Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: take skrivet 19 maj-09 kl 11:12
-
Nu har jag fått tag på en stationär atlas tändkulemotor med 10 hästkrafter. Jag funderar på att köpa till en Balmar (balmar.net) likströms alternator på 24V och en batteriladdare. Men jag blir inte riktigt klok på vad jag ska ha och hur jag ska koppla det till tändkulemotorn. någon som kan säga något smart?
Snart så kan jag använda min gamla frityrolja.
-
Ååh!
Lycka är en varm tändkula!
-
Halaj!
Är inte det lättaste att driva generatorn med en polyVrem?
Svetsa ihop en ram som håller både motor och generator tillsammans.
//T
-
Lämna utrymme för fler remskivor, 10 hästars tändkula bör kunna driva mer än en generator.
En kraftuttagstapp av traktortyp på vevaxeln skulle kunna bli användbar.
-
Det beror ju på vilken generatoreffekt man har tänkt sig. 5 kW kanske kan vara lagom. Det gäller ju att se till att ha avsättning för strömmen också.
Man bör tänka på att den ojämna gången man alltid får hos en encylindrig motor kan ställa till problem för generator och spänningsreglering, speciellt om man har en växelströmsgenerator som man vill köra infasad mot elnätet.
För att komma med bra förslag på hur transmissionen ska ordnas vore det ju också bra att få reda på varvtalen för motor och generator.
-
På något sätt fixar sig strömmen i det billiga verk som rusta säljer för fyra lakan, det är en encylindrig dieselmotor. Vet inte om det finns någon elektronik som jämnar ut, men strömmen är klart OK.
Det finns många elverk med en cylinder, och internationellt är många lågvarviga motorer, tändkula, lister petter och liknande.
En tändkulemotor går lättare och bättre på gammal vegolja (den går på allt som brinner) än en kinadiesel, men i innomhusklimat, tuggar kinadieseln rätt bra med begolja.
Nu när det har varit varmt, har jag kört moppebilen (som har en kinadiesel från en generator från Rusta) med hyffsat ren beg vegolja, och den puttrar på. Vad som i långa loppet gäller vet jag givetvis inte än. Jag körde ca tjugo mil en dag på beg vegolja, och tog en tur på 3 km med vanlig diesel när jag kom hem, för att blåsa rent motorn. Det är mycket lätt att fixa ett tvåtanksystem.
En 10hp tändkula kan nog inte ge mer än högst optimistiskt 4 kW.
-
Tändkulan ska väl gå en cirka 600rpm och balmargeneratorn är tänkt att ladda batterierna och ger ifrån sig en bra laddspänning för 24V batteribänk. Bänken är stor nog för att kunna ta emot 400A vid 24V så jag hadde tänkt hänga på en så stor generator som möjligt. Till denna generatorn finns en 4 stegs laddningsregulator som ser till att man inte pajar batterierna. Sedan kan mitt befintliga invertersystem fortsätta som det alltid ha gjort.
-
Kanske du kan göra en pannkaka och sätta den direkt vid svänghjulet? typ som på den här dieselmotorn (http://www.otherpower.com/listeraxialflux.shtml) som snurrar 650rpm.
-
Kanske du kan göra en pannkaka och sätta den direkt vid svänghjulet? typ som på den här dieselmotorn ([url]http://www.otherpower.com/listeraxialflux.shtml[/url]) som snurrar 650rpm.
Är det inte svårt att ta ut någorlunda stora mängder ström ur en sån?
-
I och med det låga varvtalet och höga effekten så krävs det starka magneter och en massa koppar för att nå höga effekter. Så svårt kan man nog säga att det är.
Kollade på dcmarine.se hemsida som är återförsäljare för balmar och hittade den här texten:
Kontakta oss för teknisk rådgining, vi vill hjälpa till så du får en
bra lösning. Generator med fästanordning samt extern regulator
brukar gå på ca 15.000 kr.
Här arbetar vi med både Balmar och Amptech som leverantörer.
Så man kan nog spara en del på att göra en generator själv. Fast en regulator som tål ca 200 A kostar ju också en del, och batterierna skulle nog hålla bättre med riktig regulator.
ja det var bara en tanke.
-
Batteriebänken har kostat 32tkr så jag vill gärna ha en riktigt regulator, dessutom är det trevligt om generatorn har någorlunda verkningsgrad.
-
På något sätt fixar sig strömmen i det billiga verk som rusta säljer för fyra lakan, det är en encylindrig dieselmotor. Vet inte om det finns någon elektronik som jämnar ut, men strömmen är klart OK.
Jo, men de moderna små kinaelverken har ju motorer som går 3000 varv/min. Eftersom det är en fyrtaktsmotor så får vi 1500 förbränningstakter/min, alltså 25/sek. Om ett sådant går lite ojämnt pga att svänghjulet är för lätt, så leder det inte till några värre följder för strömmen att varannan 50 Hz-period blir lite kortare än nästa. Dessutom brukar man ju inte köra dem infasat mot elnätet.
Men när det är en lågvarvig motor som går ojämnt, och i synnerhet om utväxlingen mot generatorn är sådan att det inte går "jämnt ut" med motorvarvtal och generatorns "elektriska varvtal" så kan det bli mycket intressanta fenomen. Det var ett stort bekymmer för ca 100 år sedan när många stadselverk drev generatorerna med lågvarviga kolvångmaskiner eller gasmotorer, och tydligen så pass tekniskt intressant att det skrevs doktorsavhandlingar om saken!
För övrigt tycks de lite större kinaelverken ha en mycket effektiv spänningsregulator. Jag har ett 2 kW enfas bensindrivet sådant elverk och hur man än försöker provocera det så kan man inte få spänningen att ens tillfälligt avvika någon enstaka volt!
-
En bra källa till 24 V-generatorer i storleksordning 5-10 kW med goda regleregenskaper är annars tornriktsystemet i gamla stridsvagnar, t ex Strv 74/104 och Centurion. Där använde man ofta ett Ward-Leonard servosystem för att styra tornriktmotorn, dvs att generator och motor var direkt hopkopplade, och man gjorde all styrning genom att variera fältströmmen till generatorn.
Servogeneratorn drevs av en separat liten bensinmotor, Strv 74 hade en VW industrimotor som satt uppe i tornet (på vintern kunde vevhusventilationen frysa igen med påföljd att det droppade het olja i nacken på den som satt under motorn), medan Centurion hade en motor från Morris Minor, jag vet dock inte om den satt i tornet eller i chassit.
-
när man laddar fritidsbatterier från motordriven generator, måste man ha ett laddregulator då?
-
när man laddar fritidsbatterier från motordriven generator, måste man ha ett laddregulator då?
I praktiken, ja. Alternativet är ju att ha bra mätutrustning och en anställd maskinist som övervakar laddspänning och laddström, och reglerar generatorns magnetisering för hand hela tiden.
De allra minsta Kina-elverken med ladduttag (230 V 650 W AC + 12 V 7 A DC eller något sådant) har ingen spänningsreglering alls, men de är ju inte direkt avsedda för ständig och välordnad batteriladdning.
När det gäller likströmsanläggningar av modernt slag (växelströmsgenerator med inbyggd likriktare, samma grundteknik som t ex i en bilgenerator) så behöver ju laddströmmen inte passera genom spänningsregulatorn. Den mäter helt enkelt systemspänningen och reglerar generatorns magnetisering för att hålla spänningen på önskat värde. Maxvärdet på magnetiseringsströmmen är på sin höjd 2-5 % av generatorns märkström.
I vissa fall (helkapslade generatorer med dålig kylning, exempelvis CAV bussgeneratorer från 70-talet) har regulatorn dessutom en strömbegränsande funktion. Men inte heller där går några stora strömmar genom regulatorn, istället sitter en mätshunt utanför och regulatorn mäter helt enkelt spänningsfallet över shunten.
-
tack torbjörn! Pärlir till svin tyvärr...kan förlite för att haja detaljer! Vad för sort av laddskyddare ska jag ha om jag vill ladda ett normalt batteri? Dom kommer med olika "Ampere", va ä dä?
-
http://www.tandkulan.com/ , är en trevlig hemsida om man är lycklig ägare av en tändkulemotor. Lite OT men jag hoppas bli förlåten.
-
tack torbjörn! Pärlir till svin tyvärr...kan förlite för att haja detaljer! Vad för sort av laddskyddare ska jag ha om jag vill ladda ett normalt batteri? Dom kommer med olika "Ampere", va ä dä?
Det beror på vad det är för generator du använder och vad det är för slags batteri du menar med "normalt".
Om generatorn är en någotsånär modern bilgenerator med inbyggd spänningsregulator som fungerar bra, och du ska ladda blybatterier med samma spänning som generatorn är byggd för att lämna, så behöver du inte göra något mer.
Ampere är enheten för strömstyrka, men när man talar om batterier så är det många som slarvigt betecknar kapaciteten i ampere (A) fast de menar amperetimmar (Ah). Om ett batteri är på t ex 20 Ah så innebär det att det kan avge en ström på 1 A i 20 timmar innan det är urladdat. Eller, om man så vill, t ex 0,5 A i 40 timmar eller 2 A i 10 timmar.
För att ladda upp batteriet måste man tillföra samma elmängd (ström x tid) plus lite ytterligare för att täcka förluster.
-
Nu har jag fått tag på en stationär atlas tändkulemotor med 10 hästkrafter. Jag funderar på att köpa till en Balmar (balmar.net) likströms alternator på 24V och en batteriladdare. Men jag blir inte riktigt klok på vad jag ska ha och hur jag ska koppla det till tändkulemotorn. någon som kan säga något smart?
Snart så kan jag använda min gamla frityrolja.
Bäste tändkulekollega! Själv så har jag byggt 2 st tändkuleelverk, de funkar perfekt!! för enkelhetens skull har jag valt att använda mej av likströmsgeneratorer då man slipper periodtal och de magnertiserar sig själva,,vidare så har jag byggt tidtypiska elcentraler till dem med gamla komponenter, Hade en på tändkuleutställning i lysekil för några veckor sedan och då jag pluggade in min gammla kaffebryggare så viste jublet inga gränser,, Har funderat på att akumelera strömmen i batterier, paralellkopplat, sen kan man ju anslute an inverter som omvandlar 24 volt dc 220 ac
Kolla in länken www.24volt.eu så får du säkert mer tips,, en annan viktig sak att tänka på är att ha rätt utväxling på remskivorna,, abret är att tändkulor har lågt varvtal och generatorer har höga varvtal. återkom till mej på pilgatan17@yahoo.se så kan du få se lite bilder,, kanske att jag säljer den ena,, Mvh
Mats
-
Hej.
I många av dom landstigningsbåtar som jag kört hade vi en MD1, senare en MD2 dieselmotor (vevstart) samt en generator 24 volt som laddade upp till 80 A
Batterisystemet ombord var 24 volt och när vi låg förtöjda eller vid någon strand så gick generatorn på rätt låga varv, senare fanns det någon form av bättre regulator, så då var det inte lika noga med varvtalet.
Dom tre huvudmotorernas (3 Volvo eller Scania 6 cyl på ca 200 HP) laddade också samma batterigrupper.
Det fanns två batterigrupper, uppbyggda av 6 eller 12 volts seriekopplande batterier.
En dieselmotor som kanske också har en anslutning till en acc-tanka så att kylvattnet kommer användning borde fungera bra.
Jag har en kompis i Vilhelmina trakten som har ett 12 volts hur som han bor i året runt, han har stora batterigrupper och laddar sina batterigrupper med ett elverk.
problemet med att ladda hans stora batterigrupper är att han elverk är för klent, samt kostnaden för den typ av regulator som tydligen behövs för att ladda så stora batterigrupper kostar mycket pengar, ca 10 000 om jag minns rätt.
Han kopplar isär dom och laddar några få batterier i taget.
En sådan motor kan kanske driva en generator med hjälp av en balatarem ...?
Kan gå då varvtalet inte är så högt om jag förstod dig rätt.
Jag vet inte om jag har stavat rätt men denna typ av drivremmar var vanliga när liknande motorer drev sågklingor på byasågverk mm.
Även vattenkraft överfördes ofta till en generator eller ett drivhjul till en "Tomteverkstad" en sådan fanns i drift utanför Härnösand till i slutet på 80-talet.
/Lasse
-
Hallå take, hur har det gått med tändkulemotorn och generatorn? Fungerar det?
-
Hallå take, hur har det gått med tändkulemotorn och generatorn? Fungerar det?
Nej, det blev aldrig nån tändkulemotor. SÅ jag har fortfarande 300 liter frityrolja. Någon intresserad?
-
Nej, det blev aldrig nån tändkulemotor. SÅ jag har fortfarande 300 liter frityrolja. Någon intresserad?
Japp! :D
-
Runt 10-20 talet fanns det fabriker som fick elström från tändkule motorer gick det då så borde det för hel kunna gå nu.
Eller har jag fel.?
-
Finns fortfarande en sån fabrik i Norrtälje.
Men jag tror inte nån skulle vilja jobba där idag.
-
Runt 10-20 talet fanns det fabriker som fick elström från tändkule motorer gick det då så borde det för hel kunna gå nu.
Eller har jag fel.?
Finn idag oxå, såg en på webben (hittar inte nu) en som hade en tändkula och värmde med kylvatten och genererade ström med begvegolja.
Googla så ser man att det finns de som kör dieselverk, kinesiska (av samma typ som jag tog motorn till moppebilen från).
Ett verk kostar ca 5000, ger 4,2 Kwh.
http://sites.google.com/site/martinnile/
Eller köper man en indisk tändkula:
http://sites.google.com/site/martinnile/metro61di
-
Runt 10-20 talet fanns det fabriker som fick elström från tändkule motorer gick det då så borde det för hel kunna gå nu.
Eller har jag fel.?
På den tiden var ström från elnät så pass dyr att det ofta fanns möjlighet att få lönsamhet i egen kraftproduktion. Några år före första världskriget var t ex råoljan mycket billig och vid andra tillfällen var stenkolspriserna så låga att det lönade sig att köra med ångmaskin eller suggasgenerator + förbränningsmotor.
Men med dagens relation mellan elpris och pris på flytande bränslen ska det vara mycket speciella fall för att det ska bli lönsamt med en egen förbränningsmotor. Speciellt om man dessutom ska ha avlönad personal för att sköta om elverket. Om en tändkulemotor går i kontinuerlig drift får man nog räkna med 5-10 timmars tillsyn per vecka.
Det kan möjligen bli intressant om man får bränslet så gott som gratis - t ex om man kan få tag på billig flis för att driva ett gengaselverk eller har en pålitlig leverantör av begagnad frityrolja för ett diesel- eller tändkulemaskineri.
-
Jag har lärt mig att energiinnehållet i en liter diesel eller bensin är ungefär 10 kWh. Kostar ung. 10 kr.
Hade man 100 % verkningsgrad kunde det gå med en liten vinst men så bra är det ju inte. Snarare har man c:a 25 % verkningsgrad på en gammal kulstånka med generator.
Då skulle dieseln behöva kosta 2.50 litern för att det skulle gå jämnt upp.
Vill man få ut värme kan det vara lite bättre. Det som inte blir mekanisk energi till generatorn blir värme. Den mekaniska energin omvandlas till elström. Driver elströmmen en bergvärmepump får man ut 3 ggr så mycket energi som generatorn ger.
75 % av bränslet blir direkt värme från den heta motorn och förluster från generatorn. 75 % får man ut från bergvärmepumpen. Summa 150 %. Det är alltid kul att räkna verkningsgrader på värmekraftverk med värmepumpar. Här har man möjligheten att spräcka magiska 100 %-gränsen.
Kostar dieseln 10 kr så har man fått värme för 15 spänn. Inte illa vad?
(Lite värme blir det för kråkorna kanske för en krona)
-
Jag har lärt mig att energiinnehållet i en liter diesel eller bensin är ungefär 10 kWh. Kostar ung. 10 kr.
Hade man 100 % verkningsgrad kunde det gå med en liten vinst men så bra är det ju inte. Snarare har man c:a 25 % verkningsgrad på en gammal kulstånka med generator.
Då skulle dieseln behöva kosta 2.50 litern för att det skulle gå jämnt upp.
Vill man få ut värme kan det vara lite bättre. Det som inte blir mekanisk energi till generatorn blir värme. Den mekaniska energin omvandlas till elström. Driver elströmmen en bergvärmepump får man ut 3 ggr så mycket energi som generatorn ger.
75 % av bränslet blir direkt värme från den heta motorn och förluster från generatorn. 75 % får man ut från bergvärmepumpen. Summa 150 %. Det är alltid kul att räkna verkningsgrader på värmekraftverk med värmepumpar. Här har man möjligheten att spräcka magiska 100 %-gränsen.
Kostar dieseln 10 kr så har man fått värme för 15 spänn. Inte illa vad?
(Lite värme blir det för kråkorna kanske för en krona)
Fungerande system har mätts till 120%, de sista 20% kostar dock en del mer än de första 100% som kan vara en fotogenkamin för en tusenlapp eller mindre.
-
Ja det är riktigt. Dyrt blir det att överträffa 100% och inte nån större vits så länge man inte få apparaten självgående, dvs evighetsmaskin.
Alla evighetsmaskiner som visats upp hittills har haft mer eller mindre energitillskott i skymundan och så förblir det tyvärr.