Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: emmapemma skrivet 20 nov-09 kl 16:08
-
Jag och min sambo har fått låna en bit vall att odla på, super kul, men...... vallen är minst 20 år gammal. Om man skulle plöja nu i höst och harva och göda i vår, tror ni att det funkar att odla på den redan i vår eller kommer det bli ogräs katastrof eller kommer det inte växa någe bra? Är det någon som har erfarenhet? Det är fin sandblandad jord och sedan har det gått hästar där så det är lite gödning naturligt.
Är det några slags grönsaker som lämpar sig mer eller mindre för förutsättningarna.
mvh emma
-
Min man tog för några år sedan över en bit mark utomlands, för att odla nöt plantage. Året innan nötträden skulle planteras fick han rådet av några inbitna bönder att man absolut skulle så majs först, för att få igång den gamla jorden. Vet själv inte hur mycket fakta som ligger bakom detta, men kanske någon med mer kunskap kan spinna vidare på svaret...
-
Jag och min sambo har fått låna en bit vall att odla på, super kul, men...... vallen är minst 20 år gammal. Om man skulle plöja nu i höst och harva och göda i vår, tror ni att det funkar att odla på den redan i vår eller kommer det bli ogräs katastrof eller kommer det inte växa någe bra? Är det någon som har erfarenhet? Det är fin sandblandad jord och sedan har det gått hästar där så det är lite gödning naturligt.
Är det några slags grönsaker som lämpar sig mer eller mindre för förutsättningarna.
mvh emma
Funkar nog. Avvägning om ni ska gödsla nu eller i vår. Gödseln blir mer en del av jorden om ni gödslar nu, men särskilt på en sandjord kan det bli näringsförluster. Gödslingsbehovet troligen måttligt då ni får en del från vallbrottet efterhand. Eller hoppa över plöjningen och fräs det i vår när det torkat upp lagom om ni har tillräckligt kraftig fräs. (I stort sett enda tillfället jag tycker fräsning är en bra idé är när man bryter en vall på våren och snabbt behöver en bra såbädd för att odla t ex grönsaker. Annars är fräsning mest misshandel av jorden.)
Det kan väl bli lite svårt med krävande grönsaker som kål, purjo och selleri i början. Annars finns det chans att det mesta funkar.
-
Rotfrukter blir ofta angripna av knäpparlarver de första åren efter vallbrott, kan vara bra att tänka på så man inte sätter potatis över hela ytan.
De mer krävande grönsakerna kan få egna upphöjda bäddar med extra gödsel och/eller kompost.
En del av ytan kanske kan avsättas till gröngödslingsväxter, klöver och vicker tex. Dessa grödor kan sen användas till täckodling och kompost eller att fräsa ner där det växer för att göda och öka mullhalten.
-
spannmål överlag fungerar bra som vårsådd gröda efter vall så majs är ett bra förslag. kål går oxå efter vall.
-
Jag är en person som HATAR att vänta. Så glad i hågen vårplöjde jag ett stycke och harvade samt gödslade med stallgödsel. Sådde sedan alla grönsaker man kan tänka sig. Det blev precis som du själv misstänker (och jag egentligen visste) Trots täckodling blev det helt galet mycket ogräs. Tycker nog att jag fick relativt mycket grönsaker trots ogräset, men det gällde att veta var de fanns nånstans :-[ Med facit i hand hade jag första året satt havre och klöver. Gjort neker av havren och plöjt ner klövern som gröngödning vår två. Sedan skulle jag väl gissa att man har en chans att komma fram med hackan ;)
Lycka till
-
Det finns många olika sorters vallar och andra gräsbevuxna marker. Egentligen har vallar och grönsaksland inte så många ogräs gemensamma. Det är rätt olika ekosystem. Till stor del kan man få problem med ettåriga ogräs (pionjärväxter) när man tar upp ett nytt land. Sen får man efterhand de fleråriga ogräs som man förtjänar (för att man odlar på fel sätt eller på fel ställe).
Jag har egentligen inte erfarenhet av att odla grönsaker på vallbrott, bara på andra gräsbevuxna marker. Jag tycker det gått bra, och att problemet med ogräs varit måttligt. Inom ekologisk odling är det vad jag vet ganska vanligt att odla grönsaker på vallbrott. Det skulle man nog inte göra om det var stora ogräsproblem för jämnan. Men jag kan tänka mig att om det varit beteshage där växtligheten fått urarta, ratade växter stå kvar etc, så kan man få större problem. Likaså om man gödslar med gödsel som inte är ordentligt brunnen eller om man gödslar för mycket. (Över 50 m3/ha=5 liter/m2 är definitivt mycket. Hälften är ofta lagom.) Egentligen tycker jag inte man ska behöva gödsla ett vallbrott alls. Dessutom kan det tydligen vara extra problem med hästgödsel. Extra stor anledning att se till att gödseln är välbrunnen. Lägg upp gödseln i en välordnad komposthög och låt den brinna.
För övrigt:
Vitis: Varför så gröngödslingsväxter när man just brutit en vall?
Lily & kraut: Majs är en värme- och näringskrävande växt. Det är bara i mindre delar av Sverige man har möjlighet att odla upp ett bra majsbestånd som konkurrerar väl med ogräset.
Att börja med spannmål kan nog gå bra. Likaså potatis. Likaså diverse planterade växter. Direktsådd av småfröiga och framför allt konkurrenssvaga växter kan vara knepigt. Jag rekommenderar fräsning i så fall, eller att ta bort grässvålen (som komposteras) och gödsla landet lite kraftigare.
Faran för knäpparlarver är störst efter 2-3 år om man bryter en gammal vall. Eller snarare är den störst när vallväxternas rötter börjar ta slut, för då går knäpparlarverna över på att äta grödan istället. Ofta verkar man slippa större problem med knäpparlarver.
Kraut: jag har sett väldigt dålig kål på nyupptaget grönsaksland på gammal gräsmark. Det brukar rekommenderas att man väntar med kål, selleri och purjolök. Men om vallen är näringsrik (mycket klöver t ex) och om jorden är i bra kultur sedan tidigare, så kan det förstås vara ett annat läge. D.v.s. om det verkligen är en vall, snarare än en utnött beteshage eller igenvuxen gräsmark.
-
Vi gjorde något liknande i år. Vi plöjde upp ett gammalt potatisland som legat för fäfot i 13 år. På det lade jag ner sättpotatis och täckte med halm. Jag skördar fortfarande, jorden är i bättre skick under halmen än innan. Visst, en hel del kvickrot hade tagit sig igenom halmlagret, men rötterna låg rätt ytligt under halmen, så det blev betydligt enklare att rensa jorden i samband med potatisupptagningen. Läs mer om mina försök på min blogg under: http://ylven.blogspot.com/search/label/potatis (http://ylven.blogspot.com/search/label/potatis)
-
I våras plöjde vi upp en gammal vall som hästarna betat i flera år. Tanken är att det ska bli grönsaksland men i år satte jag enbart potatis.
Vi gjorde såhär: plöjde, kultiverade, plöjde, handgrävde *3. Så i med potätera. Blasten kom upp fort, sådden blev rätt sen då jag ville rensa bort mkt ogräs innan sådd. Kvickroten hade inte en chans.
Det blev många stora potatisar av varje mammapotat men tyvärr kom knäpparlarverna..
Men själva skörden blev god.
Nu ligger landet under ett tjockt lager halm, till våren planerar jag att ha ärter, böner, pumpor bl.a där.
potatis kommer återigen sås på nybrutet.. så det blir att hålla koll på larverna nästa år igen..
Finns det ingen växt man kan sätta för o hålla larvjävlarna på avstånd??
-
Om jag fattade Ylven rätt så lade hon potatisen uppe på jorden och täckte sedan med halm.....och klarade sig. Kan det vara så rr larven inte går upp till ytan utan håller sig nere i jorden? Nån som vet ???
-
I våras plöjde vi upp en gammal vall som hästarna betat i flera år. Tanken är att det ska bli grönsaksland men i år satte jag enbart potatis.
Vi gjorde såhär: plöjde, kultiverade, plöjde, handgrävde *3. Så i med potätera. Blasten kom upp fort, sådden blev rätt sen då jag ville rensa bort mkt ogräs innan sådd. Kvickroten hade inte en chans.
Det blev många stora potatisar av varje mammapotat men tyvärr kom knäpparlarverna..
Men själva skörden blev god.
Nu ligger landet under ett tjockt lager halm, till våren planerar jag att ha ärter, böner, pumpor bl.a där.
potatis kommer återigen sås på nybrutet.. så det blir att hålla koll på larverna nästa år igen..
Finns det ingen växt man kan sätta för o hålla larvjävlarna på avstånd??
Det låter som ett synnerligen intensivt bearbetande. Vilket jobb! Grävde ni tre gånger??
Om man bearbetar intensivt så bryts vallväxternas rötter ned snabbare, och då går knäpparlarverna snabbare på grödan. Det är i alla fall min teori.
-
Den teorin tror jag också på. Det sägs ju att knäpparlarverna är ännu agressivare ett par år efter vallbrott iom att deras mat i jorden är slut.
Jag hade iaf inte särskilt allvarliga angrepp. I gengäld fick jag ju lite snigelgnag och nu på senaste kan man se tandmärken efter gnagare, men det är överlag ganska liten del av skörden som är påverkad.
Prova att lägga potatisen på jorden och halmen ovanför på en bit i alla fall. Det kan ju vara kul att ha jämförande studier ;-)
-
Det låter som ett synnerligen intensivt bearbetande. Vilket jobb! Grävde ni tre gånger??
Om man bearbetar intensivt så bryts vallväxternas rötter ned snabbare, och då går knäpparlarverna snabbare på grödan. Det är i alla fall min teori.
Provade att fräsa förra gången vi bröt nytt, den ogräsrensningen var inte o leka med.. Krävde betydligt mer jobb än sättet vi gjorde i år.
-
Provade att fräsa förra gången vi bröt nytt, den ogräsrensningen var inte o leka med.. Krävde betydligt mer jobb än sättet vi gjorde i år.
Som framgått är jag ingen större anhängare av fräsning.
För övrigt har jag ingen kommentar om ogräset. "Ogräs" säger mig inte så mycket. Jag behöver veta vilka arter som dominerar för att kanske ha nån uppfattning.
Men jag har en ny teori om knäpparlarverna. Jag tycker egentligen inte det låter som er senaste bearbetning varit så väldigt befrämjande för snabb nedbrytning, även om ni jobbat hårt. Där är fräsen värre, och det tar ändå ett tag innan en kraftig grässvål bryts ned. Jag gissar istället att ni var för duktiga. Ni rensade bort alla rötter som knäpparlarverna kunnat leva av, och så gick de på potatisen istället.
-
fast vi odlade bara på halva ytan som vi plöjde, min förhoppning var att larverna skulle hålla sig borta från potatisen men icke.. ja ja, till våren ska hela ytan odlas, vi får se hur det går.
Men de har fortfarande inte övergett landet vi odlade upp för 7-8 år sen, det stör mig mer.
Ogräs: kvickrötter, nässlor, tistlar, penningar, olika blommande grejer (dax att skaffa flora..), sarv,kirskål osv
-
Kan ni inte låna en gris eller två under våren :D
-
dom är redan beställda ;D
-
;D ;D ;DDet är ju perfekt. Bättre markberedning än så kan man väl knappast få ;)
-
jag har också tänkt använda mig av gris för att bryta ny odlingsmark, ur gräsmatta i mitt fall. Har på delar av mitt nuvarande trädgårdsland, samt på två tidigare kolonilotter använt mig av Åke Truedssons m fl metod att skapa upphöjda bäddar 1,20 m breda och så långa man har plats till eller orkar. Gräver från kortsidan ca 30 cm i varje omgång. 1) gråv bort grässvålen och ett spadtag djupt, flytta till slutet av bädden. 2) luckra med spade eller grep ett spadtag djupare, så att minst ca 50 cm är luckrat, men utan att få upp alven i matjorden. 3) Lägg grästovan från nästa rad upp och ner på den första raden. 4) Lägg matjorden från rad 2 på rad 1, blanda gärna i kompost och naturgödsel 5) Luckra rad 2 och fortsätt på detta sätt tills du lägger i grässvål och matjord från första raden i den sista.
Jag brukar även ta grässvål och matjord från gångarna och lägga i bädden, så att man går på alven och bädden blir maximalt upphöjd, bra för dränering och uppvärmning av jorden. Mycket arbete, men man får väldigt lite ogräs i bäddarna. Odla sedan tätt, med ungefär samma radavstånd som plantavstånd och täckodla med gräsklipp, löv, halm, kompost eller vad du nu har tillgång till. Jätteskördar på liten yta, och man behöver inte vattna så mycket när man täckodlar. Och ytan behöver inte vara liten, jag har ca 200 kvadrat, och mer ska det bli!
-
Glömde skriva att eftersom man sedan ALDRIG trampar i bädden och hela tiden tillför nytt organiskt material så behöver man sedan aldrig mera gräva och jorden blir bara bättre och bättre.
Om man inte orkar gräva, men har tålamod kan man istället lägga ut kompostlimpor, 1,20 m breda och så långa man vill ha dem och låta maskarna göra jobbet. Det gäller att hålla ytan täckt för att inte få in fröogräs, men annars borde man utan problem kunna odla näringskrävande växter typ pumpa år två och därefter ha en löpande växtföljd, gärna på minst 5-6 år för kålväxternas skull. Läs mer i Lena Israels böcker eller den boken av Fedor som rekommenderas på boksidan, fantastisk bok.
-
Såååå värmande och inspirerande läsning i decembermörkret :-*
TACK
-
Jag grävde upp ett par kvadratmeter bara härom veckan. Bättre att gräva när det är svalt ute, ganska svettigt att gräva ju :D.
Beroende på klimat och jordmån kan man gräva när man vill, bara onödigt jobbigt om det är fruset! Och jag bor i zon 3 så det borde vara stora delar av Sverige som kan gräva under November till Mars, vid blidväder.
Just nu snöar det dock :'(. Jag tillhör skaran som skulle vara nöjd med några symboliska flingor på julafton, och inget för övrigt.
-
OT. Funkar det lika bra med florsocker ;)
-
Jag har med fördel odlat på gammal vall som jag har fräst och sedan planterat rakt av - vilket funkade "som vanligt". Vid fräsning kan du lägga på kompost och dynga innan fräsning så blir den ju blandad med jorden.
Det är ju vanligt att man i jordbruket fräser ner halm och andra växtdelar som får multna "i jorden"...
Om du höstplöjer så tar ju det hand om rotogräs, så nog borde det fungera som friland efter harvning.
-
Om man höstplöjer tar det hand om rotogräset - om man odlar potatis eller stråsäd eller annat som kan konkurrera ut det ogräs som överlever. I annat fall får man nog stora problem med ogräs kring konkurrenssvaga grönsaker som sallat, isört, rädisa, ruccula....