Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: louise skrivet 22 aug-09 kl 20:10
-
jag har hört nåt om att det träder in andra lagar och regler om man har ett arrende på minst fem år, jämfört med kortare kontrakt. Jag hittar inget i jordabalken, så vad är det folk pratar om?
-
Inte helt lätt att läsa ut, men här är ju iaf en regel som delar på arrenden kortare än ett år och längre..
Det är ju 9 kapitlet i jordabalken som behandlar jordbruksarrende.
3 § Vid arrende för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. Vill jordägaren eller arrendatorn att arrendevillkoren ändras för en ny arrendeperiod, skall han meddela motparten detta i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. Uppsägning och begäran om villkorsändring skall ske senast ett år före arrendetidens utgång, om avtalet träffats för minst fem år, och i annat fall senast åtta månader dessförinnan.
Om avtalet inte sägs upp inom rätt tid, anses det förlängt på en tid som motsvarar arrendetiden, dock längs fem år, eller, om begäran om villkorsändring har gjorts, på den tid och de villkor i övrigt som bestäms enligt 9 §.
-
Där står inget särskilt om fem år. Det står att om man har ett arrende på mer än ett år, och jordägaren inte säger upp det i tid, kan man automatiskt få ett nytt avtal som max är på fem år, men exakt hur långt är inte reglerat.
Å så står det att jordägaren måste säga upp avtalet i ännu mer god tid med ett fem-årskontrakt.
Men jag trodde man fick några rättigheter som var större än med kortare kontrakt, men det hittar jag ingenting om. För arrendatorn är väl de där grejerna rätt marginella fördelar.
-
Där står inget särskilt om fem år. Det står att om man har ett arrende på mer än ett år, och jordägaren inte säger upp det i tid, kan man automatiskt få ett nytt avtal som max är på fem år, men exakt hur långt är inte reglerat.
Å så står det att jordägaren måste säga upp avtalet i ännu mer god tid med ett fem-årskontrakt.
Men jag trodde man fick några rättigheter som var större än med kortare kontrakt, men det hittar jag ingenting om. För arrendatorn är väl de där grejerna rätt marginella fördelar.
3 § Vid arrende för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. Vill jordägaren eller arrendatorn att arrendevillkoren ändras för en ny arrendeperiod, skall han meddela motparten detta i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. Uppsägning och begäran om villkorsändring skall ske senast ett år före arrendetidens utgång, om avtalet träffats för minst fem år, och i annat fall senast åtta månader dessförinnan.
Om avtalet inte sägs upp inom rätt tid, anses det förlängt på en tid som motsvarar arrendetiden, dock längs fem år, eller, om begäran om villkorsändring har gjorts, på den tid och de villkor i övrigt som bestäms enligt 9 §.
Sägs ett femårsavtal inte upp senast ett år före avtalets utgång anses det förlängt med ytterligare fem år. Hade arrendetiden varit 10 år hade det ändå bara förlängts i fem år (förutsatt att det inte sagts upp senast ett år före arrendetidens utgång)
Är arrendetiden längre än ett år har arrendatorn rätt till förlängning av arrendet med vissa inskränkningar. Det är ffa i det avseendet avtal längre än ett år kan ha ett mervärdet för arrendatorn (och vara en belastning för markägaren om denne funderar på att exempelvis sälja sin fastighet) Vil markägaren själv börja bruka sin mark har arrendatorn inte rätt till förlänging om detta är obilligt mot arrendatorn
Rätt till förlängning av arrendeavtalet m.m.
7 § Bestämmelserna i 8--13 §§ gäller vid arrende för viss tid, utom när
1. arrendetiden uppgår till högst ett år och arrendet icke omfattar bostad för arrendatorn, eller
2. jordägaren säger upp arrendeavtalet på den grund att arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger, dock inte om i uppsägningen anges att den sker till arrendetidens utgång.
Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning gäller, om det godkänts av arrendenämnden. Lag (1984:678).
8 § Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till förlängning av detta, utom när
1. arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger,
2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke bör förlängas,
3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling skall bruka arrendestället, och det ej är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,
4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera ändamålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,
5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet med en detaljplan,
6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall användas för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör.
Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning. Lag (1987:132).
9 § Vid förlängning av arrendeavtal utgår arrendeavgiften med skäligt belopp. Kan jordägaren och arrendatorn inte enas om hur stor arrendeavgiften bör vara, skall avgiften bestämmas så att den kan antas motsvara arrenderättens värde med hänsyn till arrendeställets avkastningsförmåga, arrendeavtalets innehåll och omständigheterna i övrigt.
Förlängning skall ske för tid som motsvarar arrendetiden, om denna ej överstiger fem år, och i annat fall för fem år. Förlängning kan även ske för annan tid än som sagts nu, om detta av särskild anledning är lämpligare.
Annat av jordägaren eller arrendatorn uppställt villkor skall gälla i den mån det är skäligt med hänsyn till arrendeavtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt.
I den mån ändring av arrendevillkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla.
Träffas vid förlängning av arrendeavtal överenskommelse om villkoren för det fortsatta arrendet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmelserna i första och andra styckena, lända till efterrättelse i den mån ej annat följer av bestämmelserna i övrigt i denna balk. Lag (1979:371).
-
Ja, som jag ser det så är största skillnaden vid 1-årsgränsen. Arrende under ett år kan sägas upp utan nån större anledning. Medan de över ett år måste sägas upp i laga ordning. Och just att säga upp ett arrende är inte helt självklart, det handlar ju främst om ifall jordägaren själv vill bruka marken.
Man kan inte utan vidare säga upp en arrendator för att man vill byta till en annan t.ex..
Och sen en annan sak, alla arrenden ska vara skriftliga.
-
Jag har lagen framför mig, jag länkar här så behöver inte fler klippa in den. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.HTM#K8
-
Du skrev ju att du inte hittade något i JB. Därför klippte jag in ett relevant avsnitt som handlade om frågan.
-
ah, oki, jag fick för mig du liskom klippte in rubbet, svårt å hitta vilken paragraf du tänkte på.
Nu säger arrende-hjälpen på LRF att alla kontrakt över 1 år ger besittningsskydd.
-
Nä. Fortsättningen på hela förhandlingen är att jordägaren är mäkta besviken på hur lite pengar man får för 3,7 ha och ska nu kontakta andra för att höra vad de vill. Kunde väl vart ok om han kläckt ur sig det tidigare och i nte hade en så vidrigt dryg attityd. Jag vet inte om jag rent psykiskt orkar arrendera av honom. Men jag härdar ut till söndag då han ska ge besked.
-
Usch det är så jobbigt att gå in i såna där affärer med folk man inte tycker om och kanske inte kan lita på...
-
Det där är så typiskt för såna som kommer från en värld utanför jordbruket, dom förstår inte att jordbruk mer eller mindre har en egen ekonomi som knappt är jämförbar med övriga samhället... 3,7 hektar här ger väl ungefär 3000 kr i bästa fall, om jordägaren tar stöden så ännu mindre, och om arrendatorn får stöden så lite mer. En del tycks ju tro att 3 hektar skulle inbringa en 20-30 000 i arrende....
-
Å han kan inte få stöd på sin gård, hehe. Om Eu säger ja tll sveriges förslag att ine ge gårdsstöd till gårdar med mindre än 4 ha. Han har 3,7 sa länsstyrelsne till mig idag.
-
Det där är så typiskt för såna som kommer från en värld utanför jordbruket, dom förstår inte att jordbruk mer eller mindre har en egen ekonomi som knappt är jämförbar med övriga samhället... 3,7 hektar här ger väl ungefär 3000 kr i bästa fall, om jordägaren tar stöden så ännu mindre, och om arrendatorn får stöden så lite mer. En del tycks ju tro att 3 hektar skulle inbringa en 20-30 000 i arrende....
3hektar= 3fottbollsplaner och det kan man vaäl absolut ta 24.000kr/år för,dvs 2.000kr/månad.
ser inget orimligt i det.
-
Lnatligromantisk. Du må vara totalt insnöad på din ekonomi å jag kan l¨åta dig hållas. Men marknadspriserna på samtliga typer av marker i vårt avlånga land är du helt väck på uppenbarligen. Acceptera och ha inga åsikter, det vore fint.
-
3hektar= 3fottbollsplaner och det kan man vaäl absolut ta 24.000kr/år för,dvs 2.000kr/månad.
ser inget orimligt i det.
;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D ;D snälla du kan arendera 3ha av mig ska vi säga 2000kr i månaden då?
-
Å han kan inte få stöd på sin gård, hehe. Om Eu säger ja tll sveriges förslag att ine ge gårdsstöd till gårdar med mindre än 4 ha. Han har 3,7 sa länsstyrelsne till mig idag.
Mohahaha....
Jag skulle aldrig arrendera och ha mina djur på någon annans mark grattis.. Jag delar bidraget med jordägaren han/hon står för marken och jag står för skötseln...
-
Men du beskrev ju precis att du har dina djur på nån annans mark, hur menar du?
-
Ja men han/hon får betala för att "jag"går där och betar, halva bidraget tar jag...
-
ja. man har väl inte så mycket att styra där. Det är marknaden i närområdet som styr. Det som finkar just på en viss plats är det man kan luta sig mot.
-
3hektar= 3fottbollsplaner och det kan man vaäl absolut ta 24.000kr/år för,dvs 2.000kr/månad.
ser inget orimligt i det.
För det priset arrenderar jag gladeligen ut varenda ha och hittar på nya projekt med en arbetsfri årsinkomst jämförbar med en börsbolags vd som grund att stå på. När ska vi skriva kontrakt? Du kan säkerligen få arrendera all annan mark i granskapet också för samma pris.
-
jaha. den jäveln klämde nu ur sig att djur är läskiga och drar till sig insekter. Huvaligen, insekter! Som dessutom han inte får problem med. Å den jävlen ska klara sig på landet..
En annan i byn fick arrendet för att han lovar att bara odla spannmål och betala i ved.
Efter han klämt ur sig detta säger han käckt att han är iallafall jätteintresserad av att titta på mitt hus och diskutera renoveringar! Det har jag inte alls nån lust med och varför ska jag göra det för dig, svarade jag, eftersom han nu snuvade mig på 2-3 månadslöner. Hur socialt inkompetent får en stabo vara??
jag sitter nu och kriser och överväger ett alternativ där jag kör bort en god vän från sitt arrende.. en annan vag möjlighet jag har.
-
Äsch då, det var ju otur för dig. En klen tröst kan kanske vara att det måhända inte blivit så kul att arrendera av honom, han verkar ju inte vara så enkel att ha att göra med. Och arrenden har en förmåga att fresta på även goda förhållanden.
-
Kommer det där med att gårdar under 4 ha inte ska få bidrag verkligen att gå igenom?
En granne till mig brukar inte en kvadratmeter av sin mark (ca 60 ha) allt är utarrenderat UTAN bidrag.
Det är alltså vettigt att han ska får bidrag för sin mark, men en som odlar varenda kvadratfot av sina 3,9 ha ska inte så en spänn?
Jag har inte ord för hur illa jag tycker det förslaget är.
-
Jag förstod inte skillnaden på dina två exempel, men, förslaget om 4 ha ska nu godkännas/underkännas av EU. Om de säger ja gäller det från 1 jan nästa år. I Sverige har de kommit överens om att det är den gränsen de vill ha. Så det är alltså medlemsländerna som ska tycka till nu innan något är klart.
-
Ok försöker med detta exempel:
Granne 1 har 4.1 ha åker och får 8000 / år i bidrag.
Granne 2 har 3.9 ha åker och får 0 / år i bidrag.
Granne 1 brukar inte marken utan hyr ut till Granne 2.
Granne 2 föder 50 får och slaktar 100 lamm per år på sitt jordbruk.
Vem utan dessa grannar tycker du borde få EU's Jordbruksbidrag.
Att man måste ha en lägre gräns förstår mycket väl men 4 ha det är att ta i.
-
Men jordägaren får inte eu-bidraget automatiskt, det är den som brukar marken som har bidraget. Sedan att folk fuskar och gör affärer mellan varandra kan inte myndigheterna kontrollera. Det normala är att arrendatron på mark 1 får bidraget, dvs en som producerar.
-
Nä, sen fattade jag inte hur 1 kan få 8000 för 4 ha. Eller lägger du till miljöersättningarna då? För miljöersättningar ska man fortsätta få även med den lilla gården.
-
Nä, sen fattade jag inte hur 1 kan få 8000 för 4 ha. Eller lägger du till miljöersättningarna då? För miljöersättningar ska man fortsätta få även med den lilla gården.
Ok, jag trodde att alla bidrag försvann. Ungefär som vid 1000 kronorsregeln.
Så det är "bara" gårdsstödet som tas bort för dom små. Tja det är väl bättre än inget antar jag.
Fast det blir ju nästan värre moraliskt. Man kan få en slant för att man brukar marken efter miljöreglerna men något
generellt gårdsstöd får man inte. Det behövs ju till storbonn, han som är så fattig sen tidigare :-X.
Sparka neråt och slicka uppåt....
-
Jo, jag håller ju med faktiskt. En så liten gård kan tex bli en heltidstjänst för en grönsaksodlare. Tanken är att administrationen av stöden ska sjunka i kostnad, det är enda tanken bakom idéen.
-
Lnatligromantisk. Du må vara totalt insnöad på din ekonomi å jag kan l¨åta dig hållas. Men marknadspriserna på samtliga typer av marker i vårt avlånga land är du helt väck på uppenbarligen. Acceptera och ha inga åsikter, det vore fint.
Stabon,det märks att du är lite irriterad på din granne och även på lantligromantisk.
Det blir nog bättre nästa år om 4 ha gränsen införs då är det nog många mindre som vill arrendera ut.2 har redan hört av sig hit ingen vill förlora pengar.
5åriga avtal är ju jättebra om de går med på det för det passar ju bra ihop med 5åriga miljöåtagande.Men trots att man är ute i god tid ca ett år så begriper inte markägare att man inte kan hålla på att hatta.Får jag inget 5årigt avtal förlorar jag bidrag ångrar sig någon efter ett år (som sker ofta,eftersom jag betalar mer per år vid 5 år eftersom jag får mer)) så måste man försöka lägga om sitt miljöåtagande dvs förlänga de gamla avtalen med ett år.Och det kan man inte hålla på med varje år och det gör att bägge parter får mindre pengar än de kunde ha fått vilket är synd.
-
Här omkring kostar det 500kr/hektar och år för betesmark. Då får man inga eu-bidrag, de tar markägaren.
-
lars-göran - här finns inget att arrendera, allt är upptaget. varende plätt. Detta var min chans, kanske för livet.
-
lars-göran - här finns inget att arrendera, allt är upptaget. varende plätt. Detta var min chans, kanske för livet.
Här har heller inte funnits och finns inte nu någon omedelbart "ledig" mark. Däremot har det helat tiden rört på sig och för den som varit intresserad har det då och då funnis möjligheter att arrendera mark. Den senaste 10-årsperioden har brukandet förändrats en hel del, liksom ägandet. Ingen arrendemark har dock "bjudits ut" offentligt, utan det gäller att ha koll och bygga upp sitt kontaktnät.
Kontentan av detta är att jag definitivt inte tror att detta var din enda chans i livet, om du ämnar hålla dig vid liv ungefär lika länge som genomsnittskvinnan.
-
Kontaktnätet här bstår av bypåven som köper all mark, sedan arrenderar han ut till andra självgoda flinande medelålders män som är hans vänner. När jag frågade om jag fick ha grisarna i hans skog och hjälpa honom med markberedning skrattade han bara i telefonen. Fick inget svar alls.
-
Usch, vilken typ! >:(
-
lars-göran - här finns inget att arrendera, allt är upptaget. varende plätt. Detta var min chans, kanske för livet.
Samma här. Alla arrenden är tagna sen minst 20 år tillbaks och även om det inte brukas så släpper dom inte arrendena.
Det finns ett 4 ha, helt obrukat gärde brevid ett av min gärden som jag försökt få bruka. Ibland putsas gärdet på senhösten, men oftas ligger det helt obrukat. Ägaren tycker att jag borde få bruka eller arrendera gärdet men arrendatorn vägrar. Kul typ.
-
Samma här. Alla arrenden är tagna sen minst 20 år tillbaks och även om det inte brukas så släpper dom inte arrendena.
Det finns ett 4 ha, helt obrukat gärde brevid ett av min gärden som jag försökt få bruka. Ibland putsas gärdet på senhösten, men oftas ligger det helt obrukat. Ägaren tycker att jag borde få bruka eller arrendera gärdet men arrendatorn vägrar. Kul typ.
Jävligt trist när det blir så .Om de inte gör ett skit med marken så har dom ju bara trädesbidraget ca 1100 kr .Visst vart 3e år får man dra en ytterkantsremsa med betesputsen.
Då borde man ju få arrendera för ca 1200 kr per ha.För ingen markägare vill förlora pengar.
Jag har kommit i kontakt med en del personer som har mark,deras mark har jag fått arrendera .För att de vill slippa söka själva,några har väldigt igenväxt och är nervösa för kontroll och några har inga stödrätter så jag har köpt på börsen vid 5åriga avtal.
Konstigt att inte alla tycker att det är trist när det växer igen.
Stabon- trist med grannar som tittar snett på varandra.
Min ena granne tittar på mig för att jag har arrenderat andra grannens mark och en del ligger vid hans hundkennelburar.Jag var snäll har inga får där tar lite hö trots att det är bete jag behöver .Men vad hjälper det han e lite småsur på mig ändå och även på grannen som han inte fick köpa plätten av.
Han kostar mig 1000 kr om året o han e sur på mig.Jag får ju betala full arrendehyra.
Lars
-
Kontaktnätet här bstår av bypåven som köper all mark, sedan arrenderar han ut till andra självgoda flinande medelålders män som är hans vänner. När jag frågade om jag fick ha grisarna i hans skog och hjälpa honom med markberedning skrattade han bara i telefonen. Fick inget svar alls.
Den dan kommer när ingen jävla bypåve sätter sig på dig,det tar bara lite tid(längre tid om man har lite mindre resurser(pengar)) Men det blir ändring med tiden,vi har alla upplevt låstsas storfräsare som försöker bestämma vad andra skall göra.VAR bestämd ,de tror inte på dig ,visa att de har fel.Jag känner tyvärr igen ditt problem har delvis varit där själv.
Ditt livs enda chans-NEJ du lär få många fler chanser vänta bara.
Lars
-
Hm... jag vill gärna höra om din bypåve. Alltid skönt att känna igen sig i andras historier.
-
Bypåvar finns det alltid. Att som ny etablera sig och få respekt för det man gör tar alltid tid. Gör man något ovanligt och bryter mönster tar det oftas lägre tid/är svårare. Den/de som var "bypåvar" här för 20 år sedan är försvunna. Idag är det andra personer som äger och eller brukar den marken. Jag tycker mig dock se att det går i vågor. Vissa perioder kan det vara väldigt statiskt, sen kommer en period med större rörlighet på arrenden och fastigheter, osv. Det kanske t o m finns risk att man själv i någons ögon kan betraktas som "bypåve" idag, men jag tror inte jag är dryg och otrevlig mot folk som hör av sig, förutsatt att de inte är otrevliga själva.
-
Arrende må ändra sig här om 10 - 30 år, men marken går i arv till bypåvens sönder och de lär inte ha några planer på att sälja något.
Den ena arrendatorn är nog inte mer än 40, rejält lantbruk med massa inhyrda dyra maskiner å polacker när det är skörd. Den andra går i pension om 5-10 år, men jag förstår inte varför arrendet då inte skulle gå till den yngre. Eller till en tredje förresten, tre stora har vi här.
-
kanske dags å flytta? Bli inte bitter!!! Bypåvarna har säkert varit små alternativare nån gång...
-
Visst, betalar du en större och dyrare gård? Skitbra!
-
Först bör man tänka igenom vad man ska ha marken till.
Är det bara till bete, hö och spannmål, så finns det inte en chans att få nån lönsamhet med ett fåtal hektar jord.
Det går ju knappt ihop för dom som har massor, och odlar efter alla konstens regler.
Då är det heller ingen mening att strida och göra sig osams med folk för den sakens skull.
Har man tänkt använda marken för nåt slags specialodlingar, så bör man fokusera på det, starta i liten skala och slipa sina kunskaper, därefter kan det vara läge att utvidga, om odlingen varit lyckosam.
Något annat än ovanstående kan knappast arrenderad åkermark användas till.
-
Vadå "gå ihop"? Det är väl klart som korvspad att ett par-tre hektar extra ger mer avkastning än inga alls?
Är Foppas Fot en sån som tycker att det är bara mjölkbönder med 500 ha som ska ha rätten att bedriva verksamhet?
Sen är ju det här ett forum för Alternativ. Om vi bara går efter vad LRF, ARLA och ODAL tycker och tänker om världen
så skulle det väl finnas 3 bönder i varje län. Nej, fram för Alternativ på landsbygden.
-
Konstigt då att det är så få som driver femtitalsjordbruk på fem hektar numera.
Visst gär det att få avkastning om man sliter som en häst, men då får man inte tycka att det är ett pissjobb att räfsa femtonhundra kvadratmeter grönfoder.
-
Åh, vad jag känner mig lyckligt lottad över mina urgoa grannar när jag läser
denna tråden. Vi "arrenderar" 10 hektar av dom utan att beta ett dugg. Kontrakt på 10
år :) Det e 7,5 av en granne & resterande av en annan. Det e bete samt ängar för
höskörd det gäller.
Lycka till, stabon!
//
Eva
-
Du menar att ni inte betalar? Då gäller inga lagar och juridik kring ert kontrakt om jag fattat rätt. Ett arrendekontrakt ska innehålla betalning i pengar, står i arrendelagen.
Foppa är ofta en stor pessimist. De flesta som tror att 5-10 ha inte går att dra in pengar på är kanske inte alltid tillräckligt kreativa. Eller så här: "Det är inget svårt, bara en int köper så möe maskiner å skit". Den svenska bonden är känd för att lägga alldeles för mycket pengar på maskiner jämfört med övriga Europa.
-
Jodå, vi betalar 1 kr per hektar, kontraktet e rätt & riktigt & alla
lagar gäller :)
Men 10 kr e ju ingenting, relativt sett :)
//
Eva
-
Foppa är ofta en stor pessimist. De flesta som tror att 5-10 ha inte går att dra in pengar på är kanske inte alltid tillräckligt kreativa. Eller så här: "Det är inget svårt, bara en int köper så möe maskiner å skit". Den svenska bonden är känd för att lägga alldeles för mycket pengar på maskiner jämfört med övriga Europa.
Kanske jag är en pessimist.
Men hur mycket har du själv dragit in?
Har det blivit skörd nån enda gång?
-
Vadå "gå ihop"? Det är väl klart som korvspad att ett par-tre hektar extra ger mer avkastning än inga alls?
Är Foppas Fot en sån som tycker att det är bara mjölkbönder med 500 ha som ska ha rätten att bedriva verksamhet?
Sen är ju det här ett forum för Alternativ. Om vi bara går efter vad LRF, ARLA och ODAL tycker och tänker om världen
så skulle det väl finnas 3 bönder i varje län. Nej, fram för Alternativ på landsbygden.
Det beror ju precis på vad man menar med att gå ihop.. Om man tänker sig att man får en gård till skänks så går ju vad som helst ihop. Man sår 200 kg havre a´1,50 på ett hektar, drar på lite gödning för 1500. Köper billiga maskiner på Blocket och förbrukar diesel för nån hundralapp, så har man kostnader för det där hektaret på ett par tusenlappar. Skördar kanske 4500 kg som man säljer till nån granne för 1,50 alltså 6750 kr. Så har man en förtjänst där på kanske 4700 i bästa fall. Så långt är det ju inga problem, naturligtvis ger marken mer tillbaks än man sätter in.
Men är det att få det att gå ihop?
Om vi tänker oss att vi köper en gård med 5 hektar mark, dom räknas ju som hästgårdar så med hyfsat hus lär det ju gå på 1 miljon. Lånar vi den miljonen så har vi 50 000 om året i räntor.
Med ovanstående kalkyl så får vi på dom 5 hektaren in 23750 kr, vilket alltså inte täcker räntorna på gården, den odlingen betalar ju alltså inte ens marken den står på.
Så här kommer ju då kreativiteten in, och för dom allra flesta så består den i att dom har ett vanligt jobb också som löser situationen, men för mig är inte det detsamma som att gården går ihop.
Utan då får man tänka sig specialodlingar som grönsaker, bär och växthus för att få inkomster på sina 5 hektar och då lär man lätt dra in dom 50 000 till räntor iaf.
Men då är det ju så med specialodlingar att dom sköter man inte med vänsterhanden på kvällar och helger, utan dom kräver sin tid om det ska ge nåt. Så då står man där med valet att ersätta sin jobbinkomst på kanske 250 000 om året.
Så vad är då att få det att gå ihop? Att ersätta hela jobbinkomsten eller bara att få ihop så gården betalar sig självt?
Finns alltså många sätt att se på det.
-
Absolut Ex, vi pratar nog alla om totalt olika sorters "gå ihop". Jag tror min defintion är att man får misnst 25-30 % vinst på sin grej. Tyvärr blundar jag själv lite, och räknar bara den procenten för bruttovinst, och blundar för andra kostnader.
Foppa- det tar tid att starta en gård. Och ännu längre om man inte visste ett skit innan man börjar. Men potentialen på min gård är en omsättning på 170-200.000, en vinst på 130.000. Det är förjävla mycket mer än en "vanlig" bonde kan tänka ut. Och samtidigt jobba heltid på ett lönejobb.
Oj, bruttovinst menar jag alltså. Så överskottet kan ju sväljas av renoveringar..
-
Min gård, belägen strax utanför Strängnäs, är värd mindre än en ordinär villa inne i Strängnäs. Skall man räkna med ränta på inköpspriset så går mina odlingar ihop av att jag ligger på sofflocket. :D
-
Absolut Ex, vi pratar nog alla om totalt olika sorters "gå ihop". Jag tror min defintion är att man får misnst 25-30 % vinst på sin grej. Tyvärr blundar jag själv lite, och räknar bara den procenten för bruttovinst, och blundar för andra kostnader.
Foppa- det tar tid att starta en gård. Och ännu längre om man inte visste ett skit innan man börjar. Men potentialen på min gård är en omsättning på 170-200.000, en vinst på 130.000. Det är förjävla mycket mer än en "vanlig" bonde kan tänka ut. Och samtidigt jobba heltid på ett lönejobb.
Oj, bruttovinst menar jag alltså. Så överskottet kan ju sväljas av renoveringar..
Jag tror uppriktigt sagt att du är för mycket teoretiker för att ro det iland själv.
Skaffa dej en husslav så kanske det funkar, Henriksson till exempel verkar ju jäkligt hungrig på att hugga i.
-
Ja för alla människor är ju fullständigt obildbara efter 5 års ålder och två som pratar på ett webforum känner till varandras egenskaper innan och utan.
-
Absolut Ex, vi pratar nog alla om totalt olika sorters "gå ihop". Jag tror min defintion är att man får misnst 25-30 % vinst på sin grej. Tyvärr blundar jag själv lite, och räknar bara den procenten för bruttovinst, och blundar för andra kostnader.
Foppa- det tar tid att starta en gård. Och ännu längre om man inte visste ett skit innan man börjar. Men potentialen på min gård är en omsättning på 170-200.000, en vinst på 130.000. Det är förjävla mycket mer än en "vanlig" bonde kan tänka ut. Och samtidigt jobba heltid på ett lönejobb.
Oj, bruttovinst menar jag alltså. Så överskottet kan ju sväljas av renoveringar..
Hur stor del av omsättningen och resultatet är direkt kopplat till marken och jordbrukandet? Du har tidigare skrivit om B&B, slakteri osv. Sådana verksamheter är inte beroende av jordbruksmark och resultatet av dessa kan rimligen inte användas vid jämförelser med mer eller mindre "rena" jordbruksföretag. Om man har flera (lönsamma) verksamheter i samma företag som sitt jordbrukande kan man få hur stor omsättning/resultat som helst om man räknar per ha.
-
Trädman, det är lite det jag är inne på när jag menar att man kanske måste omvärdera sin mark om man har några få hektar. En åker på 2 hektar ger ju inte mycket, men om man ser det som en tomt istället så är det ju plötsligt ett bra stycke. En tomt som då kan bebyggas med t.ex växthus. Frågan är ju då, som du är inne på, om man kan se det som ett jordbruk..
-
En av verksamehterna är att låta legocharka det kött jag producerar, vet inte hur man ska bedöma. Men det bygger inte på inköp av kött tillverkat på någon annans mark, så min mark är ju grunden för produkten. De övriga är baserade på min mark helt och hållet.
-
En av verksamehterna är att låta legocharka det kött jag producerar, vet inte hur man ska bedöma. Men det bygger inte på inköp av kött tillverkat på någon annans mark, så min mark är ju grunden för produkten. De övriga är baserade på min mark helt och hållet.
Nja, du köper väl iofs in allt foder? Om vi säger att du skulle ta fram 60 grisar om året, för det är väl nåt sånt ungefär du tänker dig, så kräver dom ju i runda slängar 25-30 ton foder, vilket alltså blir runt 10 hektar om man odlar ekologiskt.
-
I mitt fall är det så all inkomst återinvesteras i verksamheten.
För varje hektar jag får arrendera så ökas nettoinkomsten med ca 5-6000 kr exkl. arrendekostnad.
Detta gäller upp till den gräns där jag måste köpa större maskiner. Max för mig och mina maskiner ligger på ca 10 ha till. Och arrende på 10 ha ligger mycket långt borta tyvärr. Så varje extra hektar (eller till och med tunnland) ger utökad nettoinkomst.
Till saken hör att jag inte räknar med min arbetstid, vilken jag med glädje skänker till verksamheten ;D. Verksamheten (gården) är ju faktiskt min och ökar i värde ju mer jag investerar.
En vacker dag kommer "arrendet" att trilla in och då står jag beredd men en väl uppbyggd och fungerande verksamhet som kan ge "riktiga" pengar i plånboken.
-
Till saken hör att jag inte räknar med min arbetstid, vilken jag med glädje skänker till verksamheten ;D. Verksamheten (gården) är ju faktiskt min och ökar i värde ju mer jag investerar.
Är det inte svårt att styra verksamheten när du inte tar hänsyn till arbetstid? Två produkter kan ju ge samma pengar in men kräva olika mycket arbetsinsats.
-
Det sker givetvis en sån styrning, men arbetstidskostnad finns inte med på minuskontot när jag räknar nettoinkomsten.
Om något skulle kräva alldeles för mycket arbetsinsats kontra inkomst så justeras det.