Alternativ.nu
Hantverk => Övrigt hantverk => Ämnet startat av: seved skrivet 14 jan-06 kl 20:59
-
Hej jag vet inte om det är rätt ställe att skriva på.Men ni kan juh flytta på tråden om det är fel.
Jag tänkte prova att göra ryssolja och undrar om det finns fler som har provat och var nyfiken på hur ni har gjort.Och vad ni har använt det till.
mvh seved ???
-
Japp nävertjära är jättelätt :) iallfall för att få fram en användbar olja även om det inte är gamla tiders kvalite, hittade i litteraturen att finaste ryssoljan var ljus som linolja.....
Minihusbehovsbruk är ta en gammal stor kakburk med lock, pepparkakor etc, gör ett litet hår i locket fyll burken med hårt packad närver, ställd på högkant. gräv ner en mindre burk i marken och ställ kakburken ovanpå (med hålet ovanför...) täta runt markkanten med sand/lera etc. Elda försiktigt på burken och sedan runt omkring. Du får pröva dig fram, eldar du för hårt blir oljan sotigare och mer gasläckage, eldar du för lite finare olja men mindre.
Större burk (20 literstunna) med stort oljefat runt som man eldar i. En konisk avrinningsplåt under som du svetsar fast en tapprör under hålet samt ett långt rör (som du kyler) men burk i ändan för det som rinner ut samt stor burk på sidan mot röret för fånga oljeångan sprutar ut okyld.
Fick ca 1,5 liter olja med metod två under en kurs på Bäckedal.
Blanda en klick ryssolja, en klick olivolja i smält ister, lysande skokräm - ryssmörja.
Finns en artikel i Svensk Jakt ...samt i något nummer av Åter oxå kom jag just ihåg :-)
-
Det låter juh bra. Luktar oljan något(jag har tänkt att smörja in mina gå borts skinnbyxor).Vet du någon som har smörjt in knivslidor i rårands läder med oljan.
Blir den mycket klenare om man blandar den med nåt.
Jag har hört att man kan ha den på sår till myggmedel och träinpregnering har du provat nåt av det.
Hur kyler man röret som oljan kommer i.Så fattade jag inte hur du menade med att stålla en burk bredvid röret för att ta hand om ångerna.
seved
-
Ryssolja luktar som tjära, bättre parfym finns ju inte :-)
Du måste spä ut oljan ordentligt med fett av något slag för annars är den för stark, men annars är den utmärkt för läderinpregnering använder den själv till allt mörkare läder. Namnet ryssolja kommer ju just från ryssläder dvs läderimpregnerat med näverolja.
Björknävertjära=beckolja=norrlänskt myggmedel och ja den är även anticeptiskt för tex sårvård. Man smörjde förr hästhovar och spiltor etc med björktjära.
Nä inte konstigt du förstod, jag var kortfattad. Vi hade ett tvåmetersrör som vi la mossa på och fuktade med vatten vilket kylde en del men inte tillräkligt, dvs en del olja rann ur röret men en del kom ut tillsammans med vattenånga under högt tryck så vi hade en stor burk framför röränden för att försöka fånga den oljan, dvs den kondencerade mot burkväggarna.
-
;D Det låter bra då luktar man juh som en hel kar då 8).
Man kan kanske prova att späda med balsamterpentin eller bivax.
Som sagt jag har tänkt att smörja in knivslidor och knivskaft.Det borde funka alltå.
Jag har tänkt att prova med botten på en vattentank och en opp o nervänd 20l hink.
seved
-
Lyxus, gammal tankbotten med avrinningstapp :D Låter lysande, vi tätade med lera run 20l och sedan en gammal öppen oljetunna över och fyllde på med nygjort träkol, blev antagligen lite för bra värme av det.
Inte terpentin!! då kan du lika bra använda tallved och göra riktigt tjära. Tall är det enda träslag du inte kan garva läder med, just pga av bla terpentiet i det.
Blanda med bivax fungerar nog för rårandsknivslider om du mjukar upp vaxet med en del olivolja oxå, men det är inte lämpligt för mjukt läder, andas inte, samt stelnar och krakelerar i kyla.
Köp/skaffa fårister och lite olivolja, det jag har mest erfarenhet av, själv använder jag numer älgister, kokar ur talgen från en älgos bak ;D
Lycka till, nu ropar man från bastun ( inte vedeldad :( )
-
Japp det verkar skit bra med tanken faktiskt. :P
Jasså blir det för varmnt med kol man kanske ska prova att ställa lite ved runt hinken och elda lite lunkt o stilla.
Jasså har du gjort träkol oxå.(måste jag nog prova nån gång)
Ja jag kom på det att det var nog ingen bra ide att ha i terpentin till läder.Jag tror att terpentin tar bort fettet ur lädret. :-[.Men det borde funka till träskaft.Man har juh linolja och balsamterpentin till skaften i vanliga fall.
Det där med ister måste jag prova oxå.
Bastu hade jag bevövt när jag kom från skogen idag snacka om att bli kall ända in i märgen.
seved
-
Bara en gissning att det blev för varmt, tunnan glödgad... syftet är ju att driva ut tjäran och i viss mån torrdestillera barken (kola), inte att förbränna den för då bildas det massa sot.
Terpentin, linolja och tjära blandningen kallas oxå för roslagsmahogney eller båtsmörja etc används med förkärlek för träbåtar och fungerar utmärkt för skaft, torkar fort och kladdar inte.
-
Hej Igen. :)
Nu har jag provbränt ryssolja tyvär så brann nog vävern i hinken så det blev inte så mycket och den vart svart :'(. Här kommer några bilder.
Seved
-
Tjusig bild, precis som vår fast lite mindre :)
Fanns nävern kvar som kol? du kolar ju nävern så den skall finnas kvar "oförändrad" men förvandlad till träkol :D om den inte var det så har den brunnit.
Tja bara prova igen och täta bättre, lera runt fogen samt någon cm sand/jord?
Om bilden motsvarar "driftläge" så kan det ev vara så att du inte hade tillräcklig kylning och den lätta näveroljan var fortfarande i gasform och passerade över din plastbytta, dvs endast seg dålig tjära droppade ner.. kyl bättre samt pröva att trä en stor plåtburk mot röröppningen som gasformig olja kan kondencera mot.
lycka till :-)
-
Ja jag tätade nog för dåligt.Jag hade bara lite uppblöt lera runt det vart nog för lite. Så ska jag kyla bättre och sätta en burk över röränden. Det var inte mycket näverkol kvar i burken alls. Men ska oljan bli svart och så lite.
Seved
-
Då verkar det som det brann ja...
Lite och lite, du kramar ur näver så det kan ju inte bli hur mycket som hellst ;) men som sagt så tror jag du förlorade det mesta av din, brann upp samt blåste förbi ditt usamlingskärl, minst hälften av vår olja fångade via gasform i plåtburken vi "trädde på" så man behöver ordentligt med kylning och ev längre rör. Näver olja är väldigt flyktig.
svart, nja, det är tjära men i ditt fall så tror jag det var mest sot eftersom det brann. Näverolja kan i sin finaste form vara ljus som linolja har jag läst, antaglingen ren gasform isåfall, svärtan kommer ju från sot. Min finare och inte så svarta olja får en grön ton, lite oklar på varför.
-
hej...
Jag har kokat både talltjära och näverolja i en liknande apparat...med längre rör och en konservburk i uppträdd i änden..
det är ju jätte roligt och ryssoljan ska jag olja in mina knivskaft med tänkte jag.
men nu undrar jag..
1. det kommer någon form av starkt luktande vätska innan oljan kommer...vad är det? träsprit?
2. läste någonstans att man riskerar att det smäller ordentligt om man leker med detta ..kan det stämma tro?
3. hur tar jag näver enklast? då den savar ? men utan att björken dör?
För sist fick jag sitta i nästan 2 dygn o försöka skära bort nävern från veden i boden... ;D
förövrigt fick jag en jäkligt fin näver olja ljus o nästan lite grönaktig i färgen...
hade gött
-
Hasteus : Hade du du rör i kondesorn av koppar ?? Det skulle kunna förklara vissa gröna toner i den färdiga produkten, alltså koppoaroxider i nån form.
Suroja : Ang. din punkt 2, en läcka i destillationskärlet skulle säkert kunna leda till en gasexplosion. Gaserna som bildas vid torrdestilering av näver borde ju vara jämförbara med de som uppkommer vid destillering av ved ... dvs. gengas + andra flyktiga substanser. Det förutsätter dock också att det kommer in tillräckligt med luft (syre) i behållaren för att det ska kunna bli nån explosion.
Tillägg :
Ang. din fråga 1, det är ju de mest lättflyktiga ämnena som dunstar först, när man destillerar barrträ kallas de terpentener, eller i flaska "Terpentin" ... antagligen finns likande ämnen i björknävern.
-
Undrar om man ska ta bort" innerbarken" från nävern innan man staplar den i hinken.
kul att ni fått bra olja träning ger färdighet antar jag.
Seved
-
Om man ska framställa talltjära då antar jag att man ska stoppa burken full med röd ved? Ska man packa veden i burken supertätt? Veden bör väl stå upp så det rinner lättare? Funderar på att testa med en pepparkaksburk och göra lite tjära som jag ska ha under skidorna.
-
Ja så kådrika bitar som möjligt, dvs töre eller "röda bitar"
Ja dom skall stå upp samt börja gärna elda ovanpå burken så tjäran kolar ut uppifrån och inte behöver rinna förbi kolad ved mer än nödvändigt.
Ja det skall vara tätt, du ångkokar (torrdestilerar) egentligen trät och kondenserar sdean ångan, så om det inte är tätt så läcker ångan ut eller så kommer syre in och i båda fallen brinner ångan upp.
-
Tips på hur man kan fästa röret i burken på enklast möjliga vis? Kan man göra det utan att använda en svets?
-
Behövs inget rör om du använder en pepparkaksburk, gör ett hål i locket och bukta ut locket lite. Gräv ner ett kärl under burken som du ställer uppochner ovanpå. Burken i sig kan grävas ner någon centimeter och gärna täta kanten med lera, ännu bättre är om du kan tätat under (och mot kärlet under) med mera lera :-)
Gör du en större lösning så kan du svetsa ett rör i en lös skålad bottenplatta, eller använda nedre delen av en gammal tank, sedan ställer tex oljefat ovanpå uppochner och tätar även här med sand och lera...
lycka till
-
Vet ni vid vilken tid det är bäst att "skörda" barken för tillverkning av ryssolja, för att få störst mängd och kvalitet?
När jag en gång beskådade ett test på tillverkning av ryssolja använde man vatten från en slang med vilken man sprutade på kondensationsröret. Mycket effektiv kylning men man fick stå där och spola fram och tillbaka hela tiden. Man skulle enkelt kunna svetsa ihop två rör där kylvattnet kan gå in emellan dom. Ett litet rörfäste för inlopp i den ena änden och ut i den andra.
För övrigt kan man försiktigt koka ryssoljan så att ett beck uppstår. Detta har använt under en stor del av förhistorien som ett slags lim för fästning av pilar och annat. Jag har vid arkeologiska utgrävningar funnit ett flertal sådana hartsklumpar. De är ca 8000 år gamla och förekommer både i form av "tuggummin" (ibland med tandavtryck) och tillplattade klumpar och med pinnhål igenom. Forskare i England har kemiskt analyserat sådana klumpar och konstaterat att de är gjorda av björkharts. Under den tid av förhistorien då man gjort keramik, är det troligast att man använt en kruka att bränna mot (likt kakburken) vid tillverkningsprocessen. Jag kan dock inte förstå hur man gjorde under äldre stenåldern då man inte gjorde keramikkärl eller hade andra brandsäkra behållare. Har ni någon idé om hur man kan ha gjort?
-
Hur man gjorde innan man tillverkade eldfasta kärl menar du?
Tja harts är väl kondencerad kåda om jag minns rätt så man plockade det antagligen direkt från "skadade" björkar. Dessutom bör man tänka på att "tuggumi-klubban" legat i jorden ett tag och kan ha genomgått förändringar, kanske bara var ju just fet trögflytande kåda då.
När det gäller beck för pilar etc så är det väl knappast björktjära som är bas som för tuggumit? Jag kan snarare tänka mig att man droppade det direkt från feta törestickor som brann eller hölls över elden så tjäran svettas ur.
Alternativt kan man ha kokat tjäran i nävertrattar ;D det är full möjligt att åtminstonde koka vatten i brännbara behållare då vattnet håller ner behållarens temperatur under flampunkten. Tjäran kokar nog vid lite högre temperatur men prova, vik en näverbägare och försök koka beck över en eld :)
Experimentell arkeologi är den bästa arkeologi :D
(synd att det finns så få jobb inom det...)
-
En forskare i england har gjort kemiska analyser av det vi arkeologer kallar för "hartsklumpar" och "hartstuggummin" och konstaterat att den kemiska sammansättningen är identisk med nävertjära, se artikel:
http://www.britarch.ac.uk/ba/ba21/ba21feat.html
Det är kanske lite slarvigt att kalla det harts. Det är ju egentligen beck. Fenomenet med björkbeck för fästning av flintor mm var ett utbrett fenomen i nordeuropa under förhistorisk tid. Men frågan är som sagt hur man gjorde innan man hade några eldfasta kärl. Möjligtvis gjorde man en konstruktion där men helt enkel bakade in en mängd näverrullar i lera, med underliggande uppsamlingsanordning och sedan eldade runt "lerhögen". Har lite funderingar på att testa detta i sommar. Kondensationen kan ha skett i någon form av gång eller kanal i marken där det är svalare. Man har tydligen i arkeologiska experiment enligt artikeln oven provat att tillverka björktjära med hjälp av varma stena, utan att lyckas. Några ideer om hur man skulle kunna göra?
Jag har förutom ett antal klumpar och tuggummin funnit flera beckliknande rester på flata stenar i de mesolitiska mossboplatser jag undersökt. Man har troligtvis värmt upp och mjukgjort klumparna mot varma stenar. Oftast kasserade slipstenar med skålad yta. En större flat beckklump jag funnit hade en pepparkaksliknade "undersida" med gasblåsor och en jämn ovanyta utan blåsor. Undersidan var helt jämn (förutom de små öppna gasblåsorna) med en svagt konvex yta, som om den värmts mot en skålad slipsten. Att man tuggat dom kan också vara en typ av mjukgöring. Vi provade att tugga lite näverbeck vid experimentet i sommras och det smakade inte illa alls. Däremot fastnade becken efter ett tag på tänderna. Det enda sättet att få bort lite av det var att äta grovt knäckebröd.
-
Jag glömde uppge referensen till undersökningen i tidskriften: Ancient Biomolecules, 1998.
Identification of Birch Bark Tar at the Mesolithic Site of Star Carr.
-
Intressant, att man tuggar björk och inte tall tar jag lite självklart, terpentinen i tallen smakar inte gott och de anticeptiska egenskaperna hos björktjäran är välkända och har används länge i folkmedecinen, man strök (stryker fortfarande) hästhovar och spiltor med björktjära långt in i vårt tidevarm tex.
Tandvård ligger nära till hands, tex att fylla ett "hål" med antceptisk pasta borde både lindrat samt underlättat när du arbetade med tänderna. Dessutom kan man ju tänka sig att det var ett sätt att rensa bort sand och andra partiklar från munnen som inte vilje sköljas bort, mesolitiska och spec neolitiska tänder är ju hårt slipade bla av sandinslaget i kosten, tex från "stenkvarnarna"
Jag spekulerar mest nu då mesolitikum inte är mitt fokusområde, mer intresserad av hantverk och byggnadsarkeologi, kanske därför jag läser vidare antikvariskt bygghantverk :-)
Att man använde som mekaniskt bindmedel förvånar mig dock just för den komplicerade framställningsprocessen och jag skulle vilja se mer analys på detta, artikel avser ju analyser av just tuggummi och klumpar, inte tex pilspetsar.
Fast det är ju sant, vi bör dock ha i tanke att det är betydligt lättare att skära loss björknäver än att fälla och spänta upp törestammar med flintverktyg, kanske där vi tänker fel när vi pratar om hur komplicerad tjärbränningsprocessen är för björk vs (färdigkluven) töre.
Björknäver används ju till allt! så att man upptäcker björktjäran är nog inte så konstigt.
-
Behövs inget rör om du använder en pepparkaksburk, gör ett hål i locket och bukta ut locket lite. Gräv ner ett kärl under burken som du ställer uppochner ovanpå. Burken i sig kan grävas ner någon centimeter och gärna täta kanten med lera, ännu bättre är om du kan tätat under (och mot kärlet under) med mera lera :-)
Det funkade kanon! Men jag eldade nog på för hårt för tjäran blev i 2 lagar. Ett ljust i botten och ett mörkt överst. Antar att det mörka är tjära men vad är det ljusa och kan man använda det till något speciellt?
-
Här är en bild på en sko gjord av russian calf eller russian reindeer;
(http://img253.imageshack.us/img253/6140/russiareindeerxp8.th.jpg) (http://img253.imageshack.us/my.php?image=russiareindeerxp8.jpg)
Historien om skinnen finns att läsa här;
http://www.newandlingwood.com/information.phtml
http://palimpsest.stanford.edu/don/dt/dt2943.html
Vad har nu dessa ryska skinn att göra med "ryss olja" att göra?
Jo ryssolja eller björkolja som det också heter var en betydande del av framställningen av detta skinn. Tyskarna kallde skinnen för Juchten och här i Sverige gick det under namnet Juften eller helt enkelt ryssläder.
Enligt ett tyskt garveri recept för Juchten läder från 1807 näms det hur björkoljan skulle se ut, som redan nämnts här skall den var lik linolja i färg och konsistens. Vidare sägs hur man gör och det har också nämnts här, man gräver ner en burk i marken lägger på ett galler och ställer sen en burk fylld med näver ovanpå, sedan eldar man runt burken. Tyvärr sägs inget om vilken temperatur det skall vara. Alla som provat vet hur svårt det är att få fram en ljus olja. I de flesta fall blir det en svart sörja som inte går att använda till det som det ursprungligen var tänkt till.
Björkoljan användes inte i själva garvningsprocessen som bestånd av bark från vide eller andra träd salix familjen. Skinnen låg i kar upp till 6-8 månader beroende på tjckleken på hudarna. Björkoljan användes efteråt och stora mängder pressades in i skinnen från kötsidan med stora rundade träbalkar som hanterade av en man på var sida om ett stort bord.
Den som kan göra en björkolja i samma kvalitet som ovan hör genast av er till mig, då skall jag låta en garvare garva ryssläder åt mig :)
-
Intressant tråd. Har hört ordet ryssolja utan att fatta vad det var för något.
Nu hittade jag en sida som visar hur de gör, de som kan det.
http://kurage.wordpress.com/2008/07/10/ryssolja-pa-bjorknaver/