Alternativ.nu
Djur => Grisar => Ämnet startat av: Bolletott skrivet 14 nov-09 kl 17:09
-
Hej! Jag planerar min framtida verksamhet med Linderödssvin och skulle vilja ha svar på tre frågor:
1. Hur många år ger en Linderödssugga kullar om jag låter betäcka henne en gång om året?
2. Vad kostar det att låta slakta en gris på återtag på Stigtomta slakteri?
3. Varför flår vissa medan andra skållar slaktsvinen?
-
Hej1
En sugga som betäcks endast en gång per år torde kunna funka i minst 8-10 år
Återtag- ingen aning
Om du flår slipper du allt jobb med skållning, skrapning och flammning- svålen äter inte dom flesta i alla fall!!
mvh
-
hej igen!
Tänk bara på att en flådd gris väger mindre än om den skållats!
mvh
-
Sköter inte slakteriet skållningen?
Svålen kan användas, det gjorde jag senast igår i en pastej.
-
Varför ska du bara betäcka en gång per år?
Skållning ingår ju i slakten. När jag lämnar till slakteri för återtag så kostar slakten ca 5 kr / kg. Sen ytterligare ca 5 kr om den även styckas.
Flå eller skålla är nog mest vad slaktaren har för ide om vad som är ett måste, en del tycker skållning funkar, andra tycker att flå är bättre. jag föredrar skållning, många detaljer mår ju bra av svålen, t.ex julskinkan..
-
Ring Stigtomta. Men det är troligen dyrare än Ex slakteri som är storskaligt. Småslakterier tar oftast mer.
-
Varför ska du bara betäcka en gång per år?
Skållning ingår ju i slakten. När jag lämnar till slakteri för återtag så kostar slakten ca 5 kr / kg. Sen ytterligare ca 5 kr om den även styckas.
Flå eller skålla är nog mest vad slaktaren har för ide om vad som är ett måste, en del tycker skållning funkar, andra tycker att flå är bättre. jag föredrar skållning, många detaljer mår ju bra av svålen, t.ex julskinkan..
Vad jag har hört så klarar Linderödssvin inte mycket mer än en grisning per år. Har du Linderödssvin?
Ja, när jag tänker efter så måste svålen vara kvar. Inte bara för julskinkan, ännu viktigare för de lufttorkade skinkorna. Vet någon om Stigtomta skållar?
-
Nej, jag har vanliga grisar.. Men rent allmänt så finns det ingen anledning att inte följa naturens gång, och den är att betäcka suggan när hon brunstar efter avvänjningen av de små. Normalt brunstar dom då inom en vecka. När jag började så tänkte jag vara "snäll" mot suggan och inte betäcka direkt..det ledde till dåliga brunster och en helt onödig tomtid.
Första månaden efter betäckningen är ju inget påfrestande, och man har tid att fodra upp henne i vikt, om hon gått ner under digivningen.
Om du har planer på att sälja kött eller på nåt annat sätt få nån slags lönsamhet på grisarna, så kommer du snart att upptäcka att det inte går om man inte utnyttjar de fördelar som naturen ger.
-
Ok, det vore bara bra för mig om de grisade oftare, men det måste finnas någon anledning till att det sägs att Linderödarna inte får två kullar per år som konventionella grisar.
Min tanke är att ha en småskalig charkproduktion från grisarna. Jag vill kunna åka med två slaktsvin i taget till slakteriet och ta dem mellan 8-12 månaders ålder. Det är svårt för mig att beräkna huruvida jag då ska starta med tre, fyra, fem, eller sex suggor, som jag låter betäcka en och en med något visst intervall.
Det verkar nu som att det är självklart att jag bör ha en egen galt. Och då måste jag ju byta ut galten när det är dags för generationsskifte bland suggorna. Tar man bara livet av sin gamla galt då, eller försöker man byta med någon i samma situation?
-
Tillägg till det föregående: Linderödarna får ju bara 6 överlevande kultingar i snitt per grisning.
-
Man brukar räkna med att med en grisning i månaden, så har man grisar hela tiden, eftersom dom ju växer olika fort. Så minst 6 suggor då