Alternativ.nu
Djur => Brukshästar => Ämnet startat av: Mårten Swärd skrivet 08 dec-09 kl 19:11
-
Tjena
Har en fundering om hur man kopplar ihop denna timmerkälke med tillhörande(?) skaklar..
Man vill ju koppla ihop den så att den sitter så att kälken vid påskjut glider upp på skaklarna så att kälken bromsas.. Men jag får inte riktigt ihop det så att den funktionaliteten åstadkoms..
Det mest logiska, enligt mig, vore ju om "kroken" på skaklarna sattes in i "öglan" på kälken och sedan låstes fast med en sprint.. Men gör man så så finns det ingen möjlighet för kälken att glida upp på skaklarna..
Sedan finns ju de små kättingbitarna på skaklarna som man kan fästa fast på vardera sida om kälken, det funkar ju men då får man ju ingen "ledning" på ekipaget vilket gör det närapå omöjligt att manövrera med ett lass på. Jag har fått förklarat för mig att man bara ska ha kättingarna på när man kör på en isad bana..
Sååååå.. är det någon som med hjälp av de bifogade bilderna kan komma på hur det hela ska kopplas ihop för att man ska kunna få någon bromsverkan på kälken vid lass/påskjut?
-
På min är det så att det sitter ytterligare en "bjälke"= lösvred - på bunken (bjälken där man lägger stockänden). Den fästs med bult genom hålet i mitten och därigenom ledas lasset. Men den använder man bara när man även har bakkälken på. Om vi ska "släpa ut" mindre lass m 2-3 stockar går det utan.
-
Är tämligen säker på att lösningen finns i Timmerhästens bok, den är full av övertydliga bilder på attiraljer för timmerkörning.
Typiskt nog så hittar jag inte boken här i röran.
Önska den i julklapp om du inte redan har den.
-
HEJ, det där säger väl sig själv enligt bilden ? Inte ska skacklarna leda då far ju häst o kälke åt olika håll !!
-
Hittade boken, den fanns på plats men det är dubbla rader i hyllorna.
Skacklarna ska ha ledad infästning i framkälken, annars drar hästen bara med en bog i taget.
Finns inga skacklar som påminner om Gångtrött's i boken.
Med den konstiga kroken på Gångtrött's skacklar, så släpar dom i backen även när hästen drar...ser det ut som åtminstone.
Risk att axålet (tvärslån mellan skackelarmarna) hakar i stubbar och stenar när det går för nära marken.
Det enda jag kan komma på, ifall skacklarna och kälken en gång har använts tillsammans, är att kroken förs upp underifrån in i länken på kälken (om den får plats), och att man sen låser ihop delarna med ett tillyxat skackelträ i hålet.
Men vid ytligt betraktande verkar en sån lösning bli för stum.
Funkar inte det så har troligen skacklarna använts till en annan kälkvariant.
I senare fallet skulle jag tänka mej att kapa den kroken helt, fixa ny infästning på skackelaxålet och använda ett kraftigt schackel som kopplingsdon.
Det ska vara ca två decimeter mellan skackelaxål och kälkaxål när dom är sammankopplade och hästen drar.
-
kan det inte vara så att skaken ska vara lägre och bredare än släden så när det tycker på så tar den läg´re skaken i marken och bromsar *???
-
Jag sökte på bukefalos.com och hittade en bild på en dylik timmerkälke i bruk. Såg inget konstigt alls med anfästningen.
-
Öglan på skacklarna skall träs in underfrån i öglan på kälken,där skall den låsas fast av en sprint oftast gjord av björk formad som en bumerang oftast naturformad av ca 25 cm längd.Det finns lite olika konstruktioner av infästning mellan kälken o skacklarna,men träsprinten skall vara upptill.
Att kälken skall leda är liksom själva poängen,skulle den vara styv så skulle det inte gå att köra i skogen och svänga mella träd och stenar.Därimot så finns det kättingar som man kan låsa fast kälken med mellan skacklarna när man åker i tomma tex över is för att slippa att kälken kastas hit och dit.
Att kälken skulle kana upp på skacklarna för att få en bromsverkan är en missuppfattning i alla fall när det gälle denna typ av kälke.
Någon broms behövs inte på en lastad kälke,hästen har fullt upp med att dra även i nedförlut.
-
Man sall inte glömma att köra med häst i skogen kräver erfarenhet o kunskap både av häst o körare.Det är mycket farligt att ge sig in på detta om man inte besitter kunskapen.
Har man problemmed att få ihop kälke o skacklar,så är mitt råd att inte pröva att köra i skogen överhuvudtaget.Det finns kurser i skogskörning för häst,börja med en sådan.
-
Det är klart jag kan köra i skogen, jag har kört i ett par år nu och har gått kurser så visst kan jag köra även om jag inte är någon expert.
Jag har inga problem att få ihop kälken, det jag undrar är om det är någon som vet hur det brukar se ut för att skaklarna ska sitta för att kunna bromsa kälken.. Jag har hittills bara kört med ena släden (ja även med båda fast på plan mark) och då behövs ju givetvis inte någon broms, dock skulle jag vilja köra med båda slädarna i vinter för att transportera lite större lass på vägen och då skulle jag vilja ha bromsat.. Så frågan är ju alltså om min kälkvariant går att få "bromsad" genom att koppla ihop den på något annat sätt, alternativt någon idé om hur man bygger om kopplingsanordningen så den kan bromsa m.h.a. skaklarna.
Och hur mkt kurser man än går så tror jag inte att dessa kommer att täcka in alla sorters typer av kälkar som det finns så om man inte kan få fråga sådant så kan man ju lika gärna lägga ned detta forum.
-
Någon broms behövs inte på en lastad kälke,hästen har fullt upp med att dra även i nedförlut.
Det där måste vara fel, -enligt min far som var med då det begav sig (född -26) så var det ofta så att dom fick skotta upp jord på basvägen i utförsbackarna för att inte lasset skulle köra över hästen, var även viktigt att man hade en häst som klarade att "hålla undan" i mindre utförslut där det inte gick att bromsa.
-
Är det brant kan man släpköra med en kälke.
Eller lägga skurlänk (kättingöglor) runt medarna, där det är som brantast.
-
Finns iget som heter bromsar på kälke ;D , kanske rattkälke möjligtvis.. Skulle släden glida upp på skacklarna trycker den ner hästen ju !
-
Skackelbroms var tydligen en inte så ovanlig metod, skacklarna brukade då ha skurjärn monterade som greppar bättre mot snön och skyddar mot nötning.
Var det mycket branter kunde man också ha baksele, för att hålla vanliga selen på plats.
-
Finns iget som heter bromsar på kälke ;D , kanske rattkälke möjligtvis.. Skulle släden glida upp på skacklarna trycker den ner hästen ju !
Det där har vi ju redan pratat om.. Det finns och det används, om det sedan kallas för broms eller inte är ju irrelevant.
Är det brant kan man släpköra med en kälke.
Eller lägga skurlänk (kättingöglor) runt medarna, där det är som brantast.
Ja det är ju ett alternativ är klart..
-
Hörde av en gammal timmerkörare att man körde på hästen i nedförslut, för att inte tappa styrningen, bromsandet sköttes av skackelbromsen, när medarna knallade upp på tvärslån. Hävarmen till hästen är lång, så tyngden blir liten. Din bock och skaklar såg inte rekade ut, antinen är de av en äldre modell, eller så har den används till annat än skogskörning, skulle jag tro.
-
Läs boken som nämndes tidigare, den är väldigt bra.
Mvh
-
Ge dig inte på och ändra på dessa gamla skacklar! Varge lösning har sinn anledning och det är bättre att försöka lista ut hur det är tänkt. Men av bilderna känner jag mig tveksam om det är tänkt till tunga timmertransporter. Skulle mera gissa på transporter för lättare göromål, du får lägga på medbotten och åka till butiken och handla! Skämt och sido, det ser klent ut! och är det för lättare transporter och ett och annat vedlass, då är bromsbehovet ochså ringa.
Länkarna på sidan är en säkerhet i utförslut och ska stoppa upp kälken om det lossnar i mitten, men får inte ligga på om man riskeraratt fastna, då ska i stället skackelträt gå av.
Försök att få tag i en rekad kälke med ordentliga skacklar avpassade för ändamålet i stället. Det är nog det enda om du ska bli nöjd!
Mvh Ptr
-
kättingarna på sidan var för att det skulle bli mindre slängit,användes även på kronans slädar sade en gammal körkarl till mig.
-
Jag har lärt mig annorlunda om kättingarna på sidan. Och det är att dessa är en säkerhetsannordning som ska fånga upp kälken om man kör av skackelträt/knaggen/lusen så att källke och last inte hamnar på hästen. De ska hakas på när detta är största risken och hakas av om risken är större att man kör fast/törn och knaggen går av (som inte ska vara för grov, bara så den passar i rundningen). Men allt detta hör inte till denna tråden!
Mvh Ptr
-
Vi kan båda ha rätt det fanns väldigt många lokala utföranden och ide´er
-
Sen är varge körtillfälle unikt, så det blir till anpassa sig efter vägen
Mvh Ptr
-
Jag har som sagt fått förklaringen att kedjorna används då väglaget är "halt" för att förhindra att släden "ormar" sig.. Testade idag utan kedjorna och mkt riktigt började den slingra sig i nedförsbacken, gick betydligt bättre med kedjorna kopplade.
-
Skrivet av: Gångtrött
Infoga citat
Jag har som sagt fått förklaringen att kedjorna används då väglaget är "halt" för att förhindra att släden "ormar" sig.. Testade idag utan kedjorna och mkt riktigt började den slingra sig i nedförsbacken, gick betydligt bättre med kedjorna kopplade.
Har du rekade skacklar med bromsande taggar så slutar ekipaget orma sig om kälken kliver upp på tvärbrädan, som heter ngt jag inte minns. Sen är det ju beroende om det är ett "gammalt" timmerkörarlass eller ej.
Jag har sett brädskrindor, låga slädar med brädsidor som tex sörkörarna hade, med två kedjor istället för en i mitten. De var separerade med tre till fyra dm. Ger oxå ett stabilare ekipage. Men kör man i lite mer snö ormar inte sig ekipaget nämvärt, på isar och plogade vägar är det en annan sak!
-
Har aldrig hört att man kör timmer på släde, doningar (typ två sammankopplade kälkar) brukar vi kalla det härikring.
-
Parslädar med lavett i Finland ;).
-
Jag har som sagt fått förklaringen att kedjorna används då väglaget är "halt" för att förhindra att släden "ormar" sig.. Testade idag utan kedjorna och mkt riktigt började den slingra sig i nedförsbacken, gick betydligt bättre med kedjorna kopplade.
Många idéer om de där länkarna, vad är rätt och vad är fel?? Kanske allt eller inget.
Jag har dem en länk långa när hästen är i drag i mittenkopplingen. När hästen svänger så kommer den då att dra i mittenkopplet men även i den yttre länken som då sträcks, på så vis dras kälken runt svängen i hela ytterskakelns längd istället för att vridas/brytas runt svängen, mjukare för hästen, skonsammare för skakeln och inte minst skakelaxålet som slipper all tyngd på mitten då den kraftern tas i hela skakeln längd.
Så har jag då fått förklarat för mig av en och annan hästkörare från svunna tider.
Som någon nämnde så ormar sig inte kälken i nedförsbacke då den går upp på skakeln och när hästen är i drag så ormar det sig inte heller om länkarna är lagom långa.
-
Jag håller med om att du inte ska bygga om skacklarna, de kan ha någon annan funktion. Jag har lyckats hitta tre fungerande järnskodda skacklar till timmerkälkar bara här i grannskapet. Jag fick dem gratis, så prova att gå runt och fråga. Mina har en ring i stället för enn pigg. Ringen har jag fäst i kälkens ring med en kätting och en ståltråd, en bonnalösning som hållit bra. Däremot har jag aldrig lyckts klura ut vad de små kättingarna är till för, så det var bra att få reda på det.
-
Hejsan!
Som jag ser det på bilderna i första inlägget så är det en sk "sommarskackel" som helt saknar bromsklackarna i bakändan så det blir nog till att se sig om efter en annan skackel helt enkelt