistrar in den här:
För mig är det viktigt att mina djur mår bra och har det så bra som möjligt. Om jag inte kan ordna en så god livskvalitet för djuren som möjligt i fångenskap så tycker jag inte att jag har rätt att ha mina djur. Ansvaret ligger på oss djurhållare, inte på "marknaden", "konkurransen" eller "myndigheterna" och "reglerna" för djurhållning. Det finns ingen att skylla över ansvaret på. Har man inte tillräckligt med kunskap, tid eller omtanke så kan man skaffa sig något annat än ett levande djur. Man gör ett val.
En av de största riskerna för ett djur är oftast att bli indragen i ekonomiska intressen, att någon startar "produktion" på det som djuret ger. Vare sig det är köttproduktion, äggproduktion eller något annat som profiterar på djurs bekostnad så brukar det stå djuren dyrt i slutändan om inte välvilliga och engagerade människor står bakom och styr djurhållningen åt rätt håll. När det gäller livsmedelsproduktionen så är det svårt att hitta lyckliga djur i branschen. Men det är ju svårt att kombinera god djurhållning med ett vinstintresse, eftersom du har alla pengar att vinna på att missköta dina djur, tumma på reglerna, och ta genvägar till snabb och stor produktion, och du har mycket att förlora på en god djuretik där du värnar mer om djuren, inom vissa branscher är det nästan omöjligt eftersom det blir en ren förlustaffär. Vinstintresset går ofta emot djurens intresse. Därför förhåller jag mig skeptisk till all industri som blandar in oskyldiga djur och gör dem till "råvaror" och ägarna till "producenter".
Du har många bra poänger när du snackar travsport, och dina jämförelser med hobbyhästar. Jag vet också att hobbyryttare kan ha en stor dos okunskap. Men mina första tvivel handlade ju egentligen om travhästarnas fysik och hållbarhet inom travet. Och jag förstår att det finns många travhästar och tävlingshästar överhuvudtaget som älskar sitt ”Jobb” och inte skulle vilja byta det mot att stå och hänga sysslolösa och ensamma i en liten rasthage, hur friska de än är.
Men varför ska man alltid jämföra med de som har det sämre? Om hästen fick välja själv, ja då skulle den förmodligen gå ut om du öppnade stalldörren, prova själv och se. Och den skulle förmodligen inte sakna dig om den hittade en harmonisk hästflock i vildmarken att leva tillsammans med. Instinkten väger tyngst. Och förmodligen skulle den hålla sig friskare och sundare i sitt vildhästliv än under sitt liv som travhäst.
Ok, jag romantiserar lite, men poängen jag vill förmedla är: En häst vill vara en häst i första hand, inte en tävlingshäst eller en bortglömd sällskapshäst, det bästa är ju om man kan kombinera detta så att hästen trivs så bra som möjligt i sitt fångenskap och samtidigt kan hålla sig sund och fräsch i kroppen större delen av sitt liv.
-
God dag! Å denna s.k. "tråd" finns mycket skrivet; jag har inte läst allt, men tycker mig förstå att någon här kan svara på en fråga, eller kanske flera! Någon har sagt mig att trav är en konstlad gångart; således måste en häst LÄRA sig trava! Är detta korrekt? Vad jag skulle vilja veta är om en galopperande häst skulle kunna vinna mot en travande om loppet fick göras under "fria" förutsättningar? Har, vill jag minnas, hört en travintresserad dam säga att den travande hästen skulle vinna! Kan det vara så att en galopperande häst under en kort period skulle kunna vara snabbare, men icke i det "långa loppet"? Om en galopperande även är långsammare än en travande när det gäller korta sträckor undrar jag varför man måste hålla in en häst som plötsligt galopperar? Vidare undrar jag om inte galopp med vagn skulle vara mera påfrestande än trav: mig tycks det guppar mycket mera under galopp med vagn! Jag citerar en f.d. forummedverkande,"Stiptar Ghadd,: "Visa litet hänsyn!" Ni som kan detta: korrigera och/eller rätta mig gärna! Jag vill veta hur det ligger till! Med ett tack på förhand sänder jag hälsningar!! G.S II
-
Jag svara efter bästa förmåga.. För dagens travhästar är det inte en konstlad gångart, dom föds med talang för att trava.
Att man tar igen en galopperande häst i ett travlopp beror på att sporten går just ut på att trava :D o ja, egentligen så går det fortare att galoppera, men om det skulle handla om ett helt lopp mellan två travhästar så tror jag faktist att den travande hästen skulle vinna då den galopperande skulle bli alldeless för trött. Då utgår jag ifrån att båda skulle vara tränade för trav.
O ja, du har helt rätt, att köra galopp för vagn är både guppig för kusken och ryckigt för hästen.
-
G.S II. Att en travande häst skulle vara snabbare är nog önsketänkande från någon naiv travfantast (OBS! nu menar jag inte att travfolk i almänhet är naiva, inget ont om trav!). Det finns tävlingar i galopp också, om än upsuttna sådana.. Eventuellt kanske (har inte testat denna tes) en häst av travhästras kan trava fortate än den galopperar, jag vet inte. Dock har jag sett många travhästar som galopperar med ett mindre vägvinnande sätt än andra (självklart med individuella skillnader). Men jämför du en travare som är avlad för att trava fort med ett fullblod som är avlad för att galoppera fort så är fullblodet aldeles säkert snabbare. Vet en som tränar både travare och galoppörer som utryckte det ungefär så här: "att jämföra ett fullblod med en travare är som att jämföra en ferarri med en saab". Själv har jag en fullblodskorsning och kan meddela att det visslar om öronen ibland! Skulle gärna önska att han inte var fullt så snabb, hur kunde man vara så dum att välja en hingst medfullblod i stammen.. Skulle ha varit nordis istället!
-
Men likväl så den är ovärdelig att ha. Det är min förlängda arm – inte något misshandelsverktyg
Varför skulle det vara annorlunda i trav?
Från eller till, för vadå? Alltså du menar att det inte påverkar hästen överhuvudtaget?
Jag menar just det du säger, det gör ingen skillnad varken kort eller långsiktigt. Hästen presterar , enligt min åsikt, inte varken bättre eller längre.
Visst kan man hålla på med det om man vill, det är kanske inte skadligt. Men många travhästar gillar det inte till att börja med, inom trav är man mycket måna om hästens vilja och humör och bråkar gärna inte o onödan med dom. Många blir både sura och stela av det, säg vad du vill ;D. Dom stretar emot och blir konstiga i munnen. Då är det inte mycket vunnet. Och dom trivs absolut inte på en ridbana, det är en sak att lägga in lite dressyrliknande övningar på skogstur.
De ryttarna utan kunskap får väl försöka sålla så gott det går bland alla tränare som finns
Varför skulle det vara annorlunda inom trav?
O det där med vinst intresse, hur många människor äger travhäst och tror sig bli rika på det? Dom ger upp efter ett par månader.. ;D ;D
En travhäst som går ihop sig , då snackar vi inte om nån som helst vinst, måste tjäna 100 000 kr per år. Det måste nog alla ha klart för sig at det är en mycket, mycket liten procent som gör det.
Det är oftast absolut oväsentligt med prispengar. Många med mig har nog stått på Skrubbs i Visby och gråtit av lycka över en tredje plats i P21 lopp som innebär lite poäng så att man kan få va med i ett lopp till.... Då är det mest en symbolisk summa i prispengar som man kan både ha o mista.
Jag har då inte blivit stenrik på mina travhästar, men så klart finns drömmen om dnna fantastiska häst som håvar in miljonerna, och jag är GARANTERAD inte ensam om att drömma om det som skulle ge mig möjligheten att syssla med mina egna hästar på heltid.
Och travtränarna då? Ingen av dom som håller på med detta av vinstintresse. Om man slår ut pengarna dom tjänar per timme så är det en sån löjlig timpeng att inte många skulle jobba sig fördärvade för dom pengarna.
Det är ren passion som driver, jag vet, i have being there. Men med småbarn behöver man både ekonomisk trygghet och normala arbetstider så vi håller oss till bara ett par egna, FÖR SKOJS SKULL. Tror fortfarande inte att vi badar i pengar snart ;D
Ah, nu tänkte ni förståss på Björn Goop och Erik Adielsson? Visst hamnar det en slant i deras ficka, men även det har sitt pris i form av svett o tårar.
Så det är klart att jag förstår vad du menar med ditt resonemang om hästar som används för sport, men nu är det så det funkar o det finns många värre saker här i världen att engagera sig på.
Jag tycker det är oförtjänt att ge sig på travsporten, allra helst om man inte är insatt i det.
Och det finns rötägg inom alla grenar, det får man räkna med.
-
Jag säger inte emot dig när det gäller användning av pisken. Som sagt ville jag bara få fram att man kan pressa en häst om man vill, och det är ju naturligtvis som du säger att de flesta travtränare inte ägnar sig åt att pressa en komplett ovillig häst som inte vill trava. Bara rötäggen då kanske. ;)
Samma när det gäller val av tränare. Det finns säkert rötägg som tänker snålt och satsar på kvantitet istället för kvalitet i sin jakt på tränare och tror att det ska ge vinst och utdelning ändå. När det gäller hobbyryttare, så finns det ju inget vinstsyfte utan det handlar från början bara om att förlora massa pengar på en hobby, gärna så mycket som möjligt! (känns ju så... :P )
Poängen i ovanstående är att jag tror att sportens koppling till pengar kan föda fram en hel del människor med tvivelaktigt syfte till varför de utövar sporten i första hand. (rötägg om du så vill, som inte är passionerat engagerade utan bara tror att de ska tjäna storkovan på att bli ägare, delägare eller travtränare)
Men du har ju rätt i att det innebär mycket slit, svett och tårar att hålla på med en sport som innebär så mycket jobb och oftast för ingenting. Så antagligen är det också precis som du säger att många ger upp längs vägen när de inser att det inte finns någon snabb väg till prestige. MEN jag ska inte säga hur det är, för jag har troligtvis inte träffat tillräckligt mycket travmänniskor för att kunna uttala mig, däremot har jag väl träffat "fel" och oseriösa travpersoner som gett mig de här girighets-vibbarna. Jag menar inte att slå ner på dig som uppnebarligen är passionerat och genuint intresserad av ditt yrke och tar väl hand om hästar.
När det gäller dressyr så tror inte jag heller att det ger så mycket att träna en travare inom den traditionella skolan, särskilt inte om man låter en halvkunnig person träna hästen. Jag tycker inte att dressyr handlar om att sitta och dra hästen mot bettet och driva på i varje steg för att få fram böjning och samling. Samlingen måste komma naturligt och den uppstår av sig självt när hästen är gymnastiserad. Dressyr SKA ju egentligen handla om att gymnasistera hästen, men man har kommit ifrån det inom traditionell dressyrträning idag., det är antagligen därför fler och fler ansluter sig till den akademiska ridstilen som försöker bevara syftet med dressyren och ger hästen en chans att bli gymnasisterad, istället för att den ska ha rätt gradlutning på sin nacke.
Därför tror jag att en akademiskt utbildad person skulle kunna göra underverk med en travare, som "tack vare" att den har helt "fel" kropp för samling och dessutom inte använder samling till dagligdags träning, får dubbelt tillbaka av att lära sig dessa övningarna.
Jag tror till och med att det redan finns travare som blir tränade inom akademisk ridkonst. Jag har ett svagt minne av att Eva Jälmbrandt tränade en travhäst inom detta.
Är fortfarande nyfiken på det här med att gymnastisera travhästar, och hur ensidig travträning påverkar kroppen.
-
Men kan du svara på varför det är så vanligt med enskilda rasthagar till bland annat travhästar ?(även mycket vanligt vid ridskolornas privathäststall tyvärr) En häst vill ju som sagt ha sällskap och stimulerande och stora hagar att röra sig i. Handlar det enbart om bekvämlighet från människans sida, eller finns det flera (vinst)syften med det? Bara en stilla undran.
Det har med skaderisken att göra. Förhoppningsvist är rasthagarna så placerade att de ändå har sällskap av de andra hästarna. Bekvämt är det inte eftersom det krävs en hel del motion som ägaren måste ge hästen för att den ska må bra och däremd prestera. En lösdriftshäst kan ju till viss del motionera sig själv i sin stora hage, det är slött! För mig har lösdriften varit toppen i det avseendet, jag behöver inte rida fullt lika hårt som tidigare och ändå ha en välrastad häst.
Nu har jag aldrig haft min häst i liten hage ens när han stod inne på nätterna men jag märker ändå skillnaden.
-
Jag är lite skeptiskt mot argumentet att det är naturligt självklart att hästar som "mår bra" är liktydigt med att den presterar bättre. Jag tror att det kan vara en självklarhet i vissa avseenden, men det måste inte vara det. Det beror helt och hållet på vilket arbete man ska utföra med hästen, om prestationen i sig har en naturlig koppling till hur hästen mår psykiskt. Ofta blir ju stimulerade hästar med sina behov tillgodosedda(i första hand flockberoendet, fri utegång, fri tillgång till stråfoder) mera lugna, harmoniska och lätthanterliga. Detta har jag märkt på många hästar. Men det betyder ju inte nödvändigtvis att hästen presterar bättre på en travbana, kanske är det t.om tvärtom att en understimulerad häst springer fortare? Jag bara frågar. Har inte alla svar, utan är mer ute för att filosofera kring detta.
Det finns ju också "arbetsnarkomaner" inom hästvärlden som ställer upp på det mesta ägaren hittar på och viker sig dubbla för att göra sin tränare till viljes. Jag skulle vilja säga att de flesta hästar med lite nerv och temperament HAR den där arbetsnarkomanin, eftersom de blir glada när de får en uppgift och en utmaning som de passar för, det i sig kan vara oerhört stimulerande för en häst.
När det gäller just travhästar så motioneras de ju inte i första hand pga att hagarna är för små. De motioneras ju i första hand för att de måste hålla tävlingskonditionen(vilket de ändå inte kan få i en lösdrift) och jobba sina pass. De tränas ju hur mycket som helst oavsett om de går på lösdrift eller i små hagar, eftersom lösdriftshästen aldrig kommer klara av att komma i närheten av den konditionen. Eller, hur ligger det till ni som tränar trav?
Däremot om man har en hobbyhäst som man bara vill ha i god form så kan man få en del "gratis" av att ha hästen i en välplanerad lösdrift, eftersom den alltid är uppvärmd när man ska ut och rida, och att den alltid är stimulerad psykiskt och fysiskt, har bättre blodcirkulation i lederna och är allmänt fogligare att hantera.
Men motion skulle inte jag vilja kalla det, snarare stimulans eller på sin höjd underhåll av muskelmassan
Motion för en häst det är mer än vad man tror: Lätt arbete för en häst räknas som ridning/körning minst 4-6 dagar i veckan inklusive galopp och tävling då och då. Medelarbete innebär regelbunden träning och tävling, dresssyr och hoppning i medelsvåra klasser(eller motsvarande). Rids minst 6 dagar i veckan.
Och som sagt: tamhästens vilda kompisar strövar sina 2-6 mil om dagen, det är vad hästens kropp är naturligt anpassad för att klara av, om de får mindre motion än så, ja då är det egentligen "för lite" ur hästens synvinkel. Och om de tvingas stå still större delen av dagen så är det även väldigt ohälsosamt för hästens kropp, trots att den kanske får stora mängder motion, träning och tävling.
För precis som jag skrev tidigare så är hästen byggd för att röra på kroppen nästan hela dygnet fördelat i små doser, inte stå stilla i flera timmar och sedan ut och tokmotionera med hård belastning. Då har lösdriftshästen troligtvis bättre förutsättningar för att tåla den höga belastningen eftersom den har bättre blodcirkulation och är mer stimulerad psykiskt och fysiskt. Självklart kan man kompensera dessa brister på mer eller mindre lyckade sätt. Blodcirkulationen kan man t.ex hjälpa på traven genom att regelbundet massera hästen och ge nyttiga tillskott som stärker cirkulation. Man kan också använda skrittmaskin. Men hur ska man ersätta den stimulans som hästen går miste om? Många kanske har upptäckt att det numera är vanligt med "bollar i taket" till hästar som alltid vill ha något att pyssla med i boxen. Men borde det inte då vara snällare att låta den få sin stimulans på naturligare väg istället? Då tror jag att hästen blir mer harmonisk och lycklig.
Detta var mest bara en massa dravvel... Vet inte om jag ens har någon poäng för tillfället. Bara det att att hästens välmående borde gå i första hand, och det är jäkligt snålt att det finns hästägare som är beredda att offra flera av hästens grundläggande behov till fördel för att hästen inte ska råka få ett hästbett när den leker med en artfrände. Jag tyker att de kan skaffa sig riktiga proslinshästar istället för att behandla levande hästar som skört porslin. Och jag skiter i hur mycket pengar de köpte sin häst för. Det är fortfarande en levande varelse med behov och drifter.
Det BORDE ligga i folks intresse att ge sina hästar dessa naturligare förutsättningarna, såvida de vill ha en mer harmonisk och lycklig häst. Konstigt att det inte väger över.
-
Jag är lite skeptiskt mot argumentet att det är naturligt självklart att hästar som "mår bra" är liktydigt med att den presterar bättre.
Jag tror att det kan vara en självklarhet i vissa avseenden, men det måste inte vara det. Det beror helt och hållet på vilket arbete man ska utföra med hästen, om prestationen i sig har en naturlig koppling till hur hästen mår psykiskt. Ofta blir ju stimulerade hästar med sina behov tillgodosedda(i första hand flockberoendet, fri utegång, fri tillgång till stråfoder) mera lugna, harmoniska och lätthanterliga. Detta har jag märkt på många hästar. Men det betyder ju inte nödvändigtvis att hästen presterar bättre på en travbana, kanske är det t.om tvärtom att en understimulerad häst springer fortare? Jag bara frågar. Har inte alla svar, utan är mer ute för att filosofera kring detta.
Jag är helt övertygad om att en häst måste må bra för att kunna prestera bra. Ägarens uppgift är ju att se till att hästen mår bra både fysiskt och psykiskt. Sedan har hästar lite olika behov av arbete men många gånger beror det på ägarens inverkan, en tjock häst utan kondition och med låg muskelmassa kommer inte att ta för sig arbetet på samma sätt som en topptrimmad häst med väloljade muskler. Nästan alla hästar föds med stark arbetsvilja, förlorar de den beror det oftast på ägaren.
När det gäller just travhästar så motioneras de ju inte i första hand pga att hagarna är för små. De motioneras ju i första hand för att de måste hålla tävlingskonditionen(vilket de ändå inte kan få i en lösdrift) och jobba sina pass. De tränas ju hur mycket som helst oavsett om de går på lösdrift eller i små hagar, eftersom lösdriftshästen aldrig kommer klara av att komma i närheten av den konditionen. Eller, hur ligger det till ni som tränar trav?
'
Nu är jag inte verksam inom trav utan inom ridsporten . Motionen sker både av träningsmässiga men också humana skäl när hagarna är små. Jag ser ingen anledning till att en lösdriftshäst inte skulle kunna vara i samma kondition som en innehäst sålänge förutsättningarna är maximala. Med maximala menar jag väl sammansatt foderstat, att hästen har en så hög och befäst position inom flocken att den alltid kan slappna av när den sover och inte behöver stå och vaka eller alltid gå undan, att det bereds en ordentligt halmad och torr liggplats, att klimatet är sådant att hästen inte förlorar alltför mycket energi när det är kallt (i så fall bör den få sova inne i kallstall tills kylan gått ner, att den är ändamålsenligt täckad o.s.v.
Det behövs dock bara att någon av förutsättningarna fallerar för att förutsättningarna för elitträning drastiskt ska försämras.
Däremot om man har en hobbyhäst som man bara vill ha i god form så kan man få en del "gratis" av att ha hästen i en välplanerad lösdrift, eftersom den alltid är uppvärmd när man ska ut och rida, och att den alltid är stimulerad psykiskt och fysiskt, har bättre blodcirkulation i lederna och är allmänt fogligare att hantera.
Men motion skulle inte jag vilja kalla det, snarare stimulans eller på sin höjd underhåll av muskelmassan
Våra hästar motionerar sig själva med ordentliga repor när andan faller på men det kan självklart aldrig ersätta "riktig" träning. Jag kan dock hålla med dig angående underhållet, min häst var lika fin muskulärt efter min graviditet trots att han vilat på lösdrift, med bara tömkörning några gånger per vecka som motion.
Detta var mest bara en massa dravvel... Vet inte om jag ens har någon poäng för tillfället. Bara det att att hästens välmående borde gå i första hand, och det är jäkligt snålt att det finns hästägare som är beredda att offra flera av hästens grundläggande behov till fördel för att hästen inte ska råka få ett hästbett när den leker med en artfrände. Jag tyker att de kan skaffa sig riktiga proslinshästar istället för att behandla levande hästar som skört porslin. Och jag skiter i hur mycket pengar de köpte sin häst för. Det är fortfarande en levande varelse med behov och drifter.
Det BORDE ligga i folks intresse att ge sina hästar dessa naturligare förutsättningarna, såvida de vill ha en mer harmonisk och lycklig häst. Konstigt att det inte väger över.
Allt beror på hur man sköter det. Varje ägare har ett ansvar att sköta sin häst på bästa sätt. Däremot ska man ha klart för sig att de flesta har ett syfte med att vara hästägare, alltifrån tävling på högsta nivå till att man har sin häst gående på en lösdrift. Det finns alla slags avarter inom alla läger, jag sätter dock inget likhetstecken mellan att en häst i flock alltid är lyckligare än en häst med hagar bredvid varandra, det finns många fler faktorer som spelar in.
-
Hello Maniac igen!
Nu har jag en väsentlig fråga: Vad vet du om träning av travhästar egentligen?? Eftersom du nu verkar ha koll på att det är enformigt.... ???
O detta med lösdrift..Det praktiseras i mycket stor utsträckning inom travet, fast på unghästar, vilande hästar och fölston.- Det vore otroligt oaktsamt att hålla en tävlande travhäst på lösdrift. Av flera skäl, det mest uppenbara är att travhästar behöver duschas efter arbete. Ja, du förstår nog själv olämpligheten med lösdrift med det. Sen så bör man ha koll på utfodringen, vilket inte kan ske i flock, tänk dig den stackarn som inte kanske får i sig exakt det den bör för att kunna utföra sitt arbete. Alt. någon blir smällfet och får allvarliga konsekvenser av det istället.
Tredje orsaken jag kommer på så här på rakarm är så klart att det vore fruktansvärt att komma hem från tävling en kall och regnig natt och släppa ut en häst på lösdriften....
Dessutom har man ofta nattbandage på framför allt äldr travhästar och de passar ju inte precis på lösdrift heller.
Annars finns det stora studier inom travet just om lösdriftens ypperlighet och så gott som alla unghästar går på lösdrift eller storbox.
O du kan ge dig med det där om understimulerade travhästar.. suck..dom springer inte fortare, det är ingen som skulle ens komma på tanken!
Jo! Min pensionerade travhäst springer faktist rätt fort, för han är numera mycket understimulerad och saknar träningen enormt, ridningen täcker inte hans behov av att röra på sig ;D Fast det skulle nog inte komma till användning på tävlingsbanan för han skulle förmodligen rusa sig trött i värmning... ;D ;D
Men är det ändå inte så att denna "felavlade" och "hjärntvättade" hästras är ändå bra fantastisk! Tänk vilket brett användningsoråde den har förutom travhäst och kan t.o.m. bli riktigt hygglig i dom flesta grenar!
Jag menar att man skulle ju kunna försöka köra trav med halvblod eller någon annan sorts häst ;D ;D ;D ;D De funkar ju inte alls
Jag tycker inte att dressyr handlar om att sitta och dra hästen mot bettet och driva på i varje steg för att få fram böjning och samling.
Nä,det är inte det jag syftar på heller. Dom flesta travtjejer har någon form av ridhäst bakgrund från början,det är inte många som föds in i sporten. Så nog finns det många skickliga ryttarinnor inom travet. Inte tala om alla fruar och flickvänner som egentligen inte sysslar med trav utan hjälper till och rider gubbens häst.
Det är bara så att tex. en "halvhalt" tolkar en travhäst som att "nu sätter vi full fart framåt". Förstår du konflikten som uppstår?
-
Jag förstår hur svårt det måste vara att hålla en tävlande travhäst på lösdrift, eller hårt tävlande hästar överhuvudtaget. Det är samma sak med hårt arbetande skogshästar, som är ute och jobbar sig svettiga en hel dag och där arbetetsintensiteten till och med får vinterpälsen att bli tunnare på halsen. Men det är inte omöjligt. Man kan låta en häst få torka inne i ett stall innan man släpper ut den. Man kan ha utfodringssystem som innebär at varje häst får äta ifred(mycket utvecklad i tysklands lösdriftsystem) och man kan t.om ha en häst klippt, om man täckar den rätt och ger den att äta.
Visst kan det bli dyrt och tidsödande om man har en högpresterande häst med mycket omvårdnad och noggrann skötsel, men å andra sidan så är det minst lika dyrt och tidsödande att mocka, fodra och sköta om en häst som står på en påkostad stall-anläggning. Byggnaderna är bara lite olika utformade, och rutinerna sker på ett annat sätt. Men det är svårt att bryta ett invant mönster och försöka vara nytänkande och se möjligheter i en annan slags hästhållning om man är tjurskallig. Det finns många fiffiga och bra lösningar på hur man utvecklar en smidig lösdrift som funkar både för människa och häst, men vi har inte kommit lika långt med utvecklingen här i Sverige som t.ex i Tyskland så utbudet är fortfarande smalt och många får göra egna hemma-lösningar. Vi har dessutom mera intensivt väder på vintern att ta hänsyn till för att få det att fungera för olika slags hästar och inriktningar.
Men först och främst krävs det ju ett intresse och en öppenhet. Om man från början är negativ och inställd på att det gamla systemet är bäst, så kommer man heller inte vidare i utvecklingen av det nya som kanske är bättre för hästen.
Det jag ser som det "värsta" för en häst som står större delen av dygnet i stillastående i en box, det är hur det påverkar kroppen på ett negativt sätt. Ni vet ju själva hur det känns att sitta på dass för länge.. ;D Man domnar i benen till slut, och jag tvivlar inte på att en häst måste få en liknande känsla i sina ben av att stå stilla långa perioder. Om hästen råkar vara i toppkondition och har hög ämnesomsättning borde visserligen underlätta något för blodcirkulationen och kompensera lite för rörelsebegränsningen den får i box, men jag vet inte hur stor skillnad det verkligen gör. Det kanske bara är ytterst marginellt?
Och ja, det är i såfall lika illa för de hästar som går i en lösdrift som är utformad så att hästen "slipper" röra sig, där t.ex mat, vatten och vindskydd finns bara några steg emellan varandra. Hästen i sin lathet kommer inte att röra sig mer än för att göra sig av med överskottsenergin eller för att interagera med sina flock-kamrater, vilket inte ens alla hästar gör i större utsträckning, och då har man ju förlorat den som jag ser det, största fördelen med lösdriften - att få hästen att röra sig.. Men som tur är finns det ju skrittmaskiner! ;D (Problemet med dessa är ju att de inte kommer i "kuperad terräng"... :P
Nu har jag en väsentlig fråga: Vad vet du om träning av travhästar egentligen?? Eftersom du nu verkar ha koll på att det är enformigt....
Frågan är väl vad jag inte vet? Det skulle jag gärna vilja veta iståfall. Av det jag vet så verkar travträningen i mina ögon som enformig. Varför? För att man strävar enbart efter att ha en häst som kan trava fort, men ställer inga krav på att hästen samtidigt ska vara gymnasisterad. (Böjning, form, bärighet) "Den gymnastiska förmågan" hos varmblodet är dessutom något som "motverkas" i aveln(lång rygg, lågrektangulär exteriör, ett väldigt rörligt bäcken för att kunna ta stora kliv etc.), varför det borde vara ännu viktigare för en travhäst att bli just gymnasiserad för att kunna hålla länge.
Och avsaknaden av målet att hästen ska vara gymnasisterad samtidigt som den ska prestera maximalt tycker jag låter som en dålig kombination eftersom det låter som det är utslitande träning istället för uppbyggande i det långa loppet. I mina öron låter det så. Men jag säger inte att jag har rätt, det är bara det jag tycker låter logiskt.
Sedan är det en helt annan femma om travträningens kommandon går i konflikt med kommandon som förekommer inom dressyr. Det går väl att hitta på nya kommandon för att lära hästen vad som gäller om det ena redan är "upptaget"?
Tror du inte att en travhäst klarar av att hålla isär olika träningsformer? Kraven inom dressyrarbete är ju att träna fram elastisitet hos hästen som kan böja och bära sig själv och oftast med mer bärighet än påskjut, och kraven på en travhäst är nästan det motsatta(mer påsjkut än bärighet etc..), den måste röra sig på ett helt annat sätt. Men det måste ju finnas hästar som klarar av att hålla isär begreppen, och vet skillnaden, eller? Dessutom måste man ju inte träna dressyren uppsuttet. Det finns många hästar som kan alla skolorna och uppnått Grand Prix nivå som inte ens är inridna, och då använder man också andra kommandon än man gör i sadeln.
-
[quoteJag förstår hur svårt det måste vara att hålla en tävlande travhäst på lösdrift,]
Är det fortfarande hästens bästa du är ute efter eller är du bara tjurskallig?
Föreställ dig nu på riktigt att du kommer hem med en häst ett på natten , inatt tex. Hästen är ångande varm och skall läggas på ute täcken och kläs av varma bandage o slängas ut i regn o kyla till en lösdrift där alla andra har ätit upp sin kvällsmat redan....
Eftersom vi tävlar och nyttjar hästen på så vis bör vi för i h***** ta hand om den där efter!!!!!!
Att binda upp dom är jättebra , för unghästar, som får ungefär lika mat samtidigt.
Att äta på det viset för en starthäst är till att börja med mycket stressande, alltid är det nån som är klar före osv. o står o krafsar..eller så är det någon som är sölig o andra får stå o vänta... Och så måste man ha vattenkärl till varje häst. travhästar förbrukar en del vatten i och med svettning varför det är extra viktigt att dom ALLTID har tillgång till vatten och absolut vid utfodring.
För det andra så tränas travhästar och dom måste anpassa ibland sin ätning efter eller före arbete och de blir ju ett dilemma när alla måste utfodras samtidigt.
Skrittmaskiner används FÖRE som extra uppvärming, EFTER som extra avskrittning eller vid konvalecens istället för box. . ELLER VAD TRODDE DU??? Istället för hage?? :o
Visst kan man lära dom dressyr , det är inte frågan om det...men när dom sedan körs så föredrar dom flesta att "glömma bort" det o bara vara travhästar... ;D ;D ;D
Många saker görs inte av en händelse utan för att det faktist funkar bäst så.
-
hallå!!! stopp!!! vad är det ni diskuterar igentligen?? handlade inte den här tråden om barfota eller inte?
När en häst(vanlig eller tävlingshäst) har arbetats hårt så att den blir svettig ska den skrittas av tills den är torr!!!!men detta har sällan folk tid med, så därför skyller dem på att dem inte kan släppa ut den i hagen mm.
jag har ägt 6st hästar arab,travare,fjording,norsvensk, shetlandsponny, russ.
dem tävlade jag inte med iof. men jag tränade för westerntränare, så att dem blev svettiga.jag tog mig ALLTID tiden att skritta av eller gå med hästen (för man ska inte använda hästen som soffa)för att sedan släppas ut med en bunt hö i hagen där dem gick ute större delen av dygnet.mina hästar gick ute från 05.00-21.00 och när dem kom in la dem sig ner och sov! jag kunde utan besvär gå in och kela med dem när dem låg och vilade, dem reste sig aldrig upp, utan kände förtroende för mig.
Mina hästar hade jag aldrig täcke på, då det inte är naturligt!
dagens hästar får aldeles för MYCKET foder! det gör att magen blir sur och hästen fungerar sämre...
men nu till saken: travare eller inte...dem är hästar allihopa och skall skötas därefter!!!
-
Jaa..detta har spårat ur totalt....
-
Jag har alla mina hästar oskodda Islänningar Shetlandsponnyer Halvblod och Connemara. Vi verkar dem själva och ger dem en mineralblandning med extra tillskott av kalk. De klarar av att ridas normalt och några av dem tävlas också. Vid hovskötseln ser vi till att hovarn är jämna lagom långa för att gå barfota,de kan inte vara för nerverkade som för en skodd häst för då börjar det att ömmas. Hovslagare tar i regel för mycket och då får man en ömmande häst som längtar efter skor . Detta försvann då jag började sköta hovarna själv. Tror inte att man skall göra några större ingrepp utan hovarna sköter sig bra ändå har jag erfarenhet av då jag hållit på i 20 år enligt den här modellen. Tycker att barfotahästen har ett skönare steg än den skodda den känns mera smidig, lätt på foten och säkrare. Mvh Skvattram.
-
Jag har 6 lyckliga och glada hästar här på gården. 4 är oskodda och 2 har skor. Men vad som är viktigast för hästens välbefinnande är att man har dem verkade och skodda efter DERAS behov och inte efter vad vi som ägare TROR är bäst för dem. Dom som bara går i hagen är bara verkade. På sina vilkor av en hovslagare som ser till just den hästens behov och hovform. De jag rider och kör har skor och på vintern ordentliga broddar för att ha fotfäste.
Precis, det handlar om individens behov och inte våra egoistiska behov som när veganer skall ge sina katter och hundar vegankäk och nästan ha ihjäl dom på kuppen. Det är samma med skor som med täcke debatten, man bör se alla faktorerna innan man beslutar om hurruvida man skall sko eller inte, det är så mycke som skall tas i beaktning innan man tar sitt beslut.. Gör det sedan gärna i samråd med en duktig hovslagare..
Lite intressant är synen på hovslagare i Sverige, vem som helst kan köpa en hammare, en näve spik och kalla sig hovslagare, i England får man inte slå i en söm utan fem års utbildning.. Detta utan att läga värdering i vilket som är rätt eller fel..
Jag skulle aldrig utsätta mina hästar för Strassermetodens ideer som jag tycker ibland gränsar till ren grymhet! Och jag håller med: en vet. som bara forskat på fiskar som plötsligt utger sig veta vad som är bäst för en häst.....
Tja det var väl en Amerikansk nobelpristagare i ekonomi som fick en hel värld att börja överdosera vitaminer för att hindra dom fria radikalerna, vilket nu några år senare anses att vara direkt livsfarligt..
-
Jag tror att jag måste trampa på några ömma tår här med tanke på reaktionen. Jg skrev ju att jag förstår att det är jobbigt att tänka i nya banor, att ändra på rutiner som man tycker fungerar tillfredställande, men ja, jag är fortfarande ute efter att hästen ska ha det bättre. Om man vet att hästen mår skitdåligt av att gå ute mycket så är det väl klart som sjutton att man låter bli att ha det så. Det säger sig väl självt? Men poängen är att jag tror att de flesta hästar både vill och behöver vara ute så mycket som möjligt och stå stilla i box så lite som möjligt.
Jag förstår inte riktigt problemet med att ha en strarthäst på lösdrift bara för att man kommer hem klockan ett på natten.. Duscha av hästen, ge den mat och vatten i stallet och låt den torka och koppla av i boxen och släpp ut den på morgonen igen eller när den ätit färdigt. Whats the big deal? Man måste ju inte vara totalitär, det går bra att vara flexibel också, trots att man använder lösdrift. Som sagt: Om hästen måste stå inne på natten, låt det bli så kort tid som möjligt. Gör hästens uppoffring så liten som möjligt och deras situation så dräglig som möjligt. Samma princip när det gäller barfota: Om hästen inte kan gå barfota utan att ömma, använd boots istället för skor, det är mycket skonsammare mot hästen.
Att äta på det viset för en starthäst är till att börja med mycket stressande, alltid är det nån som är klar före osv. o står o krafsar..eller så är det någon som är sölig o andra får stå o vänta... Och så måste man ha vattenkärl till varje häst. travhästar förbrukar en del vatten i och med svettning varför det är extra viktigt att dom ALLTID har tillgång till vatten och absolut vid utfodring.
På vilket sätt utfodras travhästarna nu, som är så mycket mindre stressande? Och varför kan man inte tillämpa det sättet bara för att man har lösdrift? Vad är problemet? (Kan man inte utfodra dem i box som vanligt, eller dela upp dem i olika rasthagar under utfodring, fri tillgång på hösilage?, etc.. Det finns många olika varianter, eller hitta på egna lösningar) Du behöver inte svara. Det är bara en retorisk fråga för att få dig att tänka några varv extra på möjligheterna som finns, istället för att bara tro att det är omöjligt.
Att alltid ha fri tillgång till (isfritt)vatten är inte en omöjlighet i en lösdrift om du trodde det.
Att ha sin häst på lösdrift är framförallt en fråga om hur mycket merarbete man är beredd att göra som människa(beroende på vad man ägnar sig åt för diciplin), åtminstone fram tills att utvecklingen av moderna hjälpmedel för lösdriftssystem även når upp till den svenska marknaden och blir lika omfattande som marknaden för traditionell hästhållning(stallinredning m.m). Gör det ni kan för att underlätta för hästen och kompensera för den onaturliga miljö som den befinner sig i, så långt det är möjligt. Kan ni inte ornda en lösdrift, om det är komplett omöjligt, så låt i alla fall hästarna stå inne så lite som möjligt.
(Ja, det finns ju faktiskt hästägare som använder skrittmaskin bara pga det enkla faktum att det gör underverk för hästens hälsa överhuvudtaget när den rör på sig. Det finns fler användningsområden än för avskrittning, uppvärming och konvalecensträning. Jag vet t.ex en person som sätter hästen i skrittmaskinen för att den ska nöta extra mycket på hovarna. Det är ju jättebra, men haken är bara att hästen går på sand i skrittmaskinen och hovarna behöver komma i kontakt med olika typer av terräng, dels för att härdas och för att slitas ordentligt.)
Jag vet att detta egentligen inte har med barfotatråden att göra. Men vadfan, det handlar ju i alla fall om ämnet naturlig hästhållning och ett sunt hästliv, och det hänger ihop med barfotans vara eller icke vara i större utsträckning än vad man tror! En häst behöver rörelse för att hovmekanismen ska fungera bra, och det är därför många hovvårdsspecialister(ej hovslagare) så ofta förespråkar lösdrift och ordentligt med motion för att övergången från skodd till barfota ska gå så fort och så smidigt som möjligt, så visst har det med tråden att göra ändå.
Och det var någon som skrev att hovslagare tar för mycket av hoven när de verkar. Det är både rätt - och fel. Om ni går in på den här sidan så kan ni i klartext läsa vilka skillnader som finns mellan strasser, vildhästverkningen(som jag använder) och traditionell hovslagarverkning. Om ni är verkligt intresserade av att sätta er in i hur hovvårdare egentligen arbetar så är detta verkligen nyttig och pedagogisk läsning. Där står även om varför dessa hovvårdare är så rörande överens om hur viktigt det är med 24-timmars utevistelse, alltså rörelse dynget runt.
http://hem.passagen.se/barfotahast/
Se under rubriken: "Verkningstrategi" om ni vill gå direkt på skillnaderna mellan olika verkningsmodeller.
Jag tänker inte diskutera mera i den här tråden nu. Känner att jag har sagt det jag tycker, och sen får ju folk såklart göra hur de vill med sina hästar. Jag bara hoppas att de som tycker om sina hästar verkligen visar det och strävar efter att de ska få möjlighet att bete sig naturligt och få vara hästar i första hand och arbetsredskap i andra hand.
Jag lämnar den här tråden med en liten länk till en text som är ganska talande för hur jag ser på hästen: http://www.harmonyhorse.se/H%E4star.htm
-
Jag vill bara tillägga att sedan 2 år tillbaka har vi endast lösdrift på våra travhästar ;D det trodde du inte va? Och har även under 20 års tid tillämpat det till stor del. Och har även haft många hästar på utebox och olika varianter av dessa två.
Jag vet iallafall fakta om vad jag pratar om. Så det om att tänka i nya banor................... :P
Så nu tänker vi bygga ett hederligt vanligt stall med minst 16 kvadrat stora boxar och sju meter i takhöjd. Ritningarna håller på att ta form.
Jag tycker också att det är lämpligt att avsluta denna diskussion..
-
Jag tror att jag måste trampa på några ömma tår här med tanke på reaktionen. Jg skrev ju att jag förstår att det är jobbigt att tänka i nya banor, att ändra på rutiner som man tycker fungerar tillfredställande, men ja, jag är fortfarande ute efter att hästen ska ha det bättre. Om man vet att hästen mår skitdåligt av att gå ute mycket så är det väl klart som sjutton att man låter bli att ha det så. Det säger sig väl självt? Men poängen är att jag tror att de flesta hästar både vill och behöver vara ute så mycket som möjligt och stå stilla i box så lite som möjligt.
Jag förstår inte riktigt problemet med att ha en strarthäst på lösdrift bara för att man kommer hem klockan ett på natten.. Duscha av hästen, ge den mat och vatten i stallet och låt den torka och koppla av i boxen och släpp ut den på morgonen igen eller när den ätit färdigt. Whats the big deal? Man måste ju inte vara totalitär, det går bra att vara flexibel också, trots att man använder lösdrift. Som sagt: Om hästen måste stå inne på natten, låt det bli så kort tid som möjligt. Gör hästens uppoffring så liten som möjligt och deras situation så dräglig som möjligt. Samma princip när det gäller barfota: Om hästen inte kan gå barfota utan att ömma, använd boots istället för skor, det är mycket skonsammare mot hästen.
Att äta på det viset för en starthäst är till att börja med mycket stressande, alltid är det nån som är klar före osv. o står o krafsar..eller så är det någon som är sölig o andra får stå o vänta... Och så måste man ha vattenkärl till varje häst. travhästar förbrukar en del vatten i och med svettning varför det är extra viktigt att dom ALLTID har tillgång till vatten och absolut vid utfodring.
På vilket sätt utfodras travhästarna nu, som är så mycket mindre stressande? Och varför kan man inte tillämpa det sättet bara för att man har lösdrift? Vad är problemet? (Kan man inte utfodra dem i box som vanligt, eller dela upp dem i olika rasthagar under utfodring, fri tillgång på hösilage?, etc.. Det finns många olika varianter, eller hitta på egna lösningar) Du behöver inte svara. Det är bara en retorisk fråga för att få dig att tänka några varv extra på möjligheterna som finns, istället för att bara tro att det är omöjligt.
Att alltid ha fri tillgång till (isfritt)vatten är inte en omöjlighet i en lösdrift om du trodde det.
Att ha sin häst på lösdrift är framförallt en fråga om hur mycket merarbete man är beredd att göra som människa(beroende på vad man ägnar sig åt för diciplin), åtminstone fram tills att utvecklingen av moderna hjälpmedel för lösdriftssystem även når upp till den svenska marknaden och blir lika omfattande som marknaden för traditionell hästhållning(stallinredning m.m). Gör det ni kan för att underlätta för hästen och kompensera för den onaturliga miljö som den befinner sig i, så långt det är möjligt. Kan ni inte ornda en lösdrift, om det är komplett omöjligt, så låt i alla fall hästarna stå inne så lite som möjligt.
(Ja, det finns ju faktiskt hästägare som använder skrittmaskin bara pga det enkla faktum att det gör underverk för hästens hälsa överhuvudtaget när den rör på sig. Det finns fler användningsområden än för avskrittning, uppvärming och konvalecensträning. Jag vet t.ex en person som sätter hästen i skrittmaskinen för att den ska nöta extra mycket på hovarna. Det är ju jättebra, men haken är bara att hästen går på sand i skrittmaskinen och hovarna behöver komma i kontakt med olika typer av terräng, dels för att härdas och för att slitas ordentligt.)
Jag vet att detta egentligen inte har med barfotatråden att göra. Men vadfan, det handlar ju i alla fall om ämnet naturlig hästhållning och ett sunt hästliv, och det hänger ihop med barfotans vara eller icke vara i större utsträckning än vad man tror! En häst behöver rörelse för att hovmekanismen ska fungera bra, och det är därför många hovvårdsspecialister(ej hovslagare) så ofta förespråkar lösdrift och ordentligt med motion för att övergången från skodd till barfota ska gå så fort och så smidigt som möjligt, så visst har det med tråden att göra ändå.
Och det var någon som skrev att hovslagare tar för mycket av hoven när de verkar. Det är både rätt - och fel. Om ni går in på den här sidan så kan ni i klartext läsa vilka skillnader som finns mellan strasser, vildhästverkningen(som jag använder) och traditionell hovslagarverkning. Om ni är verkligt intresserade av att sätta er in i hur hovvårdare egentligen arbetar så är detta verkligen nyttig och pedagogisk läsning. Där står även om varför dessa hovvårdare är så rörande överens om hur viktigt det är med 24-timmars utevistelse, alltså rörelse dynget runt.
[url]http://hem.passagen.se/barfotahast/[/url]
Se under rubriken: "Verkningstrategi" om ni vill gå direkt på skillnaderna mellan olika verkningsmodeller.
Jag tänker inte diskutera mera i den här tråden nu. Känner att jag har sagt det jag tycker, och sen får ju folk såklart göra hur de vill med sina hästar. Jag bara hoppas att de som tycker om sina hästar verkligen visar det och strävar efter att de ska få möjlighet att bete sig naturligt och få vara hästar i första hand och arbetsredskap i andra hand.
Jag lämnar den här tråden med en liten länk till en text som är ganska talande för hur jag ser på hästen: [url]http://www.harmonyhorse.se/H%E4star.htm[/url]
ove är min vännina kaisa´s man ;D
och jag anser att dem har HELRÄTT!
-
Försök att köra timmer i skogen med oskodd häst ni.
mest synd om hästen,sa jag.
Jag har kört min häst barfota hela hans liv dvs 24år på alla slags underlag och dragit ut stora stockar. Han har så hårda hovar att han ej går att sko! Man skall tänka på att ge foderkalk så stärks hoven och växer ikapp nednötningen. Ofta går bra hovar i arv och det bör tänkas på vid avlandet. :)
-
Nu ger jag mig in i den tidigare vilda debatten!
Först undrar jag om någon kan berätta vrför Strassermetoden och barfotaverkning anses som djurplågeri? Verkar man ner hästarna till smärta? Jag är varken för eller emot barfotagång, tycker allt handlar om sunt förnuft som i mitt fall är att man utgår från hästens arbete, typ av mark den går och rids/körs på och vilken hovkvalitet den har. Jag har tittat på barfotaverkares hemsidor då jag skulle vilja lära mig att verka hästarna själv MEN bara om det är bra utbildningar som inte förespråkar ngn form av djurplågeri! Ang det jag läste att hästen fick gå i grushage och vänja sina ömma fötter måste ag säga att det är en vansinnig tanke! Har en sån person som utsätter sina djur för ngt sånt testat att vandra i ngr dagar och fått rejäla skavsår och sen gå barfota på gårdsgruset utan att plåstra om foten el försöka gå på trevligare mark? Varför utsätta ett djur för något som man själv lider av? Och varför måste den vänja sig om den fungerar bra med skor?
Jag har haft mina hästar barfota under 1 års tid. Fungerade utmärkt i hagen och vid ridning i skogen och gamla slitna grusvägar. Red mestadels i skogen på mjuka stigar med gräs eller blöta fuktiga marker och gick bara bitvis på vägar. Ingen reagerade och jag tyckte det var skönt att de slapp ha järnsko när det var - 15-30 C kallt på lösdriften. De halkar inte så lätt barfota heller. Ena hästen gick omkull på ett hygge när hon klev på en platt sten med skon (såg inte stenen). Sen vi flyttat söderut och mestadels rider/kör på asfalt (skrittar bara) och grusvägar som sladdas regelbundet och har grövre grus blev flera ömfotade och jag skulle aldrig drömma om att låta de vänja sig! Självklart satte jag på framskor eftersom de bär 60% av sin egna vikt på framdelen. Min ena shettis som nästintill vägrade gå ut på grusvägarna travar nu raskt och glatt! Hon har aldrig haft skor tidigare och är 7 år, men måste man så måste man... Får se om vi klarar oss utan bakskor, men troligtvis sätter jag på i vinter när det blir halt så jag kan brodda.
Att de skulle få hålväggar pga socker och kolhydrater är jag tveksam till. Har en häst med hålväggar som aldrig ätit varken betfor eller andra sockerarter. Jag funderar på om det går och sko den hästen för att slippa nöta in så mycket grus. Enl mina hovslagare så är det gruset som trycks upp i hålväggen som gör det större och större och när jag petar runt i hålet så sitter där mycket grus också. Hästen hade det när jag köpte den och fick det av att ha gått i lerig hage så fukten har troligtvis gett nån form av uppluckring och röta som i sin tur ger sten och grus chans att nöta sig in. Kan skor förhindra att det sker så är jag inte bang att sko! Men självklart måste hoven läka först. Visste en toffla på kanske kan vara ett alternativ så länge den läker, men om min filosofi att fukten orsaker mjukhet i hoven vad händer då när hoven stängs inne i en toffla?
-
Här finns en utmärkt avhandling från Sveriges Vetrinärvårdsförbund.
http://www.svf.se/upload/rapport_om_barfotah%C3%A4star_fr%C3%A5n_dsm.pdf
Handlar om både AANCHP och Strassers förhållningssätt till smärta (helt oförståeligt enligt mig).
Här finns en annan artikel jag kan klippa in;
http://www.svf.se/F%C3%B6rbundet/Styrelsen/strasser.aspx
"Veterinärförbundet tar avstånd från Strasserseminarium för veterinärer
Den 12 april 2008 ordnade Nordiska Hovvårdsförbundet, som förespråkar den så kallade Strassermetoden för verkning av hästhovar, ett "intensivseminarium för veterinärer". Föredragshållare i ämnet "Smärta och inflammation: människa och djur – är det olika?" var en läkare från en lokal smärtklinik för människor. Ingen veterinär stod på talarlistan för seminariet.
Sveriges Veterinärförbund vill uppmärksamma eventuellt intresserade veterinärer att Strassermetoden är en kontroversiell hovverkningsfilosofi, utan vetenskaplig grund. Flera instanser har rapporterat om negativa konsekvenser för enskilda hästar som verkats/behandlas av utövare av denna och andra barfotametoder.
Djurskyddsmyndigheten gav i slutet av 2006 ut en rapport (2006:03, dnr 2006-1537) där man granskat metoden. Myndighetens sammanfattning lyder: "Djurskyddsmyndigheten gör bedömningen att verkning med tillhörande miljö- och rörlighetskrav enligt Strassermetoden riskerar att bryta mot 2 och 11 §§ djurskyddslagen (1988:534). Det bör också prövas om inte SHP (Strasser Hoofcare Professionals) gör sig skyldiga till djurplågeribrott enligt 13 § 16 kap brottsbalken (1990:931) när man ordinerar motion av hästar som är halta eller uppvisar ett stört rörelsemönster p g a ovilja att belasta hovarna". Den fullständiga rapporten kan laddas ner här.
Veterinärförbundet vill påminna om förbundets egna regler och den svenska lagstiftningen, som säger att "Veterinär skall i sin yrkesverksamhet samvetsgrant tillämpa vetenskap och beprövad erfarenhet och alltid visa omsorg om djurens hälsa och välbefinnande." Strassermetoden avviker enligt Djurskyddsmyndighetens rapport på flera punkter från denna grundregel, varför förbundet tar avstånd från att metoden används av veterinärer.
Johan Beck-Friis
Informationschef, SVF "
När det gäller hovrötan så tror jag att du kan få positiva resultat genom att sko men då ska så klart hästen vara fullständigt rengjord och behandlad innan skon slås på.
-
Jag blir helt mållös! Hur kan den här metoden få fortgå??? Helt horribelt och oförsvarbart! Tack gode gud att jag inte började på några sånna kurser, ser ju bra ut på deras hemsidor ::)
Stackars stackars hästar som blivit behandlade så illa och verkade under tortyrliknande medel :'(
-
Nu finns det ju gradskillnader i helvetet ;) Vissa hästar tror jag inte lider alls utan verkningen liknar traditionell verkning men det är inställningen till den. ev. smärtan som oroar mig.
-
Hello Maniac igen!Travsport och galoppsport i tävlingssammanhang är egoistiskt,tråkigt och meningslöst för hästar och människor! >:(
Nu har jag en väsentlig fråga: Vad vet du om träning av travhästar egentligen?? Eftersom du nu verkar ha koll på att det är enformigt.... ???
O detta med lösdrift..Det praktiseras i mycket stor utsträckning inom travet, fast på unghästar, vilande hästar och fölston.- Det vore otroligt oaktsamt att hålla en tävlande travhäst på lösdrift. Av flera skäl, det mest uppenbara är att travhästar behöver duschas efter arbete. Ja, du förstår nog själv olämpligheten med lösdrift med det. Sen så bör man ha koll på utfodringen, vilket inte kan ske i flock, tänk dig den stackarn som inte kanske får i sig exakt det den bör för att kunna utföra sitt arbete. Alt. någon blir smällfet och får allvarliga konsekvenser av det istället.
Tredje orsaken jag kommer på så här på rakarm är så klart att det vore fruktansvärt att komma hem från tävling en kall och regnig natt och släppa ut en häst på lösdriften....
Dessutom har man ofta nattbandage på framför allt äldr travhästar och de passar ju inte precis på lösdrift heller.
Annars finns det stora studier inom travet just om lösdriftens ypperlighet och så gott som alla unghästar går på lösdrift eller storbox.
O du kan ge dig med det där om understimulerade travhästar.. suck..dom springer inte fortare, det är ingen som skulle ens komma på tanken!
Jo! Min pensionerade travhäst springer faktist rätt fort, för han är numera mycket understimulerad och saknar träningen enormt, ridningen täcker inte hans behov av att röra på sig ;D Fast det skulle nog inte komma till användning på tävlingsbanan för han skulle förmodligen rusa sig trött i värmning... ;D ;D
Men är det ändå inte så att denna "felavlade" och "hjärntvättade" hästras är ändå bra fantastisk! Tänk vilket brett användningsoråde den har förutom travhäst och kan t.o.m. bli riktigt hygglig i dom flesta grenar!
Jag menar att man skulle ju kunna försöka köra trav med halvblod eller någon annan sorts häst ;D ;D ;D ;D De funkar ju inte alls
Nä,det är inte det jag syftar på heller. Dom flesta travtjejer har någon form av ridhäst bakgrund från början,det är inte många som föds in i sporten. Så nog finns det många skickliga ryttarinnor inom travet. Inte tala om alla fruar och flickvänner som egentligen inte sysslar med trav utan hjälper till och rider gubbens häst.
Det är bara så att tex. en "halvhalt" tolkar en travhäst som att "nu sätter vi full fart framåt". Förstår du konflikten som uppstår?
-
det finns nått som heter boots man kan använda om hästen ömmar för mycket
-
Hej.Så här tror jag d e,vilda hästar styr över sin egen takt i att röra sej så d vet hur mycket d kan röra sej så deras hovar e som dom behöver ha dem.Jag känner folk som inte skor sina hästar å d går bra,men jag förstår att d krävs mycket kunnighet å tillsyn för d hästar som"arbetar"på en gård t.e.x.d lever ju inte i samma slags liv som vildhästarna.D e ju skillnad.E d nån här som vet om en ras är bättre lämpad för att icke ha skor???Mvh Bushwomen
-
Hej.Så här tror jag d e,vilda hästar styr över sin egen takt i att röra sej så d vet hur mycket d kan röra sej så deras hovar e som dom behöver ha dem.Jag känner folk som inte skor sina hästar å d går bra,men jag förstår att d krävs mycket kunnighet å tillsyn för d hästar som"arbetar"på en gård t.e.x.d lever ju inte i samma slags liv som vildhästarna.D e ju skillnad.E d nån här som vet om en ras är bättre lämpad för att icke ha skor???Mvh Bushwomen
Trevligt med ett inslag av nyans efter allt det andra!
Lika är det med detta att ta ner trakter, en häst som man önskar ta ut steget framot och viill ha att överrulla sent passar det på. Men en häst som belastas mera i form av kraft än av fart är det inte lika lyckat! Brytningen i lederna blir enorma när de tar kraften i stället för hovmekanismen. Så eftertänksamhet och försiktig korigering för att få till ett system som passar hästen och det den ska användas till borde nog vara det sundaste.
Som vanlikt alltså - det är inte så enkelt, glöm det med patentlösning! Hästen består av så mycket mer än hovar!
Har alls inget imot hästar utan skor, men vill inte aplisera någon "metod" på mina. Metodkonsäppten tycker jag snarast hör hemma i bantnningsreklamen, appliserbarheten är något begränsad där också!
Mvh Ptr
-
Oavsett metod så hänger det på hur "duktig" hovslagaren är, utbildad eler självlärd, Strasser ,klassisk eller en egen hemkokt variant. Av de hovslagare vi haft till våra hästar under åren har de bäst utbildade varit de i särklass sämsta.
Numera går alla våra hästar utan skor, mår bra av det och vi sköter om hovarna efter behov samt att vi tar hjälp av brorsan (blivande hovslagare) en gång per år, mest för att få en utomståendes syn på hur hovarna mår. Enda gången vi haft problem var i somras när en annan, utbildad hovslagare verkade ner hovarna på en av hästarna så illa att hästen inte kunde gå på mer än en månad. Nej, hon verkade inte enligt Strasser, hon verkade efter den klassiska principen plus tillägget att nu tar vi lite extra så behöver jag inte komma tillbaka på ett tag.....Hon behöver (läs: FÅR) inte komma tillbaka ALLS....................
Kan tilläggas att hästarna går i stora kuperade hagar med både blötmark och stenigt/berg, rids/körs (sparsamt) på grusvägar och drar timmer ur skogen ett par ggr varje vinter. Hovarna är friska och slits inte varken för snabbt eller för sakta, det sistnämnda undantaget på sommaren då gräset är frodigt och underlaget mjukt, då får vi verka lite oftare.
-
Ja herregud. Individuellt och beroende på hur man kör skulle jag säga. Min ardenner kör timmer i skogen och går mycket på grusvägar. Han är oskodd och verkar må bra av det. Skulle han ömma så får han väl skor. Jag tror man ska akta sig väldigt noga för folk och metoder som tror de har lösningen på allt. Man får nog tänka lite själv också.
-
Jag bor i Norrland och skodde av min häst i februari i år. Hela tiden gick han barfota bak, men skodde han ett par gånger fram. Han blev jätte fin i fötterna och väldigt oöm - Bak. Fram gick det inte lika bra med. Ömmade relativt mycket. (Har mest grusvägar att motionera han efter...) Jag har provat många boots och inga har varit riktigt bra... Han trampar av sig dem...
Nu i höst har jag skott honom. För att det inte finns några boots som går att använda tex i skogskörning när det är snö. De sitter inte kvar! Hur jag än har provat och försökt - hittar inget alternativ till vanliga traditionella järnskor. Så nu har jag skott honom. Hade mer än gärna använt boots, för han har konstant bärrandsröta... Dessutom så har det nu de senaste månaderna varit ren is överallt. Jag skulle aldrig komma på tanken att ha han barfota. Det är en omöjlighet.
Finns det några fler "Norrlänningar" som har barfota hästar som får det till att fungera?
-
Har du testat boots där man blåster upp en luftkudde vid ballarna, med en cykelpump ???
-
Marquis SuperGrip boots... Jooo... De satt ingevidare på min häst ::) :-\
Jag gillar dem, men de var inget för min häst som sagt :'(
-
Nu i höst har jag skott honom. För att det inte finns några boots som går att använda tex i skogskörning när det är snö. De sitter inte kvar! Hur jag än har provat och försökt - hittar inget alternativ till vanliga traditionella järnskor. Så nu har jag skott honom. Hade mer än gärna använt boots, för han har konstant bärrandsröta... Dessutom så har det nu de senaste månaderna varit ren is överallt. Jag skulle aldrig komma på tanken att ha han barfota. Det är en omöjlighet.
Finns det några fler "Norrlänningar" som har barfota hästar som får det till att fungera?
Röta brukar bli bättre med skor än utan. Se till att hovslagaren renskär ordentligt, vad använder du för medel mot rötan?
Vi har "bebisarna" oskodda men kommer självklart att slå på skor med brodd när det blir riddags. Isen gör ju att det blir rejält halkigt även i hagen ibland och jag tar långt hellre en broddskada än en fläkningsskada. De äldre hästar jag har sett oskodda här uppe har mest stått och tryckt ute i hagen då de inte vågar ta ut steget med muskelspänningar till följd.
-
Jo, han har ALLTID haft röta i bärranden, och då menar jag alltid... :-\
Min hovslagare blev skadad och sen dess har jag inte haft någon ordentlig.
Men det är inte ovanligt att man skär ur en tumnagels djup...
Det blir svårt att få bra sömtag och så flyter hovarna ut.
Dessutom så har hovslagerna inte velat sätta dit snösulor - rötan blir värre då :(
Och så är han specialist på att trampa av sig skorna :-X
Så det är därför jag tänkte prova på att ha han barfota, men då är det väldigt svårt att ha han skodd på vintrarna för att sen vänja in han barfota på sommrarna :-\ :(
*Sliter mitt hår*
-
Se till att du får en ordentlig hovslagare! Sedan måste du behandla mot rötan.
Själv gör jag vid röta (på barfotahäst) så att varje eller varannan dag rengör jag hoven med vatten och nagelborste, tar en söm och petar ut det som går.
Fyller en spruta med klor och sprutar på rötan, häller på thrustbuster och gnider sedan in jodopax i geleform. Har fungerat riktigt bra.
Är hästen skodd så renskär man så mkt man kan och kör samma behandling innan skon slås på. Kanske kan det fungera med tjärdrev också mellan sko och hov i "rötutrymmet"?!
-
Provat äppelcidervinäger eller silvervatten?
man kan sätta broddar på boots
-
Jo, men det är det som inte går! Att få tag i en Ordentlig hovslagare...
De som är utbildade skorsönder hästar - ballförskjutningar och fångliknande tillstånd...
De outbildade är lika dåliga men lika dyra som de utbildade...
Jag rengör hovarna så mycket jag kan, använder sen thrustbuster, jodopax eller Hoof Desinfection.
Hur länge tar det innan hovarna som ni behandlar blir symtom fria?
-
Från början körde vi bara med att skölja med virkon och sedan använda thrustbuster och då tyckte jag inte att det blev mkt skillnad. Sedan vi började med kloret har det snabbt blivit bättre, nu är vissa hovar helt fria från röta och bara ytterst lite i de andra. hovslagaren har också varit duktig på att renskära.
Nog tycker jag att det bör finnas någon vettig, utbildad hovslagare att tillgå? har ni ingen klinikhovslagare att använda annars?
-
Nä, där jag bor växer det inte hovslagare på träd precis om man nu inte vill ha trånga och sneda hovar...
De duktiga har så många kunder att de väljer de bara de som ligger närmaste eller hästar med riktiga problem hovar, inte bara röta...
Men var kan man få tag på "kloret"? Tänkte att jag skulle prova det :)
-
Jag fick det av en kompis vars häst haft problem med hovbölder. Hon hade å sin sida fått det av vetrinär. Jag kan kolla vad som står på dunken.
Det låter besvärligt det där med hovslagarsituationen, där får du antagligen vara beredd att resa dit med hästen (hovslagare brukar sällan neka om de får sko på "hemmaplan). Jag tror nämligen att renskärningen har den allra största betydelsen och inte den övriga behandlingen.
-
OT... Vår hovslagare berättade att det de närmaste åren skulle komma att behövas ca 700 hovslagare. Det utexamineras ca 30 från de utbildningar som finns och kanske tio av dem fortsätter inom yrket... Det kommer med andra ord inte bli lättare framöver att få tag i en hovis. Vår gick pension för någon månad sedan men jobbar lika mycket för det, det finns ingen annan att tillgå och han kan inte säga nej, men någon gång blir han väl tvungen :-\
-
Det är superviktigt att hålla röthålet rent från smuts och småsten som pga trycket gör hålet ännu större samt stänger in bakterier. En annan sak somman bör tänka på är om man har möjlighet att byta hage, så att man håller så bakteriefritt sommöjligt. Ja, jag vet det är svårt. Men en hage som inte används så mycket, är givetvis lite renare än en sörja av skit och gegga som har samlats under årens lopp..
-
Tror ni att man ska stoppa in typ bomull med antingen thrustbuster, jodopax eller Hoof Desinfection?
Då kan det ju inte komma in smuts, man tar "bara" ut den och doppar den i något medel...
Tror ni att det kan fungera? Hur djupt törs man gå när man skär rent där det är röta?
-
Jag skulle inte rekommendera icke-skokunniga att skära själva, en van hovslagare vet däremot hur det ska göras.
Ja, efter skoning framför allt är det lämpligt att trycka in REN och FRÄSCH bomull som man dränker i nånting desinfierande förslagsvis o-utspädd jodopax. Men det behöver bytas dagligen, annars finns det risk att det är bomullen som trycks upp i hålet och kilar ut det ännu mer.
Att täppa till ett hål som inte är garanterat rengjort är däremot inte att något som känns lämpligt, du vet ju inte vad du lyckas stänga in där...
-
Jag vet ju inte hur han han hovar ser ut innan skorna ska av...
Men ska prova med bomull.
Tack för alla tips och ideér.
OM det hade funnits en BRA hovslagare som ville komma, så hade jag aldrig tvekat att ringa och bokat tid (Det hoppas jag att ni förstår...). De få som är utbildade så många kunder att de inte tar in fler/nya kunder. Resten som sysslar men att "slå på skor" skor så att ett flertal hästar har fått fångliknande symtom eller ballförskjutning... Så nu i dagsläget så har jag inte någon som kan sko åt mig och som Rakadero sa så är det ett väldigt underskott av hovslagare, som dessutom är kunniga... Jag tycker inte att NÅGON ska sko sin häst bara för att... Det krävs enormt mycket kunnande precis som du säger Frances. Jag hoppas att det snart kommer att utbildas fler hovslagare, det finns då hästar så det räcker och blir över... :)
-
jo, det är klart att jag/vi förstår att du skulle anlita en bra hovslagare om det fanns tillgängligt. Det jag menar är att man som kund ibland måste göra extra eftergifter för att gå tag på en bra hovslagare (det gäller eg. allt man är i behov av). En av dessa saker är att ex.vis transportera hästen hem till hovslagaren eller till ett stall där hän lika är och skor under dagen.
-
Jo ifs, men den enda riktigt duktiga hovslagaren bor ett antal mil från mig och dessutom så skor han med upp till ca 16 veckors intervaller, de hästar han har nu... Han har redan nu för många kunder... Så det han håller på med känns inte så seriöst... (Han bokar en tid men dyker aldrig upp...) :-\