Alternativ.nu
Djur => Får => Utfodring av får => Ämnet startat av: louise skrivet 29 nov-09 kl 11:06
-
jaha, använder för första gången ensilage till fåren. De spiller lika mycket som med hö, och jag inser att jag nog måste städa undan spillet regelbundet. Enslige börjar ju mögla och blir varmt annars. Men hur lätt blir det att krafsa av det lager som är ensilage? En djupströbädd ska man ju inte pilla runt i. Hur gör ni andra?
-
Hej!!
Låter spillet ligga kvar!
försöker minimera spillet- fundera på hur du kan göra det.
Varför blir det en massa spill, om alla djur får plats att äta samtidigt blir det mindre spring/ spill, detta är vad jag kan hjälpa dej med!
mvh
-
Har aldrig prövat själv men har hört av flera andra att de hackar ensilaget och på det sättet nästan inte har något spill alls.
-
Ja nu har jag spill. Det är ingen lösning att önska man hade mer hackat ensilage.
när ensliage ligger kvar hos kaninerna blir det värmeutveckling och mögel. Hur kan inte bli samma hos fåren?
-
En djupströbädd skall ju brinna (= bli varm och börja brytas ner). Så länge fåren rör sig på ytan har vi aldrig haft några problem med mögel, däremot kan ju bädden bli väldit blöt om det är blött silage.
-
Använder normalt hö till fåren men var ett tvungen att köpa ensilage ett år. Det gick inte bra. Hade en foderhäck ute, som de selektiva varelser de är hamnade naturligtvis en del utanför. När häcken blev tom lyckades enstaka lamm ta sig in in och förorenande, naturligtvis. Men 11 tackor dog under 3 dagar. jag tror att de åt av spillet utanför häcken och fick gasbrand. Efter den erfarenheten passade jag så det aldrig blev helt urätet.
-
Att du miste såpass många får tror jag inte berodde på gasbrand utan på botulisn.
Dvs ensliaget var dåligt och det fanns något dött djur, del av hare, rådjur eller sork inpressat i ensilagebalen.
-
Håller med föregående. Vi fodrar alltid ensilage ute. Mockar på sommaren (ypperligt kompostmaterial) och kan flytta plats om det skulle bli för geggigt.
-
Vi fodrar mest med ensilage och låter spillet ligga.
Nu har de iofs rundbal ute, men förra året fodrade vi i inomhushäckarna och då blev det en del spill i ströbädden.
En nackdel med ensilage jämfört med hö är att det går åt mer halm eftersom bädden blir blötare med ensilagespillet.
-
Vi har alltid fodrat ute i fri tillgång = fåren har blivit ordentligt feta och trampar ner en hel del. Under en vecka har det gått åt 4 balar med hackad ensilage. (Ca 50 tackor ) Det ned trampade har vi skrapat bort med traktorn en gång i veckan tills det blivit för kallt så det har fryst.
I år provar jag med att lägga in balen i lagårn och fodra "för hand" morgon och kväll i foder bordet. Det ser ut som om alla bättre får sin andel då, Jag ser inget spill, det är inte bara de starka som äter hela tiden + att det går bara åt 2 balar i veckan ! Fåren verkar helt nöjda med detta. Jag tänkte testa detta så länge de är låg dräktiga, sen måste jag nog ge dem i fri tillgång igen.
Förhoppningen är att inte få så stora lamm och så många fel lägen då lammen varit stora och inte kunnat vända sig rätt inför lammning. De får inget kraftfoder förrän efter lammning.
-
Ja nu har jag spill. Det är ingen lösning att önska man hade mer hackat ensilage.
när ensliage ligger kvar hos kaninerna blir det värmeutveckling och mögel. Hur kan inte bli samma hos fåren?
Låt spillet ligga och se bara till att ströbädden håller sig torr. Min erfarenhet är att det går åt lite mer strö till fåren om man ger dem ensilage än när de får hö. Förmodligen är det delvis en effekt av att spillhöet annars blir strö som bidrar till att hålla ströbädden torr.
-
Du kan ha snedställda ribbor i foderhäcken så att de får vrida på huvudet för att komma ut då släpper de oftast ensilaget de har i munnen och drar inte ut så mycket och att det ska gå åt mindre med spill. Låt ensilaget ligga kvar. Har du ett väldigt blött ensilaget kan man behöva strö över så att det inte blir så geggigt.
-
Jag tänker inte bygga om hela foderhäcken nu.
-
Mycket spill beror ju oftast på att ensilaget innehåller för många grova strån. Sånt fåren inte ska äta alltså!
-
Mycket spill beror ju oftast på att ensilaget innehåller för många grova strån. Sånt fåren inte ska äta alltså!
Jag skulle snarare säga vill. Får är mycket duktiga på att sortera och äta det "godaste först". Tror knappast de tar skada av att äta grövre gräs, om det inte är något slags buskensilage eller andra konstigheter.
-
Jo men lammen kan avmagra väldigt snabbt om man har för grovt grovfoder, de är finsmakare de rackarna...
-
Nackdelen med spillet är att det blir svårmockat till våren (jag gör mockningen för hand). Annars gör det mig inget att fåren dräller lite foder i ströet.
Hos kossan gjorde vi så, att hon har sitt foderbord utanför boxen och begränsad möjlighet att dra med sig ensilaget in i boxen från bordet. Hos henne är det ett riktigt slavgöra att mocka ur hennes djupströbädd på våren om vi inte ser till att så lite ensilage som möjligt hamnar i bädden.
Kanske kan man göra likadant för fåren om man inte gillar inblandningen av ensilagespill i ströbädden.
-
Jag tänker inte bygga om hela foderhäcken nu.
Det behöver du inte, spillet är ingen fara. Kanske får du ströa lite mer för att hålla det torrt.
-
Vad sägs om att ha foderhäcken ute? Eller håller du fåren instängda vintertid?
-
Jag skulle snarare säga vill. Får är mycket duktiga på att sortera och äta det "godaste först". Tror knappast de tar skada av att äta grövre gräs, om det inte är något slags buskensilage eller andra konstigheter.
De är anpassade för att äta finfibrigt. Naturligtvis ger de sig in på det grövre om alternativet är svält, men då är det kanske bättre att de får strö med det ::) Eller att man gör som jag, regelbundet rensar bort det grova och ger till nötkreatur och hästar.
Fårens ultimata längd på bete är 4-5 cm. Varför tror man då att ensilaget ska vara 50 cm och fåren ska tycka det är lika gott? Fåren vet vad de behöver och jag tror man ska respektera det. Att de ratar det grövsta har sin anledning exempelvis som Wisteria skrev.
Från: Nyttig Länk!Dessutom en intressant rapport i Fåran (John Deere) om fårforskning i Australien: Får är kända för att kunna balansera sitt foderintag. På bete har de förmågan att söka upp och välja växter som täcker deras behov av näringsämnen och energi. dr Dean Revel konstaterar att när får blir angripna av sjukdomar eller skadedjur, medvetet äter örter som hjälper dem att bli friska. Lammen lär sig av sina mödrar. (Hur bra är det då att plocka bort lammen?)
Revel uppmanar därför till plantering av läkeväxter i betesmarken och konstarerar: "Djuren vet bättre själva vad de ska äta och vad de ska välja bort. De är själva kapabla att skapa en balanserad kost för en hälsosam mage och tarmar."
-
Jag har inga problem med ensilagespill i stallet för jag fodrar helt utomhus. Kör runt ensilagebalar i skogen och betesmarkerna och ställer dem lite varstans. Slitsar upp strimmor i plasten utefter sidorna , drar bort nätet och låter fåren äta sig igenom balen. Har ett spill på 5-15% per bal. Ju grövre och torrare ju mer spill. Får köra runt lite på våren och plocka plast, sprida ut spillet lite. Rena klövar på fåren, litet jobb jämfört med fodring för hand. Fåren går runt på vintern står inte bara stilla, skitar ner och har tråkigt. Krav på bra vägar som tål traktor. Krav på bra skog, med skydd och lite sly och ris som terapi. Nackdelen kanske rovjdursrisken, stängslingen av hela skogsskiftet och att hålla koll på stängslet. Mellan balarna lite "svält" 1-2 dagar för att rensa skogen och tvinga dem gå runt lite (skogsbete på ris, ljung och tall). Trist bara när det spöregnar i flera dagar. Kalla, torra vintrar bäst.
-
ulfg. vi gör nästan på samma sätt! Jag har dock enkla foderhäckar, som består av fyra fria sidor, som lätt plockas isär och flyttas (trä). Ska man fodra ute måste man vara beredd att flytta runt maten. Svält emellanåt ökar kreativiteten ;). Förutsättningen är ju att de har nåt att gnaga på och lite större ytor. Stängslingen är inget problem på vintern hos oss. De går inte så långt från utfodringsplatsen ändå. Med ett kortare avbrott mellan balarna blir också spillet minimalt. Det viktigaste är att de har ät-utrymme och inte slåss om maten, för då drar de ut mycket.
-
Jag har inga problem med ensilagespill i stallet för jag fodrar helt utomhus. Kör runt ensilagebalar i skogen och betesmarkerna och ställer dem lite varstans. Slitsar upp strimmor i plasten utefter sidorna , drar bort nätet och låter fåren äta sig igenom balen. Har ett spill på 5-15% per bal. Ju grövre och torrare ju mer spill. Får köra runt lite på våren och plocka plast, sprida ut spillet lite. Rena klövar på fåren, litet jobb jämfört med fodring för hand. Fåren går runt på vintern står inte bara stilla, skitar ner och har tråkigt. Krav på bra vägar som tål traktor. Krav på bra skog, med skydd och lite sly och ris som terapi. Nackdelen kanske rovjdursrisken, stängslingen av hela skogsskiftet och att hålla koll på stängslet. Mellan balarna lite "svält" 1-2 dagar för att rensa skogen och tvinga dem gå runt lite (skogsbete på ris, ljung och tall). Trist bara när det spöregnar i flera dagar. Kalla, torra vintrar bäst.
::) jag skulle vilja lägga till kravet med mindre än en meter snö till ovanstående ;) (=inte ett alternativ i fjälltrakterna)
-
::) jag skulle vilja lägga till kravet med mindre än en meter snö till ovanstående ;) (=inte ett alternativ i fjälltrakterna)
Ja, och verkligen koll på stängslena och att fåren har något annat än foder att äta...
För "svält" kan leda till oönskad kreativitet som smitning och den som haft får som börjat smita vintertid när marken är frusen och inga nya stängsel går att fixa vet att det är ett lite H-vete.
Har varit och försökt hjälpa en kompis med stängsling samtidigt som fåren "yrde" runt överallt, vad hon än byggde så revs det ner... Det slutade med att fåren fick vara instängda den vintern.
En annan viktig sak att tänka på (som är OT egentligen) är att se till att man inte spiller foder utanför hagen på väg till utfodringsplatsen, det leder också till oönskad kreativitet ;)
Mvh
Charlotte
-
Mindre än en meter tjock snö är ju helt klart en fördel. Idealet med utegångsdrift nog lite kört i fjälltrakter. Allt har sina begränsningar. Strulet här i Halland och Västsverige är väl regnet och leran istället. Blöta mjuka, helt öppna marker utan skog hade jag också nästan hellre haft dem stallade och fodrat inomhus, gärna hackat. Bara för jag har bra skog och till slut fixat bra vägar som jag ändå sover med gott samvete. "Svält" hos mig innebär skogsbete med mycket ljung och ris några dagar varje månad, inte mer. De har 10 ha att springa runt på så de har faktiskt inte rymt någon gång - utom genom trädgården. Och vidare genom grinden. Som inte var stängd. Men det var ju förra året så det räknas väl inte? En bandymatch pågick dessutom i närheten på en intilliggande isbana. Slapp hamna i tidningen i alla fall...
-
Det är riktigt det du skriver ulfg. Man måste ha lämpliga förutsättningar för utedrift och utfodring vintertid. "Svält" hos mig är på liknande villkor, inte att de inte har nåt att äta. Våra håller också till i ett skogsparti, där vi letat upp mark som lämpar sig för utfodring (inte för klabbigt alltså). Även våra har möjlighet att röra sig över stora ytor och kan mycket väl "rymma", då flera åkrar står öppna, men för tredje året på samma vinterplats, så är det enda som händer att de tar en tur ut på åkrarna när balen är slut. De kan gå in i lagården också, men gör aldrig det. Inte ens när balen är slut.
Däremot har vi lagt saltstenen en bra bit från häckarna, (2-300 m), vilket gör att de tar en promenad var dag. Annars lämnar de inte foderhäckarna. Med detta system, så letar de ofta upp liggplats under saltstens turen ;)
-
Bra idé det där med saltstenen. Jag ställer in den i ligghallen (gamla vedboden) för att de skall komma ihåg vart de kan få tak över huvudet när det regnar för mycket. Får är slöa djur vintertid. Lite småpromenader runtom maten, men inte mycket mer. Tror det är viktigt att få dem att röra sig runt om vid utegångsdrift, sprida ut gödseltrycket. Därför inte bra med fasta foderplatser utan hellre ett flytta runt balsystem - för renlighetens skull.
Skog närmast en förutsättning för utegångsdrift. Den torra gotländska tallskogen i ett relativt regnfattigt men milt Östersjöklimat antagligen det närmsta idealet man kan komma. Någonting mittemellan fjäll och blöt västkust...
-
Den torra gotländska tallskogen i ett relativt regnfattigt men milt Östersjöklimat antagligen det närmsta idealet man kan komma. Någonting mittemellan fjäll och blöt västkust..
Dessutom har de ju inte vår lerjord heller ;)
Men principen är flyttbara utfodringsplatser och ytor att röra sig på. Naturliga skydd är också bra, för som ulfg. skrev så är åtminstone gutar ruskigt lata vintertid.
Första året med gutar hade vi foderhäckarna 20 - 50 m. från lagården. De gick aldrig in ändå. Då hade vi vatten inne också. Nu ger vi dem allt ute, men möjlighet att gå in om så önskas, dock har vi nu letat fram en bättre plats för utfodring, med torrare, lätt dränerat underlag!