Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: arwo-p skrivet 30 aug-09 kl 09:11
-
Hörde om ett förslag att skatteverket utreder detta med storleken på jordbruksfastigheter. Det skulle handla om att allt under fyra hektar inte skulle kunna gå in under termen jordbruksfastighet. Någon som vet mera?
(Har kollat här på Åter men inte hittat något, så ursäkta om jag missat någon länk)
-
nä. Du blandar inte ihop det med Jordbruksverkte som inte vill ge bidrag till fastigheter mindre än 4 ha?
-
När det gäller Jordbruksverket så är det ju gårdsstöden (eu) som kommer att försvinna till smågårdar under fyra ha, detta är väl klart?! Frågan är alltså den skattetekniska registreringen av jordbruksfastighet och om den också skall försvinna?
-
Nej det är inte klart förrän eu.s medlemsländer fått säga sitt, vi får ine bestämma det själva i Sverige.
-
Det där med taxeringen blir nog kvar som det är skulle jag tro. Det finns redan idag en möjlighet att taxera som "Lantbruksenhet som består av djurstallar eller växthus" (typ). Den taxeringen kan man använda om man inte har 2 ha mark. Då taxeras ekonomibyggnaderna som lantbruk och boningshus och mark som vanlig villa. Eftersom 2 ha är väldigt mycket om man ska se det som tomtmark så kommer dom nog inte att öka upp den gränsen. Men som vanligt kan man ju aldrig vara säker på vad dom hittar på....
Ett annat problem som uppstår om dom helt plötsligt "tar bort" massor av lantbruksfastigheter är ju att fastigheterna blir mindre värda
och då kan ägarna få stora problem med banklån etc. Sen kommer dessa fastigheter, speciellt ekonomibyggnader, inte att underhållas på samma sätt. Jag skulle inte vilja lägga om ett ladugårdstak för skattade pengar tex.
Bästa vore ju om man motarbetade den helt hejdlösa nedstyckningen av gårdar som går fram som en löpeld.
Man borde inte få stycka ner en lantbruksfastighet till under typ 4-6 ha. Bara för att det just nu finns en marknad för gårdar utan mark (läs 0,5-2ha hästgård) så kan man ju tänka lite på framtiden tycker jag.
-
Om jag ska gå loss i en sån diskussion, så är mitt förslag att man inte ska få göra vad man vill med sin mark. Tex fanns det fram till för ca tio år sen en lag som sa att man måste bruka sin mark och sköta den väl. Vi har ont om jordbruksmakr och den borde skyddas mkt mer som den produktionsmark den är.
-
Om jag ska gå loss i en sån diskussion, så är mitt förslag att man inte ska få göra vad man vill med sin mark. Tex fanns det fram till för ca tio år sen en lag som sa att man måste bruka sin mark och sköta den väl. Vi har ont om jordbruksmakr och den borde skyddas mkt mer som den produktionsmark den är.
"Hotet" mot jordbruksmark är i allmänhet är väl snarast att ganska stora arealer försvinner praktiskt taget för gott (nästa istid) när de ger plats för byggnader, industrimark, vägar, järnvägar mm. Hur olika ägare/brukar väljer att bruka sin mark är väl var och ens ensak att bestämma utifrån de förutsättningar som råder. Marken finns kvar och nyttjas den väldigt extensivt idag så är det tämligen enkelt att öka intensiteten om behovet uppkommer. De som väljer att söka EU-stöd för sin mark saknar sannerligen inte regler för hur marken ska skötas.
-
Bara för att gårdsköpare idag inte förstår hur värdefull brukningsbar mark är innebär det inte att det är så i kommande generationer.
Förr styckade man inte ner gårdar under en viss areal för att det ansågs som omöjligt att bedriva verksamhet på för små arealer.
I framtiden kommer det alltså att finnas ett par bönder med ALL mark och resten så dom inte ens kan försörja ett par får. Allt för att
man idag inte orkar bärga foder åt sina djur och på så sett skapar en marknad för gårdar utan mark. Säljarna är ju givetvis glada eftersom dom kan få igenom flera försäljningar av samma fastighet och tjäna mer pengar. När oljan tar slut och tankfartyg och lastbilar inte kan leverera mat från kontinenten längre kommer varje tunnland att vara guld värt. Undrar vad foderpriset till en häst står i då? Då önskar man nog att gården fått behålla lite mark. För sju år sedan var jag en sån person som inte förstod varför man skulle ha massa mark till "gården". Kan säga att jag ändrat mig på den punkten.
-
Det där med taxeringen blir nog kvar som det är skulle jag tro. Det finns redan idag en möjlighet att taxera som "Lantbruksenhet som består av djurstallar eller växthus" (typ). Den taxeringen kan man använda om man inte har 2 ha mark. Då taxeras ekonomibyggnaderna som lantbruk och boningshus och mark som vanlig villa. Eftersom 2 ha är väldigt mycket om man ska se det som tomtmark så kommer dom nog inte att öka upp den gränsen. Men som vanligt kan man ju aldrig vara säker på vad dom hittar på....
Ett annat problem som uppstår om dom helt plötsligt "tar bort" massor av lantbruksfastigheter är ju att fastigheterna blir mindre värda
och då kan ägarna få stora problem med banklån etc. Sen kommer dessa fastigheter, speciellt ekonomibyggnader, inte att underhållas på samma sätt. Jag skulle inte vilja lägga om ett ladugårdstak för skattade pengar tex.
Bästa vore ju om man motarbetade den helt hejdlösa nedstyckningen av gårdar som går fram som en löpeld.
Man borde inte få stycka ner en lantbruksfastighet till under typ 4-6 ha. Bara för att det just nu finns en marknad för gårdar utan mark (läs 0,5-2ha hästgård) så kan man ju tänka lite på framtiden tycker jag.
Har jag fel när jag säger att.
Om man inte har skog,eller djur i ladugården dvs ingen verksamhet men bor på en lantbruksfastighet så kan man inte lägga om lagårdstaket för oskattade pengar.
Vad jag förstod av skattetanten var att det handlar om verksamheten inte taxeringsklassen.Men visst man slipper bygglov på ekonomibyggnader och man slipper fastighetsskatt på de byggnaderna.
Lars
-
Har jag fel när jag säger att.
Om man inte har skog,eller djur i ladugården dvs ingen verksamhet men bor på en lantbruksfastighet så kan man inte lägga om lagårdstaket för oskattade pengar.
Vad jag förstod av skattetanten var att det handlar om verksamheten inte taxeringsklassen.Men visst man slipper bygglov på ekonomibyggnader och man slipper fastighetsskatt på de byggnaderna.
Lars
Det är säkert rätt enligt taxeringstantens syn på världen. Å andra sidan kan det ju vara svårt att sätta in djur i ladugården eller bedriva någon annan näringsverksamhet där om det inte finns ett bra tak. Om det sedan ändå inte blir någon verksamhet där visar sig. Det är inte förbjudet att ändra sina planer. Enligt mitt sätt att se saken kan du lägga om ladugårdstaket och ta upp kostnaden i näringsverksamheten och ev dra av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst (om du inte tror näringsverksamheten kommer att gå på plus inom en inte allt för avlägsen framtid)
-
Ok,du pladdrar på och övertygar skattetanten om att du skall ha näring och inte hobby.Du visar upp en investeringsplan och försäljningsuppskattning under de kommande 5 år .Du blir godkänd ,du blir näringsidkare och du får dra moms och underskott under 5 år på din vanliga inkomst.
Du lägger om taket och bygger ett fårhus men lägger av efter 2 år Man kan ju ändra sig ,vad händer då?Jag förstår att momspengar du har fått tillbaks är ju klara men byggena som du har byggt med "rabatt "genom fagra löften .Man kan knappast ta bort dem, man kanske måste lösa ut dem som ett sorts restvärde??.
Lars
-
Jag tror inte det behöver pladdras något alls. Reparera ekonomibyggnaderna och ta upp kostnaderna i näringsverksamheten. Om man sedan väljer att spara underskottet till framtida år med överskott, eller dra av underskottet mot inkomst av tjänst beror snarast på vad man tror om framtiden.
Det finns många företag som aldrig lyckats nå ett accumulerat positivt resultat.
-
Vi har nog lite olika syn på detta.
Jag tycker bara det låter konstigt att man själv kan bestämma om man skall ha näringsverksamhet eller inte.Utan att ha en affärsplan med ett vinstsyfte på sikt.
Det är ju investeringsvilja och ett vinstsyfte på sikt som avgör om man kan bli näringsidkare,hade man kunnat bestämma det själv hade varenda hus på landet med ett hästskjul bedrivit en näring men så är det inte längre eller hur?.
Lars
-
Vi har nog lite olika syn på detta.
Jag tycker bara det låter konstigt att man själv kan bestämma om man skall ha näringsverksamhet eller inte.Utan att ha en affärsplan med ett vinstsyfte på sikt.
Det är ju investeringsvilja och ett vinstsyfte på sikt som avgör om man kan bli näringsidkare,hade man kunnat bestämma det själv hade varenda hus på landet med ett hästskjul bedrivit en näring men så är det inte längre eller hur?.
Lars
Därför en gräns på 2 ha. Så inte alla med hästskjul kan hävda näringsverksamhet...
Sen kan ju alla skaffa F-skatt om dom vill, men det innefattar ju inte själva fastigheten.
-
Vi har nog lite olika syn på detta.
Jag tycker bara det låter konstigt att man själv kan bestämma om man skall ha näringsverksamhet eller inte.Utan att ha en affärsplan med ett vinstsyfte på sikt.
Det är ju investeringsvilja och ett vinstsyfte på sikt som avgör om man kan bli näringsidkare,hade man kunnat bestämma det själv hade varenda hus på landet med ett hästskjul bedrivit en näring men så är det inte längre eller hur?.
Lars
Ja, vem skulle bestämma om man vill driva näringsverksamhet om inte man själv. Man behöver vad jag vet inte redovisa någon affärsplan för någon vare sig för att registrera sig för F-skatt, eller bilda bolag. Däremot godtar naturligtvis inte skattemyndigheten vad som helst som näringsverksamhet eller ffa kostnader i nv. Just när det gällde att inkludera vissa former av hästverksamheter i näringsverksamhet skulle skatteverket bli mer restriktiva, om jag inte missminner mig.
Fö finns knappast någon större vinst med att driva "hästskjul" som näring om näringsverksamheten ändå inte har några intäkter.
-
Någon som hört ngt mer om det här 2014 närmar sig ju...
/M
-
Om jag ska gå loss i en sån diskussion, så är mitt förslag att man inte ska få göra vad man vill med sin mark. Tex fanns det fram till för ca tio år sen en lag som sa att man måste bruka sin mark och sköta den väl. Vi har ont om jordbruksmakr och den borde skyddas mkt mer som den produktionsmark den är.
Säg det till kommunerna i Skåne som bygger för glatta livet på Sveriges bästa åkermark.
-
Det gör alla jämra kommuner, men för att återkomma till ämnet?
Jag håller nämligen på att köpa 3,6ha vilket ju är rättså löjligt om de höjer gränsen till 4ha. En av orsakerna till köpet är ju att kunna bedriva en viss näringsverksamhet.
/M
-
Det gör alla jämra kommuner, men för att återkomma till ämnet?
Jag håller nämligen på att köpa 3,6ha vilket ju är rättså löjligt om de höjer gränsen till 4ha. En av orsakerna till köpet är ju att kunna bedriva en viss näringsverksamhet.
/M
Det är väl bara att starta ett bolag och låta detta hyra av dig. Skriv i hyresavtalet mellan dig och bolaget att bolaget svarar för allt underhåll på fastigheten där verksamheten bedrivs. det innebär att du kommer kunna ta 40 000:- skattefritt ur bolaget då detta är den föreslagna gränsen för skattefri uthyrning av din fastighet. Det bör dock vara ett AB så att det blir två olika juridiska personer.
-
Det finns betydligt fler lättnader och fördelar med jordbruksfastighet, så jag skulle vilja veta om det kommer bli av, eller om det var vindväder som vanligt.
/M
-
Det gör alla jämra kommuner, men för att återkomma till ämnet?
Jag håller nämligen på att köpa 3,6ha vilket ju är rättså löjligt om de höjer gränsen till 4ha. En av orsakerna till köpet är ju att kunna bedriva en viss näringsverksamhet.
/M
Men skatteverket är väl inte på gång att ändra några gränser. Köper du en gård så är du automatiskt näringsidkare.
4 ha gäller ju för EU-stöden.. och det kan väl kvitta.. på den arealen handlar det ju om max 20 000 per år , om du skulle odla ekologiska grönsaker. Annars lär du knappt kunna komma upp till 10 000.
Och näringsverksamhet kan man ju alltid driva ändå, även om inte gården skulle vara klassad som näringsfastighet. Men då får du inte dra gårdsräntor i näringen, utan som underskott av kapital på dig själv, istället.
-
Verkar att krångla till det i onödan. Men om du verkligen bedriver näringsverksamhet så kan ingen neka dig F.skattesedel eller att ha fastigheten som näringsfastighet. T.ex så blev en avstyckad gård jordbruksfastighet tillbaka när ägaren fyllde ladugården med suggor och smågrisar.
-
Det handlar bland annat bygglovsregler för ekonomibyggnader och annat. Och jag har ingen lust att dribbla för mycket med bolag, jag är lite less på det.
Förslaget lades någon gång kring 2009, läs början av denna tråd.
Frågan är om det lades ner, eller om de verkligen tänker genomföra det.
Det är antagligen inget problem för mig att köpa till 4000m2, men jag vill bara veta hur det gått och om jag kommer behöva göra det. Arrendera går ju också.
Jag tolkar det som att ingen hört ngt nytt iaf.
/M
-
Nej, såvitt jag vet har inget ändrats. Jag tror fortfarande att trådstarten var en sammanblandning med EU-stöden.
Vad gäller bygglov och sånt så är det ju däremot en fråga som ständigt stöts..många är ju sugna på att ändra reglerna. Och redan nu är det inte på nåt vis självklart att få bygga vad man vill bara för att det är en jordbruksfastighet. Jag har själv fått söka bygglov för byggnader som jag tyckte var ekonomibyggnader.
-
I mitt fall rör det sig om en lada som revs för 20 år sedan... Det skall liksom vara en lada där. Och jag behöver plats för maskinerna, så det är nog ingen fara. Det är en del annat också. Men har man ett jordbruk vill man ju att det skall vara reggat som jordbruk, eller hur?
Tror inte det var en sammanblandning, men frågan är hur allvarligt menat förslaget var. Inte helt sällan läggs ju förslag som är horribla, bara för att man vill ha igenom en marginell försämring. Sedan backar man tillbaka från det horriblaste och bara den lilla försämringen blir kvar, och alla andas ut, vilket var avsikten från början.
Det här kan ha varit en sådan grej i samband med kraven för gårdsstöd, eller nåt.
/M
-
Det finns också många fall inom offentlig förvaltning - både på statlig och kommunal nivå - att förslag som utarbetas på tjänstemannanivå blir helt horribla men tack och lov har sådana förslag sällan chans att ta sig igenom de politiska instanserna. Åtminstone brukar fritidspolitiker med minst en fot ute i verkligheten ha lätt för att sätta stopp i sådana fall.
-
För 7år sedan köpte jag till mark 8 ha och min villa med tomt ändrades till lantbruksfastighet.
Detta gjordes efter att jag blivit nekad bygglov för 2 fårhus och ett maskinhus som låg för nära vattendrag .Efter ändringen av taxeringen blev nej,nej till ett ja .Vilket var bra för mig.
Lars