Alternativ.nu
Djur => Höns => Höns: Raser => Ämnet startat av: 19anna76 skrivet 23 aug-09 kl 08:44
-
hej på er!!
Undrar hur vanligt det är av alla er som är inne här på sidan att ni får era hönor bedömnda av SRFs domare och att ni följer rekomendationer och endast avlar på de djur som följer standard och inte har fel dom kan förvärras och gå vidare i avel.
JAg har silkeshöns och stor silverrandig wyandotte och jag har själv fått mina höns bedömda och kommer endast att avla på dom som är helt rastypiska...men det är ju mycket större jobb med detta och det krävs ju väligt många fler kycklingar för att få fram fina exemplar..
men jag tycker ändå fördelarna överväger om man skall bevara rasrenheten...
eller?, vad tycker ni?? hur gör ni??
skulle ni ex avla på en silkeshöna som har en tå som sitter lite högt upp eller som har för stor kam? Eller på en silverrandig wyandotte som inte har tillräckligt stark färgteckning?
ann
-
Hej Ann
Intressant!!!!
Jag tror att det finns många som struntar i rasstandard och lika många som inte ens vet att det finns en sådan!!!
När jag började med höns för ca 10 år sedan så var det färg på hönsen och antal ägg som styrde
men nu (försöker) avlar jag bara på djur som följer standarden.
Svårigheten är att veta vad standarden säger om de raser man har- jag äger ingen nu , men den står på önskelistan.
jag tycker därför det är väldigt roligt och intressant att få mina djur bedömnda av en SRF dommare.
Jag tycker det ochså är bra att kunna diskutera en bedömning av sina djur i en miljö som inte är fylld av krav såsom en stor utställning
Jag fungerar så att alla tusen frågor jag har "poppar" upp såsom näbbfärg , kammar ,färger ,fortsatt avel för att avla bort ett fel..................
massor av frågor!!!!!!!!!!!!!
Roligt att dommare vill dela med sig av sina kunskaper och vilja svara på våra frågor!!
Eller Hur
MVH Åsa Svantesson
-
hej!!
kul att du håller med!!! Jag tycker verkligen att det är en viktig sak, speciellt om man skall kalla sig uppfödare..!! De flesta hönsföreningar arrangerar klubbdagar där man kan komma med sina djur och få dom bedömda och poängsatta av utbildade domare av SRF. Har man sen lyckats få ihop en bra avelsgruppp så får ju hobbyn en helt annan dimension..tycker jag iaf!! då har man ju också ett mål att sträva mot och man vet utifrån standard för raserna vad man skall vara uppmärksam på.
Sen behöver det ju inte betyda att man inte kan ha kvar djur som inte följer standrad, men man skall inte avla på dom, och inte heller sälja avelsägg från dom.. för gör man det för att "tjäna pengar" sprider man ju djur som inte är rasrena..
-
Hejsan
Håller Helt och hållet nmed dig!!!!!!!!!
MVH Åsa Svantesson :)
-
Så ni menar på fullt allvar att om ni har tre hönor, en utmärkt skrocka, en som värper bra - bägge med färgfel - och en som inte ruvar och värper sporadiskt, skulle ni avla på den som är ren i färgen?
-
jag hade nog funderar över varför hönan inte värper bra...foderbyte etc?? Är det värphöns man är ute efter, endast för att äta äggen så är det ju en helt annan sak och då väljer man väl en ras som är just en värpras. Inget säger väl att man inte kan ha både och...En grupp med värphöns och en annan avelsgrupp där man kan sälja avelsägg och kycklingar av en viss eftertraktad ras där man ärligt kan säga att djuren är rasrena och helt enligt rasstandard. Det är väl som med alla hobbies man har....att man alltid vill ha det finaste och bästa av kakan och det är ju också det som jag iaf tycker ger en sporre att fortsätta utveckla och förbättra det man har..
-
Men om bara en av tio kycklingar i en grupp (som troligen är syskon då?) har rätt näbbfärg, rätt benfärg, rätt färg och form på fjädrar etc, betyder väl inte det att de andra är blandraser eller? Alla är väl fortfarande lika renrasiga? Det är väl mer en naturlig variation inom rasen att inte alla blir lika perfekta väl?
Ska man misstänka inblandning av andra raser om man har en höna av viss ras som inte följer rasstandarden till punkt och pricka då? T ex en sussex vit svart colombia som har svarta stänk på ryggen, jag har en sån och fick höra att det inte skulle vara så, inte för jag bryr mig, mer en nyfiken fråga...
-
Att ta upp en sådan här tråd på denna sidan är helt meningslöst. Avla på rätt djur ni som är måna om ras och standard och de som inte är det tala om det när ni säljer ägg eller djur av små kycklingar. Valet är ju naturligtvis frivilligt MEN man ska säga det när man säljer! :o
-
ok, håller med dig...kanske är fel forum att diskutera rasrenhet och dyl på den här sidan..
men visst vore det bra om det kunde stå efter varje ras man har på sin avelslista inför nästa år om det är godkända bedömda djur enl. standard eller inte... då är det ju fram mer intressant att betala för avelsägg man köper och som säljare kan man ju självklart ta ett högre pris samt garantera det man säljer.
-
Men om bara en av tio kycklingar i en grupp (som troligen är syskon då?) har rätt näbbfärg, rätt benfärg, rätt färg och form på fjädrar etc, betyder väl inte det att de andra är blandraser eller? Alla är väl fortfarande lika renrasiga?
Det där är jag också nyfiken på! Kan inte tolka raderna nedan på annat sätt än att djur som inte ser rätt ut enligt standarden inte är rasrena. Hur funkar det?
Sen behöver det ju inte betyda att man inte kan ha kvar djur som inte följer standrad, men man skall inte avla på dom, och inte heller sälja avelsägg från dom.. för gör man det för att "tjäna pengar" sprider man ju djur som inte är rasrena..
-
En sak som ställer till det för många är ju inavel, och det har ju inget med rasrenhet att göra utan de fel som inavel skapar hos efterkommande generationer skapar man ju själv genom att sätta ihop avelspar som kommer från samma föräldrar linjer. I vissa fall går det bra ändå, ett tag iaf..men problem som fula näbbar, konsiga sneda, eller sammanväxta tår har oftast ingen annan orsak än inavel...
Därför skall man ju vara ytterst noga när man köper 1 par djur, alltså tupp och höna, av någon och man planerar att avla på dom, att man verkligen är säker på att det inte är två syskon man köper.
-
Så ni menar på fullt allvar att om ni har tre hönor, en utmärkt skrocka, en som värper bra - bägge med färgfel - och en som inte ruvar och värper sporadiskt, skulle ni avla på den som är ren i färgen?
Jag ställer inte ut mina höns eller tar dom till bedömningar (gillar inte smittoriskerna), men försöker ändå följa Rasstandarden så gott det går.... Jag har faktiskt ställt ut EN gång och fick bra kritik så helt fel ute har jag kanske inte varit :)
Jag tycker ändå att ditt sätt att fundera på saken är lite för Svart/Vitt...
Jag tror ingen struntar i om hönsen lägger ägg eller inte (vad ska man då avla fram kycklingar från? ;)).
Man ställer sig inte och väljer bland 3 höns om man verkligen är intresserad av utställning, då kläcker man fram många och väljer de bästa, men självklart ska hönsen fungera som "Höns" också... Man väljer inte en sjuk och klen höna bara för att den har "rätt" färg. (I alla fall gör inte de Utställare jag känner det).
Själv har jag valt att lägga mest krut på att välja så bra tuppar som möjligt, dom sprider ju sina gener mycket mer än vad en enda höna gör. Har jag fem tuppar så väljer jag den "Snyggaste", men är han elak mot folk och hönor så spelar det ju ingen roll hur snygg han är, då tar man väl den näst snyggaste.
Sen tycker inte jag att en höna är Blandras för att den inte följer Standarden till punkt och pricka om den inte är korsad med någon annan ras.
Den är helt enkelt inte rastypisk och är inte smart att avla på om man vill följa Standarden :)
Men det finns säkert någon som vill ha den till "Hushållshöna" så då kan man ju sälja den till en sådan sekulant. Själv hade jag lite "problem" med "Sotade" Laxfärgade Faveroller när jag hade såna, jag sålde dom till folk som ville ha självhushållarhöns och sparade de med bäst färg till vidare avel, men jag skulle ju inte behålla en höna som inte la ägg för att hon har fin färg...
Mer "Dramatiskt" än så behöver inte urvalet av Rashöns för avel vara.
Som vid all annan medveten avel på djur så har man vissa Kriterier.... Det har man väl på Lantrashöns också? Dom ska "fungera" och vara pigga och friska, men när man avlar rashöns har man lagt till utseendekriterier också.
Mvh
Charlotte
-
När jag började med höns för ca 10 år sedan så var det färg på hönsen och antal ägg som styrde
men nu (försöker) avlar jag bara på djur som följer standarden.
Det var dessa rader som fick mig att ställa en enkel fråga. Om du dömer mig som svartvit och har förutfattade meningar så ligger nog problemet hos dig.
Jag har många gånger hört om sönderavlade djurraser. Det är väl självklart att äggläggningen eller ruvningen kan bli lidande i längden om man avlar på det sätt som beskrivs av de första författarna i denna tråd? Jag tror att det kan vara intressant att ställa det på sin spets, just för att jag vet att det finns de som ser sina rashöns som produktionsdjur och alltså kanske är intresserade av att INTE köpa sina kommande djur från liknande ställen?
-
[quote author=Åsa.S link=topic=73091.msg595707#msg595707 date=1251010816
När jag började med höns för ca 10 år sedan så var det färg på hönsen och antal ägg som styrde
men nu (försöker) avlar jag bara på djur som följer standarden.
[/quote]
Ingemar: Om man i detta uttalande läser in: Och pga att jag avlar på djur som följer standarden så struntar jag i om hönsen lägger ägg bara dom ser fina ut, så tycker jag att man ser det Svart/Vitt. (Förutfattade meningar vet jag inte var du hittat?).
Eller hur menar du egentligen?
Avlar man på utseendet så utgår man förmodligen från ett större urval från början och väljer efter fler kriterier än vad man gjorde från början när man bara brydde sig om antal ägg och färg.
Man sorterar helt enkelt bort fler djur än vad man gjorde innan man började avla för utställning. Även äggutseende är något man ska ha koll på när man avlar rashöns, så helt ägglösa höns är det ju inte frågan om ;)
Mvh
Charlotte
-
Jag tycker verkligen att det är en viktig sak, speciellt om man skall kalla sig uppfödare..!!
Då är jag väl ingen uppfödare då som inte ställer ut mina djur pga av smittorisken, dessutom föder jag upp värpisar också som är mycket trevliga och jag korsar dem med gammaldags leghorn för att få trevliga frigående hönor.
Du skrev mycket som jag blev förbannad för faktiskt, orkar inte ta upp allt. Men jag måste säga att jag tycker att det är roligt med mångfald och raserna är kul att de finns kvar så visst kan en standard vara bra men du kan väl inte mena att min uppfödning skulle vara mindre värd bara för att jag inte ställer ut?
Såna problem som du beskriver med inavel det är helt fel, de där defekterna har funntits från början men syns oftare pga av inavel. De dubblar sig då hela tiden, alltså recessiva anlag.
Var och en har sitt område och det viktigaste är att djuren mår bra och att man håller på med det somm man tycker är roligt!!
Inget hindrar att jag tex har värpisar, rashöns och nån lantras, alla är lika vackra!
-
Lantrasklubben är mycket värt i sverige tycker jag, våra svenska raser är härliga att de finns kvar, jag skulle gärna ha en lantras i genbank om jag hade fått.
Jag tycker det är lika skoj med rashöns, men jag tycker det är viktigt med sådant som inte syns på utställning också, trevliga, lägger så stora ägg som de ska, tillväxten är bra etc. så det finns mycket man måste bedömma själv också.
-
Lantrasklubben är mycket värt i sverige tycker jag, våra svenska raser är härliga att de finns kvar, jag skulle gärna ha en lantras i genbank om jag hade fått.
Jag tycker det är lika skoj med rashöns, men jag tycker det är viktigt med sådant som inte syns på utställning också, trevliga, lägger så stora ägg som de ska, tillväxten är bra etc. så det finns mycket man måste bedömma själv också.
Ja, det är mycket man måste bedöma själv :)
Och det gör förmodligen de allra flesta hönsuppfödare, vare sig dom ställer ut eller inte.
Jag själv är Hönsuppfödare utan att ställa ut och känner mig ganska seriös ändå ;)
Mvh
Charlotte
-
Jag känner mig ganska seriös också dessutom vet jag många som ställt ut mina djur med fina poäng. Då skulle de sett de jag sparat själv :P
-
Men om bara en av tio kycklingar i en grupp (som troligen är syskon då?) har rätt näbbfärg, rätt benfärg, rätt färg och form på fjädrar etc, betyder väl inte det att de andra är blandraser eller? Alla är väl fortfarande lika renrasiga?
om man pratar rashöns (alltså det som är definierat som raser i Skandinavisk Standard, inte lantraser etc) så är defintionen på en rashöna att den ser ut som standarden föreskriver....
Om en höna/tupp som ser ut som det standarden föreskriver som en plymouth rock så är det också en plymouth rock, ser den inte ut som det standarden föreskriver så är det inte, per definition, en plymouth rock.
Detta gäller alltså även om hönan/tuppen kommer från en avelsgrupp med höns och tuppar som enligt standarden är plymouth rock... ser inte avkomman ut som det standarden definierar som en plymouth rock så är det inte heller det... [och konsekvensen blir då att det borde räknas som en blandras]
Det är alltså, när man köper ägg och är intresserad att avla fram det standarden kallar rasrena djur, av intresse att veta om avelsgruppen består av djur som är rasrena enligt standarden eller om avelsgruppen även innehåller icke rasrena djur [oavsett om båda föräldrarna var rasrena]
-
[quote author=Åsa.S link=topic=73091.msg595707#msg595707 date=1251010816
När jag började med höns för ca 10 år sedan så var det färg på hönsen och antal ägg som styrde
men nu (försöker) avlar jag bara på djur som följer standarden.
Ingemar: Om man i detta uttalande läser in: Och pga att jag avlar på djur som följer standarden så struntar jag i om hönsen lägger ägg bara dom ser fina ut, så tycker jag att man ser det Svart/Vitt. (Förutfattade meningar vet jag inte var du hittat?).
Eller hur menar du egentligen?
Avlar man på utseendet så utgår man förmodligen från ett större urval från början och väljer efter fler kriterier än vad man gjorde från början när man bara brydde sig om antal ägg och färg.
Man sorterar helt enkelt bort fler djur än vad man gjorde innan man började avla för utställning. Även äggutseende är något man ska ha koll på när man avlar rashöns, så helt ägglösa höns är det ju inte frågan om ;)
Mvh
Charlotte
Nu tycker jag att du är rätt tjatig. Jag har inte angripit dig. Jag ställde en fråga till trådens första två skribenter, som jag tror mig veta att jag inte är ensammen om att fundera på.
Döm mig som svart-vit-seende om det roar dig;)
Hur du än vrider på det, finns alltid en risk att du avlar bort fina egenskaper om du ska ta för snäv utseendehänsyn. Eller är denna diskussion ny för dig??
-
............ Jag känsla av att denna tråd kan bli en sådan där "otrevlighetstråd"............... :-X
... Hoppas inte.... :-\
-
johe71: Det var precis så jag menade... och tänkte när jag ställde frågan i tråden... TACK!!
ville absoulut inte trampa någon på tårna...
-
Ingemar:
Nej, den är inte ny;)
Men jag måste väl få svara med min synpunkt på Rasavel?
Det behöver inte innebära att man struntar i viktiga egenskaper hos djuret. Visst innebär det en risk att viktiga egenskaper kanske försvinner om man bryr sig enbart om utseendet. Men hos höns är urvalet så pass stort att jag tror den risken är liten.
Man har ju tom medvetet avlat bort ruvlusten hos vissa raser för att göra dom till bättre produktionsdjur, Ändå kläcker dom fram kycklingar när dom får rätt miljö för det...
Jag har inte dömt någon, jag tycker bara inte att det är så Svart/Vitt som det uttrycks. Det ska bli spännande att se om den som skrev inlägget ni funderar över verkligen menade att hon numera BARA bryr sig om utseendet på sina hönor ELLER om hon lagt till fler kriterier när hon gör sitt avelsurval än vad hon hade från början
Och:Jag känner mig inte angripen, vi diskuterar, och att någon har en annan åsikt i en diskussion innebär inte för mig att jag blir angripen.
Mvh Charlotte
-
För mig ter det sig tämligen sjukt att slå bort djur som har nån fjäder fel eller en kam som ligger. Funkar dom bra så är det bra djur som jag ser det.
Jag ställde en tillspetsad fråga för att utröna om det verkligen var så illa att man bara ska ta hänsyn till standarden och strunta i äggläggningen (och jag tror inte jag är ensam om att läsa meningen så). Svaret jag fick sade inte mycket. För att underlätta: De tre hönorna äter näringsrikt och samma. Vilken ska sparas?
-
En fråga till er som läst hela Rasstandarden? Jag har bara kollat in 'mina' raser (inte läst det "själva övergriande syftet": Står det verkligen att de hönor som inte följer Standarden ska betraktas som blandraser?
Jag tänker bla på Chabo där man måste korsa in hönor med för långa ben ibland?
Jag är mer insatt i kaninstandarden och där har det vad jag vet aldrig fötts en kanin som fått 'Full pott', dvs 100 poäng. Standarden är ett mått på det 'Perfekta' utseendet och det har inte uppnåtts ännu;) Utan det är något man strävar efter och ibland får jag kanske avla på en kanin som inte är 'perfekt' för att den har något som inte en annan kanin har, för att jag så småningom ska komma närmare ett 'perfekt' resultat, fungerar det inte lika med hönsen?
De jag känner som ställer ut hönor brukar välja ut dom 'snyggaste' när dom ska på utställning, men dom nackar ju inte resten av besättningen bara för det?
Mvh Charlotte
-
om man pratar rashöns (alltså det som är definierat som raser i Skandinavisk Standard, inte lantraser etc) så är defintionen på en rashöna att den ser ut som standarden föreskriver....
Om en höna/tupp som ser ut som det standarden föreskriver som en plymouth rock så är det också en plymouth rock, ser den inte ut som det standarden föreskriver så är det inte, per definition, en plymouth rock.
Detta gäller alltså även om hönan/tuppen kommer från en avelsgrupp med höns och tuppar som enligt standarden är plymouth rock... ser inte avkomman ut som det standarden definierar som en plymouth rock så är det inte heller det... [och konsekvensen blir då att det borde räknas som en blandras]
Det är alltså, när man köper ägg och är intresserad att avla fram det standarden kallar rasrena djur, av intresse att veta om avelsgruppen består av djur som är rasrena enligt standarden eller om avelsgruppen även innehåller icke rasrena djur [oavsett om båda föräldrarna var rasrena]
Gäller dtta endast denna ras i rasstandarden eller alla? Tog du bara den som exempel?
//
Eva
-
Jag avlar på sundhet och exteriör. Det konstiga är att de hönor som har bäst typ och helhet är i regel också de som värper bäst.
Det är väl deras allmänna livskraft som slår igenom i båda fallen.
Dessutom, för att få ihop en kull (c:a 12 ägg) efter en höna inom rimlig tid, måste hon värpa bra.
Små detaljfel kan jag överse med om hönan har mycket bra helhet. Tuppar däremot gallras hårt.
-
Jag tycker ändå det låter konstigt...
Om man säger att man har två helsyskon av en viss ras. Den ena är väldigt rastypisk och 'rätt' och den andra har någon skavank. Att då den inte helt perfekta skulle kallas blandras då och den andra renrasig låter skumt och mysko.
Med samma resonemang skulle ju en blandrashöna med massa olika raser i sig som råkar se exakt ut som en viss rashöna (sånt händer ju) kallas renrasig efter det tänket!
Jag har alltid irriterat mig på att genbanksfolket envisats med att det bara är höns i genbank som är renrasig och kallar alla rashöns för blandraser eftersom man bara har 'folks ord på det'. Man de kanske har en poäng i så fall ändå...
Sen tycker jag det vore värt en del att få tillbaka ruvlusten hos de rashönor (och lantrashönor) som man avlat bort den hos. Så fruktansvärt mycket sjunker inte produktionen om de får ett gäng kycklingar per säsong. Jag värdesätter t ex min svarta australorp Sara som ruvat två kullar kycklingar i år mycket mer än hennes helsyster Molly, som visserligen skimrar grönare men som inte ruvat. Båda lägger bra med ägg, Sara kom igång fem veckor efter kycklingarnas kläckning, visst missade vi en tjugo trettio ägg där men vi fick fyra finfina kycklingar!
-
Jag skulle gärna vilja veta hur standarden och rasklubbarna ställer sig i den frågan?
Om bara de helt perfekta skulle vara 'renrasiga' så tror jag inte att det skulle finnas just några renrasiga hönor alls...
Om man sen inte avlar på djur som går helt emot standarden är väl en annan sak, man får ju väga fördelarna mot nackdelarna när man avlar.
Mvh Charlotte
-
Först och främst så när det gäller all avel så råder väl sunt förnuft!! Jag kan bara svara för hur jag själv avlar. Har man en ras vi kan säga stor cochin som jag har. Nar man väler ut sina avelsdjur så ser man först till typen är djuren så stora som dom ska vara, är dom så lugna som dom ska vara, ruvar föräldrarna är dom bra mammor. Sen kan man se till att bara avla på dom äggen som är bra i storlek, helst avlar jag på djur som är 2 år då vet man också att dom är motståndskraftiga mot sjukdomar som typ, marek. Lika ser man den rätta teckingen på djuren om man har guldsvartbandad. Sen kommer ju såna där småfel också in om man har gott om bra avelsmatrial tar man bort dom djuren som har såna fel, man behöver inte avliva dessa djur det finns alltid folk som vill ha höns som "trädgårdshöns" Jag har aldrig avlivat en höna för fel färg på fjäder eller för liten det finns alltid nån som vill ta hand om dom. Men viktigt är det ju då berätta varför man inte avlar på dessa djuren, jag har alltid haft turen att djuren kommer till användning. Det är inte många djur heller det rör sig om ju utan väljer man med omsorg rätt avelsdjur blir dom flesta bra. Sen är det så tyvärr att utställningsdjur inte alltid är dom bästa avelsdjuren det är då färgerna vi pratar om. Det är ett pysslande med färger på en del av dom.
Jag avlade förr på "förr kallad silverrandiig" wyandotte och då retade jag mig på att tupparna skulle vara vita i sadelhänget. Men använde man en sån tupp i avel blev hönorna sämre tecknade till slut blev det "månteckning" på dom utan jag använde mig ofta av en tupp med lite svart i sadeln. Men nu har dom ändrat det i standarden att det får vara svart där alltid en framgång. Sånt måste man ju framföra hur det funkar i verkligeheten helt sjukt om man ska ha en del djur till utställning sen andra hemma att avla på.
-
om man har avlat med sunt förnuft så får man inga" icke rasrena" djur enligt mitt sätt att se det. Får man djur som ser annorlunda ut än dom "ska" ska man nog ta sig en funderare vad har hänt ? Har man tagit in nått nytt djur ? En ny tupp kan fördärva mycke i aveln...därför är det ju bättre ta in en ny höna. Jag är alltid försiktig med "nya"djur det finns en del som blandar in annan ras men det visar sig ganska tydligt....såna tabbar går man inte ofta på numer. Det är ju så vill man ha en viss ras så vill man ju att man ska få en sån om man köper just den. Jag är motståndare av det att man blandar in en annan ras tror inte man vinner nåt på det alls. Det är jag inte alls intresserad av.
-
Tror man på många ställen i den här tråden hade kunnat byta ut ordet rasren mot rastypisk. Av en kull helsyskon kan såklart inte vissa vara rasrena och andra blandraser. Är de helsyskon så är de. Däremot behöver inte alla i kullen bli rastypiska, men har man en bra avelsgrupp som nå'n ovan skrev så brukar det bli mest rastypiska djur efter den gruppen.
-
om man pratar rashöns (alltså det som är definierat som raser i Skandinavisk Standard, inte lantraser etc) så är defintionen på en rashöna att den ser ut som standarden föreskriver....
Om en höna/tupp som ser ut som det standarden föreskriver som en plymouth rock så är det också en plymouth rock, ser den inte ut som det standarden föreskriver så är det inte, per definition, en plymouth rock.
Tack för svar, det var precis det jag undrade över! :)
Men då har jag en följdfråga: Om man har två korsningsdjur (t ex en korsning mellan samma två raser) och de får avkomma, kan då deras avkomma, eller en del av deras avkomma, anses som renrasig och vara av den ena eller andra rasen - förutsatt att den stämmer med standarden för sin ras?
-
Kanske inte efter första korsningen, men om du tänker på att korsa fram en ny färg så är det flera generationer sedan tillbaka på rasen och den måste bli godkänd och även avkommorna för att få bli en godkänd färg.
-
Kanske inte efter första korsningen, men om du tänker på att korsa fram en ny färg så är det flera generationer sedan tillbaka på rasen och den måste bli godkänd och även avkommorna för att få bli en godkänd färg.
Är detta det gängse synsättet vid Rasfjäderavel, blir konsekvensen väl att det med stor sannolikhet kan handla om ett antal blandraser - om än med likartat standardiserat utseende?
-
Är de tinte så inom all djuravel där man vill få fram en ny ras eller variant eller vad man ska kalla det? En person kanske har en dröm om en katt med just ett visst utseende och vissa egenskaper och korsar fram och tillbaka tills han fått till just den katten han vill ha. Flera generationer senare kanske det finns en ny kattras, vad vet jag. Med höns har det väl korsats hit och dit för att få fram en höna som värper en viss typ av ägg, många eller stora eller en med extra mört kött, snabbväxande elelr extra härdig, ett visst utseende osv osv. Det är väl så raserna har kommit till? Sen har de olika raserna funnits olika länge. Endel kan ses på tavlor som visar att de funnits i flera hundra år medan andra kanske "föddes" för hundra eller femtio år sedan. Alla har sina speciella egenskaper eller utseenden som gör att olika människor fastnar för just den eller den rasen.
-
Är detta det gängse synsättet vid Rasfjäderavel, blir konsekvensen väl att det med stor sannolikhet kan handla om ett antal blandraser - om än med likartat standardiserat utseende?
Ja så kan man se det men jag tror inte en färg poppar upp sådär hipp som happ. Men man får ju naturligtvis para tillbaka på rasen många gånger och som sagt så ska de bli godkända också.
-
Ja, det är så djuravel går till så länge man inte har Genbanksdjur.
Fast det är ju inte så enkelt att hönan bara ska se ut att vara av en ras, den ska ju bla ha rätt färg och storlek på äggen också. Så rent krasst kan man väl ställa ut en höna (kanin med för den delen) som rasren, men sen fortsätter ju arbetet med att befästa dom egenskaperna som är rastypiska genom vidare avel. Kaniner, som stambokförs är det ju mer pappersexercis med eftersom man får söka dispens på sådana korsningar, det behöver man väl inte för höns?
Mvh Charlotte
-
Nej det behöver man inte, tyvärr är alla inte lika noga med andra egenskaper. Tex har jag jobbat mycket med pärlgrå orpington för att jag ska få större ägg. Har parat in mycket fina djur från Sverige.
-
Nej det behöver man inte, tyvärr är alla inte lika noga med andra egenskaper. Tex har jag jobbat mycket med pärlgrå orpington för att jag ska få större ägg. Har parat in mycket fina djur från Sverige.
Då undrar jag, jag som nu har precis börjat om med rashöns. Köper ägg och kläcker.
Är det värt att lägga 700:- på rasstandarden.
Är det många raser i den? Står det hur "rasen" SKA se ut? Äggvikt, färger, kamformer m,m
Sen står det förstås inte vad som inte ska finnas, tex "tvillingkam" och bilder som förklarar...
Sen som du säger Sallyomolly, har du jobbat mycket med att få upp äggvikten på pärlgrå orpington.
Hur vet jag som "nybliven uppfödare" vad jag ska sträva efter på just tex Faverolle?
Jag är mycket motiverad att avla "rätt" och att jobba med bra djur.
Vilka tips kan ni ge mig, jag försöker hitta seriösa människor att köpa avelsägg av.
Men det är mycket lättare om man hittar "färdiga" vuxna djur - Man ser ju hur de "ser ut", till skillnad när man köper avelsägg :P
-
Rasfjäderfäförbundets tidskrift brukar i varje nummer ha en eller två specialartiklar om raser.Där står utförligt om egenskaper, både exteriör och produktion och även om aveln.
Kanske du känner någon medlem som har några årgångar att låna ut?
-
Tror att vi har ett par gamla nummer hemma...
Har varit medlem förut. Ska kolla :)
Tack för tipset :D
-
Kanske inte efter första korsningen, men om du tänker på att korsa fram en ny färg så är det flera generationer sedan tillbaka på rasen och den måste bli godkänd och även avkommorna för att få bli en godkänd färg.
Nja... jag tänkte väl inte direkt på att få fram nya färger eller få en ny ras godkänd - det förstår jag är ett långsiktigt arbete - utan man min fråga är egentligen mycket enklare, nämligen:
Kan man ha tur och få en avkomma efter två korsningsdjur som "går igenom" en bedömning och därmed är rasren?
-
Nu är det väl så att de som var mest kompetenta på att svara .
De som ställer ut och verkligen bedriver rasavel ,
inte längre är kvar på forumet eller inte svarar.
Undantag för ngn.
Att ngn skulle ställa ut ngt fjäderfä som är korsad,
av två olika raser, skulle jag se som osannolikt.
Varför skulle man ringa en sån och betala och ställa ut.
För att medvetet förlöjliga ngn eller????
Men ta i beaktande att oseriösa människor finns det väl i alla genre.
-
Det gäller väl också att ha "öga" för hur hönsen ska se ut.
Man kan nog lära sig rasstandarden utantill utan att för denskull
få full poängade djur, om man ska dra det till sin spets.
Men man kan stäva mot det målet.
det är nog inte gjort i en handvändning.
Massor av djur och många år krävs det.
Det är väl kul att vi har olika ändamål med våra höns.
Detta är hur jag har fattat det.
-
Att ngn skulle ställa ut ngt fjäderfä som är korsad,
av två olika raser, skulle jag se som osannolikt.
Varför skulle man ringa en sån och betala och ställa ut.
För att medvetet förlöjliga ngn eller????
Osannolikt eller inte, jag undrar fortfarande om det skulle gå att ställa ut en korsningsavkomma och få den bedömd som rasren?
-
Ett smart tips kan ju kanske vara att kontakta Rasfjäderfäförbundet?
http://www.rasfjaderfaforbundet.dinstudio.se/
Då får du korrekt svar på dina fråga.
Så slipper det bli spekulationer på ett forum...
Mvh Charlotte
-
Osannolikt eller inte, jag undrar fortfarande om det skulle gå att ställa ut en korsningsavkomma och få den bedömd som rasren?
Om en, aldrig så väl utbildad eller erfaren, fjäderfädomare tittar på och bedömer ett djur, så kan den människan ju bara uttala sig om djurets rastypiskhet, inte om djurets rasrenhet/rastillhörighet. Precis som någon tidigare i denna tråd påpekat, så är det skillnad på rastypiskhet och rasrenhet. En beskådande bedömare kan självklart bara göra ett utlåtande om rastypiskhet inte om rasrenhet/rastillhörighet, om det inte vid bedömningstillfället tas hänsyn till djurens härstamning. Vad jag känner till finns inga stamboksförda orpington.
Så svaret på din fråga måste bli - Ja; om du med rasren menar rastypisk!
-
Precis, Ronny. Man måste nog skilja på rasren och rastypisk. En domare har ju ingen koll på hur föräldradjuren ser ut. Bland lantraserna är det väl mer tvärtom, att det är härstammningen som gör djuret/rasen och inte utseendet. Det är väl därför många inom de raserna kan se så olika ut och ändå höra till en viss ras. Det är alltså olika saker att tala om rasrent och rastypiskt utseende och om lantraser och om övriga raser. Jag har inget problem med detta och ser inte att något av det skulle på nå't sätt vara upprörande. Det är ju bra att det i tråd efter tråd förklaras skillnaden i synsätt så kanske vi alla snart har förstått detta ;) Jag har inte mycket erfarenhet av lantraser för jag har växt upp med en pappa som haft många andra raser ist. Jag lär mej gladeligen vad som gäller för lantraserna, genbank mm och hakar säkert på i det viktiga arbetet en vacker dag.
Denna dag blir det dock inte för nu kallar kudden på mej...
-
Våra rashöns har ju ofta kommit till av att man blandat olika raser, stora cochin har ju ofta använts i många av våra raser. Och jag tror ju att så har gjorts med våra lantraser tror att våra "kloka" ofta kvinnor runt om i vårt land ofta korsade sin höns just för att få fram just det djuret som passade för dom. Min gamla farmor som nu är död berätta ofta om hur hennes mormor och mamma ofta sökte efter höns som just skulle värpa bra ägg och vara tåliga för vårat klimat här uppe i Dalarna, och dessutom har lite fina färger. Och det spred sig ju från by till by som det gjordes förr...det är synd inte min farmor lever för det hade vart intressant höra om hur dom såg ut mera ingående.
Men att visa upp en rashöna på utställning som kommit ur korsningar idag är inte lätt..man kan ju kolla när det visas en ny färg i en ras eller en ny ras. Granskningen är hård och ofta ska den visas i flera år. Så om man tror man kan korsa kors och tvärs misstar man sig. Jag skulle aldrig använda en annan ras i mina stor Cochin .....vet att det görs i vissa länder för att få fram andra färger men för mig är detta inte intressant tycker man kan bevara dom färger som redan finns.
-
Våra rashöns har ju ofta kommit till av att man blandat olika raser, stora cochin har ju ofta använts i många av våra raser. Och jag tror ju att så har gjorts med våra lantraser tror att våra "kloka" ofta kvinnor runt om i vårt land ofta korsade sin höns just för att få fram just det djuret som passade för dom.
Om du vill veta mer om lantrasernas ursprung finns det gott om litteratur i ämnet, tex Hallanders Lantraser, med supplement. De flesta kommer från tillvaratagna gårdsflockar som kan spåras såpass långt tillbaka att man kan vara tämligen säker på att dom är fri från inkorsning av modernare raser, sedan är det väl förmodligen så, att alltsedan hönsen kom till vårt avlånga land för ett par tusen år sedan (rätta mig om jag har fel?) har enstaka individer tagits hem och förts in i nån fölock här och nån där. Men det är en stor skillnad gentemot den moderna rasaveln. Enstaka djur har inte lyckats att förändra dessa höns ursprunglighet nämvärt. Som tur var fanns det en del kloka gummor - och gubbar - som höll på di gamle :) så vi har något att bevara idag.
Med stöd av bla skelettfynd tror jag personligen att Åsbohönan är en bra representant för hur skogsbygdernas höns såg ut om vi vrider klockan bakåt ett par hundra år.
Nu halka vi ifrån ämnet, jag vet.
I tråden har det väl med all önskvärd tydlighet kommit fram hur olika man kan se på rasrenhet.
Härstamning contra utseendebedömning som säkerhet?
Jag vet ju vad jag känner mig trygg i.
-
vart finns denna bok att köpa?
-
Den finns nog att låna på biblotek också om den skulle vara svår att få tag på.
-
Kanske en dum fråga, men, vart kan man läsa om vad raser har för rasstandard? Kan vara lite roligt bara..
-
Det finns en standard på rashöns finns att köpa via Svenska Rasfjädefäförbundet eller man kan kanske låna den via bibliotek. Lantraser har en rasram och det ska du väl finna på deras hemsida SLK :)
-
Det finns en kortare beskrivning på hemsidan http://www.kackel.se/index.html (http://www.kackel.se/index.html) . Rasramen finns i en bok man kan köpa som medlem i slk (Genbanker och rasramar, som också tar upp en massa andra intressanta spörsmål) och du får den boken gratis som genbanksansluten. Är du speciellt intresserad av en ras kan du kontakta genbanksansvarige.
En rasram tar upp den naturliga variation som hittills dokumenterats för rasen, bla. SLK vill undvika att gener som är bevarandevärda går till spillo i onödan pga mänsklig fåfänga. Speciella agenskaper för varje ras finns även angivna.
En Åsbohöna från en genbanksbesättning är en Åsbohöna. Det beror på att den inte bedöms utifrån en standard, utan vilket ursprung den har :D
Mvh
Ingemar
-
Ok, tack=)