Alternativ.nu
Övriga ämnen => Redskap, verktyg och maskiner => Ämnet startat av: _m_ skrivet 18 aug-09 kl 15:30
-
Har lite frågor om gamla traktorer:
Hur användbar är tex en traktor av "grålletyp" såsom MF 35, Volvo t-24/25? Går dom att använda över huvud taget? Kan man tex:
slå vall
ploga med tvåskärig plog
harva
klyva ved
köra liten vedvagn med vajerspel
Pressa hö till lösbal
M.m.
Nån som har erfarenheter?
Hur opraktiskt är det igentligen med en icke helhydraulisk lastare?
Hur funkar det här med framförande på allmän väg? Är det alltid ok bara man har körkort eller måste traktorn vara reggad på något vis?
-
En förutsättning är att de har hydraulisk lyft. Visst finns det bogserade redskap men de är färre och omständigare att använda. Ferguson har ju såklart sådan lyft då de uppfann det (the fergusson system). Läser man broschyrer för BM och Volvo på den tiden listas hydraulisk lyft som extrautrustning, men vad jag sett så är det i regel alltid monterat (men något att försäkra sig om när man bara ser en traktor på annons).
Slå vall med slåtterbalk går bra. Läser man specifikationer så ska det gå att ha en mindre trumslåttermaskin eller rotorslåtter (uppåt 40 hk behövs nog). Rotorslåtterkross är inte att tänka på.
Vid plöjning har ju en grålle och efterföljare fördelen med fergusonsystemet för djupreglering. Man ska alltså inte behöva ha ett stödhjul för att reglera djupet och det överför vikt till bakaxeln. Det var först med 320 Buster som BM (av dieseltraktorerna) fick sådant system till minstingtraktorn. Tidigare så kunde man endast reglera lyften med en spak för att höja eller sänka, inte välja läge.
Som sagt av Foppas fot så är det fördel med diffspärr. Vid plöjning kommer det väl till pass. Jag vet inte om en grålle har det men på sena MF35:or fanns det. Också här kom det först med BM 320. Så i plöjningsavseende vinner nog grålle.
Harvning är enklare och beror inte så mycket av traktorn.
Klyva ved är väl lite tveksamt. Man behöver ett dubbelverkande hydrauluttag. Att få tag i en traktor som har byggts om med sådant hydraulpaket är nog svårt - inte säkert att de har ett enkelverkande uttag ens. Och hydraulpumpen i de här gamla traktorerna ger inte så högt flöde så kolven lär gå sakta. Så de lämpar sig inte för det, bättre att köpa en vedklyv med egen motor.
Grållen blev mycket använd i skogen och med halvband etc. Men BM och Volvo har ett plus i att de har högre frigångshöjd. Alla maskinerna är såpass små att jag inte tror de känns för otympliga i skogen.
Vajerspel/kran måste såklart vara drivna av kraftöverföringsuttaget, är det hydrauliskt blir det samma problem som med vedklyven.
Pressa hö till lösbal, alltså köra med en löspress är inga problem, det orkar de av. Drar man med vagnen samtidigt och den blir full och det är uppförsbacke blir det såklart motigt. Ett problem här kan vara hastigheten på traktorn, man vill gärna ha en låg växel och det kan vara så att traktorn går för fort på lägsta. MF35 har hög och låg 2x3, den vet jag går bra men t.ex. grålle med 4 växlar kanske inte är så bra dimensionerad (inte så inne på grålle så ni andra kan fylla i!).
Lastare utan hydraulisk tilt, dvs. en "ryck-och-slit" (ofta rör-quicke från Ålö) fungerar väl för lastning av jordmassor. Har man behov av att använda pallgafflar är det ju omöjligt. Har själv sådan men är på jakt efter att byta ut traktorn mot en med helhydraulisk lastare.
Som sagt reggad och försäkrad, men för sådana här gamla maskiner är det ju inga summor att tala om. Du behöver ju ha en LGF-skylt också.
Edit: Ändrade lite fel som jag såg först nu
-
Har en T24.
Slåtterbalk, inga problem. Plöja och harva går bra med små redskap. Köra i skogen går fint, den tar sig fram nästan överallt tycker jag. Diffspärr hade som sagt varit trevligt men det finns inte.
Pressa hö är den inte särskilt lämplig till eftersom oberoende kraftuttag saknas: man får stanna och lägga i friläge om strängen är tjock så pressen behöver tugga ifatt.
-
Visstja, glömde det där med kopplingen.
Volvo T2x och BM T2x0 är alla rätt höga på lägsta växeln och har helt beroende kraftuttag. Dvs trycker man på kopplingspedalen så traktorns hjuldrivning kopplas kraftuttaget ur. Så tunna strängar som pressen klarar av att mata in och bearbeta går att köra. Är det tjockare strängar kommer det bli i princip omöjligt då man måste stanna och koppla ur hela tiden. MF35 tror jag som tillbehör hade dubbelkoppling. Trycker man bara en bit så stannar hjuldrivningen men inte kraftuttaget. Då går det väl ann att pressa även om lägsta växeln skulle vara för hög (vilket den nog inte är på den traktorn), men man måste ju sitta och trycka på kopplingspedalen och förstöra sitt knä.
För BM och höpressning där man kräver bra lägsta-hastighet och smidig kraftuttagskoppling (kan vara tillbehör) behöver man nog gå till 350 Boxer eller 400 Buster på dieslarna (har inte koll på om 425 terrier har hög/låg-låda).
Man får väl avväga det här mot priset. En sådan traktor kostar mycket mer än en tidig BM eller Volvo bensin/fotogenare. De är ju väldigt billiga medan dieslarna är mer eftertraktade och alltså kostar mer. Kanske det är enklare om man kan låna en bättre traktor för höpressningen för en billig penning än att köpa sig en egen.
Kan nämna mer saker vid vallskörd, att vända och stränga går bra med de här traktorerna. Både sidoräfsa och kombivändare (sådan med två rotorer som också kan stränga) går att använda.
Tittar man på specifikation för från t.ex. KTS (www.kts.nu) bör man klara av en mindre fyrrotorig hövändare också med de här traktorerna. Men se till att sidorotorerna fälls uppåt och inte bakåt, då tror jag det kan bli väldigt tungt för lyften, om inte annat blir traktor lätt i framänden. Hydraulisk uppfällning är ju trevligt men kräver ju ett enkelverkande hydrauluttag också...
Även en mindre strängläggare (1-rotorig på ~3 meter) går att använda, det har jag sett en MF 135 använts till.
-
Tack för alla råd. Är glad att jag inte slog till på den jag tänkt. Nu är kraven:
Kopplingsoberoende kraftuttag med bra tryck i slangarna.
Helhydraulisk lyft.
Diff.
+ säkert nått mer jag glömt.
Så nu är frågan vad som mest prisvärt, bm 3*0, 4*0, MF 135, ford?
Det ska kosta under 30´:-
-
Jag köpte en MF 165 med bara ett enkelverkande hydrauluttag (kipputtag). Sedan byggde en kamrat och jag om den så att det nu finns ett ventilbord till vänster om förarsätet med två dubbelverkande och en enkelverkande ventil. Efter ventilbordet kommer trevägskranar så att man kan välja om oljan går framåt till frontlastaren eller bakåt till bakre uttagen. Bakåt finns två par dubbelverkande och ett enkelverkande uttag.
Jag köpte en helhydraulisk frontlastare som stått 20 år under en gran och rostat. Den har till och med parallellföring. Sedan totalrenoverade och monterade jag lastaren på traktorn.
En helhydraulisk lastare är mycket mera mångsidig men det går att bygga om en lastare från vajerkipp till hydraulisk. Till vissa lastare fanns parallellföring och skopmanövrering att köpa som tilläggsutrustning. Förra ägaren byggde om min frontlastare någon gång på 80-talet med delar som han hittade i tillverkarens gamla restlager. Vissa delar var slutsålda så dem tillverkade han själv enligt de gamla ritningarna.
Om du skall ha frontlastare är det en stor fördel att ha servostyrning. Det går att ta styrservon av en skrotad lastbil och montera på traktorn. Man driver pumpen med fläktremmen. Servo fanns som tilläggsutrustning till många traktorer så med tur kan man hitta originaldelar på skroten. Olsons i Ellös säljer också en del konverteringssatser.
Hur skulle det vara med en Nuffield? De är ofta relativt billiga och har kopplingsoberoende kraftuttag. De har hög frigångshöjd och reservdelar tillverkas ännu.
MF 135 och 165 har dubbelkoppling men de är oftast något dyrare. Jag tror att dubbelkoppling fanns som tillval på MF 35 och 65. Valmet 361 och 565 har inte kopplingsoberoende kraftuttag men hydraulpumpen är monterad direkt på motorn så hudrauliken är oberoende. International hade kopplingsoberoende kraftuttag och hydraulik på vissa modeller.
Nu är jag verkligen ingen traktorexpert men för ett par år sedan då jag själv började fundera på traktorköp försökte jag reda ut fakta och ta reda på vad som finns och vad som är möjligt. Det lönade sig absolut att köpa traktor och lastare separat och montera själv.
-
Tack för alla råd. Är glad att jag inte slog till på den jag tänkt. Nu är kraven:
Kopplingsoberoende kraftuttag med bra tryck i slangarna.
Helhydraulisk lyft.
Diff.
+ säkert nått mer jag glömt.
Så nu är frågan vad som mest prisvärt, bm 3*0, 4*0, MF 135, ford?
Det ska kosta under 30´:-
Ojoj mycket du vill ha. Ford har väl illa ryckte om deras motorer från den tiden, många som säljs är renoverade men man måste isf kolla vad som bytts.
Jag tror som föregående att du nog får titta på andra märken. Nuffield är jag inte så insatt i men om en sådan uppfyller kraven kan det nog vara något, det kommer förhållandevis många sådana på blocket för att vara lite udda märke.
Kom ihåg att buster 320 kan ha kopplingsberoende kraftuttag eller dubbelkoppling, tror det gällde buster 400 också. MF 135 har ju ofta dubbelkoppling så det är ju nästan lika bra.
Man måste ju tänka på att köper man en begagnad traktor så kan det bli en hel del utgifter efteråt. "Man ska bara" fixa skapliga däck, byta hydraulpump, bygga till fler ventiler och rusta elsystemet och kanske köpa hjälpservo...
Jag köpte en MF 165 med bara ett enkelverkande hydrauluttag (kipputtag). Sedan byggde en kamrat och jag om den så att det nu finns ett ventilbord till vänster om förarsätet med två dubbelverkande och en enkelverkande ventil. Efter ventilbordet kommer trevägskranar så att man kan välja om oljan går framåt till frontlastaren eller bakåt till bakre uttagen. Bakåt finns två par dubbelverkande och ett enkelverkande uttag.
Jag köpte en helhydraulisk frontlastare som stått 20 år under en gran och rostat. Den har till och med parallellföring. Sedan totalrenoverade och monterade jag lastaren på traktorn.
En helhydraulisk lastare är mycket mera mångsidig men det går att bygga om en lastare från vajerkipp till hydraulisk. Till vissa lastare fanns parallellföring och skopmanövrering att köpa som tilläggsutrustning. Förra ägaren byggde om min frontlastare någon gång på 80-talet med delar som han hittade i tillverkarens gamla restlager. Vissa delar var slutsålda så dem tillverkade han själv enligt de gamla ritningarna.
Om du skall ha frontlastare är det en stor fördel att ha servostyrning. Det går att ta styrservon av en skrotad lastbil och montera på traktorn. Man driver pumpen med fläktremmen. Servo fanns som tilläggsutrustning till många traktorer så med tur kan man hitta originaldelar på skroten. Olsons i Ellös säljer också en del konverteringssatser.
Hur skulle det vara med en Nuffield? De är ofta relativt billiga och har kopplingsoberoende kraftuttag. De har hög frigångshöjd och reservdelar tillverkas ännu.
MF 135 och 165 har dubbelkoppling men de är oftast något dyrare. Jag tror att dubbelkoppling fanns som tillval på MF 35 och 65. Valmet 361 och 565 har inte kopplingsoberoende kraftuttag men hydraulpumpen är monterad direkt på motorn så hudrauliken är oberoende. International hade kopplingsoberoende kraftuttag och hydraulik på vissa modeller.
Nu är jag verkligen ingen traktorexpert men för ett par år sedan då jag själv började fundera på traktorköp försökte jag reda ut fakta och ta reda på vad som finns och vad som är möjligt. Det lönade sig absolut att köpa traktor och lastare separat och montera själv.
Får man tag i en begagnad lastare billigt så är det ju bra. Små gamla traktorer med helhydraulisk lastare är svindyra. Men man ska vara medveten om att det kan ta tid innan man får tag i en lastare och lämpliga fästjärn.
Vad gick kalaset på för att bygga till mer hydraulventiler? Var det nya grejer eller begagnade? Jag har precis skaffat en MF 175 med helhydraulisk lastare (Sponda med hemmabyggd hydraulisk tilt med parallellföring). Läser i manualen att det finns ett antal utgångar från hydraulhuset som man kan ta ut extern hydraulik i. Nu sitter det en trevägsställare där (tror det är AV-LASTARE-TIPPUTTAG) och lastaren har sedan enspaksreglering. Men skulle vara roligt att åtminstone ha ett extra dubbelverkande uttag baktill om man skaffar saker i framtiden.
-
Ja det var många önskemål jag hade för lite pengar ;D
Hur som helst, tack för tipsen!
Hur svårt är det att hitta och framförallt montera helhydrauliska lastare till tex en gammal Boxer eller Buster?
Är det förberett eller måste man montera fästen och dra hydraulik?
Ser ju att priserna är betydligt lägre om de är utan precis som TW skrev.
Som ni kanske märker har jag ingen erfarenhet av traktorer.
-
Ja det var många önskemål jag hade för lite pengar ;D
Hur som helst, tack för tipsen!
Hur svårt är det att hitta och framförallt montera helhydrauliska lastare till tex en gammal Boxer eller Buster?
Är det förberett eller måste man montera fästen och dra hydraulik?
Ser ju att priserna är betydligt lägre om de är utan precis som TW skrev.
Som ni kanske märker har jag ingen erfarenhet av traktorer.
Det är inget förberett. Det som behövs är fästen som passar just din traktormodell. Sedan monteras lastarens ram med hydraulkolvar och allt.
Vi tar exempel på en en Ålö Quicke-lastare, hittade bild via google.
http://websystem.gismo.se/Gismo/Bildarkiv/org/72/viktor%20255%20kb.jpg
Allt det orangea av lastaren går att ta bort "rätt så enkelt", man lossar två sprintar och tar bort hydraulslangen, sen backar man ur och lastaren blir kvar (upphängd i något eller så). Men en del av det som är målat grönt på bilden tillhör lastaren och är från Ålö, inte BM. T.ex. så syns ett stag som går in under traktorn på den här
http://www.maskinisten.net/userpix/3479_dsc00210_2.jpg
Köper du en vanlig traktormodell är det nog enklare att få tag i lastare med alla fästjärn som passar, men som sagt så kan de lite mer ovanliga vara billiga.
-
Ok, tack för infon!
-
Kostnader för mitt projekt (i Finland)
Frontlastare 960 euro med två sektioners ventilbord utan utan skopa och fästjärn
Fästjärn 90 euro
Jordskopa 150 euro
Snöskopa 270euro
Pallgafflar 70 euro i material
Ombyggnad av hydraulik 800 euro
Sandblästring av alla delar 100 euro
Nya slangar till lastaren 75 euro
Ventilbord från skrotad sockerbetströska 40 euro.
Sedan tillkommer målfärg och smörjnippor och andra småutgifter.
Detta plus en väldig massa arbete. Jag fick hjälp med det svåra av en kamrat som är traktormekaniker. Jag hade hjälpt honom med hans hus sommaren innan.
Alla delar är hopsamlade från olika ställen. Pallgafflar gick inte att få tag i begagnade så vi gjorde dem själva enligt gamla orginalritningar. Ritningarna gick att få låna från fabriken eftersom det är en modell som inte längre tillverkas.
Ventilbordet är av märke Kontak. Det är hopplockat av sektioner från ett ventilbord som kom med lastaren och ett annat som jag köpte av en bekant som skrotade en sockerbetströska. Jag bytte o-ringar i det på samma gång.
Här i Finland är en traktor med helhydraulisk frontlastare och tilläggshydraulik så dyr att det här projektet lönade sig.
Aqualize
Om traktorn har multipower så kan de båda hydraulpumparna vara hopkopplade. I så fall kommer det ut olja både genom fyrvägsventilen ovanpå traktorkroppen och genom en nippel i den runda luckan på vänster sida av traktorkroppen. Båda slangarna går ihop och till ventilbordet. Jag skulle föreslå att du antingen sätter in ett större ventilbord med fler sektioner eller monterar trevägskranar som vi gjorde. Trevägskranarna skall monteras efter ventilbordet.
Om traktorn har multipower och hopkopplade pumpar och en fyrvägsventil med röd knopp på spaken ovanpå kroppen fungerar den enligt följande:
Höger- olja endast från huvudpumpen kommer ut genom hålet till höger
Mitten-oljan från huvudpumpen går till lyftsystemet baktill
Vänster-oljan från huvudpumpen kommer ut genom hålet till vänster och förenar sig med oljan från multipower-pumpen.
Oberoende hur du har ventilen ställd får du alltid olja från multipower-pumpen till ventilbordet men flödet från den är litet.
Om traktorn inte har multipower eller åtminstone inte har pumparna hopkopplade fungerar den enligt följande:
Mitten-oljan går till lyften baktill
Höger och vänster- oljan går till yttre hydraulik och lyften fungerar inte.
Det finns också en annan typ av ventil där spaken förs i riktning bakåt-framåt men principen är den samma.
-
Förstår jag rätt så verkar min traktor passa in på det sista alternativet. Det är multipower (som fungerar) men på toppen sitter det en liten spak (ser eftermonterat ut) som går att "lägga ner framåt", "stå upp" eller "lägga ner bakåt".
När jag har den uppåt (för lastaren) och har jag för mig att trepunktslyften inte fungerade (och "av-läget" jag skrev är snarare läge för trepunktslyften).
Får titta på det där någon gång i framtiden, just nu är det mer fundamentala saker som jag vill fräscha upp. Bl.a. köpt två arbetsstrålkastare som ska upp på taket och riktas framåt så man har det bra när man kör i mörker och använder lastaren.
Hur går det för _m_ och traktorköpsplanerna?
-
Hur går det för _m_ och traktorköpsplanerna?
Det går sakta, som tur är har jag ingen brådska. Men villrådig blir man, hur mkt det är lönt att lägga ut för det man ska ha den till osv.
-
Livar upp en gammal tråd.
Funderar på att köpa en MF 175
Hoppas på visa råd.
en -67 för 18.000:-
Verkar det rimligt?
MF 175 -67 Diesel. 66HK 4-växlad + hög och låg + multipower som fungerar,Hel hytt, Servo, jordbruksdrag, mycket bra bakdäck. Ganska mycket mönster kvar fram, dock torrsprickor. Går fint
Motorvärmare, startar dock utan användandet av den. 2 Hydraluttag bak.
Diff fungerar. Kanon till den lilla gården eller som snöröjare.
Däckdimension 12.00-38 bak och 7.50-16 fram
Mätaren står på 3195, men fungerar nog inte.
Oljetrycksmätare samt tankmätare fungerar
Reggad som jordbrukstraktor idag, men ingen skatt då den är över 30 år.
BVSA
Säljes pga platsbrist och ingen användning då det finns en traktor till.
EJ moms, reggad på mig som privatperson
Pris: 18000 kr
-
Allt annat låter väldigt bra men "startar utan användande av motorvärmare" låter litet skumt. De där motorerna är kända för att kallstarta dåligt då de är i skick. Min 165 är totalt omöjlig att kallstarta under -5 grader. 175 har en litet annorlunda motor men de torde vara väldigt närbesläktade konstruktioner.
Jag har hört ryktesvägen att de brukar börja kallstarta bättre under en period då cylinderfodren och kolvarna börjar bli utslitna. Det går bra att byta cylinderfoder och kolvar men det är en del arbete. Delarna är ovanligt billiga till de här motorerna.
Årsmodell -71 och äldre har gamla sortens sidobegränsare på lyften. I princip är det en kedjestump och en vantskruv. De där är litet frustrerande då man kör med schaktblad eller bakskopa. De går relativt enkelt att byta och konverteringssatser finns att köpas. Jag tror det blev omkring 200 euro i delar då vi bytte sidobegränsare på min.
Om du far och tittar på den skall du kontrollera om dubbelkopplingen är i skick. Ofta brukar kraftuttagskopplingen vara trasig. Den går bra att reparera men det är en del arbete.
I Finland skulle det där vara ett rent otroligt fyndpris så troligen är det ett ganska normalt pris i dina trakter. Traktorer är billiga där nere.
Förhoppningsvis finns det någon här på forumet som vet mera om traktorer än jag gör.
-
Livar upp en gammal tråd.
Funderar på att köpa en MF 175
Hoppas på visa råd.
en -67 för 18.000:-
Verkar det rimligt?
MF 175 -67 Diesel. 66HK 4-växlad + hög och låg + multipower som fungerar,Hel hytt, Servo, jordbruksdrag, mycket bra bakdäck. Ganska mycket mönster kvar fram, dock torrsprickor. Går fint
Motorvärmare, startar dock utan användandet av den. 2 Hydraluttag bak.
Diff fungerar. Kanon till den lilla gården eller som snöröjare.
Däckdimension 12.00-38 bak och 7.50-16 fram
Mätaren står på 3195, men fungerar nog inte.
Oljetrycksmätare samt tankmätare fungerar
Reggad som jordbrukstraktor idag, men ingen skatt då den är över 30 år.
BVSA
Säljes pga platsbrist och ingen användning då det finns en traktor till.
EJ moms, reggad på mig som privatperson
Pris: 18000 kr
Först, vad ska du använda traktorn till? Roligt att veta sammanhanget när man föreslår saker.
Specifikt om 175:an:
Det verkar vara ett bra köp det där. Under normalt annonspris på blocket. Jag gav 24k + moms för min 175:a. Snarlik årgång. Den har visserligen en frontlastare (men fult ombyggd och inget snabbfäste, fick ner priset där lite).
Jag är också tveksam till det där om kallstarten. Manualen förespråkar ett batteri på 125Ah. Jag har lite mindre batteri men å andra sidan borde tekniken utvecklats för batterier sen manualen gjordes, så CCA (Cold Cranking Ampere) är högre. Min går då inte igång vid minusgrader. Så fungerande motorvärmare är ett måste på vintern. Nu var det väl Bohuslän så kanske inte åsyftar -25 grader dock.
Han skriver om multipowern är okej men testkör det. När du drar i högläget från låg på plan mark ska det rycka till lite när den kommer växlar upp. Inget seghet där för då kanske hydraulkopplingen slirar.
Sen tror jag han/hon skrivit fel om växellådan. Vad jag läste här http://www.tractordata.com/farm-tractors/000/7/4/748-massey-ferguson-175-transmission.html (http://www.tractordata.com/farm-tractors/000/7/4/748-massey-ferguson-175-transmission.html) så finns det alltså ingen 8växlad med multipower (4 hög-låg alltså). Men den sidan är inte alltid korrekt. Man kan ju med ovilja kalla 3 framåt och 1 bakåt för 4 växlar visserligen...
Kolla även bromsarna hur mycket de tar. Koppla isär bromspedalerna (görs med en sak längst fram på pedalerna, öppna högerdörren och titta.
Min har dåliga bromsar som jag vill byta. Men det är inte lätt. Jag har första hytten (den mindre, inte fyrkants-aktig) och det verkar inte finnas något snabbsätt att blocka bort den. Så hela den ska skruvas och lyftas bort. Vidare måste såklart däcken av och bakaxeln dras ur innan bakaxeltrumpeterna kan skruvas bort och man kommer åt bromsarna.
Fergusson finns det mycket reservdelar till. Oie.se har men om de är för dyra så kollar man på engelska marknaden där det ofta är billigare och har massvis. De skickar till Sverige (agrilineproducts.eu brukar ha annons i traktor power tidningen).
-
Tack
Den startar i 3 grader utan problem.
Nu dumfrågorna:
Vad är dubbelkopplingen?
Multipowern är alltstå ett sätt att växla upp, d vs få ett högre växelläge från vaje växel?
Och den manövern ska alltså inte slira?
Och sidobegränsaren stoppar alltså användningen av shackt och plogblad?
-
Tack
Den startar i 3 grader utan problem.
Nu dumfrågorna:
Vad är dubbelkopplingen?
Multipowern är alltstå ett sätt att växla upp, d vs få ett högre växelläge från vaje växel?
Och den manövern ska alltså inte slira?
Och sidobegränsaren stoppar alltså användningen av shackt och plogblad?
Dubbelkopplingen sitter på samma pedal, men aktiveras beroende på hur långt in du trycker pedalen. Halvvägs in så kan du ändra körväxel, som på en vanlig koppling. Trycker du in pedalen hela vägen ner i botten så kan du nu lägga i och ur kraftuttaget som ska driva höpressen, rotorvändaren eller potatisupptagaren med rotationskraft. Det är viktigt att pröva att den fungerar då detta är något som slits ut ofta. Fungerar den så kan du lägga i kraftuttaget utan problem, fungerar den inte så hör du hur iläggningen "hackar" emot motor-roteringen.
Multipower(MP) är som en extra växel där du inte behöver använda kopplingen. Du har Hög och Låg. Den fungerar på varje vanlig växel. Den vanliga växeln har ju oxå Hög och Låg. Så det blir lite förvirrande,men det söligaste du kan åka är ju då Ettans växel i vanligt låg-växel läge och MP i Låg-läge,och det snabbaste är ju då Trean(eller Fyran om man har det) växe l i vanligt hög-växel läge och MP i Hög-läge.
En sak som man ska tänka på när man använder MP är att i Låg-läget så försvinner motorbromsen helt. Så använd den inte i nedförsbacke när du kör hölass :) Ibland om MP:n är trasig så ligger den permanent i Låg-läget och det blir ju lite tokigt.
Sidobegränsaren sitter bakpå traktorn, i lyftarmarna som schaktblad eller vad det nu är sitter fast i. Om det är kedjeversionen(istället för ett fast inställbart stag) så betyder det att det finns ett visst spelrum när du lyfter upp bladet i luften som den kan kränga åt båda håll. Kedjan sitter fast i lyftarmen och i traktor-kroppen. Dess funktion är alltså att se till att lyftarmarna inte brakar in i däcken vid svängning.
Modernare version utav detta är ett stag som man kan justera. Då finns det inget spelrum.
Här är ett exempel på kedjemodellen(du ser en kort kedja som sitter fast bredvid kraftuttaget och i lyftarmen)
http://www.maskinisten.net/userpix/3338_DSC06372_1.jpg (http://www.maskinisten.net/userpix/3338_DSC06372_1.jpg)
Här är ett exempel på stag-versionen.
http://www.nilehnteknik.se/wp-content/uploads/2011/01/Merlo-1004.JPG (http://www.nilehnteknik.se/wp-content/uploads/2011/01/Merlo-1004.JPG)
Det går att använda snöblad bak med kedjor, men man får köra försiktigt. Bladet kan spåra lite av sig självt och när man lyfter upp det häftigt och det kränger till så kan traktorn få sig en smäll som heter duga om det är ett tungt blad.
-
Stabiliseringsstagen från den där merlon (som är en teleskoplastare med jordbrukslyft) kanske inte var så bra bild/exempel.
Här har vi min MF 175 med stabiliseringsstag. Observera att inre kedjorna sitter kvar, det är kanske inte nödvändigt (de tar inte i före teleskopstagen är helt ihoptryckta). Men jag har inte tänkt på det förut, kanske skruver jag bort dem.
Länk (förstora så ni kan läsa): http://imageshack.us/photo/my-images/828/mf175bakdel.jpg/ (http://imageshack.us/photo/my-images/828/mf175bakdel.jpg/)
edit: FörstOra, inte förstÖra ;)
-
Nå då så var man traktorägare.
MF 175, 1967
Tycks vara intakt.
Finns här förståsigpåare som kan svara på några frågor.
1. Bromsarna tar inte, jag får sätta 80 kilo på pedalen och då glider den ändå i nedförsbackar.
Är det svårt att fixa det?
2. Diffen (låsa hjulen) går inte alltid in. Måste ibland rulla fram lite och testa igen.
Det är svårt att känna om den gått in.
Kan traktorn gå sönder om jag svänger med diffen i?
3. Kan jag byta mellan den där highpower/lowpower multipower spaken under gång UTAN att använda kopplingen.
4.Vad är hela iden med alla de där olika spakarna med hög låg, 123 och multipower. Är alla kombinationer OK att använda?
Plöjde idag - skönt att vintern är sen.
Sebastian
-
1. Låter besvärligt. Risken är att du kan hamna på en liten renovering och tvingas ta loss bakaxeltrumpeterna. Du måste absolut hitta felet och få det åtgärdat. Kontrollera först att alla leder är smorda och allting rörs som det skall. Bromsbeläggen innehåller asbest så var försiktig med hälsan.
2. Den är sannolikt i skick. Man trampar i spärren i så gott som stillastående och då man tar foten av pedalen skall den slå ur. Det kräver litet träning innan man har lärt sig att känna då den slår i. Ibland ställer den sig kugg mot kugg och vill inte hitta i.
Pedalen verkar på en tapp som rör sig in och ut genom ett hål i traktorkroppen på höger sida. Den tappen manövrerar spärren inne i differentialen. Se till att tappen rör sig fritt in och ut och smörj vid behov. Den brukar rosta och börja kärva litet och då har jag hört sägas att spärren kan bete sig som du beskriver. På underlag med gott väggrepp skall man absolut inte svänga med spärren itrampad. I djup lössnö eller gyttja är väggreppet så dåligt så det gör det samma.
3. Ja.
4. Hög och låg motsvarar i princip rangeväxeln på en lastbil. Man väljer hög eller låg med traktorn stillastående. I princip är höglådan för transporter och låglådan för arbete men det finns undantag från den regeln.
Sedan väljer man växel med 1-2-3. Växellådan är osynkroniserad och växelstegen är stora så det är omöjligt att växla ned i farten om man inte är skicklig på att dubbeltrampa. Växelsteget 2-3 är större än steget 1-2.
Normalt kör man med multipowern i högläge. Då man kommer till en uppförsbacke och behöver extra kraft eller då man finmanövrerar och vill ha ned farten för en stund växlar man ned den i lågläge. Vid landsvägskörning i högväxellådan och tung last på kärran kan man använda multipowern precis som splitväxeln på en lastbil. Det vill säga för att dela växelstegen i mindre steg vid acceleration. På det viset får man lättare upp traktorn i treans växel. Man kan också använda den då man balar hö så att man balar i lågläge och förflyttar sig mellan hösträngarna i högläge. Multipowern kan skadas illa i brist på smörjning om man kör långa sträckor med den i lågläge utan att växla upp den i högläge emellanåt.
Handbok och verkstadshandbok kan beställas av Hans-Peter Pedersen. www. traktorbogen.dk
Jag har köpt en verkstadshandbok av honom och han är värd att rekommendera. Sprängskisser på hela traktorn finns för gratis nedladdning på www.annatefka.com (http://www.annatefka.com). Klicka på "Techniek" och på "Onderdelen boeken" och välj rätt modell. Troligtvis skall du ha den boken som gäller 175 men inte 178 eftersom din traktor är sådär gammal.
-
Nå då så var man traktorägare.
MF 175, 1967
Tycks vara intakt.
Finns här förståsigpåare som kan svara på några frågor.
1. Bromsarna tar inte, jag får sätta 80 kilo på pedalen och då glider den ändå i nedförsbackar.
Är det svårt att fixa det?
2. Diffen (låsa hjulen) går inte alltid in. Måste ibland rulla fram lite och testa igen.
Det är svårt att känna om den gått in.
Kan traktorn gå sönder om jag svänger med diffen i?
3. Kan jag byta mellan den där highpower/lowpower multipower spaken under gång UTAN att använda kopplingen.
4.Vad är hela iden med alla de där olika spakarna med hög låg, 123 och multipower. Är alla kombinationer OK att använda?
Plöjde idag - skönt att vintern är sen.
Sebastian
1. Ja tyvärr kan det vara det. Skaffa manual och läs på, det går att justera spelet på pedalen. Det är första steget. Men är det så att pedalerna inte går i botten fastän bromsverkan är kass så tror jag det lutar åt att byta bromsar. Du läste hur jag beklagade mig för det i mitt förrförra inlägget här i tråden.
2. Min diff fungerar som den ska. Det är en klokoppling i bakaxeln och den går ju inte att tvinga ihop hur som helst. När den inte går i så går pedalen inte riktigt ner i golvet men är lite fjädrande. När den väl går i så går pedalen i golvet utan något tyngre motstånd. Jag brukar köra sakta och och försiktigt försöka få ner pedalen, det gäller att det slirar till lite så bakaxelhalvorna hamnar rätt i förhållande till varandra (klokopplingen).
3. Ja det är själva grejen.
4. Ja allt kan användas. Jag är ingen växellådskonstruktör men det kan nog vara svårt och otympligt att göra en växellåda som ska ha 8, 12 eller 16 växlar. Enklare att bygga fler små efter varandra, då blir antalet lägen produkten av antal växlar i varje växellåda. 2*3*2=12 alltså.
Trevligt med multipower är att den kilar fast sig (ska vara så) i högläget om man stannar i uppförsbacke (om man bara kopplar ur halvt). Det hjälper till med viss precesionskörning så man slipper vara på bromsen när man försöker nå fram de där sista 5 centimeterna.
På http://www.maskinisten.net/downloads.php?cat=19 (http://www.maskinisten.net/downloads.php?cat=19) finns manualer och annat för nedladdning. Tror det inte finns 175:a användarmanual dock. Den jag har är från oie.se, fick den med traktorn, det är för övrigt annars rätt dyrt papper...
Mest lik 175:an är nog 165:an förutom den lite mindre motorn. 178:a är väl lite halvt efterföljare.
Nu verkar du ju redan klarat av plöjning men jag rekommenderar att ladda hem "Hand med hydraulik" som du hittar på någon av de 5 sidorna i länken. Den förklarar hur fergusonsystemet ska användas för olika redskap. Det är inte trivialt att klura ut det själv annars.
-
Med risk för att det kan bli mycket MF snack nu.
Diff---- och då man tar foten av pedalen skall den slå ur. ..... Den brukar rosta och börja kärva litet och då har jag hört sägas att spärren kan bete sig som du beskriver.
....
Normalt kör man med multipowern i högläge. Då man kommer till en uppförsbacke och behöver extra kraft eller då man finmanövrerar och vill ha ned farten för en stund växlar man ned den i lågläge.
.... välj rätt modell. Troligtvis skall du ha den boken som gäller 175 men inte 178 eftersom din traktor är sådär gammal.
Broms - tycks vara ett omfattande ingrepp djupt in i traktorn. Pust. Gäller alltså det även bromsbelägg.
Diffen - går inte upp av sig själv. Får försöka hitta smörjpunkter. Den kan alltså fås in i långsam gång också.
Multipower - aha man får extra kraft (långsam kröning) i lågläget - ja så måste det vara.
Verkstadsmanual - är samma 175/180, jag har den.
Bor granne med Ellös :-) Ska köpa värmarekabel och handboken där.
Slängde på gödsel i går (undrar vad som är lagom).
Ska nu plöja en gång till (blir inte frost här än på en vecka).
Det är gammal valläng jag försöker riva upp 400m2
Har en gammal harv (den ska tydligen hänga löst bakpå, släpandes. Undrar hur man får ut den på åkern då?). Ska harva till våren, när förhoppningsvis gräsrötter förmulltnat. Sedan blir det majs, bondbönor och potatis.
Först ska plogblad bak hängas på och 400 meter väg hållas öppen, alltid trixit med bakblad och ont om plats att vända på och köra undan snö på. En kamp mellan mig och vintern - roligt.
Grannen har en Volvo T20, vi betalar gärna en förståsigpåare som kommer förbi och lär oss "allt" om våra älsklingar och gör lite allmänt underhåll med oss.
Sebastian
-
Diffen - går inte upp av sig själv. Får försöka hitta smörjpunkter. Den kan alltså fås in i långsam gång också.
Diffpedalen hoppar inte alltid ur av sig själv när diffen är belastad, pröva att svänga lite åt ena sedan andra hållet eller stampa till på bromsen så ska det hjälpa, men en förutsättning är ju att pedalen går lätt och inte kärvar ;)
-
Vilken vetenskap. Så många detaljer.
Ville beställa handboken från Olsons i Ellös.
De frågade om det var MF175 eller MF 175 version S.
Nå hur ska man veta det?
Och någon sladd till motorvärmekoppling hade de inte.
Rektangulär med tre stift. Sitter på traktorn.
Kan jag bygga om den tro, byta kontakt och köra in en annan? 220 volt?
Sebastian
PS Brukar på en annan traktor köra en bilfläkt riktad mot motorn 1-2 timmar innan start.
-
Du ska ha den för 175, S står för Special som är den enklare modellen utan Multi Power.
Motorvärmarkontakten är en gammal modell, kolla med elfirma eller fråga äldre grannar och bönder, tror inte att det finns nya att köpa, det går ju att klippa kabeln och sätta på en vanlig kontakt också och ja dety är 220v :)
-
Jag tror också att du har en 175 utan S men säker är jag inte.
Troligen är motorvärmarkontakten en gammal Calix. Kontakten på kabeländan liknar en fyrkantig dosa med lock på. De brukar ofta vara blåa. De har inte funnits att köpa nya på många år men du kan med litet tur hitta en på någon bilskrot eller liknande. Annars byter du bara till en modernare kontakt på traktorn så att du kan använda en modern motorvärmarkabel. Värmaren går på 230 volt så det är inga problem.
Det finns ingen riktig smörjpunkt på differentialspärren. Just därför brukar den bli trög. Man smörjer den där stången som går in i traktorkroppen.
Du kan säkert klara av rutinunderhållet själv. Smörjnipporna hittar du med hjälp av handboken. Om de är stockade eller rostiga skruvar du ut dem och byter dem. Alla smörjnippor har antingen 1/8 rörgänga eller M6 rak gänga. Köp några nippor av var sort och se vilken sort som passar var. Akta dig så du inte får M10 rak fingänga i stället för 1/8 rörgänga. De ser väldigt lika ut men stigningen skiljer sig och man vill ju inte förstöra gängorna i gjutjärnet eftersom smörjnipporna skall bytas allt emellanåt. Jag har ett par gånger råkar ut för okunniga försäljare som har förväxlar de där båda gängorna.
Det stora tvärgående lyftarmsaxeln skall smörjas ganska sparsamt så att vaselinet inte trycks in i bakaxelhuset och blandas med oljan där.
Oljorna tycker jag att du skall byta innan du börjar köra på allvar.
-Motoroljan tappar man ur genom oljepluggen baktill på oljetråget. Påfyllningsröret för motorolja är på sidan framtill på motorn. Satsa gärna på en hyfsat bra dieselmotorolja.
-Servolojan har sin egen tank på servopumpen framtill på höger sida av motorn. Där skall det vara automatväxellådsolja.
-Växellådan har två bottenproppar nedtill och påfyllningsplugg bredvid växelspakarna. En vanlig universalolja duger. De finns att köpas i alla lantbrukshandlar. Ta hem ett par stycken 20 liters dunkar.
-Slutväxlarna vid bakhjulen har bottenpropp och nivåplugg på baksidan. Där skall vara en tjock växellådsolja. Ett par liter vill jag minnas att gick åt.
Närmare oljespecifikationer finns i handboken.
Kylarvätskan kan också löna sig att byta. Det finns avtappningskranar på motorblocket och nedtill på kylaren. Somliga snåljåpar fuller på rent vatten och det är inte värt att ta några risker om man inte känner förra ägaren väl. Bränslefiltren lönar sig också att byta för vem vet hur gamla de är.
Den enda oljan jag inte har lyckats byta är i styrväxeln. Trots idogt letande har jag inte hittat pluggen. Om du hittar den kan du väl ge mig ett tips?
-
Tack. Alla dessa tips är guld värda för mig som är ganska motorilleterat. Meckade i stort sett aldrig med något innan, men nu måste jag ta ta i det och ta ansvar för de maskiner jag har.
så att du kan använda en modern motorvärmarkabel. Värmaren går på 230 volt så det är inga problem.
-Växellådan har två bottenproppar nedtill och påfyllningsplugg bredvid växelspakarna. En vanlig universalolja duger. De finns att köpas i alla lantbrukshandlar. Ta hem ett par stycken 20 liters dunkar.
- Måste det vara en SPECIELL motorvärmarkabel, kan jag inte bara köra in en 220 volt kabel. Rakt ut ur huset elsystem.
- Är det bara växellådan som drar så mycket olja: ett par stycken 20 liters!!!
Sebastian
-
Växellådan är den samma på 165 och 175. Enligt boken skall oljemängden i växellådan vara kring 29 liter. Jag minns att det gick ungefär en och en halv dunk. Sedan måste man ju ha litet att fylla på med vid behov. Å andra sidan räcker det med att byta den vart femte eller tionde år på en hobbytraktor.
Å andra sidan kommer all olja att rinna ut om någon mekaniker reparerar bromsarna. Därför är det ju litet onödigt att byta den innan verkstadsbesöket om det visar sig att bromsarna måste öppnas. Kontrollera nivån och fyll på vid behov och och kör tills du har hittat felet på bromsarna.
På höger sida av traktorkroppen litet ovanför fotsteget en bit bakom bromspedalerna finns en rund lucka. På den finns en spak där man ställer in lyfthastigheten på hydraulen och oljestickan där man kan läsa av oljenivån i bakändan. Om du kör med frontlastare eller annan yttre hydraulik skall oljenivån hållas vid max-märket på stickan.
Det är ju aningen opraktiskt att ha en lång kabel hängande från traktorn året runt. Enligt Murphys lag kommer den att fastna någonstans och slitas loss. Därför tycker jag att det skall vara en motorvärmarkontakt så du kan ta loss kabeln. De finns att köpa i alla biltillbehörsaffärer.
-
Det är ju aningen opraktiskt att ha en lång kabel hängande från traktorn året runt. Enligt Murphys lag kommer den att fastna någonstans och slitas loss. Därför tycker jag att det skall vara en motorvärmarkontakt så du kan ta loss kabeln. De finns att köpa i alla biltillbehörsaffärer.
Jo jo, men jag undrar om det är en vanlig kabel, vanlig kontakt. Etta nolla jord 220 volt.
Är det något SPECFIKT i en motorvärmarkontakt. Något dom GÖR något med elen?
Eller är det vanlig el som går rakt in på fästet i traktorn.
D v s vilken typ av kontakt och kabel är en smakfråga.
Seb
-
Ja det är "vanlig" 230V enfas+skyddsjord till motorvärmaren. Det brukar vara en speciell kontakt, s.k. intag (hane) fast monterat på fordonet. Det ska tåla lite olja, prygel ec, därför brukar de se lite annorlunda ut. Numera är de runda och bara Ø 2-3 cm. Förr har det funnits lite olika, bl. a en 4-kantig och en större rund med 3 stift.
-
Ja det var så du menade....... det borde jag ha fattat......... :-[
ToA förklarade saken korrekt.
-
Motorvärmaren i min var lite hemmamek. Det sitter helt sonika en vanlig kort strömkabel med en jordad 2-polig han-kontakt på. Såklart en hel del isoleringstejp runt där kabeln övergår in i insticksvärmaren. Jag tänkte att jordfelet måste vara där men kablarna såg fina ut. Så jag har ett jordfel men det döljer sig inuti motorn tror jag.
Återigen till servicen av din traktor. När man byter motorolja (var 100:ade körtimme enligt manualen, är väl si och så med det på gamla maskiner) ska man också byta motoroljefilter, det stora spinn-on-filtret (skruvas fast alltså) som sitter rätt lågt på vänster sida om motorn. OIE fanns ju som du sa nära annars kan det nog gå på vanlig reservdelsbutik för bilar. Den jag brukar vara in i har en stor katalog som anger vilka som motsvarar vilka och turs nog haft dem i lager.
Är det någon här som har en susning om hur man får bort bränslefiltret (har jag för mig). Det som sitter högt upp på vänster sida. Min är en rätt så smal kopp så filtret är ju av insatstyp. Jag har då tagit i rejält på det men lyckas inte få lös det. Åtminstone någon som vet om det är normalgängat eller "tvärtom"-gängat (vänstergängad heter det väl då?)?
En till olja som du bör byta är väl luftfiltrets olja. Det är en kopp fastspänd under liten "hink" som sitter framför motorn. Du når det ev. genom att öppna frontlyckan i grillen. Eftersom du har multipower så sitter det en oljekylare där. Testa om du kan vinkla bort den. På min är det så korta slangar (ser rätt fräscha ut så de är bytt någon gång) så det är omöjligt att vinkla undan den. Jag får skruva bort hela frontgallret.
Nej nu tycker jag du ska ta lite bilder på traktorn och visa upp!
-
Är det någon här som har en susning om hur man får bort bränslefiltret (har jag för mig). Det som sitter högt upp på vänster sida. Min är en rätt så smal kopp så filtret är ju av insatstyp. Jag har då tagit i rejält på det men lyckas inte få lös det. Åtminstone någon som vet om det är normalgängat eller "tvärtom"-gängat (vänstergängad heter det väl då?)?
/quote]
Det sitter förmodligen en bultskalle(7/16"eller 11mm nyckel) på locket som håller underdelen :)
-
Jag är verkligen i trådkapartagen, men hur luftar jag bränsleledningen på traktorn efter att dieseln tagit slut? Där sitter ju som två "nipplar-skruvar) som lossat på, på vänster sida av motorn, de har jag lossat på, och diesel kommer ut. Finns det fler ställen jag måste öppna?
JBF (Med MF135)
-
Är det någon här som har en susning om hur man får bort bränslefiltret (har jag för mig). Det som sitter högt upp på vänster sida. Min är en rätt så smal kopp så filtret är ju av insatstyp. Jag har då tagit i rejält på det men lyckas inte få lös det. Åtminstone någon som vet om det är normalgängat eller "tvärtom"-gängat (vänstergängad heter det väl då?)?
Det sitter förmodligen en bultskalle(7/16"eller 11mm nyckel) på locket som håller underdelen :)
Jo nu när du påminner mig om det så tror jag det är en sådan jag skruvat på under. Problemet är också att fästet för filtret sitter på någon gummisak så det böjer/vrider sig när man tar i. Får göra nytt försök till sommaren. Det lustiga är att jag köpte filtret före jag försökte öppna det så jag har nytt filter liggandes hemma, haft det bra länge.
-
Jag är verkligen i trådkapartagen, men hur luftar jag bränsleledningen på traktorn efter att dieseln tagit slut? Där sitter ju som två "nipplar-skruvar) som lossat på, på vänster sida av motorn, de har jag lossat på, och diesel kommer ut. Finns det fler ställen jag måste öppna?
JBF (Med MF135)
Då följer du de 3 rören som går upp till toppen på motorn och lossar muttern som håller rören(på spridare) ca 1 varv och kör på starten tills det kommer diesel sen drar du fast muttrarna igen då ska det gå att starta :)
Det är bra om man börjar lufta på filtret först så att luften inte blir kvar där, då stoppar motorn straxt efter att man fått igån den och då får man börja om(det hade du kanske redan gjort före de 2 nipplarna på insprutningspumpen). ;)
-
Då följer du de 3 rören som går upp till toppen på motorn och lossar muttern som håller rören(på spridare) ca 1 varv och kör på starten tills det kommer diesel sen drar du fast muttrarna igen då ska det gå att starta :)
Det är bra om man börjar lufta på filtret först så att luften inte blir kvar där, då stoppar motorn straxt efter att man fått igån den och då får man börja om(det hade du kanske redan gjort före de 2 nipplarna på insprutningspumpen). ;)
Tackar! Nu löste jag problemet själv, plus att jag lärde mig något nytt! Gött att traktorn rullar, i morgon lär den få jobba ett par timmar efter snöandet och blåsten nu!
-
På allmän begäran:
En MF 175
(http://www.hastekas.se/foto1/stractor.jpg)
Lite större bild:
(http://www.hastekas.se/foto13/tractorplow.jpg)
Har plöjt mindre än 1000m2, men kul var det.
Gammal motvillig äng. Får plöja igen till våren. Och harva.
(är det bara att släpa den där harven efter traktorn, den går ju inte att lyfta med armarna eller?)
Nu startar bara traktorn när den vill. SELENOIDEN säger mprbror.
Sebastian
-
Ska man byta motorvärmarkontakt så byter man lämpligen till den större runda kontakten som var vanlig på 80-talet och fram till kanske 1995. Det är nämlign den enda motorvärmarkontakt som är "officiellt" standardiserad och oberoende av tillverkare, de där kontakterna brukar numera vara blå och kallas enfas 16 A CEE-don, finns på t ex Biltema, Clas Ohlson, Jula eller vilken elgrossist som helst.
Se till att du får en hylspropp att montera på sladden och ett uttag med stift att montera på traktorn (annars finns det ju risk att man kommer åt spänningsförande stift när sladden är ansluten till vägguttag men losskopplad från traktorn).
Båda kontakterna ska ha fjädrande lock som skydd, och uttaget på traktorn bör monteras så att det pekar lite nedåt så att vatten kan rinna ut ur det.
Beträffande styrväxeln så vet jag ju inte hur den ser ut i just det här fallet, men på gamla bilar med snäckstyrning är det vanligt att det inte fanns någon avtappningsplugg utan oljan ska sugas upp genom påfyllningshålet med tunn slang och någon slags sugpump (modell förvuxen injektionsspruta). Om detta ska lyckas med gammal tjock olja kan det vara bra att värma hela styrväxeln först. Ibland finns inte ens något påfyllningshål utan man får ta loss locket från styrväxeln vid eventuellt oljebyte. Det finns också gamla styrväxlar som inte alls är oljesmorda utan fyllda med fett.
-
Den enda oljan jag inte har lyckats byta är i styrväxeln. Trots idogt letande har jag inte hittat pluggen. Om du hittar den kan du väl ge mig ett tips?
Kan det vara så att den INTE har plugg utan ska tömmas uppifrån med slang/pump?
Sebastian
-
Nu har jag inte sett din harv men de jag sett går att lyfta. Och nog blir det knöligt om man INTE kan! Gamla fjäderharvar brukar hänga i två kedjor, längst upp i 3-punkten. Är de rätt justerade lyfter sig hela harven med hjälp av lyftarmarna.
Ho-Ho! någon som har bild?
-
Jo visst ska det gå att lyfta harven. Antingen med oljekolvar eller helt enkelt med trepunkten.
Men där finns säkert minst lika många hemmabyggen idag som där finns fabriksnya om inte fler.
Kan vara hjulburen. Sådana stödben till släpvagnar man reglerar genom att snurra på.
En "handbroms", alltså handtaget som reglerar djupet samtidigt som den är hjulburen.
Annars kanske den saknar någon del. Kan ju också vara en hästharv.
Se upp för hemmabyggen utan fjäderfunktion eller liknande tillsammans med traktor som är lätt i nosen. ;D
-
Vår gamla harv går definitivt inte att lyfta. Den består av tre sektioner som sitter ledande upphängda i ett grovt rör, som man drar i en kedja med en grov ring. Se bifogad bild.
-
Vår gamla harv går definitivt inte att lyfta. Den består av tre sektioner som sitter ledande upphängda i ett grovt rör, som man drar i en kedja med en grov ring. Se bifogad bild.
Jo det är en hundrapinnaharv avsedd för häst.......väl? Eller fjäderhav med spak att ställa djupet med?
Efter plöjning behöver man ju något ettrigare. Kultivator, fjäderharv, S-pinneharv.......något som tar lite djupare än 100pinnaharv.
Med en sån traktor (lagom på alla sätt o vis) borde man ju ha en anständig harv också!
-
Jo det är en hundrapinnaharv avsedd för häst.......väl? Eller fjäderhav med spak att ställa djupet med?
Efter plöjning behöver man ju något ettrigare. Kultivator, fjäderharv, S-pinneharv.......något som tar lite djupare än 100pinnaharv.
Med en sån traktor (lagom på alla sätt o vis) borde man ju ha en anständig harv också!
Det är 23 S-pinnar på varje sektion. Traktorn vi har på ett och ett halvt ton är alldeles för lätt, det bara slirar. Det skulle behövas en armé av hästar för att dra den.
-
Det är 23 S-pinnar på varje sektion. Traktorn vi har på ett och ett halvt ton är alldeles för lätt, det bara slirar. Det skulle behövas en armé av hästar för att dra den.
Och så kan man inte lyfta den? Hemmabygge?
Det är rätt intressant. Du kan inte ta en bild? Bortsett från Paintbilden alltså.