Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: skogskälla skrivet 14 sep-09 kl 09:01
-
Ja, som rubriken säger, brukar man kunna göra det?
Jag tycker det är ett jäkla jobb att klippa med trimmern där inte gräsklipparn tar sig fram - eller det är för mycket sten och sly. Och har då funderat på en "enkel lösning" - låt nån annan göra jobbet :D
Det är då i så fall till nästa år,( eller om min man får som han vill ytterligare en sommar bort - vi får se ;))
Vad krävs för att det ska fungera (har absolut ingen erfarenhet)?
En hage med fårstängsel det förstår jag och tillgång till vatten. Men sen då?
Ska dom ha ett hus? Räcker det med ett vindskydd, dvs 3 väggar och ett tak? Klarar dom sig utan nåt om det finns träd och buskar ?
Ska dom utfodras eller klarar dom sig med gräset?
Många frågor och jag är ute i god tid (för en gång skull)
Tacksam för svar
-
Ska dom ha ett hus? Räcker det med ett vindskydd, dvs 3 väggar och ett tak? Klarar dom sig utan nåt om det finns träd och buskar ?
När vi hade djur inspektör hemma, så sa hon att det räckte med ett vindskydd, bestånde av 3 väggar, o detta skulle finnas om jag inte minns fel, från oct-nov o fram till vårkanten.
-
När vi hade djur inspektör hemma, så sa hon att det räckte med ett vindskydd, bestånde av 3 väggar, o detta skulle finnas om jag inte minns fel, från oct-nov o fram till vårkanten.
3 väggar o tak välstrött o dragfritt.
-
3 väggar o tak välstrött o dragfritt.
självklart, glömde bara att skriva tak, minnet är inte som förr! ;)
-
Jag hyr ut mina får till ett sommarbete i grannbyn mot att de ger mig gårdsstödet och betesbidraget för 4 ha mark. Det är en allmänning som ägs av en villaförening. Jag kör dit djuren på våren och hämtar hem dem på hösten. Området är väl stängslat, skyltar om att hundar är förbjudna innanför och mitt tel nr om något skulle ha hänt i hagen. De som bor intill sörjer för nytt friskt vatten 3 ggr/v och allmän tillsyn. 15 villor har stenkoll på djuren. Detta fungerar bra, men hade också inte kunnat fungera och då hade jag inte hyrt ut djuren. Hänger på att den som hyr djuren förstår och tar ansvaret för djuren. Hade jag behövt ha hela tillsynsansvaret på distans
(15 km) hade jag skippat affären.
-
en liten fråga till dig ulfg eller andra sm förstår sig på eu lagen:
Kan jag få bidragen om mina får betar på annans mark? det är så att min granne ha rätt så mkt mark(bete) som inte utnyttjas, o undrar hur man kan få till en deal, som är lockande för honom o gagnar mig samtidigt!
Slöfocken
-
Detta låter spännande
Ska ta och försöka kolla runt i omgivningarna om det finns nån fårägare härikring som hyr ut.
Att slå ihop ett vindskydd är ju inte så avancerat och endel stolp finnns redan på plats.
Men en fråga till bara ;D
Kan man sätta fårstängslet mot en kohage, dvs nästan stolp mot stolp? (Närmaste grannar under sommarhalvåret brukar vara en liten grupp kvigor med tjur)
Det är endel av den outnyttjade marken nämligen
-
en liten fråga till dig ulfg eller andra sm förstår sig på eu lagen:
Kan jag få bidragen om mina får betar på annans mark? Slöfocken
Jo men då måste du söka bidragen, och söka för en 5 års period.
Har grannen redan sökt bidrag... så måste du få överta hansstöd/ period. Med de villkor som då redan finns.
-
Varför inte slå ihop kohagen och det planerade fårbetet? Kor och får går väl oftast bra ihop och sambetar fint. Annars går det naturligtvis att ha dem intill varandra. En extra tråd till fåren bara (3 st, typ 30-60-90).
Till övriga:det kan vara svårt att hyra ut sina betande får till bönder med outnyttjad mark och få ersättning för det. Eller omöjligt rättare sagt...Lättare isåfall att få lov att arrendera marken och betala arrende motsvarande stöden man då erhåller. De får jag hyr ut för bete är till en villaförening som vill hålla en allmänning öppen. Då blir det annorlunda. Kom ihåg den nya regeln om 4 ha mark för att få stöd efter årsskiftet.
-
jag tror att det är en framtidsnisch. många sommarboende kan nog tänka sig en liten pitoresk flock som går och betar. har redan fått förfrågningar men är inte i det läget att jag kan hyra ut.
-
Jovisst, det kan vara en intressant nisch. Om man ser till att få rätt betalt för det hela. För det är också mycket jobb med att köra runt får och sen att ha adekvat tillsyn på dem med ett visst avstånd till dem. De man hyr ut till måste kunna fixa vatten, t. ex. Annars blir milersättningen och arbetstiden omöjlig. Hundar är ett stort problem i områden intill bebyggelse också. Gutar kan kanske hantera enstaka lösa hundar. Horn altså en fördel. Men skit kan man åka på på egen mark också hur nära man än har till djuren och hundar finns det gott om ute i ödebygd med.
-
Som skogskälla skriver så är det väl bara aktuellt med att ha fåren över sommaren, då behövs inget vindskydd (byggt sådant) träd och buskar som skydd är givetvis bra att ha ändå. Vi har i några fall hyrt ut får över sommaren och vad som är viktigt då är att det är ett ordentligt stängsel. Om djurhyraren skulle slarva med tex strömmen i eltråden eller liknande så att djuren lär sig gå ut är det ett elände. De tackorna får i princip skickas till slakt sen för det är svårt att vänja dem av med att smita om de väl lärt sig det en gång. Ett ordentligt fårnät rekomenderas om det inte är för stora marker just pga av detta. Sen som ulfg skriver så måste man veta att den som hyr djuren kan sköta dem och ha en daglig tillsyn då det ofta är för långt bort för djurägaren att åka. När det gäller att söka stöd så måste man veta att man inte kan söka på all sorts mark, kolla med länsstyrelsen. I våra fall har marken inte dugit till EU-stöd men som bete och då har djurhyraren fått betala för att få ha djuren + kostnad för transporten.
-
Så här sa Jordbruksverket på en kurs jag var på:
Om fårägaren sökt EU stöd för sin egen mark, och sedan vill ha sina får på annan icke EU ansökt mark
måste den marken också hålla kraven i tvärvilkoren.
t.ex om jag har sökt EU stöd för Ekologisk djurhållning så måste "marken jag lånar ut djuren till" också vara Ekologisk........
liksom ha rätt antal träd i hagen... m.m
-
Rosa det stämmer endast när det gäller det ekologiska stödet. I övrigt får man ha djuren vart man vill så länge det uppfyller kraven i djurskyddslagstiftningen, och att man har anmält platsen som en produktionsplats. Sen kan man ha dem i skogen om man vill och det får man inga EU-stöd för, inte heller uppfyller det några tvärvillkor.
-
Som jag förstod det så gäller det inte bara Ekologiska stöd.
Har man anmält betesmark själv och sen betar grannens/någon annans oanmälda mark,
så kommer den marken att räknas som betesmark vid kontroll och skall då hålla kraven för betesmark enligt tvärvilkoren.
Då ligger man pyrt till om djuren går i en skog...
Jag har ett exempel:
Min granne anmälde 1 ha betesmark och så kom hon på att fåren skulle beta en skogsbacke med sly bakom huset ½ ha på höstkanten.
Så fick hon kontroll.
Eftersom djuren gick i skogsbacken räknades den in i hennes betesmarkareal,
skogsbacken höll naturligtvis inte kraven utan blev inte godkänd mark.
Eftersom hon då anmält 1 ha och så tillkom 50% areal "då inte godkänd", så hon fick 50% avdrag på alla tvärvilkorsbidragen...
Skogsbacksbetningen kostade henne 25 000:- i avdrag.........
-
Hur går det då för mig ,jag har 20 tackor lösa på 8 ha vall plus 84 ha div skog .Jag har aldrig sett dem speciellt långt bort från vallen .Men om de vill kan de gå hem ca 15km.
Då skulle jag alltså förlora hela mitt totala stöd.Det låter som ett stort skämt.
Lars
-
Rosa det stämmer endast när det gäller det ekologiska stödet. I övrigt får man ha djuren vart man vill så länge det uppfyller kraven i djurskyddslagstiftningen, och att man har anmält platsen som en produktionsplats. Sen kan man ha dem i skogen om man vill och det får man inga EU-stöd för, inte heller uppfyller det några tvärvillkor.
Detta låter ju rimligt om man tänker efter.
Lars
-
Som jag förstod det så gäller det inte bara Ekologiska stöd.
Har man anmält betesmark själv och sen betar grannens/någon annans oanmälda mark,
så kommer den marken att räknas som betesmark vid kontroll och skall då hålla kraven för betesmark enligt tvärvilkoren.
Då ligger man pyrt till om djuren går i en skog...
Jag har ett exempel:
Min granne anmälde 1 ha betesmark och så kom hon på att fåren skulle beta en skogsbacke med sly bakom huset ½ ha på höstkanten.
Så fick hon kontroll.
Eftersom djuren gick i skogsbacken räknades den in i hennes betesmarkareal,
skogsbacken höll naturligtvis inte kraven utan blev inte godkänd mark.
Eftersom hon då anmält 1 ha och så tillkom 50% areal "då inte godkänd", så hon fick 50% avdrag på alla tvärvilkorsbidragen...
Skogsbacksbetningen kostade henne 25 000:- i avdrag.........
50000 kr i bidrag för 1 ha och antagligen en jävla massa djur.
Det låter ju helt uppåt väggarna.
Tidigare har det pratats om att man måste hängna in sin björkdunge så fåren inte går från bidragsåkern och in i dungen som ej ger bidrag.Det var ju också uppåt väggarna fel.
Snacka om att skrämma upp folk i onödan.
-
Du mäste läsa noggrannare, jag har INTE skrivit att hon fick 50 000 kr för 1 ha...
Jag skriver att "så hon fick 50% avdrag på alla tvärvilkors BIDRAGEN..."
Jag skrev däremot inte att djuren det handlade om var en handfull får
Så du kan slappna av det var inte fråga om djurplågeri...
Ring du din Länsstyrelse och berätta att du sökt EU-stöd för 8 ha vall och att dom också "betar" 84 ha skog. ;D
Tidigare har det pratats om att man måste hängna in sin björkdunge så fåren inte går från bidragsåkern och in i dungen som ej ger bidrag.
Det var ju också uppåt väggarna fel. Snacka om att skrämma upp folk i onödan.
Låter helt enligt reglerna och inte alls "uppåt väggarna fel" !
-
Jag tycker att om man läser noga så förstår man att det är något som inte stämmer,det är jag nog inte ensam om att tycka.
Jag har kollat med min länsstyrelse när snacket gick om skogsdungen och den "regeln" fanns inte i Halland iallafall.
Om jag fattar dig rätt Rosa så menar du att där man har får måste all mark vara godkänd för stöd.Har du en betesplätt och lite för många björkar emellan nästa betesplätt så kan man inte hängna in allt i samma hage.Hur gör då de som har får på åker men har lite tät skog som de kan gå in i förlorar de en del eller hela åkerstödet då.
Låter lite konstigt.
Men herregud det måste finns många som har får på bete som kan gå in i en skogsdunge och som har haft kontroller ,hur har det gått där?.
Rosa, om man har får lösa förlorar man allt sitt eu stöd då ?.
Lars
-
Låter helt galet, och det är det. Damen som fick den kontrollen hade antagligen för liten godkänd areal så kontrollanten var tvungen att räkna med den slyiga delen för att komma upp till ett hektar, och då faller det ju in som tvärvillkor, men absolut inte om det inte varit sökt på. Dessutom så får ingen i princip 50% avdrag, knappt ens djurskyddsärendena så det låter som hon bättrat på historien något...
Tänk efter att tex så är det många som har hästar i leriga, upptrampade hagar som inte är ok att ha med i stödsammanhang men där hästarna går, de får inte heller tvärvillkorsavdrag (så länge inte djuren lider) om de inte sökt på dem. Likadant som Lars-Göran säger om skogsdungar bla annat att det är klart att djuren får gå där , bara man inte söker på den arealen.
Nu kom vi dock ganska långt ifrån ursprungsfrågan, fl´åt..
-
Dessutom så får ingen i princip 50% avdrag, knappt ens djurskyddsärendena så det låter som hon bättrat på historien något...
Damen har inte bättrat på historien hon har inget med detta att göra det var kursledarna från LÄNSSTYRELSEN o SJV som berättade om fallet som dom upptäckte vid kontroll!
Vi är alltså 50 personer som fått lära oss detta, inkl. några som skriver här på alternativ.
(Att jag är granne med damen i fallet var ju bara en rolig slump)
Damen som fick den kontrollen hade antagligen för liten godkänd areal så kontrollanten var tvungen att räkna med den slyiga delen för att komma upp till ett hektar, och då faller det ju in som tvärvillkor, men absolut inte om det inte varit sökt på.
Den slyiga delen var ingen "del" av den 1 ha marken som var anmäld,
utan en egen inhägnad hage bakom bostadshuset.
Och igen, det var kursledarna från LÄNSSTYRELSEN o SJV som informerade oss alla om detta, så att vi inte skulle göra samma dyra misstag!
Kursen handlade om just Tvärvillkoren och dess konsekvenser.
-
Det stämmer som Rosa skriver !
Om man har anmält tex 1 ha betesmark som är godkänd och sedan betar skogsbacken bakom huset eller hjälper grannen med att beta av hans skogs - stenbacke så kommer den extra marken att räknas in och ska därför vara godkänd som betesmark.
Om den extra marken då inte håller kraven för betesmarken räknas detta in i tvärvillkorskraven och då får man sanktioner (indragna stöd) i förhållande till hur stor extramarken är jämfört med den ansökta betesmarken.
Har man då sökt 1 ha betesmark och extrabetar 0,5 ha icke godkänd, icke anmäld mark då kan avdraget blir 50% på alla stöd som faller under tvärvillkoren.
Detta är iaf vad jag fått lära mig av länstyrelsen. Då dom varnar just för att använda icke godkända betesmarker.
RaggarBonden 8)
-
Jag ger mig inte tyvärr... Något liknande fanns i stödrätternas begynnelse, men togs bort då det ansågs orimligt. Det fungerar inte så idag, lyckligtvis ;)
-
Jag köper det inte! Detta system skulle isåfall bygga på att man måste själv ha eget bete (som dessutom är godkänt) till sina djur, annars kan man inte ha djur på bete eftersom det skulle äventyra ens bidrag... Vi har haft kontrollanter här vid flertalet tillfällen och de har aldrig reagerat på att vi har betat andra plättar tillsammans med den mark vi har med som godkänd betesmark i ansökan, vi har stängt in skogspartier i anslutning och det har aldrig varit någon diskussion som liknar denna! Då är det ju isåfall bättre att inte söka bidrag för betesmark överhuvudtaget och så dumt kan systemet väl aldrig vara uppbyggt? Tanken är väl att vi ska få ett öppet och varierat landskap och då är det väl bra att kreatur betar även plättar som ej berättigar bidrag, det vore ju rent idiotiskt att göra detta till något som kan straffa sig!
Betesmarken hör inte samman med djuren, om det skulle vara fallet hur skulle den kontrollen isåfall se ut? Jag har då aldrig fått redogöra var alla mina djur håller hus när det varit kontroll. Man kan ju beta sin mark med hästar och de berättigar ju inga andra bidrag så de skulle fritt kunna beta mark som inte berättigar bidrag utan att kontrollanterna hade en susning om det, för hästarna finns ju inte med i rullarna på samma vis som får och kor.
Slutligen... stämde detta skulle det väl åtminstone omnämnas i vilkoren gällande betesmarker, men jag kan då inte ens hitta något som liknar detta där. Det är ju en rätt viktig information för mig som brukare att ha innan jag går in i ett åtagande på 5 år. Nej, jag måste nog ha det svart på vitt innan jag tror på detta.
Vad som skulle kunna vara rimligt däremot är om grannen ej betat (el betat dåligt) den mark hon sökt för och därigenom misskött sitt åtagande och således fått avdrag.
-
Vad som skulle kunna vara rimligt däremot är om grannen ej betat (el betat dåligt) den mark hon sökt för och därigenom misskött sitt åtagande och således fått avdrag.
Men sluta nu, du tror alltså att tjänstemännen från Länsstyrelsen o SJV stog o ljög inför 50 personer om det då aktuella fallet! Nej exemplet är helt korrekt återgivet.
Något liknande fanns i stödrätternas begynnelse, men togs bort då det ansågs orimligt. Det fungerar inte så idag, lyckligtvis ;)
Ja det är ju 2 år sedan den här Tvärvillkorskursen anordnades av Länsstyrelsen.
Och det vore ju jättebra om det inte är så numer :) :)
-
stämde detta skulle det väl åtminstone omnämnas i vilkoren gällande betesmarker, men jag kan då inte ens hitta något som liknar detta där. Det är ju en rätt viktig information för mig som brukare att ha innan jag går in i ett åtagande på 5 år. Nej, jag måste nog ha det svart på vitt innan jag tror på detta.
Det är ju just detta som är det tråkiga med EU-stöden. Alla regler finns inte tydligt nedtecknade och dom ändras hela tiden. Dessutom tolkar Länstyrelserna bestämmelserna olika i olika län.....
Dessutom är detta en de konstigare fallen som blivit av att man korskopplar ihop olika stödregler.
RaggarBonden 8)
-
Men sluta nu, du tror alltså att tjänstemännen från Länsstyrelsen o SJV stog o ljög inför 50 personer om det då aktuella fallet! Nej exemplet är helt korrekt återgivet.
Nej. Men detta med hörsagor är inte helt okomplicerat, det kan finnas mängder med sätt att framföra resp tolka ett budskap. Den som berättade exemplet kan ha varit otydligt, sagt fel etc och även den som lyssnar kan ha fattat fel, hört fel etc. Jag säger inte att det är så, men det ska man alltid ha med i beräkningen när någon berättar om något man hört.
Det som skulle vara riktigt spännande är att få ta del av vad som står i beslutet som grannen måste ha fått skriftligen.
-
Det är ju just detta som är det tråkiga med EU-stöden. Alla regler finns inte tydligt nedtecknade och dom ändras hela tiden. Dessutom tolkar Länstyrelserna bestämmelserna olika i olika län....
Det må vara så att det finns lite tolkningsutrymme avseende reglerna, det går dessvärre inte att komma ifrån. Men vid frågor som känns avgörande borde det ju finnas mer fyrkantiga riktlinjer om hur bedömningar skall göras (som det finns gällande ex trädantal/ha). Var jag får och inte får ha mina djur anser jag vara en väldigt avgörande bestämmelse. Detta skulle, för mig, vara minst lika viktigt att veta innan jag går in i ett åtagende som exempelvis högsta tillåtna antal träd/ha. Tycker därmed att det borde finnas att ta del av svart på vitt. Det är ju inte särskilt ovanligt att man flyttar runt sina djur och låter dem beta lite här och där.
-
Jag har jobbat som handläggare vid en länsstyrelse. Alla beslut är skriftliga. Det är de därför att de skall kunna överklagas 3 veckor efter att de tagits. Det är sant att stödreglerna är krångliga. Det beklagliga är också att de tenderar att bli krångligare och krångligare. Det beror på att EU är missnöjda med Sverige. För mycket bidrag har betalats ut på för lösa grunder. Det beror också på att Sverige inte lyckats kommunicera och få gehör vad betesmark med träd "svensk hage" är för något. Därav de nya, närmast oförståeliga reglerna. Detta är en frustrerande situation både för handläggare och för brukare. Fortfarande är det dock så att de beslut som tas är alltid skriftliga, datumstämplade och diarieförda. Detta för att de skall vara rättsligt verifierbara och också möjliga att överklaga.
-
Hej
Tur att det inte gäller i Halland,för det har jag frågat när skogsdunge snacket var uppe.
Det måste vara tufft att driva en fäbod under sommaren utan bidrag.
För de jag har varit och tittat på där gick djuren lösa.
Jag skickade ett mail till sjv om att de kunde skicka papper där det stod klart om detta,för i tvärvillkorsbroschyren står inget vad jag kan se. .Men de har inte ens svarat och några papper ser inte ut att komma.
Lars
-
Det funkar inte riktigt att bara maila dem. En genomsnittlig handläggare får uppemot 50 mail om dagen. Det är den mänskliga naturen. Ring, ta namn på handläggaren och följ upp samtalet med ytterligare ett samtal inom 2 dagar. Var trevlig men låt inte tjänstemannen slippa undan och återkom per telefon. Så att den stackars tjänstemannen förstår att enda sättet att bli av med dig är att ge dig det du vill ha ;)
-
Helt rätt
Jag har gjort det i en del andra frågor pratat personligen och tagit hans namn och antecknat,ex när vi pratade om elström i fårhus eller batteri med lysdioder inför förprövning av en byggnad i "SKOGEN" och vatten frågan där det kan skilja mellan byggnadsinspektorn från länsstyrelssen och personen jag pratade med på Sjv så visst man måste ringa.
Denna fråga tog jag på mail tyckte den var ganska korkad.
Min Länsstyrelsse har jag frågat personligen när jag åkte buss med några till en kurs.
De anordnar bra kurser.
Lars
-
För att gå till botten med det hela så ringde jag länsstyrelsen i mitt län och hon jag pratade med var väldigt tydlig i vad som gällde här. Har man inte bete som räcker till så var det, enligt hon jag pratade med, självklart att man kunde beta andra plättar som ej var godkänd betesmark utan att det påverkade ens bidrag. Endast i de fall där man ej betat rent det som man åtagit sig att hålla rent då kunde man få avdrag.
-
För att gå till botten med det hela så ringde jag länsstyrelsen i mitt län och hon jag pratade med var väldigt tydlig i vad som gällde här. Har man inte bete som räcker till så var det, enligt hon jag pratade med, självklart att man kunde beta andra plättar som ej var godkänd betesmark utan att det påverkade ens bidrag. Endast i de fall där man ej betat rent det som man åtagit sig att hålla rent då kunde man få avdrag.
Nu börjar det ju låta mer logiskt!
-
Har man inte bete som räcker till så var det, enligt hon jag pratade med, självklart att man kunde beta andra plättar som ej var godkänd betesmark utan att det påverkade ens bidrag. Endast i de fall där man ej betat rent det som man åtagit sig att hålla rent då kunde man få avdrag.
Ett litet pm bara (som redan sagts tidigare i tråden), det går inte om du har anmält Ekologisk mark själv, då får du bara beta annan Ekologisk mark.