Alternativ.nu
Djur => Får => Utfodring av får => Ämnet startat av: Englagården skrivet 16 nov-09 kl 09:35
-
Tjena..
har tänk lite och vill kolla hur ni blandar erat kraftfoder!!
Själv har jag 4 finull tackor som förhoppningsvis e dräcktiga nu också...
den modellen vi kör är
60 % spannmål
25 % betfor
15 % sojamjöl
Blötlägger ni betfor först??
mvh jimi
-
Betfor till får ska inte blötläggas först!
Vilken sorts spannmål är det och hur ser tackornas foderbehov ut? (Sintackor, hur dräktiga etc)
-
Varför skall man inte blötlägga betfor till får ?
-
vi använder blandsädkross.
Foderbehovet?? vad menar du dom ska ligga på 4hg om dagen nu o december ökas det ettt hg varge vecka upp till 8 hekto om dagen.
sintackor vet jag inte vad det är??
sorry första året med fåren så :) still learning
-
Betfor ska ge torr till får och säden hel (inte krossad).
Här är några gamla trådar om ämnet:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=14123.0
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=61120.0
Mvh
Charlotte
-
Vilket sädesslag är bäst??? Jag ger mina havre nu och det verkar de gilla. Vilken tur att jag läste detta jag stod senast igår och läste på betfor säcken eftersom jag tänkte ge fåren, men där stod inget om att man kan ge dem torr och då tordes jag inte. Vilken tur att alternativ finns man lär sig nytt varje dag :)
-
Både vilken säd man ska välja eller hurdan blandning man ska göra beror på vilket grovfoder man har.
Foderstaten baseras på grovfodrets värden och hur mycket fåren kan äta av det. Sedan fyller man luckor i behovet och balanserar foderstaten med kraftfoder och mineralfoder.
Mvh
Charlotte
-
Instämmer med Charlotte. Om hur mycket kraftfoder fåren behöver beror på grovfodret, dräktighetsstaus, ålder och hull bla. Det viktiga är inte att de får 4hg utan hur mycket näring fodret innehåller. Detta måste man räkna på, se tex http://www.freefarm.se/djur/far/far.xls.
Våra får får t ex just nu bara grovfoder (spätt, örtrikt, tidigt skördat hö). De är i gott hull efter en fin beteshöst. Efter nyår kommer jag börja ge dem kraftfoder (huvudsakligen havre + lite rågvete, lite betfor och lite proteinfoder som tillägg under de sista dräktighetsmånaderna).
-
Tackar för svar...
men det här med foder stat o allt vad det heter med värde på ensilge med mera låter som rena grekiskan i mina öron :) haha. nej alvar det gör ju förståss allt innan man förstår det. vi ger våra får ensilage o lite kraft foder nu o ska öka det till årsskiftet. mer än så hade jag inte så mycket tänkt på det...
mvh jimi
-
OK, så här är det:
Att ge får för mycket/fel kraftfoder är bästa sättet att ta död på dom. Det är bara så!
För all del går det att ta död på dom om man ger för lite också :) Får kan i princip äta sig mätta och ändå svälta, eftersom deras näringsbehov är så stort i slutet av dräktigheten. MEN man kan inte tro att man kommer enkelt undan, genom att ge dom för mycket!!!! Då får man andra problem i stället... Fingertoppskänsla alltså, är det som krävs.
Eftersom du nu inte har en aning om vad du gör, så tycker jag att du ska köpa dig Erik Sjödins bok "Får" och därefter gå iväg till Granngården och köpa en säck "Fårfor" eller "Tackfor" ... kommer inte riktigt ihåg vilket de heter till vuxna djur.
Sen ser en enkel utfodringsschema på dräktiga djur ut ungefär så här:
Börja med kraftfoder 2 månader innan beräknad lammning.
Börja med 1 hg i 2 veckor, därefter höj till 2 hg.
Då du är framme vid 1 månad innan lammningen, höj till 3 hg, höj sedan 1 hg/vecka. Vid beräknad lammning kommer du vara uppe i en giva på max 6 hg. Stanna där tills tackan har lammat.
Efter tackan har lammat kan du höja snabbare (eftersom näringsbehovet är större, så tål magen det konstigt nog)
Börja höja 3-4 dagar efter lammningen. Du kan höja 1 hg var 5:te dag, typ, tills du är uppe i 5hg/lamm (2 lamm = 1kg)
Du ska inte ge fåren mer än 4 hg kraftfoder/ utfodring. Om du ger mer än 4 hg/dag så får du dela upp det i 2 givor - morgon och kväll.
Följ detta i år och gör din egen kraftfoderblandning nästa år, när du vet mer vad du gör :)
Det finns ett otal åkommor som är utfodringsrelaterade, som kan drabba får (som en gammal bonde sa:"Får gillar att dö") Rätt vad det är ser de sjuka ut och då är det oftast för sent för en ovan fårägare...
-
Har haft mina får nu i ett år, 3 Åsentackor (2,5år lammat 2 gånger) , 2 ungtackor (1,5år inte lammat förr), 1 tacklamm. Förra vinter var jag livrädd att ge förr mycket ktaftfoder, det fick bara max 3dl eko pellets (ängsull från lantmännen) till slutet. En tacka blev rätt så tjock och lammade alldrig ;) , en annan visade sig vara tjuvbetäckt och han bara få kraftfoder och Selen/e-Vitamin i 3 veckor, tredje som planerad :). Jag tro jag kunde ha gett lite tidigar och mer framförallt under digivnigen. Fast alla lamm var friska och växte bra. Intressant var att dem efter den tjuvbetäkta tackan åt mammans mat mycket tidigt (lite mjölk?) och slickade gärna i sig selen/e-vitamin pulvret. Medans det senare födda lammet var helt ointresserat av annat en mjölk. Fri tillgång till mineralbalja var nog en bra livsförsäkring till mina tackor och lamm.
I år får de morötter / betor (istället av betfor) och ängsull igen. Rotfrukter ha jag fri tillgång då jag jobbar med grönsaksodling. Ängsull är dyrt och måste beställas hos granngården men eftersom jag ha så få djur passar det mig mycket bättre än att blanda själv (hållbarhet etc). Jag kommer fortsätter med små mängder ca en morot och en handfull pellets just nu (lammning i februari) till dem unga och smala, bara hö än så länge till de runda. Har någon provat kålrötter till får, eller är all kål lika farligt som fodermärgkål?
-
till vallhunden...
jo det e sant att man hört o läst "många sätt att dö" vad det gäller får :)
jag har boken erik sjödins får. den läser vi hur mycket som helst i bara det att ma kan inte få kläm på allting direkt, mycket som man ska lära sig och jätte mycket man redan lärt sig också. tackar så mycket för all hjälp ska följa ditt lilla chema o till nästa år har man lite mer hull på benen ckså o kanske grejjar det lite bättre själv.. tackar så mycket för allt visat intresse mvh jimi
englagarden-dalshult.se
-
Kloka råd från Vallhunden, med köpe-pellets vet man vad man får.
Som diskuterats tidigare i nån tråd så är det lite tokigt att benämna säd som havre, korn osv som "kraftfoder" då energiinnehållet ofta är långt från "kraftigt" - än mindre tillräckligt avseende vitaminer, mineraler osv Dagens intensiva jordbruk gör att jorden utarmats och inte längre kan ge det vi kallar "kraftfoder". Att då blanda själv kräver att man a) har gjort analys på spannmålen b) känner till fårens behov av energi/protein/växttråd/vitamin/mineral.
Ett riktigt bra ensilage (analyserat bra) kan försörja stor del av energi, protein och växttråd men vitaminer och mineraler måste tillsättas.
-
Jag utfodrar med Erik Sjödins schema som bas. Det har funkat utmärkt. Eftersom man har en liten
besättning funkar det inte att dela i grupper och så, tycker jag, så tyvärr blir ju ett par tackor väl runda,
men å andra sidan måste ju de yngsta få i sej sitt. Vi har finullsfår och jag tycker de behöver få i sej bra
foder eftersom de flesta får två lamm.
Vi har inte börjat med kraftfoder ännu, de är lagom goa på hö.
Tänk när de små lammisarna kommer!!! Det ser jag fram emot. . . :)
-
Tycker det går lite troll i det där med kraftfoder. Jag har det mest som godis och lockmedel till flickorna. Har man turen till att ha ett bra ensilage att ge fåren samt riktigt toppensilage under högdräktighet kommer man väldigt långt med det. Alltså lägga pengarna där. Naturligtvis kompletterar man med kraftfoder, men i måttliga mängder och hellre för lite än för mycket. Sen är det ganska bra med sena lammningar så att tackorna får tillgång till vårgräset så snabbt som möjligt när de skall ge mjölk. Problemet med magra får och klena lamm misstänker jag är mest ett problem när fåren bara får grovt hästhö över vintern. Nåt annat hö finns väl knappt att få heller för de flesta. Då behövs kraftfoder. Men det är lätt att få problem med lösa magar och störda våmmar med kraftfoder i överflöd som kompensation för grovt och osmakligt hö.
Kraftfoder och kraftfoderstater tycker jag är mest en angelägenhet för de riktiga proffsen som har stora besättningar, produktion av vinterlamm mm, och behöver tänka på uppfödningstider, mm. Länge leve bra ensilage...
-
Håller med ulfq, man kommer långt med bra grovfoder. de 60 tackorna vi har föds helt på hö. Sen lammning, oftast mitten av april. Havre sista tre veckorna före lammning. Normalt höår har de bra hull vid nedkomsten och livskraftiga lamm. Sedan ut på det späda gräset efter 1-3 dagar om allt fungerar för tacka o lamm. Om ett dåligt höår ger jag flytande selen en månad före lammning.
Om dåligt grovfoder äter de massor av mineraler. Saltstenen är livsviktig.
Tycker också att det är vanvettigt att använda så mkt plast för att göra foder när moder sol o förnuftig bonde kan göra bra hö.
Ska vara flytande E-vitamin.
-
Själv har jag erfarenheten från mina f.d. finullar, att när jag slutade med kraftfoder (inklusive spannmål) och lät dem gå extensivt, lammning på bete osv. så blev de mycket friskare, fick färre och friskare lamm. (från 3-4 lamm till 2 i snitt, ungtackor oftast 1). Lammtillväxten ökade också rejält UTAN KRAFTFODER! Även ullkvalitén blev bättre, med hög betalning som följd! Tror precis som ulfg att många ger för mycket kraftfoder för säkerhets skull och får magproblem osv istället.
Har nu 65 gutetackor och 13 roslagstackor (i två skilda flockar). De har aldrig fått kraftfoder, de äter hö/hösilage, gräs, sly och torkat löv och färsk bark på vintern. De lammar på bete och klarar det själva, aldrig något problem vare sig med lammning, eller modersinstinkter/stulna lamm. De har tillgång till saltsten med mineraler. På vintern och inför lammning får de lite extra selen. Tror det är betydligt viktigare att ge rätt sorts hö, istället för att analysera in absurdum. Fär vill ha ängshö, sprött och fint med hög andel örter osv. Vet man vad får prioreterar vid bete, vet man också vilken typ av grovfoder de gillar och mår bra av.
Har själv inga problem med lammningsförlamningar/framfall heller.
Anser att storproducenterna knappast är proffs, för de jobbar med att maximalt uttnyttja de resurser som borde användas på lämpligare sätt och kanske är det så att slaktpriserna är FÖR höga för lamm, när detta kan löna sig! Vem efterfrågar jättelamm? När jag säljer lamm direkt till konsument, så vill de ha runt 15 kg. De här producenterna tär bara på resurserna, när lammproduktion i själva verket kan vara en rent närande (för miljön) verksamhet.
Så chockhöjning av kraftfoder vore nog en bra åtgärd. Det klagas ju på importköttet ::) men varför inte kopiera deras modell? Billig, extensiv betesbaserad produktion!
Vilket får blir lyckligt av att stå på stall och tröst äta av ren långtråkighet?
-
Jag instämmer i det Birgit säger. Jag har bara haft allmogefår och min erfarenhet är att de mår bäst av att få bra fint hö, gärna "ängshö" och löv. Jag har också slutat med kraftfoder, dels för att allmogefåren inte är anpassade till sådan kost men också för att jag tycker att det är ohållbart att använda spannmål och t.o.m. importerade sojabönor som fårmat. Vi har aldrig under våra tio år som fårägare haft någon sjuk tacka.
-
Vi ger inte heller något kraftfoder, de senaste två åren har det räckt gott med ensilage.
Sista veckorna innan lammning har vi gett lite havre, mest för att få i dem mineralerna (skall nog testa med lösa mineraler istället i år, baljorna bryr de sig inte om alls på vintern) och förbereda deras magar ifall det behövs tillskott efter lammningen.
Våra lamm växer bra och vi har haft fina slaktresultat. Efter årets klippning syns det att även tackorna är i bra hull.
-
Håller med ulfg
Börja med att analysera grovfodret. Ett bra ensilage kan räcka långt.
-
Birgit; vet också att en del vill ha små lamm. Men tror också många konsumenter förstår att det är en bättre affär att köpa större lamm som har högre slaktutbyte.
Ur bondens synvinkel, om man tänker på att optimera sin produktion, så ska man nog välja ras efter gårdens förutsättningar. Allmogerasser tex tillgodogör sig oftast naturbeten bra, tunga köttraser är bra på åkerbeten.
Sen tror jag det är ett vettigt nyttjande av resurser att välja ras och intensitet efter förutsättningar. Med ekologiska överväganden kan det väl aldrig var fel att använda djurets produktionspotensial. Jag menar en stor kropp skall fyllas med kött. Kokben får jag och hunden mer av än vi kan svälja. :)
-
Men hallå!!!
Här var det en nybörjare med tackor som ska lamma mitt i vintern som frågade om råd!
Så börjar ni med den eviga diskussionen om kraftfodrets vara eller inte vara/allmogefårens fantastiska förmåga att enbart klara sig på grovfoder/extensiv fårhållning etc...
Detta är säkert gott och väl på en annan tråd. Dessutom säkert bra för nybörjaren att syssla med när han/hon har lärt sig lite mer! Just nu handlar det väl ändå om att just denna nybörjares djur ska klara vintern och lammningen med livet i behåll, kan jag tycka :o :o
Jag tycker inte att man ska testa sig fram första året med något som man inte vet ett dugg om! (Och inte uppmana till det heller...)
Starta en egen tråd om det som ligger er varmt om hjärtat!
-
Vallhunden har helt rätt i sin korrigering av att denna tråd börjar avlägsna sig en smula från sitt ursprungliga syfte: att ge en nybörjare råd om hur klara vinterlamning bra. Vill vi fortsätta diskussionen kraftfoder - grovfoder och intensiv- kontra extensiv uppfödning startar vi en ny tråd om detta.
Det bör nog dock konstateras att vi fört denna diskussion ett antal gånger och att vi helt enkelt har olika produktionsmodeller. De olika produktionsmodellernas etik och för- och nackdelar är dock alltid värt att diskuteras.
-
Visst spårade vi in på den gamla vanliga diskussionen, men TS frågade ju om hur vi blandade vårt kraftfoder.
Inte stod det väl heller något om vinterlammning?
-
Precis mille, det står att de förhoppningsvis är dräktiga nu! Jag gjorde tolkningen nybetäckta/lågdräktiga?
Om vi är off topic, så kan det bero på att vissa reagerar på "höga" kraftfodergivor. Vad jag försökte poängtera var att ÄVEN finull klarar sig bra på enbart grovfoder.
Är man ny och vill ha råd, kanske man vill höra olika åsikter?
OCH slaktutbytet per kg lamm är inte alltid bäst på en stor köttras, de små raserna har en mycket lättare benstomme i förhållande till vikten!