Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Tisgift skrivet 16 jul-09 kl 23:21
-
Jag funderar kring en grund på lera, vilket enligt mångas uppfattning är som att bygga plockepinn om man inte gör jobbet riktigt rejält antialternativt. Det vill säga något i stil med, gräva, lägga makadam och gjuta platta på mark, eller påla stålbalkar ner till jordens innandömen.
Men jag gillar helst inte alternativ som gör 'mig' skuldsatt i fem generationer framöver.
Alla typer av pålar eller plintar som inte når ner till berg eller morän kommer tydligen sjunka oförutsägbart och huset sätter sig.
Jag funderar utifrån det på endast tre hörnpålar och ett trekantigt hus som är okänsligt för sättningar, men får till svar att man inte bara kan ha plintar i hörn på hus, väggen är för tung, inte ens om man har järnvägsräls som syll så kommer väggen kunna byggas utan att bågna..... nähä.... Då blir det omöjligt ens med flippade funderingar såsom höjdreglerbara plintpålar. Dessutom har trekantiga hus dålig vägg/volym ratio.
Storabyggbolaget AB blandar visst lerjorden direkt på plats med kalk och vatten och plattar till den till en hård sula...
http://www.entreprenad.com/artikel/VisArtikel.aspx?SiteID=ES&Lopenr=106120015
Någon som har någon fundering kring hur man kan grunda sin lilla stuga på lerjord?
-
Ja du.. man kan bara göra sådant som gagnar storsamhället - det vill säga spendera så mycket pengar som möjligt *spy*
Jag är rätt övertygad om att man inte behöver gräva i jorden för att bygga ett hus (däremot så fryser ju vatten om det inte är ordentligt nedgrävt). Tänk att man lägger en tjockt (uppåt en meter tänker jag) lager singel i en kulle som sluttar ut åt alla håll (förutsätter att man bygger på plan mark). Sedan lägger man på ett tjockt jordlager (säg 8dm, tunnare mot huset) på hela baletten utom just där huset ska stå plus en marginal med 1½ meter öppen singel utanför varje vägg. Vanlig dränering i detta. Sedan (om vi backar lite) - beroende på vad det är för typ av hus man bygger - så får man ju förankra huset nedåt om det är av någon väldigt lätt typ (säg en lada har väldigt lite vikt per väggyta och skulle kunna blåsa sönder). Men bygger man ett riktigt hus så borde det helt enkelt stå kvar. Vanliga hus har stått kvar i alla tider på torpargrunder av stenar. Själv gillar jag ju halmbalshus. Men oavsett om man bygger hus med trästomme eller inte så borde en syll av betong runtom räcka bra för huset att stå på. Men även om man har sula borde min lösning vara minst lika bra som man normalt gör bygger isolering+sula i markhöjd. Fördelen med att höja upp huset på en artificiell kulle skulle alltså vara *man slipper gräva i marken om man nu är emot det av någon anledning (exempelvis man gillar det indianska talesättet thread lightly on the earth) *man slipper fukt i ännu högre grad. Nackdelar *det går åt en massa mer sten (som också kommer från marken, någon annan stans :-/ *det är mycket svårare att packa stenen *möjligen större risk att vattnet fryser iom att kalluft går ned i stenlagret *kanske är det ändå bara utopi att kunna bygga hus utan att gräva eftersom det går åt en massa jord i min idé - å andra sidan gillar jag ju att bygga med lera och då brukar man ju ta den från kärr eller andra vattendrag - det blir ett annat slags ingrepp i naturen som kanske kan vara mer attraktivt - till exempel om det finns en bäck på tomten kanske man vill gräva ur en badsplats i vilket fall (som blodiglarna kanske flockas i)
Järnvägsräls tror jag är ypperligt att bygga hus av - både som syll och konstruktionsmaterial. Jag har skrivit om det här i flera år och inte förrän nyligen var det någon som klagade på idén. Och hittils har ingen haft något argument emot. Men det är också möjligt att det går att få vanliga stålbalkar till samma pris från något rivet projekt. Det är lite jobbigt att borra 8cm järn (möjligen enklare att svetsa - om man är helt 100 på måtten och toleranserna).
Ska man däremot bygga halmbalshus med lerputs så ska ju ändå ytterväggarna skyddas av ett överdrivet takutskjut. Ända ned ska ju lerputsen stå fri från regn. I det fallet borde det räcka bra med en syll av hyvlade stockar.
Problemet med lera är ju att det rör sig när det byter årstid. Det beror på hur fuktig mark du har. Varken en vanlig grävd stenkista eller min alternativa idé fungerar om det rör sig för mycket.
-
Bygger man upp en konstgjord kulle så blir den alldeles för tung. Lera är ju halvt plastisk så ju mera tyngd man lägger på destu mera trycks leran undan. Ytan strävar till att jämna ut sig liksom en vattenyta. Det är vanligt att lägga upp en såkallad överbank av sprängsten där man skall bygga vägar på lös lera. Efter något år kör man bort stenhögen. Då har vikten från stenarna pressat ihop leran någon halvmeter och då kan leran hålla att bygga väg på.
Om man ha bra dränerat på djupet kan man bygga lätta byggnader på torrskorpan. I väldrenärad lera bldas en torr bärig kaka överst och den breder ut vikten och kan alltså bära en del. Ju torrare destu starkare. Det går inte med plintar utan man måste ha sula under alla väggar.
I synnerhet mindre timmerhus som ju är både styva och elastiska kan klara sig mycket bra på torrskorpan för stommen tål de små sättningar som oundvikligen uppstår. En vanlig regelstomme går också ganska bra.
Jag tycker du skall skala bort matjorden och dränera på djupet runt omkring och bygga en enkel betongstenfot på torrskorpan. Isolera mot tjäle med frigolit och fyll runt med sand. Sand är lättare än makadam och det gäller att spara vikt.
Bara en kommentar:
Som alternativ till pålar till fast botten kan man faktiskt påla med mantelburna pålar. Många gamla hus och broar är byggda så och det fungerar till och med för stenhus. Man gräver ned till ordentligt under grundvattenytan och slår ned träpålar som kan vara kanske 10-15 m långa men inte når ned till fast botten. Sedan bygger man en rustbädd av stockar på påländorna och bygger grunden på den. Då allt trävirke är under grundvattenytan ruttnar det inte. Numera är det här grundläggningssättet sällsynt men det har använts med goda resultat i århundraden.......Så länge ingen jäkel får för sig att dränera och sänka grundvattenytan.
Principen för all pålning är att fördela vikten på många pålar.
-
J
Alla typer av pålar eller plintar som inte når ner till berg eller morän kommer tydligen sjunka oförutsägbart och huset sätter sig.
Jag funderar utifrån det på endast tre hörnpålar och ett trekantigt hus som är okänsligt för sättningar, men får till svar att man inte bara kan ha plintar i hörn på hus, väggen är för tung, inte ens om man har järnvägsräls som syll så kommer väggen kunna byggas utan att bågna..... nähä.... Då blir det omöjligt ens med flippade funderingar såsom höjdreglerbara plintpålar. Dessutom har trekantiga hus dålig vägg/volym ratio.
Det borde inte vara något problem om man gör höga och kraftiga fackverksbalkar som syll. På det sättet skulle man till och med kunna göra ett underlag för ett fyrkantigt hus, som ändå bara vilar på tre punkter. Se bara till att INTE sätta en husbyggnadsingenjör på att göra hållfasthetsberäkningarna, utan anlita en maskinare eller brobyggare istället!
-
Som gammal f.d arkeologi kommer jag ihåg att man i Bergen, mfl medeltidsstäder gräver upp helt friska ekpålar från 10-1100-tal ur sin vattensjuka och syrefria blålera. Venedig skall vara byggt på pålar av al.
-
Av nyfikenhet googlade jag lite, finns tydligen lite olika uppfattningar.
http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2008/01/trmytologi.html (http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2008/01/trmytologi.html)
Jag har också rent ovetenskapligt fått för mig att al håller förhållandevis bra under vatten, däremot ruttnar det kolossalt fort ovanför vattenytan.
-
Framför allt ruttnar nästan allt trä fort just i vattenytan (gäller nog även grundvattenytan), i gränsskiktet mellan genomblött och torrt.
Förr i tiden, innan man började tryckimpregnera el- och telestolpar, så brände man dem i jämnhöjd med markytan och fick dem tydligen att hålla något bättre mot röta på det sättet.
-
Jopp al ruttnar inte i vatten men ovan. Grundlägga på lera utan $$$$ = idiotiskt men framför allt varför utanför en urban miljö och sedan ska det gå att få bygglov också!!!
-
Alternativ lösning:
Skaffa ett utrangerat långtradarsläp och använd stommen som husgrund.
Plocka av hjulen och palla upp.
Bara att ta fram domkraften och stoppa in en brädlapp extra om det skulle behövas i nåt hörn.
Ev kan en eller flera 40-fots containrar bli husstomme.
Då behövs inget långtradarsläp, men man kan fortfarande använda samma "flexibla grundläggning".
-
Näe en domkraft i varje hörn så har vi spart en bräda ;D
-
Tack för tips och funderingar. Jag ska begrunda dem, och återkomma.
Angående varför, så beror det på att jag fick erbjudande att köpa en mindre åker lerjord, som jag funderar på att omvandla till en kolonilott, modell större, med enkel stuga, jordkällare och växthus . På en leråker finns just ingen annan grundmöjlighet, med eller utan $$$$$.
-
Brorsans torp, byggt någon gång förr i tiden som torklada åt lersten, sedemera bostad från ca 1850, står mitt i lertaget. Vanlig kallmurad grund. Inga konstigheter.
Tillägg:
Jag tror att du kommer att få mer jobb med att odla i lerjord än att bygga en mindre husgrund på densamma.
-
När det gäller grundläggning på lerjord, så finns nog en hel del att lära genom att detaljstudera skånska korsvirkeshus.
Dom har ofta sånt underlag.
Eftergivliga material är nog en av "grundstenarna".
Väggar av eksomme, flätad pil, lera, koskit osv tål att marken inunder rör sig lite, och blir dom lite sneda så är det ingen katastrof.
Nya hus måste vara perfekta, minsta skavank sticker i ögonen - dom åldras inte i skönhet.
Nu är ju inte korsvirkeshus så värst välisolerade, så det kanske blir svårt att få bygglov för ett sånt.
Men lerhalmhus kanske fungerar lika bra på lerjord?
http://www.naturligt-byggeri.org/default.asp?ID=106
-
Hej
Jag har byggt två hus på lerjord. Bägge ca 15 kvadrat i bottenplanet. Det första, ett timrat härbre i två våningar med torvtak, sjönk flera centimeter till och med under själva uppförandet. Det stog på fyra hörnplintar av staplad trädgårdssten. Detta var i Västernorrland. Det andra var ett resvirkeshus med tegeltak på Gotland. Detta hade en gjuten liten betongplint i varje hörn samt staplad kalksten på 16 punkter runt syll och bjälklag. Det har inte sjunkit en millimeter på tre år trots regniga somrar.
-
Tack för tips och funderingar. Jag ska begrunda dem, och återkomma.
Angående varför, så beror det på att jag fick erbjudande att köpa en mindre åker lerjord, som jag funderar på att omvandla till en kolonilott, modell större, med enkel stuga, jordkällare och växthus . På en leråker finns just ingen annan grundmöjlighet, med eller utan $$$$$.
Skall du bara bygga en enkel stuga är det lättast att gjuta plintar och sedan palla under om det sjunker i något hörn
-
Hei.
Hele Oslo sentrum ligger på Ek flåter og det har holdt seg i 200 år.
Problemet oppstår först når man bygger nytt og man drenerer.
Vannet blir ledet bort og det kommer luft til, da starter forråtnelses prossesen.
Christian