Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: MonicaA skrivet 21 sep-09 kl 11:20
-
Går kemikalierna från det tryckimpregnerade träet ner i jorden?
-
Ett visst läckage blir det säkert.
Men idag används "snällare" impregneringsmedel än tidigare, ibland undrar jag om det inte rentav tangerar gränsen för falsk marknadsföring.
-
Ja tex Ek & Lärk är relativt motståndskraftig från början och hjäler du till med att bränna av/kola den del som ligger i/mot mark så håller det minst lika bra som modern snäll impregnering. Kanske lite mer jobb, men säkert billigare och definitivt miljövänligt. :)
-
Ja tex Ek & Lärk är relativt motståndskraftig från början och hjäler du till med att bränna av/kola den del som ligger i/mot mark så håller det minst lika bra som modern snäll impregnering. Kanske lite mer jobb, men säkert billigare och definitivt miljövänligt. :)
Är det så man gör med ekfat som vin lagras i?
-
Är det så man gör med ekfat som vin lagras i?
Nä vintunnor behöver inte skyddas. Ek är både väldigt tåligt mot vatten och i vin dör de flesta mikroorganismer kvikt (tom jästsvamparna som gör det till vin) så det är i princip steriliserat.
I marken har man dock massor med glada mikrober som inte vet något mumsigare än blött trä. Kol är det dock inget som gillar.
-
Ja tex Ek & Lärk är relativt motståndskraftig från början och hjäler du till med att bränna av/kola den del som ligger i/mot mark så håller det minst lika bra som modern snäll impregnering. Kanske lite mer jobb, men säkert billigare och definitivt miljövänligt. :)
skulle du kunna berätta exakt hur det går till?
-
Ganska enkelt egentligen. Förr gjorde man helt enkelt upp en brasa och svedde änden som skulle ner i marken. Ska man vara lite modern kan man ju använda någon gasollåge värmare/brännare.
-
Ganska enkelt egentligen. Förr gjorde man helt enkelt upp en brasa och svedde änden som skulle ner i marken. Ska man vara lite modern kan man ju använda någon gasollåge värmare/brännare.
Tack!!! Det är så kul på detta forum att få tillgång till gammal bra visdom som blivit bortglömt.
-
Tack!!! Det är så kul på detta forum att få tillgång till gammal bra visdom som blivit bortglömt.
Ja, det är ju svårt att tjäna pengar på eller ta patent på tekniker som folk enkelt kan göra själv hemma. :)
I princip alla gamla gärdsgårdar är gjorda på detta sätt, med gran kolade i delen som är nerslagen i marken.
-
kom ihåg att tryckimpregnering bara går att göra på dåligt snabbvuxet och sugande virke.
Det var först när sågarna slutade såga kärnfura och istället ville ha snabbvuxen kvistfri gran som problem uppstod och man blev tvungen att uppfinna tryckimpregnering.
Väljer du kärnfuru så har du bättre impregnering än tryckimpregnerat. Kärnfuru är dessutom så hårt och bra att det inte GÅR att impregnera. Ville man ha extra bra impregnering förr så barkade man en fura på rot och lät den stå och självdö under något år. Den utsöndrade då massor av kåda i veden för att skydda sig och blev sedan superimpregnerad redan vid fällning. Sk. törved.
/ida Wedin
http://www.byggnadsvardstorget.se
-
Hej!
Ovanstående metod kallas "skatning", men är idag förbjuden enligt lag.
Enligt min avlidna mor sades det att "för dj...ligt länge sen" började man "skata" ett antal furor den dag ett gossebarn föddes- dessa skulle bli de nedersta stockarna på sonens blivande hus.
Orsaken till att kärnfuran inte tar åt sig impregneringsvätskan speciellt bra är att kärnveden har som enda uppgift att vara bärande, och har av trädet "impregnerats" med kåda( olika hartser). har inget med hårdhet att göra.
Kom ihåg att det inte är gran utan bara futa som impregneras, både av naturen och impregneringsverken.
mvh
-
Av vilken anledning har man förbjudit skatning?
-
Hej!
Som alltid-pengar!!
Troligen för att det ömöjliggjorde hyggesbruk- jag vet inte men ska kolla......
-
"skata" ett antal furor den dag ett gossebarn föddes- dessa skulle bli de nedersta stockarna på sonens blivande hus.
quote]
Det låter så trevligt. Man planerade sunt i förväg och inte bara för dagen som de flesta gör nu förtiden. Köp och släng är det värsta jag vet. Sophögar växer och plastskräp ser man i varenda buske nuförtiden.
-
Hej!
Ovanstående metod kallas "skatning", men är idag förbjuden enligt lag.
Katning menar du säkert! I det fallet barkade man furan i 8-10cm lodräta remsor från rot och ca 2m upp på stammen två år i förväg. Trädets naturliga terpentinutsöndring fungerar som rötskydd i den mättade veden. Av virket tillverkades främst fönsterbågar och andra väder-utsatta detaljer.
P.S Wiskey-tunnor kolas invändigt (därav den rökoga tonen) ;D......nejmen säkert! det är så!
-
Hej!
Ja katning ska det vara- sorry!
Men vad gäller whiskeytunnor så är jag inte överens med dej- det är snarare hur mycket torvrök som torkat det grodda kornet u nder malttillverkningen som ger röksmak, har jag fått lära mej!
MVH
-
Men vad gäller whiskeytunnor så är jag inte överens med dej- det är snarare hur mycket torvrök som torkat det grodda kornet u nder malttillverkningen som ger röksmak, har jag fått lära mej!
MVH
Halaj!
Såhär säger wikipedia: Torkningen eller rostningen sker traditionellt med en viss mängd torv dock finns stora regionala skillnader. Torv ger vid eldning en kraftig rökutveckling, rökigheten i whiskyn kommer av fenoler som finns i torvröken och som sedan följer med från malten till den färdiga whiskyn
Men jag har två gamla whiskytunnor som dagvattentunnor, och de är, precis som sub rosa säger, rejält kolade inuti.
//T
-
Går kemikalierna från det tryckimpregnerade träet ner i jorden?
Förr var det så, idag är de ämnen som används så hårt bundna i cellulosan att snudd på inget löses ut.
För några år sedan var jag hänvisad till lärk eller värmebehandlat virke, idag säger Naturvårdsverket att impregnerat är helt OK enligt ovan.
Lyckad lobbying eller sanning, vad vet jag??
-
Men fortfarande gäller att tryckimpregnerat med tiden blir miljöfarligt avfall som man inte ska elda upp hemma? Eller?
-
Jepp, eldning är en åtgärd som inte skall företas om man är det minsta rädd om sig själv, eller miljön för den delen.
2500:- m3 vill tippen här ha för att ta emot skiten!
-
Om man nu kan hålla reda på om de där 20-30 år gamla murkna trästolparna/brädorna var impregnerade. Om man ens vet det.
-
Om man nu kan hålla reda på om de där 20-30 år gamla murkna trästolparna/brädorna var impregnerade. Om man ens vet det.
Det man inte vet mår man inte illa av sägs det, stämmer inte i det fallet.
Å andra sidan kan man vara rätt säker på att de är impregnarade om de varit i kontakt med jord i 20 - 30 år och det fortfarande finns struktur kvar.
Annars hade det inte varit mycket kvar överhuvudtaget av dem.
Täljer man en flisa och tänder eld på den så kan man inte ta miste på om den är impregnerad eller inte, speciellt inte om det är äldre virke. Men då måste man lukta på röken vilket inte är så hälsosamt, å andra sidan får man i sig så mycket annat skit hela dagarna så lite extra krydda gör väl varken till eller från i det stora hela.
Eller förresten, många bäckar små heter det ju..hmmm.
-
Eller förresten, många bäckar små heter det ju..hmmm.
Det har du alldeles rätt i och det är därför jag ville veta detta med impregnering för jag har alltid varit skeptisk till det. När jag frågade min svärfar så sade han att det var alldeles ofarligt utan att blinka ens.
Först kan jag tänka mig hur det kan se ut på en fabrik där de håller på med tryckimpregnering och om de tar hand om allt spill eller tar naturen skada runt omkring. Sedan kan jag tänka mig läckaget från träet särskilt i jorden till de som odlar ekologiskt. Till sist som ni nämnde så går det ju inte att elda utan att det blir giftigt.
Nu för tiden finns det gift över allt och försöker vi inte minska det på vissa områden där vi har möjlighet så kommer våra kroppar att bli helt överbelastade till slut. Kroppen behöver energi för att ta hand om gifterna, men samtidigt så behöver vi ju energi för att fungera i vardagen och vi har bara en viss energimängd per dag och trötta sega människor kan ju inte arbeta särskilt bra. Är man väldigt trött och tvingas arbeta ändå så kan det bli som en ond cirkel för det går inte att återhämta sig och så kommer det finnas fullt med irriterade och griniga människor överallt( vänta, det finns ju redan ;))för det blir man ju när man är trött.
-
Hej!
På ett impregneringsverk är det gjort så att det nyimpregnerade( som är helt genomdränkt- så att det droppar) ska lagras ett dygn på en yta som är tät och det som hamnar där rinner in i impregneringssystemet igen. Personalen bär skyddskläder så att inte de ska få impregneringsvätska på huden.... I teorin funkar det iallafall!
Självklart är impregnering giftigt- det är "dödskallemärke" på emballagen osv
Tanken är dock inte att det ska utlakas till jorden men var man ska hitta detta väldokumenterar vete fan.
De gamla stolparna/virket som ska kasseras får inte eldas i annan anläggning än sådan som har avancerad rökgasrening, tex sopförbränningsanläggning.
Dock torde tryckimpregnering vara bättre än den gamla tekniken att behandla med använd motorolja ("sletolja").
Vill man vara mer miljövänlig använder man stolpar av kärnek, Västra Götalands Länsstyrelse satte så sent som i förfjol upp ett staket runt ett "Natura2000-område". Där användes INTE tryckimpregnerat virke utan kärnekstolpar i dim 3*3 tum, dessutom INTE taggtråd utan slät tråd och elstängsel, troligen vill dom följa de rekomendationer som Djurskyddsmyndigheten kom med innan den tyvärr lades ner, där man rekomenderar att inte använda taggtråd.
Viss forskning jag läste för några år sedan rekomenderade småbarnsföräldrar att inte låta småbarn leka/gåbarfota på nyss byggda tryckimpregnerade (altan) golv.
mvh
-
Hej!
På ett impregneringsverk är det gjort så att det nyimpregnerade( som är helt genomdränkt- så att det droppar) ska lagras ett dygn på en yta som är tät och det som hamnar där rinner in i impregneringssystemet igen. Personalen bär skyddskläder så att inte de ska få impregneringsvätska på huden.... I teorin funkar det iallafall!
Självklart är impregnering giftigt- det är "dödskallemärke" på emballagen osv
Tanken är dock inte att det ska utlakas till jorden men var man ska hitta detta väldokumenterar vete fan.
De gamla stolparna/virket som ska kasseras får inte eldas i annan anläggning än sådan som har avancerad rökgasrening, tex sopförbränningsanläggning.
Dock torde tryckimpregnering vara bättre än den gamla tekniken att behandla med använd motorolja ("sletolja").
Vill man vara mer miljövänlig använder man stolpar av kärnek, Västra Götalands Länsstyrelse satte så sent som i förfjol upp ett staket runt ett "Natura2000-område". Där användes INTE tryckimpregnerat virke utan kärnekstolpar i dim 3*3 tum, dessutom INTE taggtråd utan slät tråd och elstängsel, troligen vill dom följa de rekomendationer som Djurskyddsmyndigheten kom med innan den tyvärr lades ner, där man rekomenderar att inte använda taggtråd.
Viss forskning jag läste för några år sedan rekomenderade småbarnsföräldrar att inte låta småbarn leka/gåbarfota på nyss byggda tryckimpregnerade (altan) golv.
mvh
Tack för informationen, men det med altan är tyvärr för sent. Mina barn har gått barfota på den hela 2 sommrar nu.
-
Det man inte vet mår man inte illa av sägs det, stämmer inte i det fallet.
Det var ungefär det som var min poäng. Att det i längden troligen är enklast och bäst att låta bli tryckimpregnerat virke. Impregnering med varm tjära och linolja lär dock vara bra. Helst då doppa ner i riktigt varm tjära och linolja. (Alltför varmt kan det självantända. Så se upp.)
-
Tjära ja, det är väl det giftigaste man kan bruka i impregneringssyfte. Men bra är det..
-
Tjära ja, det är väl det giftigaste man kan bruka i impregneringssyfte. Men bra är det..
Gift och gift. Det är ämnen som är extraherade från trä. Då är det väl giftigt att bygga med trä överhuvudtaget?
-
Gift och gift. Det är ämnen som är extraherade från trä. Då är det väl giftigt att bygga med trä överhuvudtaget?
Jag läste att det finns olika sorters tjära och det du menar är trätjära och då verkar ju det vara naturvänligt, fast jag läste inte så mycket att jag vet exakt vad det är.
-
Det finns trätjära och stenkolstjära .
Det är ur stenkolstjäran man framställer kreosotet som användes till inpregnering av slipers och telefonstolpar .
trätjäran innehåller mångagånger Mindre skadliga fenoler än stenkolstjäran vilka är starkt canserframkallande .
Det är därför det i dag inte får säljas eller skänkas av dessa stolpar .
De gamla grönfärgade telefonstolparna var inpregnerade med en arsenikförening som har varit borttagen sedan flera år .
Och än en gång har virket varit av hög kvalitet från början har det inte inpregnerats , det görs bara med det sämsta.
-
Visst är trä giftigt om man ser det så, tjäran som framställs ur träet är dock så koncentrerad att det endast är det giftiga kvar.
Miljövänligt och tjära är ord som inte kan användas i samma mening och ändå gjorde jag det precis..
-
Visst är trä giftigt om man ser det så, tjäran som framställs ur träet är dock så koncentrerad att det endast är det giftiga kvar.
Miljövänligt och tjära är ord som inte kan användas i samma mening och ändå gjorde jag det precis..
Jag förstår inte alls. Är trä giftigt?
-
Hej!
Ja på sätt o vis!
Kärnved hos bla Ek o Tall innehåller ämnen som är giftiga
mvh
-
Jag menar förstås trätjära. Sen finns det olika tillverkningsmetoder på trätjära. Dalbränd och en eller flera industriella metoder (autoklavering? pyrolys?). Månne det är skillnad i "giftighet"? Extraktion är mer eller mindre av denaturering, beroende på hur den görs.
Ingen har föreslagit att man ska dricka trätjära. Det lär dessutom rimligen vara biologiskt väl nedbrytbara "gifter" eftersom trä förmultnar. Förvisso kan ek och tall lämna spår i marken som finns där länge och hämmar växtlighet. Det hör till deras natur. Jag har svårt att se detta som en förorening. Det är mer en balansfråga i naturen. Om det kommer lite tjärrester i marken när t ex behandlade stolpar bryts ner så skulle jag preliminärt vilja räkna in det i samma kategori.
Jag undrar om inte detta med den mycket giftiga tjäran ar av samma diskutabla halt som de oerhört farliga rökgaserna från vedeldning; larm som vid närmare skärskådande visar sig bygga på att likartade men olika ämnen har räknats som likvärdiga ur giftsynpunkt m.m. Men kom gärna med faktaunderbyggnad, referenser...
-
Visst förmultnar trä, trä dränkt i tjära däremot förblir fräscht under århundraden, det hittade en bit för ett tag sedan som var ordentligt tjärad och helt oförstörd trots sin ålder.
Varför förmultnar inte tjärat trä när otjärat trä av samma sort åtegår till moder natur på något årtionde utan att lämna något spår efter sig. Giftigheten i tjäran gör att inga nedbrytare på några villkorsvis kan överleva om de tar sig en tugga, tadaaa.
Rökgaser däremot kan vara rena hälsokuren, om den kommer från brasor med björkved.
-
Hej
Mitt svar var riktat främst till föregående inlägg!
I övrigt håller jag med dej, trä är miljövänligt! I huvudsak är träbaserade produkter detsamma.
mvh
-
Visst förmultnar trä, trä dränkt i tjära däremot förblir fräscht under århundraden, det hittade en bit för ett tag sedan som var ordentligt tjärad och helt oförstörd trots sin ålder.
Varför förmultnar inte tjärat trä när otjärat trä av samma sort åtegår till moder natur på något årtionde utan att lämna något spår efter sig. Giftigheten i tjäran gör att inga nedbrytare på några villkorsvis kan överleva om de tar sig en tugga, tadaaa.
Trä som är torrt (under ca 15-20% fukthalt) förmultnar inte. Så hur mycket av tjärans funktion bygger på giftighet och hur mycket bygger på att det helt enkelt håller vattnet borta från träcellerna? Min gissning är att det främst handlar om det senare.
-
Hej!
Om ditt resonemang vore helt rätt borde en torr (18-20%) träbit i en plastpåse vara räddad för evigheter!
Men jag tror inte den skulle vara så långlivad- trätjära har dödande effekt på mikroorganismer, bakterier och svampar mm.
Det är nog en kombination av dess egenskaper som ger effekten.
mvh
PS jag har aldrig haft båt- men hur funkar det när man tjärar en eka? blir virket inte vått? Jag trodde att en eka blev tät av det faktum att virket blev blött och svällde?? DS
-
Tjäran ska ju helst tränga in för att göra nytta. Då fyller den väl ut porer, så att vattnet inte har så mycket plats kvar. Det är inte som en plastpåse.
Om man inte tjärar ekan utan bara slänger den i vattnet så blir den inte så tät efter ett tag. Så verkan kommer nog av en kombination av att underhålla träet, fylla ut porer och hämma mikroorganismer, gissar jag.
-
Här är en berättelse från en kompis.
Vedkamin eldas (utomhus eller i brandsäkert utrymme förmodar jag) med 30-literskärl ovanpå (gammalt mjölkmått). I kärlet står granstörar (blivande stängselstolpar) som sticker ner 6-7 dm. Kärlet är för övrigt fyllt med hälften tjära och hälften rå linolja. I kärlet finns dessutom en termometer som tål högre temperatur. (Går tydligen att köpa på Clas Ohlsson.) Man eldar på rätt skapligt upp till ca 120 grader i tjära-linolja-blandningen. Då börjar vattnet koka ur störarna så det skummar. Därför ska man ta det lugnare med eldningen då ett tag tills det lugnar sig, d v s då vattnet kokat bort. (Minns inte hur länge detta kunde ta. En halvtimme tror jag. Man märker väl.) När vattnet går ut går linolja+tjära in efterhand. Man eldat sen på upp till ca 160 grader i vätskan. Därefter slutar man elda och låter det stå och dra in på eftervärme i jag tror ett halvt till ett dygn. Enligt uppgift ser man om man sågar itu en stör att kärnan är helt genomträngd med tjära+linolja (det har en mörk ton).
Stolparna har hittills bara stått i marken i 13 år. Hittills syns ingen påverkan på dem.
PS. Man bör dock inte gå högre i temperatur. Vid ca 270 grader finns risk för antändning då tjära-linolja-blandningen börjar förgasas. Det är bra att ha lite marginal. Och jag skulle nog helst använda något annat än en vedkamin att värma med. Kaminer kan bli så heta.
-
Hej!
Om ditt resonemang vore helt rätt borde en torr (18-20%) träbit i en plastpåse vara räddad för evigheter!
Beror på. Är plastpåsen helt diffusionstät? Hur mycket fukt fanns det i luften du stängde in i påsen tillsammans med träbiten? Vid vilken temp förvarar du påsen?
I vilket fall, om jämnviktsfuktkvoten alltid håller trät torrt nog så håller det i varje fall 500år. Men i det fallet spelar det heller ingen roll om du har en plastpåse eller ej. Den är irrelevant. Det är fukthalten i trät som spelar roll.
-
Här är en berättelse från en kompis.
Vedkamin eldas (utomhus eller i brandsäkert utrymme förmodar jag) med 30-literskärl ovanpå (gammalt mjölkmått). I kärlet står granstörar (blivande stängselstolpar) som sticker ner 6-7 dm. Kärlet är för övrigt fyllt med hälften tjära och hälften rå linolja. I kärlet finns dessutom en termometer som tål högre temperatur. (Går tydligen att köpa på Clas Ohlsson.) Man eldar på rätt skapligt upp till ca 120 grader i tjära-linolja-blandningen. Då börjar vattnet koka ur störarna så det skummar. Därför ska man ta det lugnare med eldningen då ett tag tills det lugnar sig, d v s då vattnet kokat bort. (Minns inte hur länge detta kunde ta. En halvtimme tror jag. Man märker väl.) När vattnet går ut går linolja+tjära in efterhand. Man eldat sen på upp till ca 160 grader i vätskan. Därefter slutar man elda och låter det stå och dra in på eftervärme i jag tror ett halvt till ett dygn. Enligt uppgift ser man om man sågar itu en stör att kärnan är helt genomträngd med tjära+linolja (det har en mörk ton).
Stolparna har hittills bara stått i marken i 13 år. Hittills syns ingen påverkan på dem.
PS. Man bör dock inte gå högre i temperatur. Vid ca 270 grader finns risk för antändning då tjära-linolja-blandningen börjar förgasas. Det är bra att ha lite marginal. Och jag skulle nog helst använda något annat än en vedkamin att värma med. Kaminer kan bli så heta.
Det låter väldigt avancerat för lilla mig. Kan jag inte bara ha en öppen eld ute och bränna av/kola den delen av trät som ska ner i marken?
-
Det låter väldigt avancerat för lilla mig. Kan jag inte bara ha en öppen eld ute och bränna av/kola den delen av trät som ska ner i marken?
Han nämnde den metoden också. Den har även nämnts här på forumet. Jag vet inte för jag har inte testat. Men det låter ganska rimligt att det skulle funka.
-
Tjäran ska ju helst tränga in för att göra nytta. Då fyller den väl ut porer, så att vattnet inte har så mycket plats kvar. Det är inte som en plastpåse.
Om man inte tjärar ekan utan bara slänger den i vattnet så blir den inte så tät efter ett tag. Så verkan kommer nog av en kombination av att underhålla träet, fylla ut porer och hämma mikroorganismer, gissar jag.
Förtydligande: Jag menar verkan av tjäran. Sen har vattnet en verkan också, för att få båten tät. Men utan tjära blir det inget bra, särskilt inte efter ett tag.
-
PS jag har aldrig haft båt- men hur funkar det när man tjärar en eka? blir virket inte vått? Jag trodde att en eka blev tät av det faktum att virket blev blött och svällde?? DS
Visst blir virket vått, annars skulle båten läcka som ett såll oavsett hur mycket tjära man häver på. Iofs, om du bygger upp ett lager utanpå båten som härdar till ett tätt skikt så förblir ju båten torr.
Har själv en nio meters snipa och en sjumeters segelbåt i trä. Skroven byggs alltid i virke som återfuktar sig, furu och lärk till exempel. Tjära och olja fyller ut en viss del av porerna men har inte den verkan att virket sväller som vattnet har då vattnet har en molekylsammansättning som gör att det når in i porer som olja/tjära inte kommer in i.
Däck och överbyggnader byggs ofta i gran då granen inte återfuktar sig när den väl torkat vilket inte gör överbyggnaden tung och båten instabil. Gran i skrov finns också men då den båten aldrig blir tät av vattnets svällande egenskaper måste ett granskrov förses med ett tätskikt, ofta något plastiskt.
Traditionellt så tjäras båtar mot skeppsmask vilken bara finns i saltvatten men även alger och andra påväxter blir mindre då giftigheten inte är inbjudande för levande organismer.
-
Om man inte tjärar ekan utan bara slänger den i vattnet så blir den inte så tät efter ett tag. Så verkan kommer nog av en kombination av att underhålla träet, fylla ut porer och hämma mikroorganismer, gissar jag.
Den viktigaste anledningen till att behandla båter med olja/tjära är att minska fuktvandringen och framförallt hastigheten på densamma.
Skrovet måste ta åt sig fukt för att hålla tätt, samtidigt får det inte på några villkor torka för snabbt när båten tas upp på hösten utan det optimala är att det behåller så mycket fukt som möjligt under vintern, men inte så mycket att den fryser sönder.
Därför blir ett obehandlat träskrov inte långlivat, blött virke som torkar snabbt spricker obönhörligen, om inte första året så garanterat det andra.
Så i båtens fall är oljan/tjärans viktigaste funktion att i första hand inte släppa ut fukten och i andra att med sin giftighet mota växter och djur i grind.