Alternativ.nu
Mat & tillvaratagande => Mejeriprodukter => Ämnet startat av: Mata skrivet 26 maj-09 kl 12:49
-
Vi har så få kor så vi har inte haft behov av att pastörisera osv, men nu funderar vi på att utöka lite.
Så jag skulle tacksamt ta emot tips på vad vi behöver för utrustning. Vi har inte så mkt pengar, utan börjar gärna med billigt kanske av sämre kvalité till att börja med. Och känns det bra kan vi skaffa bättre senare... Fast finns billigt av bra kvalité, så gör det inget... ;)
Kanske en separator skulle vara bra också. Jag kan inget om dessa apparater!
-
Egentligen så är det väl bara en stor gryta som gäller för pasteurisering. För en sån där som mjölken flyter igenom är svindyra. Men vad ska ni ha den pasteuriserade mjölken till? Alltså...vad ska den bli efteråt?
Separatorn är lättare. Finns gamla som funkar eller nya hyfsat billiga på ebay.de, som någon nämnt i en annan tråd om mejeriutrustning här på forumet.
-
Gryta? Menar du en vanlig? Givetvis kan man bara koka den eller värma. Men det tar lång tid med så mycket mjölk (från 2-3 kor) varje dag.
Mjölken ska användas för yoghurt, färskost och som den är. Anledningen till att vi vill börja pastörisera är att vi vill förlänga hållbarheten och minska värmekänsligheten. Detta för att vi på sikt vill kunna sälja mjölken och använda till säljbara produkter. Någonstans måste man ju börja.
Vi har en gammal apparat som var bra så länge den funkade. Den värmer och kyler snabbt. Men någon mystisk del är sönder som vi inte får tag på. Den funkar genom att man pumpar in vatten på sidorna (av olika temperatur).
Ska kolla e-bay om separator då. Men pastörisering... hur mycket är "svindyrt" egentligen? :)
-
Ja, jo...men du frågade ju efter billiga metoder eller hur? De jag känner som syrar och ystar på runt 300 liter använder kokgryta med vattenmantel. Sälja mjölken får du göra redan nu "I liten skala" som det heter på SJV. Mejerivaror får du inte sälja lagligt alls, utan godkänt mejeri. Hållbarheten på produkterna får du genom den ympningen du gör i ystmjölken. För sekunden som pasteuriserad mjölk utsätts för luft igen så är den dödsdömd då den inte har en endaste nyttig skyddsbakterie kvar. Här om tvista di lärde och mejerilobbyisterna, men det finns egentligen fler patogena bakterier som kan gro i pasteuriserad mjölk än i rå mjölk.
Sist jag såg en begagnad pasteuriseringsapparat av "mindre" modell, gick den på 30000SEK och fick skickas från England. Den billigaste jag sett på hemmaplan gick på 100000SEK.
Men pratar vi om typ 10 liter i taget, så finns det även pastueriseringsapparater att få från England och USA för ett par tusenlappar. Men dom är egentligen bara en glorifierad gryta i vattenbad. Man hettar upp dom och kopplar slangar från en mantel till kallvattenkranen till kylningen. Men det är samma där. Så fort man lyfter på locket.......luftburna bakterier.
Det finns väldigt mkt. skriven information om mjölkhushållning. Det svåra är att hitta opartisk sådan. Alla skriver utifrån sin "agenda" och den sakliga informationen att bilda sin egen uppfattning på, är svårhittad.
-
Oj! Det var intressant information!
Men här i byn där vi använder mjölken så anses det allmänt att om man kokar mjölken direkt då man får den så har den längre hållbarhet i kylskåpet.
Jag har alltid antagit att detta var grundat på personlig erfarenhet.
Men nu funderar jag på om detta kanske bara då var en självsuggestion, för det låter logiskt som du säger.
Jag läste nyligen på Medelas information på en bröstmjölkspump som jag köpte, att mjölken kan förvaras upp till 5 dagar (givetvis opastöriserad) i kylskåpet (ej i dörren där det är lite varmare). Man ska absolut inte koka människomjölken för då går en massa nyttigiheter förlorade. Man ska heller aldrig värma den i mikro, för det förstör också vissa nyttigheter (skulle man väl aldrig säga om något annat, eller?).
Det är just en sån där med kokmantel vi har/hade, men där en ventil gått sönder.
-
Vad är det för märke och modell ni har? Kan ju finnas reservdelar i England eller Tyskland t.ex. Dom är mer inne på småskalighet hemma än vi. Ibland kan man bli förvånad över skillnaderna länder emellan.
Mjölk är kul. Det har så många unika egenskaper. Likaså de bakterier som bor i mjölken. Men det går att samarbeta med dom små rackarna ;) Frisk mjölk är bakteriehämmande tre-fyra timmar efter att det lämnat spenen. Där har man sitt fönster för att kyla mjölken till plus 4 grader. Kallare än då, finns det bakterier som trivs. Och likaså varmare, så klart. Plus 4 är optimalt. Detta är naturligtvis svårt att uppnå i ett hushåll, men ger en ett mål att arbeta sig emot. Vi har en kyl i mjölkrummet som håller 4 grader och en i köket som håller normal kyltemperatur för ett hushåll.
Verktygen är viktiga. Undvik plast eller repiga kärl. Även temperatur på diskningen spelar in. Främst första sköljen. Kallt vatten stelnar fettet som fastnar. Hett vatten koagulerar proteinet till en film över ytan på kärlen. Denna film kan nästan vara osynlig, men ändå ge en markant bismak på mjölk som stått i kylen ett dygn eller två. Första sköljen ska vara ljummen. Sen diskar och sköljer man så hett man står ut med och hänger kärlen upp och ned. Luft och sol är två av bakteriernas naturliga fiender. Torka aldrig mjölkutrustning med handduk. Ta med lite alkali och syradisk till husgeråden i köket som kommer i kontakt med mjölken. Vi hade mjölk här hemma i några dagar som smakade apa. Kunde inte förstå varför. I mjölkrummet smakade den gott. Det var mjölkkannan vi har uppe i huset. Jag tog den alltid uppifrån köket och fyllde på den nere i mjölkrummet. Den diskades ju bara i köket med vanligt diskmedel. Kärlen i mjölkrummet syradiskades ju lite då och då, och vart av med mjölklfilmen.
Jag syrar fil, och kefir på precis nymjölkad spenvarm mjölk. Nyttiga mjölksyrebakterier är väldigt aggressiva! De "tar över" och gör miljön (mjölken) för sur för de flesta andra bakterier på kort tid. Det är roligt att kolla redan efter 20 minuter med lakmuspapper eller en PH-mätare. Där är samarbetet jag nämnde.
Ang. bröstmjölken. Så ja.....5 dagar, uppåt en vecka smakar vår getmjölk inget annat än mjölk. Men, den hinner aldrig bli så gammal. Jag tar inte upp mer än att vi har till morgondagen, då jag ju hämtar mer. Den mjölken som är kvar dagen efter hamnar i maten. Intressant i alla fall, att hållbarheten är den samma mellan olika arter.
Jag säger inte att detta är det "enda rätta" Det vore inte rätt av mig. Men läser man information från många håll, så är man bättre rustad att hitta sin egen nivå på hur man vill ha det. Detta fungerar för oss och vi är nöjda. Mjölkmängden vi har kanske är relevant. Vi har mellan 12-18 liter om dagen under säsong. Alltså, getmjölk......
-
Återigen, mycket intressant! Jag såg att du rekommenderade en bok till någon. Den kanske man borde få tag på.
Det med bröstmjölken och råd kring detta tycker jag är intressant. För man skulle aldrig få för sig att koka den. T o m en gång när jag fick mastit med bröstböld och streptokocker i så sa de (BB) att jag skulle ge mjölken till bebisen! Varet låg i botten på den utmjölkade mjölken :P.
Man brukar också säga att alla kvinnor har lika näringsrik mjölk och att likadant sammansatt och att alla har tillräckligt. Mysko har jag tänkt, när man är van vid att olika ko-sorter har olika fet mjölk, eller tex så har fjällkorna mer omega-3 etc. Och det vet ju alla att en holstein har mer mjölk än en zebu. Det är ju inte bara efterfrågan som styr tillgången alltså, utan vissa grundläggande förutsättningar krävs.
Men när det kommer till människan så har vi tydligen precis likadan mjölk, i precis lika mängd (oändlig alltså ::)).
Lite OT förstås... Men har länge funderat på detta.
Ska kolla vad för gryta vi har. Ja, Sverige är nog lite utarmat på hem-grejer.
:)
-
Intressant det här med att pastörisering skulle kunna bereda plats för onyttiga bakterier.. Jag tror att det ligger mycket i det. Pastöriserar aldrig mjölken, har inget behov av det och mjölk blir aldrig äldre än några dagar i vårt hushåll så jag har inget att jämföra med. Men vad jag undrar är: vad har de gjort med köpemjölken för att få den så hållbar, om det inte är tack vare pastörisering?
-
Mejerierna har slutna system. Den pastueriseras och packas utan att utsättas för luft. Och kylkedjan är obruten ända till affären efter det. När man öppnar paketet hemma sen, surnar det ju lika fort som vår egen mjölk. Arlamjölk är ju inte heller så kul 5-7 dagar efter att man har öppnat den.
-
Jag letar efter den ph-mätare som omnämns i Eldrimners nyhetsblad tidigare i år. Den ska heta Voltmeter från företaget Conrad och "bara" kosta runt en tusenlapp. Jag hittar deras hemsida men inte Voltmeter.
Någon som sett och provat den? Eller vilken ph-mätare har ni andra? For a reasonable price...
-
Och jag suger som vanligt i mig all information om mjölkning, som vanligt... :-[
Tack!
-
Opastöriserad mjölk håller en vecka i kylen hos oss och den kan stå ute ett par timmar mitt på sommaren utan att bli dålig. Prova det på en pastöriserad mjölk, eller nej det går ju inte. Den blir ju dålig på nolltid. Finns det någon som undrar varför det är så, så kan jag svara på det.
-
Myvket intressant disskution, tänkte på det du skrev Gruff om att mjölken smakade apa.
Hade mitt i allt stök här hällt ny mjölk i mjölkkannan med den som stått i några dagar, och den mjölken smakade verkligen som du säger apa. Inte surt men en konstig äcklig eftersmak bev det. man lär sig av sina misstag.
Har försökt förklara detta med med goda bakterierna i mjölken för min sambo , men han är helt emot den egna hem mjölken då han är onödigt vrång & man naturligt vis. Men han anser att då borde ju alla dricka sån mjölk. ..... ::) Knasboll.
-
Angående bröstmjölken: Alla har inte samma fetthalt. I alla fall inte enligt neonatal i Lund. Jag levererade dit (muuu), de vill ha mjölk från de första tre månaderna för den är fet nog för de små undernärda bebisarna, men de mäter fetthalten och ser om man kan leverera längre. Det blev några liter! Att det är lika för alla är nog populärvetenkap...
-
Vildjäntan, alla drack sån mjölk förr, att vi inte gör det längre beror på att tiden från ko till mun blivit längre, och affärerna vill att mjölken ska kunna stå på hyllan i flera dagar. Och sedan har vi nog blivit lite klena med tiden, när vår mage vant sig vid att allt ska vara pastöriserat.
-
Sedan så var mjölken spridare av tuberkulosen . Man tog stickprover på svenska besättningar fortfarande under 60-talet , men man hade slutat med individproven .
Här tas fortfarande individprov från vissa besättningar pga TBC .
De närmaste timmarna (1-2) sjunker bakteriehalten i mjölken , även om den lämnas framme .
Det har att göra med kons immunförsvar som hjälper kalven .
Sedan ska man vara noga med i vilken temp mjölken lagras .
För kallt (under 4 gr) bildas sk cryobakterier som alltså växer till i kyla .
För varmt (över 5 gr) växer de värmeälskande bakterierna till .
Om man håller till på samma ställe varje gång man jobbar med mjölken , lagrar den separerad från andra livsmedel (eget kylskåp) då får man en flora av hälsosamma mjöllksyra bakterier omkring sig som skyddar vid hanteringen .
Men man ska helst bereda mjölken så färsk som möjligt om man inte syrar den .
-
Och om ni syrar den tycker jag definitivt ni behöver kefirgryn ;)