Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Michailov skrivet 03 okt-09 kl 12:16
-
Jag två samhällen som jag planerat invintra nu i helgen. Men det är ju ett riktigt busväder här med regn och blåst :(
Igår mitt på dagen satte jag på bitömmarbottnar och tänkte mig ut i eftermiddag för att ta av skattlådorna och sätta på varsinn låda med mellanväggar och så en lådfodrare med sockerlösning. Då sitter de på den gamla yngelrum 1 (Y1) lådan plus en ny yngelrum 2 med bara mellanväggar över vintern. Förhoppningsvis bygger de ut mellanväggarna i samband med fodringen.
Frågan är nu - är vädret för dåligt (regn och blåst ca 8-10 m/s) för att göra lådbytet eller bör det fungera ändå? Jag flyttade runt i Y1 igår så att drottningen med yngel sitter åt ena sidan och inte mitt i lådan. Sannolikheten för att de då skall ha maten "framför sig" i vinter borde då vara större. Så jag behöver inte ned och rota i Y1 idag, bara byta Y2.
Tacksam för snabba synpunkter :)
/Michailov
-
Har du tur och bina krupit ner genom bitömmarbotten så skall det inte vara några problem. Det är ju bara att ta bort bitömmarbotten och ställa dit en låda... tar inte många sekunder.
Bina kommer att bygga ut vaxet fint när du ger dem foder samtidigt. Då har du den övre lådan i fint skick till nästa år som yngelrum. Och till våren istället för att låta lådorna byta plats kan du helt sonika ta bort den undre och istället sätta till en låda ovanpå - alltså Y1 försvinner, Y2 hamnar nederst (blir Y1) och en ny kommer att utgöra Y2. Sätt då till utbyggt vax så kan drottningen direkt gå upp och lägga ägg, du får mer bin och förhoppningsvis mer honung.
En liten tanke om bitömmarbotten:
För bästa resultat ska en bitömmarbotten sättas till på morgonen/förmiddagen - allra senast som klockan 11. Sätts den till för sent på dagen fungerar den dåligt. Och rent allmänt fungerar bitömmarbottnar sämre på hösten. Den fungerar bäst när det är fullt drag så bina rör sig i kupan och är benägna att bege sig nedåt, och som sagt helst på förmiddagen när de vaknar efter nattens sömn.
Troligen kommer du att få sopa ur en del bin, lägg en skiva mot flustret och sopa av bina på den så kryper de snällt in. Men detta bör ju inte göras i regn... Men de bina klarar sig gott i skattlådorna även om du tar in dem, och så sopar du av en annan dag när det förhoppningsvis är solsken.
-
Tack för snabbt svar wictor.
Det är två "krux" bara: Det har kört ihop sig för mig med tid nu de närmsta veckorna och jag har bina ca 2 km från där jag bor. Så jag får nog klura ut något regnskydd över kupfronten och försöka sopa ned dem idag ändå. Kanske snedställa ett extra kuptak och så får jag själv täcka lite som ett tak ;) Kanske röka in dem så de inte förkyler sig i regnet.
Typiskt med dåligt väder just denna helgen även om det ser ut att lätta lite på regnet nu. Måste bara vänta in att bilen kommer tillbaka vid 17.30 tiden sedan blir det till att snabba sig ut innan mörkret faller.
/Michailov
-
Plocka först av lådorna och bi-tömmaren. Sätt sedan på en tom låda och skaka ned bina direkt i kupan.
Då slipper du få dom på marken
-
Bra tips Anders. Då kan jag ha en skiva som tak över kupan och lyfta av den för varje nedskak och sedan lägga tillbaka.
Då kör jag skattning och sockergiva i eftermiddag :)
Ser ut att vara ca 20-30 kg blandat (mest ljung tror jag) på de två. Klart nöjd eftersom målet varit att få dem starka till invintring och honung i år blir en bonus. De startade som två avläggare i mitten av juli.
/Michailov
-
Jag har också lite funderingar om invintring på en eller två lådor och hur
man i så fall gör med två lådor. De flesta häromkring (Blekinge) kör med
en LN-låda så jag provar nog båda.
Men jag undrar lite om frågan och svaren ovan.
Tänker du invintra på två lådor med foder och bin underst ?
Eller räknar du med att de bygger ut i så snabb takt att fodret hamnar
i översta lådan ?
Om du tänker ha tomma eller utbyggda ramar överst så är det inte
risk för att värmen och yngelklotet vandrar uppåt och lämnar maten ?
-
Då har jag trotsat vädergudarna och varit ute och skattat och börjat fodra. Det var uppehåll förutom en kort skur men det blåste så jag nästan funderade på att ställa lådorna på sidan och låta vinden agera biblås ;). Lite si och så med mängden honung i kakorna och hur det var täckt. Hade det inte varit tid för invintring hade jag nog låtit dem täcka ett tag till.
Det måste vara otroligt snälla bin jag fått. Använde varken rök eller vatten när jag stal deras matförråd och de reagerade inte. Jag har inte fått ett stick på hela året och de verkar inte ens bli irriterade vad jag än gör. Är de möjligen lite korkade ??? ;)
Räknar med att det kanske är 15-20 kg honung sammanlagt. Men det är hyffsat med bin och det är huvudsaken.
/Michailov
-
Gep: Jag invintrar på två lådor enligt wictors beskriving i denna och en tidigare tråd. Var de placerar fodret räknar jag med de löser på egen hand och även att de bildar klot kring maten. Jag har bara försökt trycka dem åt ena sidan och hoppas på att de "klotar" där.
När fodringen är klar tänkte jag kolla hur de placerat det och visar det sig att allt är i undre lådan tar jag nog bort den övre för att undvika det du nämner. Är fodret i den övre får allt vara som det är.
Det är min första säsong med bin så jag vet egentligen inte vad jag gör, men jag räknar med att om bina får sockervatten av mig och ett isolerat och ventilerat utrymme som bostad så klarar de livhanken själva. I takt med att jag lär mig och får egna erfarenheter kan jag försöka styra dem mer än jag gör nu.
Jag har också vidtagit, efter omständigheterna, lämplig varroabekämpning.
/Michailov
-
kan bara instämma med min "granne" Michailov att det blåste ordentligt här idag man fick hålla ordentligt i hatten när man var ute, dock invintrade jag för några veckor sedan så jag slapp hantera bina i detta vädret...
-
Var idag ute för att kolla hur de drar ned fodret och eventuellt fylla på och upptäckte då att de inte ens hittat fram till foderlådan :(. De satt kvar i ena änden av yngellåda 1 och kanske 20-30 bin var uppe och irrade i lådan med mellanväggar. Så jag lyfte av mellanväggslådan och satte foderlådan direkt på yngellåda 1 och skvätte lite sockervatten på dem.
Det var 2 dygn sedan jag började mata och de hade inte rört fodret. Får hoppas att de drar ned det nu när de slipper gå genom en tom låda med bara mellanväggar. Annars vet jag inte helt vad jag skall göra. Provar nog i så fall att värma på fodret lite, när de fick det nu var det rumstempererat, ca 20-22 grader tror jag. Skall tilläggas att jag bara har dessa två samhällen och inget hade dragit så jag får inga foderramar från något annat samhälle att flytta runt.
/Michailov
-
Eftersom jag invintrade redan i 3:e veckan i Augusti så kan jag påstå att det finns många fördelar att invintra tidigt.
Allt som skall göras är då gjort vid första köldknäppen. De har fått ca 24 kg Bifor plus en del honung kvar i kuporna.
-
Att invintra bisamhällen så sent som i oktober är inte lätt. Det skall man göra i slutet på augusti, allra senast i mitten på september om det finns ljung som bina drar på. Finns inget höstdrag är det bäst att invintra runt mitten av augusti, då har bina dragviljan kvar och drar ner fodret på ett litet kick. I oktober börjar de ju så smått krypa ihop i klot om det är kallt, och är ej benägna till någon större verksamhet.
-
Första året som biodlare så hamnade jag i det läget som beskrivs här. Det var ganska så mycket med snö på kuporna. Jag fick igång bina att äta ganska så ordentligt. Och sedan så var jag noga med att fylla på hela tiden så att det inte stoppade upp. Det är viktigt att sockerlösningen är varm.
Eventuellt så kan du ge dom lite honungslösning för att starta upp dom, också den lite ljummen. det räcker med några matskedar. Men var noga att inte ha varm honungslösning stående för länge det är inte bra med hänsyn till binas matsmältning över vintern.
Normalt så matar jag med 15 kilo socker pluss omkring 4 kilo honung kvar. Problemet för mig är att det ofta blir sockerramar kvar i kuporna och det är jobbigt att byta ut dom på vårsidan.
Men hellre det än att bina svälter på våren.
Gideon
-
Jag har lite samma problem just nu. Min invintring är egentligen klar sedan ett par veckor, men jag var tvungen att tömma ett samhälle som dragit in honung från granbarrlusen. Nu har jag börjat om och det händer knappt något....
De har fått drygt tre kilo socker (började i måndags igen), men jag undrar om de ens dragit ned ett halvt kilo...Jag kanske skall prova med lite honung.
Jag vill inte börja störa de andra samhällena så att plocka foderramar känns inte som ett alternativ..
-
Bina har dragit in eget foder länge i år, det var väl egentligen bara för ett par veckor sedan som de började minska på dragandet. Likaså har de satt mycket yngel sent i år och det har därför inte varit lätt att fylla ramarna med vinterfoder.
Förhoppningsvis är det foder de samlat för eget bruk av sådan sort att de kan göra bruk av det i vinter, och det utan att drabbas av "ränneskita".
Kanske kommer ett par varma dagar under oktober då bina drar ner resterande sockerlösning, annars är det väl bara att hoppas och hålla tummarna.
-
Var ute idag så fort det ljusnat. Det var en strid ström av bin upp och ned genom gången upp till foderlådan och de hade nog dragit ned ca 5 liter lösning per samhälle :) :).
Jag var ute i förrgår och då hade de inte rört det så jag var förberedd på att ta till nödlösningen idag (att lämna tillbaka en honungslåda per samhälle och skaka ned bina i den och hoppas på det bästa). Då, i förrgår, hällde jag ned ca en deciliter sockervatten mellan ramarna så de blev ordentligt våta. Det såg ut att "väcka" dem lite och jag skvätte även ned sidorna på gången upp till foderlådan. Typ snitslad bana.
Idag fick de påfyllt med ca 5 liter/låda av 30 gradig sockerlösning så får jag hoppas att de fortsätter. Det såg i allafall bra ut.
Lärdom: Starta invintring senast mitten september, helst skiftet aug/sep.
/Michailov
-
Vad bra! Hoppas att de fortsätter i den takten. Jag skall ut till mina "segisar" imorgon, hoppas att de också kommit igång.
-
I går var jag ute och fyllde på igen - de hade då dragit ned ca 6 liter per samhälle på ca 6 dagar.
Då, för 6 dagar sedan, var det fullt drag på pollen ! Det tyckte jag var lite märkligt men de har väl fortfarande yngel och det är ju bra inför vintern :)
Någon som har någon ide om vad det kan vara för pollen i mitten av oktober? Det var ljusgult - ungefär som en orginal Post-it lapp ;)
/Michailov
-
Jag bor i Kinna ( Marks kommun , västragötalän ) detta fenomen såg jag med att dom kom med pollen i söndags som var ljusgul och min mentor Ingmar visste inte vad det kunde vara .
Michailov var i landet bor då ?
Ha det bäst !
/Pekka
-
Vill man ha gott om honung nästa år måste man ha gott om bin tidigt på säsongen. De bina som ger försommarskörden är redan kläckta nu i mina kupor, de som kommer att ge mig rapsskörden är redan invintrade. Och skörden från äpple, maskros, körsbär och andra härliga tidiga blommor, den kommer från de bin som redan nu finns..
Att invintra bina sent är snarast att be om att man inte har såå många bin nästa år. Så blir det lite honung också.
Bin skall invintras tidigt.
Man lär så länge man lever, och så gör man annorlunda nästa år. Eller så gör man inte annorlunda nästa år...?
-
Och gör man helt (fel ) vad nu rätt o fel är i biodling. så har man inga bin att göra fel på nästa år . Jag har alltid fått lära mig att försöka behandla djur med respekt . Och i familjen som både har jagat o fiskat o lite lantbruk så tycker jag även det gäller bin . Skulle själv inte kunna tänka mej att skaffa varken strutsar ormar eller hästar utan att ha någon kunskap att kunna sköta dom själv eller med hjälp . varför låta bin svällta? när det inte är svårt att ge dom mat tidigare på hösten . men visst det kan alltid gå fel, Lycka till med invintringen / Jonas
-
Om jag inte minns helt fel så hade Michailov ljungdrag och sedan när det väl var skattat så drog bina långsamt? Då är det ju inte mycket att göra mer än att fortsätta försöka. Det blir sannerligen sällan som man planerat.....
Jag har ett samhälle som fortfarande inte är helt invintrat, pga av lushonung och jättekallt väder... ::)
-
Pamp: Jag bor i Göteborg. Kan ju mycket väl vara samma sak de drar på, Kinna är ju bara ett stenkast bort.
wictor/Jonte76: Som mille säger hade jag ett ljungdrag som jag tänkte invänta innan jag skulle invintra. Planen var ursprungligen att starta i mitten av september men fick pga tidsbrist skjutas upp och började inte förrän början oktober. Jag blev ca 3 veckor sen mot planerat. Nu verkar det som de drar ned sockret ändå men det är ju ett orosmoment i att det är så sent. Var ute alldeles nyss och de ligger fortfarande på ca 1 liter/dag som dras ned.
wictor: Jag vet att det i de böcker jag läst och vad jag läser på internet rekommenderas invintring i augusti, gärna tidigt. Är det verkligen skrivet för trakter där man har ljung? Och om bina i så fall sitter på en massa neddraget vinterfoder och det kommer ljung i det - slungar man det ändå eller låter man bina sitta på ljung genom vintern? Eller gör man på något annat sätt?
/Michailov
-
Så här års så hämtas pollen troligen främst från odlade trädgårdsväxter som står lite skyddat (vi har ju haft frost flera gånger redan). Jag ser bin på flerårig aster och trädgårds-kärleksört bl.a., men vad för färg det är på pollenet därifrån vet jag inte
-
wictor: Jag vet att det i de böcker jag läst och vad jag läser på internet rekommenderas invintring i augusti, gärna tidigt. Är det verkligen skrivet för trakter där man har ljung? Och om bina i så fall sitter på en massa neddraget vinterfoder och det kommer ljung i det - slungar man det ändå eller låter man bina sitta på ljung genom vintern? Eller gör man på något annat sätt?
Ljungen är ju en märklig växt. Den börjar normalt sett blomma kring den 3 augusti - märkligt nog i hela sverige från söder och hela vägen upp till norr. Den ger nektardrag att tala om under cirka fyra veckor. Och kräver mycket starka samhällen, annars blir det inte mycket att tala om. De samhällen jag vandrar med till ljung har jag gett extra yngelramar från andra samhällen redan i slutet av juni.
Bina som suttit på ljung slutskattar man som senast första veckan i september, sen invintrar man direkt. Att låta bina "fortsätta dra" några veckor till för att man tror att det blir ytterligare nåt kilo, det är att lura sig själv. Har de fyllt sina förråd rejält med vinterfoder så lär det knappast dras in speciellt mycket ljunghonung efter detta. En del ljunghonung är inte alls skadlig för bina, om de nu mot förmodan skulle dra in lite till efter invintringen.
Att vänta tills nu med vinterfodring är att göra det svårt för sig. I varje fall mina bin - och jag bor i södra sverige - sitter redan i klot. Att få upp dem i en foderlåda nu är att kräva väl mycket av sina små husdjur. Det kan gå bättre med ballong och varmt foder. Men som sagt, nu vill de sitta och vila över vintern...
-
Det Wictor skriver om invintringen trots ljungdrag är samma rekomendationer jag fått men i år blommade ljungen väldigt sent där jag bor i Göteborg och de flesta invintrade i slutet av september, själv invintrade jag i mitten och det funkade bra, skall vänta någon vecka till innan jag behandlar med oxalsyra för jag tittade till dem för en vecka sedan och då var det en del täcktyngel vad jag kunde se utan att rota i kupan för mycket.
-
Om jag hade fått till det som det var tänkt hade det nog gått för mig som för dig Daniel - vi bor ju nästgårds. Det var inte girighet som gjorde att jag ville ha ljungen utan att jag trodde det var helt fel att ha med ljung i vintermaten över huvud taget. Därför ville jag ha bort det och ge dem ren sockerlösning. Tyvärr ( i detta sammanhanget) sammanföll min planerade invintring med att min fru startade eget med allt vad det innebär av intervjuande/anställande av personal, inredning av lokaler, kontakter med leverantörer etc och med en liten 3 åring med i bilden så räckte tiden helt enkelt inte till.
Men de är uppe i foderlådan och smaskar de små liven. Jag ger dem varm sockerlösning och lådorna/taken är väldigt bra isolerade och botten/taken är bra ventilerade. Så hoppet finns.
Och med anledning av tidbristen ovan hänger Apistanremsorna inne sedan slutskattning för 2-3 veckor sedan. Om ytterligare 5 veckor åker de ur. Ambitionen när jag började med detta i somras (med 2 kurser i ryggen och läsning av det mesta som skrivits på svenska) var att köra "ekologisk" varroabekämpning - men jag är fortfarande kluven till vad som egentligen är bäst i ett vidare perspektiv. Så i år fick det bli Apistan.
/Michailov
-
Hoppas det går bra och att dom fortsätter dra sockerlösningen . Jag invintrade 12 sammhällen som dragit på ljungen , vill ej ha alla kupor på ljungen tror inte jag orkar med det eftersom jag vill att alla ska ha fått maten ca 20 sep eller iallafal under fodring den tiden . en biodlare jag hjälpte mycket förutt var noga vi plockade ut alla yngel rammar ljung honung , en annan odlare lämnade ofta 10 kilo kvar o det har alltid gått bra säger han . En konstig sak jag såg idag var att min bikupa jag har placerad inne i ett stort växthus bina kom med (pollen ) men det kan inte vara pollen tänkte jag gick o tittade på gurkplantorna som är fula med mjöldagg inga blommor kvar inget pollen kan finnnas , men då fick jag se att det satt bin på bladen o strök av sig dammet sporerna från mjöldaggen på benen vad ska dom med det till ?
-
Var ute för att fylla på sockerlösning idag igen. Hade matarlådorna varit tomma hade det varit sista påfyllningstillfället men när jag kom ut såg jag att draget avmattats. Fick bara fyllt på ca 2 liter på det ena och ca 3 liter på det andra. Det var sedan förra söndagen. De har nu fått ca 13-14 kg socker (räknat som torrsocker) per samhälle. Uppskattar att de hade mellan 2-5 kg utspridd honung kvar nere i yngelrummet då jag skattade. OM de inte drar ned mer borde de sitta på 15-19 kg foder. Får bara hoppas att det räcker och så får jag använda min nya lärdom till nästa säsong.
Apistanremsorna skall hänga ca 4 veckor till, flustren skall bommas med musskydd och sedan får det bli vintervila.
/Michailov
-
Det borde räcka! Det här är lite beroende på kupkonstruktion och givetsvis
vilka bin som man har.
Det har berättats mej att de gamla trågkuporna i stort sett gav 4 kilogram mindre sockerförbrukning än en Nacka kupa.
Men sedan så kan man diskutera vilken kupa som är mest hanterlig. Det biten vill inte jag diskutera.
Michailov: Jag tror att du kan ta det lugnt nu. Se bara till att du inte får några störningar
på samhällena så går det säkert vägen.
Till våren efter rensningsflyktern så kollar du lite försiktigt om dom har foder så att det räcker.
Personligen så räknar jag med att det behövs cirka 6 kilo foder för vårstarten på varje samhälle.
Gideon
-
Michailov, Sade de verkligen att apistanremsorna skulle hänga inne så länge på den kurs du gick för att få använda dem ?
mvh
Rune
-
Rune H: Jag har letat i mina inlägg och finner inte att jag skulle sagt att jag gått någon kurs - var fick du det ifrån? Jag visste faktiskt inte att man var tvungen att gå någon kurs för att få använda Apistan :o. Jag trodde det var tillräckligt att be en som har gått kursen om hjälp. Och ja, 6-8 veckor var det som rekommenderades när jag rådgjorde med en som var behörig.
Vore tacksam för om du kunde lägga upp någon länk eller annat som klart visar de nu gällande kraven för att få "använda" Apistan. Jag klarar inte av att hitta dem utan jag har använt mig av gamla dokument som uppenbarligen inte gäller (t.ex att du får använda Apistan 5 år efter genomgången kurs samtidigt som Apistan inte får användas efter 2010). Det blir lätt lite "hål i huvudet" resonemang. Man kunde ju förvänta sig att myndigheter som SJV och LS förstod att de skall uppdatera/rensa de dokument de har på sin websida så att de inte motsäger varann. Sedan förstår jag inte vitsen med att försöka gömma informationen om vad som gäller i form av utbildning etc. Om man t.ex. söker på LS hemsida, de som enligt SJV anordnar behörighetskursen, efter ordet "apistan" får man inte en enda träff. Detta sammantaget ger ju en tydlig signal att "vi skiter i om ni biodlare använder apistan eller inte".
För övrigt så kommer jag bilda mig en egen uppfattning om hur jag vill bekämpa varroa. Och så länge det inte bryter mot några regler gör jag som jag tror är bäst. Tyvärr är jag en i grunden mycket skeptiskt person som mycket sällan gör något för att någon säger det (inget direkt militär-ämne). Jag vill förstå varför jag skall göra på något speciellt vis och när det gäller apistan kontra syror tycker jag hela diskussionen är för känslomässigt styrd. Jag har lite svårt att förstå problemet med att biodlare använder apistan för att undvika varroa när rapsodlare utan betänkligheter kan sprida ut tonvis av tau-fluvalinat för att slippa rapsbaggar. Om jag sedan tar mina remsor (totalt 4 st) och stoppar i en påse, åker till miljöstationen och lämnar in den så skulle jag vilja se hur rapsodlaren tar hand om sitt utspridda överskott.
/Michailov
-
Tillverkaren av apistan rekommenderar 6-8 veckor. Då betyder väl kursledarens personliga åsikter inte så mycket.
Apistananvändandet är snurrigt. Jag vill veta vad som gäller efter nyår, men det är väl ingen som har svar på det ännu. Fast jag känner mig inte så orolig. Har svårt att tänka mig att det helt plötsligt skulle komma ett förbud mot att bespruta rapsen och apistanet är ju en spott i havet i jämförelse.
-
Jag utgick från att du hade gått kursen eftersom du använder apistan.
Kurser för användning av apistan ges inte längre eftrsom reglerna är under ombearbetning. Det finns dock kurser för sprutförare inom jordbruket som ger tillåtelse att använda bekämpningsmedel i samma klass.
Håller med om att det är en hel del oklarheter om användandet av apistan för tillfället. Vi är många som väntar på besked om hur det kommer att bli i fortsättningen. En av de vägar som diskuterats är att det i fortsättningen bara skall skrivas ut av vetrinär, men jag vet inte hur det skall gå till ännu.
Apistan är än så länge verksamt mot varroa. Erfarenheterna från andra länder pekar på att varroan kan utveckla resistenta stammar efter ett tag. Om detta skett genom kontinuerligt bruk eller felaktigt bruk av medlet är i det här fallet oväsentligt. Det viktiga är att medlet blir mer eller mindre verkningslöst och vi har då inte något att ta till om andra metoder inte längre fungerar. Enbart detta borde leda till en restriktivitet i användningen. För de flesta av oss borde det finnas tid och kraft att kunna använda lindrigare metoder. Det finns inte heller något som tyder på att varroakvalstren skulle kunna utveckla resistenta stammar när det gäller de organiska syrorna, vilket talar för deras fördel.
Att vi skall kunna utrota varroan med kemikalier är otänkbart. Människorna har hittills inte lyckats med detta när det gäller några skadegörare. Det vi får inrikta oss på är att leva med kvalstret och hitta skötselmetoder som minimerar skadeverkningarna och som är hållbara på sikt.
mvh
Rune
-
Vem ska då tillåtas använda gifter som ger resistens? Några storbiodlare? Rapsodlare? Det är ju egentligen skit samma vem som tillåts använda gifter som ger resistens. Gifterna ger ju inte mindre resistens om det är någon behörig som använder dem. Om det ska tillåtas för några så kan det ju lika gärna tillåtas för alla.
-
Man måste ha behörighet på grund av att man måste vara nogrann vid hanteringen och doseringen av kemiska medel.en kurs i användandet är ju en liten bit på väg . Vid köp av jordbrukskemi Kl 1 o 2 är det ett krav att ha behörigheten , men varför inte till biodling ? jag tycker och tror att behörigheten är bra för oss biodlare för att minska ev blivande resistens problem
-
Hej.
Det är skönt att inte ha med apistan att göra. I synnerhet när det dyker upp så många problem som redovisas här på forumet. Behörighet,resistens m.m. Inte minst att det kanske inte går att få tag på i framtiden.
// Jano
Jag ser att rubriken stämmer lite dådligt med den vändning diskussionen har tagit.
Hadegott
-
De har nu fått ca 13-14 kg socker (räknat som torrsocker) per samhälle. Uppskattar att de hade mellan 2-5 kg utspridd honung kvar nere i yngelrummet då jag skattade. OM de inte drar ned mer borde de sitta på 15-19 kg foder. Får bara hoppas att det räcker och så får jag använda min nya lärdom till nästa säsong.
Michailov, det räcker gott och väl med 13-14 kg vinterfoder till nästa vår i Göteborgsregionen. Jag har haft starka samhällen som har slutat äta vinterfoder efter 9 kg neddragit och som har överleft vintern. Det man får vara noga med när de har tagit ner så lite som jag råka ut för är att man behöver kompletera med mer mat tidigt på våren i slutet av mars.
I ditt fall tror jag knapp att man ens behöver göra det.
Lycka till med det de har ätit upp.
//Roger