Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Georgisten skrivet 20 jun-09 kl 11:05
-
Kopierar inlägget nedan från en annan tråd jag skrev i... som blivit lite för lång och gått ifrån ursprungsämnet. Det handlar om en amerikansk metod mot svärmning. Orginalartiklarna i ämnet finns här: http://www.knology.net/~k4vb/CKB%20articles%20only.htm. Om detta funkar vet ingen i Sverige än men om det gör det är det troligtvis en förbättring för hur vi sköter bin i landet. Det finns en del oortodoxa hävdanden i Wrights texter som ger plats för eftertanke. Man får lära om mycket av vad man lärt sig helt enkelt om denna metod fungerar. :)
Egen analys av checkerboarding/nectar management utifrån Wrights och Murells texter:
Det är enligt Wright viktigt att förstå att trångboddhet i kupan på våren är ett SYMTOM på svärmningslust och inte anledningen till svärmningslust. Insprängning av honung i ynglet (backfilling) är signal på att kupan kommer att svärma. Detta göres för att återstående bin ska klara av att ta hand om ynglet, som med detta reduceras i mängd, efter det att halva samhällspopulationen försvunnit. Wright hävdar att metoden beroende på år, region, klimat etc. kan ge en skördeökning på mellan 30-100% med mindre jobb. Allt handlar om att bina försätts i ett tillstånd där de tror att de ligger lite illa till och måste arbeta för att stärka upp samhället. Därmed hoppar de frivilligt över svärmningen och hänger sig istället åt att producera massvis av yngel (mycket stort yngelrum behövs) och samla honung. Detta görs genom att bryta upp bandet av honung ovan yngelrummet. Ser bina tomma ramar ovanför honungslagren kommer de inte att svärma (gå i tak).
Schackbrädesmomenten utförs i 10 ramarskupor tidigt i april sex veckor före regionens svärmningsförberedelstid (trångboddhet och insprängning av honung i yngelklotet). Ungefär två yngelperioder före maskrosens blomning. Antingen med eller utan tidningspapper direkt (mitt eget inlägg) ovan yngelrummet. Detta att köra med eller utan pappret måste testas för att man ska veta vad som funkar och inte. Onekligen är det en helig ko för många äldre biodlare.
Dadant: Sätt två 3/4 langstrothlådor med alternerade tom- och honungsramar i schackruteform över yngelrummet (troligen är dadant inte så jättebra i detta system eftersom man inte kommer åt lika mycket ramyta).
3/4 L: Samhället står på två lådor under vintern. Gör likadant som på dadanten. Om den understa lådan är tom kan den användas i checkerboardingen men då stör man bina mer än om man bara jobbar ovanifrån.
Lågnormal: Samhället står på en låda. Två LN-lådor med alternerade honungs- och tomramar ovanför ynglet. Alternativt två eller tre HLS.
Inget spärrgaller direkt ovanför de manipulerade lådorna. Där sätter man en tomlåda. Man borde, tror jag, kunna ha spärrgaller ovanför den tomlådan eller kanske även direkt ovan ynglet men Wright avråder helt från detta. Man får väl bestämma själv utifrån sina egna förutsättningar och driftsformsönskemål hur man vill ha det. Sen är det bara lådpåsättning och slungning som gäller. Kuporna blir mycket höga och man behöver/ska aldrig gå ned i yngelrummet. Stilla byte triggas av manipulationerna (bina tror som sagt att de ligger pyrt till och den gamla drottningen får jobba på högvarv) och man får mycket ofta nya unga drottningar utan att man behöver göra något själv.
Egen reflexion: Att ha en hel langstroth i botten under vintern och sedan "schacka" kuporna med två 3/4 L + tomlåda i april borde både ge bättre utrymme under vintern samt enkelt arbete under våren (vårfodring får ju bina på köpet när man "schackar" dem). Bara att åka ut och sätta på tre lådor på varje samhälle. Ordna ramarna i schackrutesystem kan man ju göra under vintern någon gång när man har tid. När schackbrädet är på plats är det bara att sätta på resten av skattlådorna när bina kommit igång och sen behöver man inte göra något mer.
Så detta kan alltså vara ett schack matt mot svärmning och jobbiga bensinslösande tiodagarskontroller i bigården... eller vad tror ni?
P.S.
Observera att detta bara är en översättning/eget referat av de amerikanska artiklar som finns på nätet. Jag själv har inte testat.
-
Hej.
En mycket intressant driftform. Men kuporna blir ju onekligen höga, och det var höjden på samhällena som gjorde att jag ändrade till den skötsel av bina som jag använder idag, med delning av samhällena rakt av. Vad gäller din undring om tidningspapper så anser jag att det är en skröna att bina skulle frysa. De värmer det område de behöver för tillfället, och utökar detta allteftersom bimassan växer. Hur mycket isolerar ett tidningspapper igentligen ???
Jag önskar dig lycka till i dina försök och ser fram mot en redovisning av resultatet.
// Jano
-
Några frågor bara så att jag är med på noterna :)
Fråga 1: skall jag i de två 3/4 lådorna sätta gamla houngsramar eller skall jag ta från det befintliga samhället och flytta upp?
Fråga 2: när man allternerar honungsramar och tomma ramar i 2 extra lådor kommer nu bina utöka yngelrummet till 4 lådor, så man behöver inte flytta upp yngelramar för att utöka yngelklotet?
/Asthor
-
Jano: Japps, mycket höga blir de. Det är nackdelen. Själv vill jag ju inte besöka bina mer än nödvändigt då de är långväga placerade och då gör det inte så mycket. Men hade jag bina på tomten hade jag nog jobbat på liknande sätt som du! :)
Asthor:
Fråga 1: Det gör du som du vill. Jag tänker att sparad honung, t ex hösthonung med hög vattenhalt eller ljung man inte känner för att slunga, från året innan blir enklast och minst störande för bina. Men man kan även använda befintlig honung/sockerlösning i kuporna. Dennis Murell (en av inspiratörerna) gör så:
I over winter my hives in three langstroth deeps. In late winter/early spring, the broodnest is centered in the middle box. The top box is full of capped honey. The bottom box consists of empty frames with pollen and a little honey.
When I checker board my hives, the middle box with the brood, goes on the bottom. The empty frames from the bottom box are alternated with the full frames from the top box. These two checker boarded boxes are set on top of the brood box.
The resulting hive has a box of brood on the bottom. Two boxes of checker boarded frames on top of that. At this time, empty supers could be put on top of the checker boarded hive. The hive is good to go. But, I wait until dandelion bloom, almost two months after I checker board, to add a couple more extra supers. That way, I can work them without handling empty boxes.
Fråga 2:
Nej, ingen yngeluppflyttning behövs. Enligt Wright expanderar bina mycket kraftigt av sig själva eftersom de väljer bort svärmningen i förmån för "samhällsutveckling". :)
-
Mycket intressant, detta skall lätt testas nästa år för i teorin borde man få ett superstarkt samhälle som man sen kan göra avläggare och/eller skaksvärmar på utan problem och fortfarande få en schysst skörd.
/Asthor
-
Jepp, bara man har ordentligt med utbyggda ramar. Inga mellanväggar får användas. Wright påpekar också att det är viktigt att ha långa celler på våren. DVS är kakorna avtäckta för djupt året innan kan man få minskad yngelsättning. Men det är säkert inte ett jätteproblem. :)
-
Ja fick en Konstig svärmning igår lördag, ???
bina satte sig i mitt äppleträd i flera klungor,
dom var inte samlade till en klunga utan var minst 5 stycken,, knepigt,,,
Hej.
Inget konstigt alls. Samhället har svärmat med den gamla drottningen, eller du har kanske gjort en avläggare med henne. Ett stort antal viseceller har utbyggts och ett flertal ungdrottningar har kläckts ungefär samtidigt. Dina svärmar är resultatet av detta med ett antal oparade ungdrottningar, som var och en har sin lilla biklunga. Det finns fortfarande ungdrottning eller okläckta celler kvar i samhället som småsvärmarna kom ifrån, så görs inget kan det komma flera.
/ Jano
-
Kommer man upp i 4 st 3/4 Langstroth för maximalt yngelrum och sedan 5 lika dana lådor för honung så blir höjden 9 x 0.17 = ca 1.5 m
Till detta kommer ställning och låda/tak, inte så högt med 3/4 Langstroth format på en konstruktion optimerat för raps.
De kan dra in upp till 5 kg per dag vid bra rapsdrag, ca 3 ramar fulla i samma format. De kan alltså fylla en låda på 3-4 dar om drag & väder tillåter.
Preben hade en kupvåg på sina i Östergötland som laddade 4.7 kg i ett par dagar. Men man måste ta hand om lådorna inom någon vecka. Det blir sällan så högt.
-
Det är bara höstrapsen som man måste ta snabbt. Vårrapsen kan man vänta rätt länge med innan den kristalliserar i ramarna. Och ja, langstrothbredd verkar vara det mest praktiska måttet för checkerboarding. :)
-
Höstraps är den man sår på hösten och skördar på våren (blommar på våren för bina).
Vårraps är den man sår på våren och skördar på hösten (blommar på sommaren för bina).
Du menar att rapsen som blommar på sensommaren klarar sig lika bra som annan honung?
För att utföra CB/NM så måste man ha tomma utbyggda ramar, bra att man fixade det. Men nu är svärmsässongen snart över för den här gången.
Frågan är bara när man skall starta. Vid en viss temperatur i April, etc. För maskrosor mm blommar så olika från kusten och inåtlandet.
Man måste ha ett bättre riktmärke som fungerar i olika regioner.
-
Sten-Åke: Jepps, jag har aldrig haft problem med vårraps. Men lite extra koll kan man ju gärna ha på den. :)
Jag håller med om tiderna. Det blir lite luddigt. I Norrland t ex är de ju säkert en månad efter oss här nere i Östergötland. Men Dennis Murell föreslog i början av april för min region. Sex veckor innan de naturliga svärmförberedelserna i mitten av maj. En fråga jag ställer mig är om man kan minska fodergivan eftersom man tillför bina en hel låda honung när man "schackar" dem? :)
-
man skulle ju börja X antal veckor innan första huvuddraget som är Maskros här vilket borde betyda att jag skall börja greja i slutet av mars eller nått... låter lite tidigt för mig så ville bara kolla att jag fattat det rätt???
Bor i Göteborg
-
En sista fråga då...
Kan man ha vaxmellanväggar i skattlådorna eller måste dessa också vara utbyggda för om det är så blir det ju sjukt många utbyga ramar som man måste ha...
-
Är maskros ett huvuddrag hos dig? Här är det bara lite mumsmums i väntan på vårrapsen. Och ja, det blir tidigt. Men det kan vara en fördel om man inte behöver göra något mer sedan (om man inte skär drönarvax förstås) än att sätta på och ta av lådor. Du stör inte bina eftersom du bara sätter på de "schackade" lådorna ovanifrån och ger samtidigt en rejäl fodergiva. Du måste ha 20 utbyggda ramar varav alltså 10 fyllda med honung/sockerlösning och gärna med fina långa celler.
-
okej kanske inte huvuddrag men vi snackar ett par hektar med maskrosor runt kuporna...
Hur är det sedan med skattlådorna, kan de vara vaxmellanväggar eller måste de vara utbyggda?
-
Har inte maskrosorna blommat klart? Här i Bromma är det fullt av lindar som håller på att blomma.
-
Jo maskrosen ha blommat ut för länge sedan men jag tänkte inför nästa år, jag har inte fått mina första bin ännu men på torsdag blir jag biodlare på riktigt för då kommer de första två avläggarna sen kommer det några till i Juli ;D
De är fortfarande ingen som svarat på min fråga om man måste ha utbyggda mellanväggar till skattlådorna, någon som vet eller kan göra en estimerad gissning?
-
Jag skaffade 320 utbyggda plastramar till bl a skattlådorna. Har en batch till på gång efter slungningen som jag kommer att köpa in.
Man kan räkna med att bina (ett smh) inte orkar bygga ut mer än en hel låda per sässong i snitt.
När vi har avläggare kan vi räkna med betydligt mindre utbyggnad och med ett riktigt starkt samhälle kanske det dubbla.
Därför är det en stor fördel att ha utbyggda ramar där bina bara behöver städa och dra ut vaxet lite för att få färdiga celler.
Det är bara till att fodra avläggarna ända tills invintringen även om de har/får dragbin.
Mitt svar blir att man bör ha utbyggda ramar. Men en poöng med att förhindra svärmning är att ge bina en lagom utmaning och även låta dem bygga ut mellanväggar.
Man kan alltså t ex blanda "UUMUMMUMUU" i sin låda övanför avläggaren. U = utbyggd, M = mellanvägg.
Att starta med utbyggda ramar i skattlådan nästa år är alltså en stor fördel. Jag tänker blanda och stimulera bina att både samla mera och bygga mera.
Avläggaren är då på 10 ramar! Man kan lägga mellanväggarna som man vill men JAG vill ha lite ordning som jag tror på.
Men det finns som vanligt otaliga varianter och synpunkter. Jag har plitat ihop en del till min egen bigård som jag tänker prova till nästa sommar.
Jag har för lite bin för att kunna testa i år men nästa sommar har jag en stadigt växande bigård och då blir det full fart.
-
Asthor: I skattlådorna du ha mellanväggar om du inte har något annat. Det kommer bli ett stort yngelrum så troligen kommer en del av detta omvandlas till skattgömma senare på säsongen. :)
En undran är var man ska göra av drönarramen i ett "checkerboardat" (ja, vad ska man kalla det igentligen, schackat, checkerboardat???) samhälle? Kan man ha den högre upp i yngelrummet och räkna den som en yngelram eller måste man ha den i lådan längst ned som är orörd (med jobbiga lyft som följd var tionde dag)?
-
Skattlåda för mig är ovan spärrgallret.
Varför inte utbyggda ramar? Dom skall ju ändå byggas ut för att kunna förvara något där.
Så varför checka mellanväggar mot mellanväggar, man måste ha utbyggda ramar och ju tidigare desto viktigare.
-
Varför jag frågade var för att jag är helt färsk i år kommer ha 4-5 avläggare att mata i år men de kommer knappast bygga ut den mängd ramar som behövs, men jag har kollat på ett alternativ som heter Permacomb som är utbygda ramar helt i plast som verkar intressant, någon av er som har erfarenhet av dessa?
/Asthor
-
Sten-Åke: Jag sade inte skattlåda utan "skattgömma". ;) De fyller ju yngelrummet med honung senare på säsongen om det är för stort. Ja, i fjol var det så extremt att de fyllde yngelrummen så pass att drottningen knappt kunde lägga några ägg alls. Tack och lov hade jag tre LN under spärrgallret... annars hade yngelsättningen minskat markant. Andra biodlare i närheten med bara 2 lådor måste fått problem då. Morsan och hennes kille hade samma problem som jag o de har sina bin några mil bort.,, men med 3 lådor så de klarade sig. Ändå fick vi göra honungsuppflyttning i varenda kupa från stora delar av yngelrummet. :)
Tror inte att man ska schackmönstra med mellanväggar. Wright avråder från det... mellanväggar i yngelrummet är att befrämja svärmningslust enligt honom. Men första lådan ovan schackrutemönstret borde väl kunna vara mellanväggar?
Asthor: Permacomb verkar intressant. Har inte hört talats om det. Tell me more. :)
-
Det är lite svårt att hitta någon konkret information från försäljare av Permacomb men jag har mailat för att kolla priser etc...
Permacomb är utbyggda ramar helt i plast som man sedan applicerar vax på eller inte...(lite olika bud om det)
Mycket goda ord om utbygda ramar helt i plast på beesource forum, finns lite olika tillverkare bla. Honey Super cell som visserligen inte är "orginal" Permacomb men det är pretty much samma.
Det verkar mycket intressant och finns det någon leverantör i europa som inte tar hiskeliga priser så skall jag nog testa ett par iaf... Priset i USA verkar ligga runt 20kr/st vilket känns acceptabelt då vanliga plastramar ligger runt 12kr/st och enligt forumen går det bra att använda PC ramar för CB.
/Asthor
-
Du kan använda vilka ramar du vill för CB/NM.
Tänk bara på hur du skall avtäcka och vad en sådan ram klarar av vid avtäckning.
När du gör vaxförnyelse får du destruera ramen (ersätta den med en ny).
De säljs i 1.000 pack som minsta enhet om inte någon ÅF tar hem 1.000 st och säljer i mindre pack, då blir priset något helt annat också.
Permacomp systems har ingen hemsida vad jag vet, men man kan maila eller ringa (tänk bara på tidsskillnaden ..)
John Seets, National/International Distributor
2203 Belleview Rd.
Catonsville, MD 21228
Ph: (info) 410-765-6361
Ph: (orders) 800-915-4469
john.seets@ngc.com
De har funnits sedan 2005 och intresset har svalnat eftersom i USA.
http://www.honeysupercell.com/
Dom som säljs nu är standard Langstroth, det finns alltså inte 3/4 längre i samma utförande.
Priset här hemma kommer att hamna rätt högt 3 ggr en vanlig plastram. Skall det vara lönt att ta hem (pga frakt) så blir det en full låda med 17.500 ramar. Det tror inte jag någon gör!
-
Okej tack för infon Sten-åke, då var det inget alternativ det heller, jag får hitta någon som vill sälja utbygda 3/4 Langstroth helt enkelt :)
-
Sjukt bra service från tillverkaren av Permacomb, jag frågade vad shipping skulle kosta till Sverige och då överdrev antalet lite för att det skulle bli värt det för honom...
Daniel;
I have never shipped by boat before. I would have to canvas the internet and that takes a lot of time which I currently don't have. Tell you what, I tell you what is shipped and you do the research. Let me know what you find.
1 standard pallet
42" x 42" x 70" (high)
Weight 1440 pounds
NMFC Class 70
STC 50 boxes
New manufactured plastic items
To be shipped from Los Angeles CA zip 90670
This will require someone to pick up the pallet at the manufacturing companyy and transport to the boat company. Also, you should find out what the customs policy is and releated costs and forms if applicable.
If you need further info, let me know.
Let me know what you find.
Thanx.
John
Då var man avskräckt från Permacomb...
/Asthor
-
Bara att beställa en båt ...
Jag har haft en hemsk dag så jag svarar här: Man kan inte bara handla/köpa utbyggda ramar eller utbyggda plastramar, de är hårdvaluta och svåra att få tag på.
-
Okej... trist jag får dopa bina så de bygger lite bättre :)
(http://img23.imageshack.us/img23/5176/motivator8378907uf6.jpg)
-
Om man nu vill ge honungsfyllda ramar inför första draget då, hur vinterförvarar man täckta honungsfyllda ramar?
Garaget med t.ex. filter/spärrgaller på kupa?
-
Asthor: I skattlådorna du ha mellanväggar om du inte har något annat. Det kommer bli ett stort yngelrum så troligen kommer en del av detta omvandlas till skattgömma senare på säsongen. :)
En undran är var man ska göra av drönarramen i ett "checkerboardat" (ja, vad ska man kalla det igentligen, schackat, checkerboardat???) samhälle? Kan man ha den högre upp i yngelrummet och räkna den som en yngelram eller måste man ha den i lådan längst ned som är orörd (med jobbiga lyft som följd var tionde dag)?
Hej Vargalyster. I våras hade jag drönarramen i den övre yngellådan vid två LN-lådor med yngel. Där byggdes den ut fint och bestiftades. Det möter nog inte något hinder att ha den högre upp i en tredje yngellåda, förutsatt att drottningen lägger yngel i den och den inte blir fylld med honung istället.
I bitidningen mars 1958 finns en artikel som heter " Årsplan för rationell biodling". Den driftsformen beskrivs nästan exakt som den du har hittat nu. Checkerboarding är tydligen inget nytt system. Det har funnits i över 50 år.
// Jano
-
Jo, jag har drönarramarna i tredje lådan sedan två år tillbaks. Tänkte om det sabbar systemet vid checkerboarding bara genom att man sätter in en helt tom ram? Vet inte hur känsligt det är.
Det var intressant om bitidningsartikeln! Wright skrev ju sina artiklar i mitten av 90-talet så nytt visste jag att det inte var men inte så gammalt. Skulle vara väldigt intressant att läsa artikeln du refererar till! Du har inte möjlighet att scanna eller så? :) Om det är samma metod i svensk tappning kan man ju dock undra varför den inte är allmänt spridd? ???
-
Det var intressant om bitidningsartikeln! Wright skrev ju sina artiklar i mitten av 90-talet så nytt visste jag att det inte var men inte så gammalt. Skulle vara väldigt intressant att läsa artikeln du refererar till! Du har inte möjlighet att scanna eller så? :) Om det är samma metod i svensk tappning kan man ju dock undra varför den inte är allmänt spridd? ???
Hej.
Tyvärr så har jag íngen scanner.
1950-talets konservativa biodlarkår var nog inte mogen för något främmande utifrån.
Ursprungsartikeln är hämtad ur "American bee journal "sriven av Earl C. Robinson, och återgiven i bitidningen av Nils Hansson. Han skriver, i direkt anslutning till beskrivningen av tillvägagångsättet, att i vårt land är honungen mycket dyrare än socker, och har svårt att tänka sig att använda den som foder åt bina. Skötselmetoden kom nog inte till användning, den dog väl i sin linda eftersom det inte har talats alls om den senare.
Det finns nog bättre förutsättningar nu i detta århundrade med så många nytänkare och jag hoppas att du fortsätter ditt test samt återkommer med en redovisning av resultatet.
/ Jano
-
Jo, jag har funderat över det där med honungspriset. Känns dock som att det blir för mycket extra arbete att ge dem extra socker och skatta foderramar på hösten. Blaskig hösthonung eller ljung som man inte orkar slunga ur (jag ägnar mig inte mycket åt burkförsäljning) borde väl vara det bästa kanske? Blir det sånt i år kör jag med det nästa år på några samhällen. :)
Vore verkligen intressant att läsa den där artikeln alltså. :)
-
CB/NM får definitivt bli ett framtida projekt, det är f*n att det ska vara så svårt att få tag på utbyggda ramar - inte f*n vill folk i föreningen sälja heller. Börjar litet osa som man är "konkurrent" redan med. Kanske inte så farligt, men jag fick vibbar sist då jag frågade efter utbyggda ramar.
-
utbyggda ramar ramar är hårdvaluta och de flesta vill ju inte göra sig av med sina...
-
Problemet är inte bara utbyggda, de skall vara friska och på rätt format.
-
jo och jag är inte säker på att jag skulle våga köpa ramar av en hobbybiodlare... inte för att det är någon so har 3/4 Langstroth men endå
-
Jag får väl helt enkelt bygga mina egna då *grrr*
Just nu så har min avläggare byggt ut åtta svearamar plus ett okänt antar i en ny låda på nio dagar, så det tar sig väl
-
Behöver man nya ramar snabbt till våren kan man ju övervintra på mellanväggar. Slå ut hela samhället på en låda mellanväggar och fodra extra med socker så bygger de ut dem och fyller dem med foder. Sen kan man utöka på våren med de utbyggda ramar man redan har. Bra sätt att bli av med mineralrik hösthonung som kan orsaka utsot dessutom. :)
Vad jag undrar är om man kan dra ned på vinterfodret eftersom man ändå utökar med en hel låda honung i början av april året därpå? Kan man komma ned i 12kg kanske? Är ju iofs vad jag invintrar med i dagens läge (+honung) i biforform. Eller är det bäst att fodra lite mer, uppåt 25kg, och ta bort 10 sockerramar och använda på våren nästa år? Många frågor blir det. :)
-
Jag lyfte upp mitt lilla samhälle på en låda med mellanväggar för några dagar sedan, smällde på foderballong och nu är det tempo - massor med pollen dras in. Jag hoppas på att de hinner bygga ut och fylla på.
Skulle vara fantastiskt mkt roligare att dra igång året med CB/NM
-
Sen är frågan hur mycket vaxyta som krävs för att CB/NM ska fungera tillfredsställande. Jag sparar en hel låda LN åt till de samhällen jag ska testa på i vår och det är ju rätt mycket alltså. Eftersom de står på två lådor över vintern kommer de få hela 4 lådor att yngla i tidigt i vår. Det är en hel del men jag vill inte ta ned dem på en låda för de är väldigt birika och jag har dessutom trångt i förråden. Jag tänker att om man kan "schacka" dem med två lådor HLS (dvs en honungslåda hls)på LN-breddskuporna så skulle honungsförlusten bli mycket mindre iaf. En honungslåda 3/4langstroth per kupa är inte så farligt heller men Dennis Murell och Walt Wright kör ju hellangstroth vilket känns i överkant av vad man vill förlora i skörd faktiskt. Krävs det verkligen så mycket vaxyta för att få den svärmdämpande effekten? Antar att det bara ä o testa. Förhoppningsvis ökar metoden den totala skörden så pass att det lönar sig ändå!? Positive thinking! ;)
-
Jag undrar dock i slutänden vad som blir enklare och lönsammare.
Skall bli intressant att följa Vargalysters experiment.
CB alternativt att ha svärmtröga drottningar?
De drottningar jag håller mig till svärmar ju så gott som aldrig, utan att jag behöver offra en massa honung på CB eller andra arbetskrävande metoder.
Avel är trots allt ganska enkelt. Drottningodling ännu enklare. Håller man goda drottningar så slipper man ju problemet. Se till dem på våren, ge dem skattlådor, sen skatta på hösten. Jag tycker att biodling är enkelt, utan att jag använder en massa kringelikrokiga metoder med flyttning hit och dit av ramar och annat.
Jag skiftar plats på våren av lådorna i mina få kvarvarande LN-samhällen.
På de som sitter på Dadant sätter jag på en 3/4 LS med en foderlåda (alltså 8 ramar), spärrgaller och direkt 3 skattlådor.
Fungerar jättebra.
-
Håller med föregående talare, mina observationer är i mina bigårdar är att de få svärmar som blir är mitt eget fel!
CB fast utan honung, som det stårbeskrivet på länken så brukar (aldrig hänt mig) inte bina fylla houng när det finns yngel bakom ryggen på drottningen när hon lägger ägg i en tom ram. Tilllämpar inte denna metod längre men spränger yngelrum när jag vill ha större bimängd när jag skall göra avläggare eller när det är tidigt drag.
bilden är från Bigården i höre, http://www.mamut.net/bigardenhb/subdet16.htm
-
Jag undrar dock i slutänden vad som blir enklare och lönsammare.
Skall bli intressant att följa Vargalysters experiment.
CB alternativt att ha svärmtröga drottningar?
De drottningar jag håller mig till svärmar ju så gott som aldrig, utan att jag behöver offra en massa honung på CB eller andra arbetskrävande metoder.
Avel är trots allt ganska enkelt. Drottningodling ännu enklare. Håller man goda drottningar så slipper man ju problemet. Se till dem på våren, ge dem skattlådor, sen skatta på hösten. Jag tycker att biodling är enkelt, utan att jag använder en massa kringelikrokiga metoder med flyttning hit och dit av ramar och annat.
Jag skiftar plats på våren av lådorna i mina få kvarvarande LN-samhällen.
På de som sitter på Dadant sätter jag på en 3/4 LS med en foderlåda (alltså 8 ramar), spärrgaller och direkt 3 skattlådor.
Fungerar jättebra.
Javisst fungerar det ändå. Jag försöker också jobba på samma sätt som du gör. Detta är ett test! :) För t ex biodlare med svärmiga nordiska bin kan CB/NM vara en schysst lösning om det funkar. Grejen är därtill att Walt Wright påstår att checkerboardade samhällen gör stilla byte mycket oftare än vanliga vilket medför konstant föryngring av drottningar utan att man behöver röra yngelrummet samt att bimängden i dessa samhällen blir större. Den genetiska mångfalden värnas därtill om man inte behöver avla bin på svärmtröghet eftersom skötselmetoderna gör att det går bra ändå. Det är en tanke iaf. Men vi får se. ;)
Dock upptäckte jag att de rackarns bina hade käkat upp honungen jag hade tänkt använda i vår. Har bina långt bort och är ju billös så jag har inte sett till dem på ett tag samtidigt som leveransen av "varroamedel" drog ut på tiden så det blev inte av att man vintrade in innan man fick det så att man kunde göra allt på en gång. Och då han honungen käkas upp! Värsta failuret asså! Men har lite kristalliserade honungsramar som skulle kunna funka men det vette fasen om de känner för att käka sån honung tidigt på våren? Alternativt att man fodrar dem hårt i vår i en skattlåda och använder dessa ramar? Får se hur jag gör. *suck*
-
Alla metoder som bidrar till mindre svärming utan att likrikta med strikt biavel gynnar främst binas egen utveckling. Man fattar inte det när man uteslutande bara behandlar sent med apistan och tycker det går ju bra.
Men man sitter på en genetisk svag linje, jag skulle kunna kalla det bomb när sekundära angrepp från t ex virus kan slå till eller större utbrott av andra sjukdomar pga likrikningen inom aveln.
Vi kommer sannolikt att se stora utbrott av sjukdomar i stora populationer framöver, yrkesbiodlarna är de som kommer att drabbas mera än andra.
-
Alla metoder som bidrar till mindre svärming utan att likrikta med strikt biavel gynnar främst binas egen utveckling. Man fattar inte det när man uteslutande bara behandlar sent med apistan och tycker det går ju bra.
Men man sitter på en genetisk svag linje, jag skulle kunna kalla det bomb när sekundära angrepp från t ex virus kan slå till eller större utbrott av andra sjukdomar pga likrikningen inom aveln.
Vi kommer sannolikt att se stora utbrott av sjukdomar i stora populationer framöver, yrkesbiodlarna är de som kommer att drabbas mera än andra.
Jo, det är så jag också ser det. Vet biodlare härikring som haft bin som dött redan på hösten till följd av varroan. De är hängivna apistananvändare och "löste" problemen genom att behandla även på sommaren. Men jag förstår också att biodlare som lever på bina inte vill låta dem dö för att säkra bättre genetiskt materiel om det påverkar uppehället. Hobbyisterna har ur den synvinkeln bättre förutsättningar. Jag har en gång haft stor bidöd i min bigård och sen dess har jag inte haft några större problem med varroan efter att ha utökat med överlevarna (men med sådana dödssiffror hade jag varit fett i konkurs om jag varit yrkesbiodlare...yikes!). Inte för att jag tror att de är resistenta naturligtvis men jag är övertygad om att de svarar bättre på behandling. De överlevde ju som sagt (märkte ju likt många andra inte när varroan dök upp förrän det var för sent) med varroan ett bra tag utan åtgärder från min sida och klarade sig när resten dog. Sen klarade de sig bra med ekologiska bekämpningsmetoder i flera år innan jag av bekvämlighetsskäl (och vinstskäl) gick över till gift. Men sådana bra anlag tunnas ju ut när biodlare runt ikring sprider drönare som inte borde leva.
Hörde av en biodlare som snackat med Friis att bondbina från Gotland hade gjort bra ifrån sig vid upprepade försök i Tyskland och visat signifikant bättre överlevnad gentemot kontrollgrupper. Att odla på överlevarsamhällen verkar, enligt Friis, alltså fungera.
Skulle man då bli tvungen att acceptera ökad svärmningsbenägenhet och kanske även sticklystnad i förmån för långsiktigt ökad vitalitet gentemot varroan tycker jag själv att det är värt det om man har verktyg att ta till som manipulerar bort svärmlusten och som gör att man inte behöver röra bina så ofta tills (peppar peppar) det är tillbaka till som det var förr igen om det nu är möjligt på lång sikt.
Steve Taber i USA fick fram bra tålighet mot amerikansk yngelröta och kalkyngel genom att avla hårt på bin med utpräglat putsbeteende; http://www.honeybeegenetics.com/stockbees.html (http://www.honeybeegenetics.com/stockbees.html). Det går bevisligen att lösa svåra sjukdomsproblem med avel iaf. men det gäller ju att veta vad som är bu och bä i bigården liksom. :)
-
Vi får starta en blandrasavelgrupp och odla fram härdiga bruksbin och strunta i att fokusera på färger, vingar, ursprung mm.
Ett polkagrisfärgat bi skulle duga om det klarade av allt skit ett bi kan få.
-
Läste att afrikaniserade bin inte dör av varroa för att de är så agressiva och putsar varandra som galningar, vi kanske skulle ta och importera lite drottningar från sydamerika :P (joke)
-
Hehe, jo det har ju alltid funnits anledningar tillvarför man vill avla in afrikanska bin med europeiska.
De är knappast trevliga bin, men om man ser hur amerikanska biodlare kan hantera dem så är det inte helt omöjligt.
Det är ju ett konstant avelsarbete på dessa bin än idag, kanske lite mer mörklagt än tidigare.
-
Om man inte har möjlighet att köar Cb/NM är det då ett alternativ att splittra yngelklotet som någon skrev tidigare?
-
Ja för fasen. Har du inte honung så testa det! Han hörekupekillen har ju kört det i flera år och verkar nöjd. Jag har tre hörekupor... kanske skulle testa i dem nästa år också? Värsta wannaben! ;D ;)
Wright hävdar dock att detta inte är riktig checkerboarding och verkar inte tycka att det är en lika bra metod. Som jag minns det utför Dahl det i maj/juni också dvs långt efter att svärmingslusten grundlagts. Så det är inte en svärmförebyggande utan en svärmhindrande metod eller hur man nu ska uttrycka det. Med riktigt svärmlystna bin kan det vara försent att manipulera vid denna tid för de kan då redan ha dragit iväg (och då måste man ändå tänka på att ha svärmtröga drottningar). Wrights metod innebär inte heller att man måste störa bina så mycket (praktiskt om man har sticklystna bin) och man behöver inte heller lyfta av några skattlådor på samhällena. Ramarna kan ordnas i schackmönster hemma i lagerlokalen och sedan sättas på ovanför yngelklotet direkt. Som att sätta på skattlådor liksom. Nackdelen är att man förlorar honung (eller gör man det?) vilket Dahl inte gör. Sen om Dahls metod får bina att göra stilla byte i högre utsträckning, så som Wright hävdar att CB/NM gör, vore också intressant att veta. En till anledning att testa! :)
-
Hej.
Tyvärr så har jag íngen scanner.
1950-talets konservativa biodlarkår var nog inte mogen för något främmande utifrån.
Ursprungsartikeln är hämtad ur "American bee journal "sriven av Earl C. Robinson, och återgiven i bitidningen av Nils Hansson. Han skriver, i direkt anslutning till beskrivningen av tillvägagångsättet, att i vårt land är honungen mycket dyrare än socker, och har svårt att tänka sig att använda den som foder åt bina. Skötselmetoden kom nog inte till användning, den dog väl i sin linda eftersom det inte har talats alls om den senare.
Det finns nog bättre förutsättningar nu i detta århundrade med så många nytänkare och jag hoppas att du fortsätter ditt test samt återkommer med en redovisning av resultatet.
/ Jano
Jag lyckades komma över hela årgången -58 och det var riktigt rolig läsning! Men många artiklar kändes som att de kunde ha varit från nutidens bitidningsartiklar faktiskt! Inte minst rubrikerna är ju påfallande lika typ; "Fullgod pollinering ökar fröskörden", "Kakmellanväggar utan trådning" osv. Men biodling är ju biodling. ;)
Dock efter att ha studerat artikeln i marsnumret tycker jag inte att dess överensstämmande med Wrights checkerboarding är så påfallande. Ingenting nämns om att ha varannan tomram, varannan honungsram direkt ovan yngelrummet osv. och den verkar innebära många fler moment, utspridda över säsongen. Wright nyttjar inte heller spärrgaller. Det som var likt var hur honungen var placerad i förhållande till tomramar och biklotet efter vintern.