Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: Barr Stina skrivet 14 sep-09 kl 10:28
-
Hej.
Har mina funderingar på att dra upp små plantor som växer tätt på storm fällorna.
Det är gran plantor.
Runt en fälla växer det alldeles för många plantor som det inte blir något med. Om jag nu går till handling, drar upp, för att sedan plantera på ett kommande hygge. Var skall jag då förvara dessa små plantor? Kan jag luckra upp en bit åker mark, och låta dem växa där ett par år, för att sedan plantera dem på den avverkad skogen?
Är det ett bra alternativ? Är lite sysslolös så tid har jag.
Jag börjar med dessa frågor. Har troligen följdfrågor.
Tackar på förhand. Barr Stina
-
Det gäller nog mycket att göra det vid rätt tid, och att platsen man flyttar till är väl förberedd.
Och att man stör rotsystemet så lite som möjligt.
Minimalt med ogräs på odlingsplatsen är säkert viktigt.
Här nedan ett flyttredskap för lite större plantor, har själv ett sånt.
Har misslyckats en del med dessa plantflyttar, kanske beroende på dålig markberedning.
http://www.silvitec.se/Plantforflyttning.asp
-
Det gäller nog mycket att göra det vid rätt tid, och att platsen man flyttar till är väl förberedd.
Och att man stör rotsystemet så lite som möjligt.
Minimalt med ogräs på odlingsplatsen är säkert viktigt.
Här nedan ett flyttredskap för lite större plantor, har själv ett sånt.
Har misslyckats en del med dessa plantflyttar, kanske beroende på dålig markberedning.
[url]http://www.silvitec.se/Plantforflyttning.asp[/url]
Tack för ditt svarFoppa.
Göra det vid rätt tid? Och när är det?
Platsen väl förberedd? Hur då?
Tacksam för mer svar.
Barr Stina
-
Granplantor tål ganska rejält med stryk :)
Det kan vara gynnsamt för dem att ta upp dem och driva dem lite i växthus med torv/perlite-mix.
I annat fall så kan de sättas i marken direkt som sagts, se bara inte till att du omvandlar lövskog till barrskog, det finns lagar som skyddar t.ex. ädellövskogar.
-
Granplantor tål ganska rejält med stryk :)
Det kan vara gynnsamt för dem att ta upp dem och driva dem lite i växthus med torv/perlite-mix.
I annat fall så kan de sättas i marken direkt som sagts, se bara inte till att du omvandlar lövskog till barrskog, det finns lagar som skyddar t.ex. ädellövskogar.
Tack David för de raderna.
Jag har nu inget växthus, utan tänkte mig då en bit åker mark att låta dem växa på. Kan det då vara gynnsamt att blanda ner lite torv/perlite mix när jag fräser upp en bit för att plantera på?
En god vän sa att, den bästa tiden för att plocka upp och plantera om, var i Oktober/November, då plantorna inte växer så mycket mer. Kan det stämma?
Tänker inte omvandla lövskog till barrskog.
Tackar igen.
Barr Stina
-
Senhösten är bra tid för flytt, när plantorna har invintrat.
Ordentlig markberedningsfläck är bra, så att nya plantan får så lite konkurrens som möjligt från grässvålen.
Dessutom skyddar markberedning mot snytbagge.
Det kan nog tänkas att obehandlade plantor man flyttar själv blir ett lätt byte för snytbaggen.
Finns olika slags kemiska (även ogiftiga) och mekaniska skydd mot snytbagge, mer eller mindre effektiva.
-
Oktober/November låter bra - tror det är då de stora odlarna gör detsamma (och övervintrar dem i pappsäckar i kylrum).
Torv och perlite är en bra beprövad mix för unga granplantor (precis runt rötterna), men det absolut viktigaste är mykhorriza, vilken är svindyr att tillsätta men det är bra nog med krafs från jorden kring granar i skogen (bara strö ut lite).
ps!
fräs ingenting, manuellt gräv bara upp precis så lite som behövs - man ska vara rädd om sin jordstruktur :)
-
Eller se bara till att gräset försvinner, så kommer dom av sig själv. Frön blåser dit, varje gran skapar tiotusentals frön på ett år och får dom bara en chans så gror dom villigt.
-
Eller se bara till att gräset försvinner, så kommer dom av sig själv. Frön blåser dit, varje gran skapar tiotusentals frön på ett år och får dom bara en chans så gror dom villigt.
Se till att gräset försvinner? Är inte fräsning bra då? Att man vänder ner gräset som troligen finns där. De flesta åkrarna runt mig är vall eller hagmark. Få är odlade.
Nästa fråga är, hur långt mellanrumm behöver jag på plantorna om de skall stå där i ca 2 år? Min tanke är att inte röter skall växa samman.
Barr Stina
-
Fräsa duger inte, det ska vara ogräsfritt och struktur ungefär som i ett trädgårdsland, annars tar ogäset över.
Skala bort vallsvålen är nog enklast om man har bråttom.
Beträffande avstånden så får du väl prova dig fram helt enkelt, sätt i raka rader så är det lättare att ogräsrensa.
-
Jag tackar för de svar jag fått. Troligen kan det komma fler frågor. Är lite novis i detta ämne.
Mvh Barr Stina
-
jag kan säga dig att det är ett otyg att hålla efter, även under goda förutsättningar.
Själv jobbar jag ofta hos en kund som är en av sveriges största odlare av barrplantor av olika slag, och hör/ser vilket jobb det är på alla plan.
Just ogräsrensningen är ett heltidsjobb för massor med folk.
-
jag kan säga dig att det är ett otyg att hålla efter, även under goda förutsättningar.
Själv jobbar jag ofta hos en kund som är en av sveriges största odlare av barrplantor av olika slag, och hör/ser vilket jobb det är på alla plan.
Just ogräsrensningen är ett heltidsjobb för massor med folk.
Tack David för svar.
Jo jag vet vad det innebär med ogräs. En och annan rad med grödor har det blivit under årens lopp. Och där har man gått böjd, med jord o lera under både skor och naglar. Men det har de varit värt.
Nu är det inte aktuellt med flera hektar, utan en liten plätt. Vill bara ha lite för nöjes skull.
Om man nu skall plantera om skog så kan man göra en del själv om man har tid. Kan man spara in ett par hundra plantor så tycker jag att det kan vara kul och se om man lyckas.
Vad jag har förstått så finns det en hel del olika sorters gran plantor. Och vad det är som växer på fällan här, vet jag ej. Men dessa träd som stod där en gång i tiden, har varit god växt kraft i, och jorden varit bra, så jag hoppas att de små plantorna är bra avkommor.
Den tänkta avverkningen är på en liknade mark och ungefär samma jord, så jag hoppas att det kan fungera.
Eller är det något där som jag skall tänka på?
Tackar igen för svaren.
Barr Stina
-
Vanlig gran (picea abies) finns det väl bara en sorts plantor av?
Om vi nu inte snackar om olika storlekar, paperpot osv.
-
Vanliga granen finns med olika härdighet, anpassad för olika delar av landet. I Skåne fanns ju inte någon gran från början, så då planterade man in gran från andra delar av landet. Denna växte för bra i det milda klimatet, och blev frodvuxen och sjuklig. Sedan började man importera plantor från Tyskland, och det fungerade bättre. Sedan är det väll som med alla träd att man bör välja frömaterial från föräldraplantor som är friska och välväxta. Jag antar att de granplantor man köper hos grossisten har avlats en hel del för att bli så bra som möjligt
-
Javisst ja, proveniensen tänkte jag inte på.
Men den är väl nästan eller helt omöjlig att ta reda på när det gäller frösådda plantor, utan genetisk analys eller nåt sånt.
Det bör synas på gamla skogen om den är planterad, dvs jämnårig och huvudsakliget ett trädslag.
Granar brukar arta sig fint bara dom står tätt i ungdomen, tallar däremot är mer beroende av gott plantmaterial för att det ska bli bra kvalitet på virket.
Räkna bara inte med nån vidare timpeng, köpeplantor växer betydligt fortare.
-
Ja, att dra upp granplantor själv från skogen är nog en av de sämre investeringarna man kan göra, jämfört med att köpa färdiga. Sedan är det naturligtvis bra för den genetiska mångfalden att använda egna plantor i stället för tusenbröderna från grossisten. Och odlarglädjen skall man inte underskatta, att plantera egna träd och följa genom åren kan få vem som helst att må bra.
-
Ja, att dra upp granplantor själv från skogen är nog en av de sämre investeringarna man kan göra, jämfört med att köpa färdiga. Sedan är det naturligtvis bra för den genetiska mångfalden att använda egna plantor i stället för tusenbröderna från grossisten. Och odlarglädjen skall man inte underskatta, att plantera egna träd och följa genom åren kan få vem som helst att må bra.
Den genetiska diversiteten hos plantor är avsevärt mycket varierat än vad folk tror.
-
Vanlig gran (picea abies) finns det väl bara en sorts plantor av?
Om vi nu inte snackar om olika storlekar, paperpot osv.
När jag skrev förut så tänkte jag på Kungsgran och Serbisk gran. Men det är kanske inte vanligt på ett hygge?
Barr Stina
-
Ja, att dra upp granplantor själv från skogen är nog en av de sämre investeringarna man kan göra, jämfört med att köpa färdiga. Sedan är det naturligtvis bra för den genetiska mångfalden att använda egna plantor i stället för tusenbröderna från grossisten. Och odlarglädjen skall man inte underskatta, att plantera egna träd och följa genom åren kan få vem som helst att må bra.
Det var inte den stora investeringen jag var ute efter. Utan som du skrev, odlarglädje. Men vad jag inte riktigt förstår är dina rader. Sedan är det naturligtvis bra för den genetiska mångfalden att använda egna plantor i stället för tusenbröderna från grossisten. Varför?
Tacksam för svar.
Barr Stina
-
Därför att plantorna man köper i tusenpack kommer från frön från samma moderträd, de är alltså syskon. Dessutom noggrant utvalda föräldraträd med rätt egenskaper. Tar du plantor i skogen så är dom väll också släkt ofta, men nog är det lite större genetisk mångfald. Inbillar jag mig, men det kanske inte är så om man går efter vad Pong skriver?
Kungsgran har jag nog aldrig sett, men serbgran stöter man på förvildad ibland här där jag bor. Den verkar kunna sprida sig som ett ogräs, det är nog säkrast att vara försiktig med att plantera för mycket av dom. Men det skall finnas någon enstaka skogsplantering med serbgran, förmodligen något experiment. Men de allra flesta skogsplanteringar är vanlig gran, det är en mycket konservativ bransch där få vågar satsa på annat än det beprövade
-
Tack för ditt svar Huggorm. Tror jag förstår lite mer nu.
Lite synd kanske, att få vågar prova nya vägar inom plantering av lite mer "udda" barr träd.
Barr Stina
-
För att inte tala om bristen på lövträdsplanteringar. Men när det gäller barrträd tror jag det finns en del contorta planterad framför allt i norrland
-
Fröställning av tall leder också till genetisk utarmning, men det är ju helt medvetet.
-
Ja, det är samma med alla skogsplantor, dom är genetiskt mycket lika. Men vad händer den dagen en farsot likt almsjukan eller askskottsjukan drabbar gran och tall? Chansen att en del träd skall vara motståndskraftiga är ju minimal eftersom dom är genetiskt så lika. Antingen klarar sig alla, eller så klarar sig ingen. Samma sak med alla parklindar som finns planterade i varenda stad och samhälle söder om Dalälven. Det är ju ett träd som mer eller mindre härstammar från laboratorier, dom är ännu mera lika varandra. Kommer det en sjukdom på dom så lär sveriges städer bli ännu gråare än Malmö blev efter att dom fick ta ner tiotusentals döende almar. Mångfald i naturen är det enda som är hållbart inför framtiden.
-
Oj vad ni skriver mycket nu. Härlig läsning för mig som inte kan så mycket.
Men om jag nu skall dra upp en och annan planta, så kanske det är bra att plocka på olika vind fällor (mina egna fällor) för att inte få "syskon" på samma plantering.
Barr Stina