Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Georgisten skrivet 03 maj-09 kl 07:34
-
Hej.
Jag undrar om det finns någon generell regel för antal drönarvaxurskärningar?
Själv kör jag olika. I min vanliga bigård gör jag några st utskärningar i maj/juni. 4-5 st max för att gardera mig mot reinvasionsproblem... sen blir det gift på hösten. Funderar på att sätta gift några veckor tidigt på våren innan första skattlådan för att komma undan detta arbete men har inte kommit till skott än. Reinvasion är ett problem man inte verkar undkomma hos mig utan behandling på försommaren.
I min/vår leasade bigård som ska kravmärkas kör vi drönarvaxutskärning ända tills bina i princip slutar bygga drönarvax i byggramen. Tar en jädra massa tid och åkande. Funderar på att kombinera det med pudersocker så att vi kan behandla var 20:e dag ist för var 10:e här. Sen blir det oxalsyra i oktober.
Hur gör ni med drönarvax och ev. andra vår/sommar-behandlingar mot varroan?
-
Jag har en ide om att låta bina bygga drönarvax på en värmefolie som man sedan var fjortonde dag eller så låter flyta ström igenom.
Frågan är då om man ska värma så att bara kvalster dör, 44 grader, eller om man ska ta några grader extra så att även drönare dör? Slutar drottningen att lägga drönare om det är drönare i kupan? I så fall förlorar drönarramen sin funktion.
En sådan borde spara en del tid i bigården. Jag återkommer när jag haft tid att prova.
-
Grymt! Hoppas du lyckas! :)
-
Hej.
I år satte jag in drönarramen lite för tidigt redan imitten på april ,så det blev byggt arbetarvax i den. Annars brukar det vara under maj och juni. Det blir två omgångar. För det mesta finns där inga kvalster vid undersökningen av det utskurna vaxet, så det blir ingen mera behandling förrän myrsyrabehandlingen till hösten, förutom den yngelfria perioden som blir efter delningen av samhällena i början på juni. Detta är ju okså en form av varroabekämpning. I år skall jag dessutom testa pudersocker på något samhälle mest av nyfikenhet.
/ Jano
-
Om man nu kör en annan variant med drönarram i plast, med en 1/1 Langstroth som sågats av till en 3/4 Langstroth i en byggsåg (se bild).
Om man tar ut en sådan utbyggd så att man är nöjd och tar bort avtäckningsvaxet och stoppar allt i frysen 1 dygn med drönare och ev varroa.
Då dör båda!! Bina slipper bygga ut vaxet igen och de städar själva ut döda drönare? Funkar detta?
-
Det bör ju teoretiskt sett fungera, jag tror inte ens att du behöver täcka av, det klarar bina själva. Och yngel är inte täckt med täckvax, det är täckt med en blandning av pollen och vax som är så poröst att ynglet kan andas...
Men jag undrar ju vad som kräver mer energi av bina - att släpa ut tusentals döda drönare eller bygga ut lite vax...???
Jag personligen tror nog att det sistnämnda kräver mindre energi av bina.
-
Hej.
Det är ju bara bra att ungbina får lite att göra med att bygga. Det är deras uppgift en viss tid i livet.
Vad det gäller en fryst drönaryngelram är det väl bara att täcka av och skaka ut innehållet innan det har tinat ???. Jag har inte provat , men tanken slog mig att ynglet då måste ligga löst inne i cellerna.
/Jano
-
I en fryst drönarram ligger ynglet fastfruset.
Jag har skurit itu mitt frusna drönarvax ibland för att se om det finns varroa därinne, och inte hade det gått att skaka ur nåt yngel inte...
-
Då var det inget alternativ ::).
Det allra smidigaste är att ha en tom träram i passande format, som bina får bygga ut själva. Den är lätt att skära ut och kan omedelbart sättas tillbaka för ny utbyggnad. Det utskurna ynglet läggs i solvaxsmältaren och vaxet rinner ner i uppsamlingskärlet, medan ynglet ligger kvar på plåten. Det syns tydligt om det finns kvalster på det eller inte, det är bara att skrapa det av plåten och gräva ner i komposten. Så gör jag 8).
/ Jano
-
Har ni en eller flera mellan ribbor i Drönarramen? (alltså tvådelad/tredelad osv)
-
Jag använder två-delad och skär ut var tionde dag. Ramen tillsätts i slutet på april. Efter tio dagar är den utbyggd med drönarbygge. Då skär jag ut fält två och låter fält ett vara kvar. Efter ytterligare tio dagar skär jag ut fält ett som då har täckt drönaryngel. Nästa gång skäres fält två o.s.v.
Var tionde dag stämmer rätt bra med hur ofta man behöver kolla samhällena på våren, så det blir ingen extra belastning i biskötseln tycker jag. I detta fall är ynglet tjugo dagar gammalt när det avlägsnas.
-
Jag gör som Jano
Men jag hittar aldrig Varroa i Drönarcellerna. Beroende på effektiv behandling?
-
För min del och för en del andra inom Carnica Gruppen så görs det lite olika. Vi gör en bedömning om vilka samhällen som är bra; mellan eller sämre. Från de bästa så gör vi "Drönaravläggare" som står för den manliga delen vid parning. I vissa fall så kanske någon från mellangruppen får vara med. Övriga skär vi ut liksom ni andra gör. Men vi skär ut eller byter hela ramar och det innebär omkring 20 dagars intervaller. Om.. vi har hårt varroatryck så måste vi naturligtsvis behandla avläggarna men hitintills så har jag inte behövt göra det för egen del.
Detta är en fortgående verksamhet år efter år och vi märker att samhällena förbättras allt eftersom. Även den manliga delen är viktig vid parning.
Detta är alltså drönare för friparning. Men i princip så görs det likadant för drönarna till parningsstationen.
Gideon
-
Gideon: Att skära ut vaxet var 20:e dag sparar ju mycket tid, vilket tilltalar mig, men ger det tillräckligt resultat? Tanken är väl att genom att ha en tudelad ram alltid ha "fällan" igång för varroan att söka sig till?
Med risk för att svära i kyrkan... för att spara ännu mer tid på våren varför inte ha en apistanremsa inne från april till början/mitten av maj? Det borde ju ta hand om varroan effektivare än drönarvaxet och skattlådorna blir inte kontaminerade eftersom det är tidigt gjort. Vårexpansionen blir därmed varroafri. Likväl under juli när det kan gå lång tid utan drag och man kanske måste fodra, och bina sannolikt byggt upp varroa och reinvaderats under några månader. Varför inte hänga in remsor då under en kortare tid för att förbättra chanserna för vinterbina som kläcks i augusti. Jag bara tänker lite här. Har inte testat nått av detta.
Jag skar massvis av drönarvax förra sommaren i kravgårdarna men såg inte en enda varroa i det. Man undrar ju om det bara var slöseri med tid och bensin?
-
Apistan på våren och/eller sommaren är ingen bra idé, hur man än ser på det. Remsorna ska väl hänga inne åtta veckor om jag inte minns fel? Dessutom är funktionen beroende av att bina rör sig i kupan, går över remsan och på så vis sprider giftet till hela samhället. alltså är tillsättning av remsor när de fortfarande sitter i vinterklot helt overksam.
Säg att bina rör sig skapligt mycket i kupan i början av april, åtta veckor och så hamnar du i slutet av maj... och då vill du väl redan ha på dina skattlådor, allra minst en? man kan ju tänka sig att låta remsorna hänga bara ett par tre veckor, och ta bort dem nån veckan innan man sätter första skattlådan någon stans kring månadsskiftet april/maj. Men då får du tveksam bekämpningseffekt men kraftigt ökad risk för bekämpningsmedel i din honung - är det värt det? Att skattlådorna inte blir kontaminerade tror jag är fel då bekämpningsmedel kommer lagras såväl i vax som i pollen och ev nektar bina drar in, och sedan spridas i hela kupan, även skattlådorna.
Är det ens tillåtet att använda apistan under dragperiod föresten??
-
Då var det inget alternativ ::).
Det allra smidigaste är att ha en tom träram i passande format, som bina får bygga ut själva. Den är lätt att skära ut och kan omedelbart sättas tillbaka för ny utbyggnad. Det utskurna ynglet läggs i solvaxsmältaren och vaxet rinner ner i uppsamlingskärlet, medan ynglet ligger kvar på plåten. Det syns tydligt om det finns kvalster på det eller inte, det är bara att skrapa det av plåten och gräva ner i komposten. Så gör jag 8).
/ Jano
Jag ger mitt till hönorna, det är mycket uppskattat! :D
-
Vagalyster!! Jag upplever inte att det skulle var negativt med längre intervall mellan utskärningarna. Om du odlar drottningar så är drönarutskärning negativt. Du får mindre antal drönare i luften. Däremot så borde du kunna behandla bina i drönaravläggare i stil med det du föreslog och sedan kasta vaxet i den. Ofta så bedömmer man att drönaravläggarna är typ förbrukningsvara så man slår helt enkelt ut dom efter odlingssäsongen. Och lämpligen elda vax och ram.
Problemet med varroan har ju två inriktningar. Varroan kan bli resistent mot t.ex apistan och vaxet kan bli kontaminerat.
Tyvärr så har vi ju inte tillgång till olika bekämpningsmedel. Om vi hade flera medel att välja på så kunde behandlingen anpassas efter det varroatryck som vi har just då.
Hälsningar
Gideon
-
Gideon: Då kör jag 20dagars intervall i år hemmavid. :)
Till drönarsamhällen borde man väl kunna tillföra drönarramar från andra samhällen? Boosta upp dem rejält med drönare och kompensera med pollenramar och foder. Låta drönarna kläckas och ha en apistanremsa i kupan på sommaren? Då får man behandlingseffekten av drönarramarna i modersamhällena och drönarna går ändå ej till spillo. Alternativt myrsyrabehandla drönarramarna i en separat låda en timme. Kan ju inte göra detta med allt för många samhällen naturligtvis men man har ju några guldkornssamhällen man gärna vill ska få sprida sina gener lite extra. :)
-
För omkring 15 år sedan så började vi inom Carnica Gruppen att utveckla tekniken med drönaravläggare. Det har varit slitsamma år men tekniken har gradvis förbättrats. I Norge har också det här provats men jag tror att vi ligger lite före.
För några år sedan så skrev jag om hur vi gjorde och det var inne både i Gadden och Bitidningen. Och nu finns det på Carnicas hemsida. Det roliga är att vi arbetar vidare och kommer en liten bit framåt år från år.
Generellt så kan man säga att en drönaravläggare som är rätt gjord innehåller 4 gånger så många drönare som ett vanligt drönarsamhälle.
Och framför allt så är det här kostnadseffektivt. Inga tunga flytt och ytterligt liten inverkan på honungsskörden.
Gideon
-
En undran ni som skär ut vax var 20:e dag, går ni inte in i kupan alls under tiden.
Det strider ju mot vad jag har fått lära mig med svärmning. Men det går kanske ändå?
-
Apistan på våren och/eller sommaren är ingen bra idé...
Men då får du tveksam bekämpningseffekt men kraftigt ökad risk för bekämpningsmedel i din honung - är det värt det? Att skattlådorna inte blir kontaminerade tror jag är fel då bekämpningsmedel kommer lagras såväl i vax som i pollen och ev nektar bina drar in, och sedan spridas i hela kupan, även skattlådorna.
Är det ens tillåtet att använda apistan under dragperiod föresten??
Apistan innehåller fluvalinat.
Jag har de flesta av mina samhällen på rapsen just nu. Och alla rapsbönder sprutar med Mavrik mot rapsbaggen. Den verksamma beståndsdelen är i Mavrik är just fluvalinat, alltså exakt samma beståndsdel som Apistan innehåller.
De som har Varroakvalster upplever alltid ett ökat nedfall under rapsperioden.
Så vem kan säga att vaxet inte blir kontaminerat? Och varför skulle möjligen Apistan vara förbjudet under en dragperiod?
Jag har många gånger rekommenderat dem som haft dålig eller ingen Varroabehandling alls på hösten att tidigt på våren (15 Mars - sista April ungefär) sätta in ett par Apistanremsor.
Skillnaden brukar vara som mellan en gammal trött Trabant jämfört med en Ferrari på sådana samhällen - hos de som jämfört.
Vad vill vi ha?
Många bin, ja då måste vi effektivt bekämpa Varroa.
Honung, ja då gäller detsamma.
För de som nöjer sig med lite bin och knappt någon honung alls gäller ju givetvis helt andra regler.
Det blir ju tyvärr synd om oss andra som behandlar effektivt. Vi får ju ta del av kvalstret bakvägen, pga dålig behandling hos grannarna. Tyvärr!
Det GÅR att behandla effektivt hela året. Det finns många olika behandlingsmetoder att tillgå, flera av dem är fullt verksamma även mitt under den viktigaste perioden, dragtiden.
-
Till drönarsamhällen borde man väl kunna tillföra drönarramar från andra samhällen? Boosta upp dem rejält med drönare och kompensera med pollenramar och foder. Låta drönarna kläckas och ha en apistanremsa i kupan på sommaren? Då får man behandlingseffekten av drönarramarna i modersamhällena och drönarna går ändå ej till spillo. Alternativt myrsyrabehandla drönarramarna i en separat låda en timme. Kan ju inte göra detta med allt för många samhällen naturligtvis men man har ju några guldkornssamhällen man gärna vill ska få sprida sina gener lite extra. :)
Vargalyster, detta var en kanonidé. Varför har jag ej tänkt den innan... men jag gör som vanligt, skyller på hög ålder precis som mina barn gör när de resonerar med mig...
Bra då att ha koll på vilka drottningar som kommer från vem...
Har man haft en kanondrottning som gett upphov till nya kanondrottningar, vilken idé för hemmaparningen.
Låt två, tre systrar härstammande från en kanonmamma stå för drönarna, den ursprungliga drottningen blir väl då mormor till dessa drönare, samtidigt som hon är mamma? Och låt bara den ena utgöra fostermamma, alltså bygga mängder med
egna drönarramar och flytta över drönarramar från hennes systrar också. Vilken kanonidé. Det är ju inga problem att få bina att bygga två fulla ramar drönarbygge, detta ihopflyttat fyller lätt 6-8 ramar drönarbygge och så är hela traktens drönartillgång säkrad.
Men givetvis måste ett sådant konstigt samhälle fodras. Och Varroabehandlas hela tiden, här är nog Apistan mycket lämpligt. Och honung kan man nog glömma här, å andra sidan blir det nog mängder med honung från avkomlingarna så småningom...
Skall jag prova genast!
-
När det gäller drönarutskärning var 20 dag så är det så här att det gäller att hålla koll på tiden så att inte en hel ram drönare kläcks. Drönare har en tid från ägg till kläckning på 24 dagar om jag nu minns rätt. (Kolla är ni snälla). Det kan bli någon dag mindre om temperaturen i kupan är högre. Så bara man ligger inom den ramen så går det bra.
Viktor!! Ursäkta att jag lägger mej i utan att vara inbjuden. Men det är så här att om det finns en parad drottning i kupan så sparkar dom ut drönare om det blir allt för många. Det är bara i en drönaravläggare med en drottningcell som det skeva fenomenet med många drönare godtas. Samtidigt så är det vad jag tror mej observerat så att ju bättre drottning du har i en kupa ju mindre drönare behöver dom.
Eller har du en annan uppfattning?
Mvh
Gideon
-
Wictor: Du behöver inte komma till ett stort försvar för hela användningen fluvalinat/apistan, jag är bara väldigt skeptiskt till att använda det på våren, höstbehandling skrev jag inget om.
När man läser ditt inlägg får man känslan av att du resonerar "bra varroabekämpning = behandling med apistan". Det finns många alternativ, och det vet du och de flesta andra. Du behöver inte påskina att vem som helst som inte gillar apistan skulle göra en dålig varroabekämpning, för det är naturligvis inte sant.
Vad gäller argumenten: Att rapsbönderna besprutar och och att bekämpningsmedel hamnar i bikupan ger inte skäl till att hänga in ännu mer av samma gift i kupan. Men att det är förbjudet med apistan under dragperiod var bara en känsla/tanke hos mig, jag har kanske fel.
En bra varroabekämpning på hösten (oavsett metod) och ev drönutskärning på försommaren är fullt tillräckligt för att hålla nere kvalstermängden. Att börja pratat om att en allmän bekämpning med apistan på våren känns oerhört onödigt, det är precis sådana beteenden som snabbt leder till ökad resistens hos kvalstren. Detsamma gäller för syror såklart, jag säger inget annat.
Nödsituationer är förstås något annat, men vårbehandling ska aldrig vara ett riktmärke!
-
Nybörjare som jag är måste jag fråga om du menar att det är tillräckligt med drönarutskärning på våren och apistanremsor på hösten??
-
Här är ett illustrativt dokument godkänt av bisjukdomskonsulenten.
http://www.768.se/biodlarna/DOKUMENT/Preben_20030503.pdf
Det är förvisso från 2003 med tiden har tyvärr stått stilla.
Detta dokument borde alla läsa antingen man använder syror eller annat.
http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/JO01_10.pdf
-
Nybörjare som jag är måste jag fråga om du menar att det är tillräckligt med drönarutskärning på våren och apistanremsor på hösten??
Ja det menar jag. Sen kan man aldrig vara helt säker från reinvasion, om det finns samhällen i närheten som inte behandlats tillräckligt och därför kollapsat kan stora mängder kvalster spridas även till dina välbehandlade samhällen. Därför är det säkrast att kompletera med nedfallskontroll i juni för att försäkra sig om att kvalstermängden inte är för stor.
-
Här är ett illustrativt dokument godkänt av bisjukdomskonsulenten.
[url]http://www.768.se/biodlarna/DOKUMENT/Preben_20030503.pdf[/url]
Det är förvisso från 2003 med tiden har tyvärr stått stilla.
Detta dokument borde alla läsa antingen man använder syror eller annat.
[url]http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/JO01_10.pdf[/url]
Jag förstår inte riktigt vad du har att invända mot den första pdf:en. "tiden har tyvärr stått stilla" ?
-
Jag avsåg att dokumentet står sig än trots att det är från 2003. Det har inte hänt något väsentligt sedan dess. Vi behandlar på samma sätt idag.
-
Wictor: Du behöver inte komma till ett stort försvar för hela användningen fluvalinat/apistan, jag är bara väldigt skeptiskt till att använda det på våren, höstbehandling skrev jag inget om.
När man läser ditt inlägg får man känslan av att du resonerar "bra varroabekämpning = behandling med apistan". Det finns många alternativ, och det vet du och de flesta andra. Du behöver inte påskina att vem som helst som inte gillar apistan skulle göra en dålig varroabekämpning, för det är naturligvis inte sant.
Vad gäller argumenten: Att rapsbönderna besprutar och och att bekämpningsmedel hamnar i bikupan ger inte skäl till att hänga in ännu mer av samma gift i kupan. Men att det är förbjudet med apistan under dragperiod var bara en känsla/tanke hos mig, jag har kanske fel.
En bra varroabekämpning på hösten (oavsett metod) och ev drönutskärning på försommaren är fullt tillräckligt för att hålla nere kvalstermängden. Att börja pratat om att en allmän bekämpning med apistan på våren känns oerhört onödigt, det är precis sådana beteenden som snabbt leder till ökad resistens hos kvalstren. Detsamma gäller för syror såklart, jag säger inget annat.
Nödsituationer är förstås något annat, men vårbehandling ska aldrig vara ett riktmärke!
Och det jag skrev om var ju just nödsituationer. Jag har många gånger varit hos de som gjort en medioker om ens någon höstbehandling mot Varroa. När våren kommer står samhället och stampar på samma fläck, inget händer.
Då hänger man in ett par remsor Apistan så repar sig det hela väldigt snabbt och lätt.
Och det jag talade om fluvalinatet är att eftersom det redan finns i naturen genom bönders besprutning så skall man inte tro att man inte får in det i sitt samhälle - för det får man.
Sen är jag givetvis av den uppfattningen att effektiva höstbehandlingar är att föredra. Och effektiva behandlingar kan man göra på många olika sätt.
-
Wictor: Gideons drottningcell kanske är värd att ta i beaktning? Berätta gärna hur det gick sen? :)
Sen det här med resistens, minns inte vem det var som skrev, och att man inte ska behandla med syror på våren. Syror ger inte resistens hos kvalstren så man kan visst vårbehandla med sådana. När det gäller gift så finns det, om man läser runt i lite andra trådar här på forumet, alternativ till fluvalinat utomlands som går att få tag på. Jag har inte gjort det själv men det är onekligen ett alternativ för dem som måste behandla på våren. Här nere är det många som använder bayvarol vilket är släkt med fluvalinatet och jag vet inte om det ger upphov till samma resistensform... men billigare giftbehandling, som jag vet om iaf, hittar man inte inom landets gränser!
-
Vargalyster! Vi håller på med den fortsatta utvecklingen vad det gäller drönaravläggare.
Om du vill läsa om den första delen så gå in på Carnica.se Det finns mycket inom biodling som kan förbättras men problemet är att biodlarna stannar upp och tror att dom funnit det stora målet.
När det gäller bekämpning så finns det en del fästingmedel som är synnerligen effektiva. Men.. i de flesta fall så är det fosfor som grundämne och det gör att medlet inte bryts ner och på det sättet så finns det kvar i kupan.
Så det vill jag verkligen varna för att använda!!!!!!!!
Ett medel som används i Tjeckien är Gabon det är bara en tiondel så giftigt som Apistan men ska enligt uppgift fungera mycket bra.
Men tyvärr inte godkänt i Sverige.
Gideon
-
Jag har inte funnit "det stora målet" än iaf. :P
-
Hej Vargalyster
Nej, det stora målet finner vi aldrig, det är lite som att leta efter regnbågens fot.
Det är likadant för mjölkbönderna... och grisbönderna...
Det vi biodlare måste syssla med hela tiden är att ständigt göra ett urval, bara odla efter det bästa, det sämsta skall avlägsnas.
Att ha bin är en Sisyfos-syssla. Och visst är det väl det som är det spännande med bina? Tycker i vart fall jag.
De som inte vill och vågar hitta sina fina bin, det är de som "tror" att genvägen import leder framåt. Knappast. Ett år eller två senare så är de tillbaka på samma fläck igen, kanske till och med ett steg bakåt om de fick oönskade importerade sjukdomar på kuppen...
Som idag gick jag ut bland bigårdarna och fann att 8 systrar beter sig olika. Givetvis beror detta på parningen. En har perfekt vaxbygge, en annan synnerligen vackert yngelklot, en tredje och även den fjärde hade redan viceceller på gång (knappast pga dålig drottning med för svag yngelsättning, tvärtom) fem och sex har redan två fulla skattlådor, sjuan lite svagt (hade musbesök i vintras) och åttan kan man nog kalla "normal"...
Dock vill jag säga att alla är "snälla", bara en enda skickade upp lite bin som cirkulerade runt mitt huvud, dock utan att sticka. De övriga är kakfasta och snälla. Och alla har städat och snyggt i sina kupor. Vad kan man mer begära?
Så nu är frågan vem man skall avla vidare efter? Ja inte den som visade det mista tecken på busighet i vart fall. Jag lutar lite åt den som har vackert vaxbygge. Skönt att slippa vildbygget mellan ramarna. Jag grubblar vidare. Få se om några veckor åt vilket håll skörden lutar, det är ju en intressant parameter.
-
Wictor: Vad menas med sisyfos?
Well, jag tror det är en bra grej att odla efter en tredjedel varje år helt enkelt. Varför inte ta både av dem som hade 2 lådor honung och det med fint yngelklot? Har man bra bin överlag som du kan man väl ta tillvara av så mycket som möjligt för att sprida generna. Med en omlarvningsnål är det ju bara att plocka som man känner för bland det man vill ha. Jag tror också att det är givande att ta larver från olika ramar och vid olika tider från samma samhälle för att komma åt olika fäder. Tror Nehman skrev om det i senaste Gadden om jag inte missminner mig. :)
-
Wikipedia skriver om Sisyfos: "Enligt mytologin hände detta: Kung Sisyfos av Korinth såg Zeus vara tillsammans med Egina. Han berättade vad han sett för sin far, kung Aeolos av Thessalien. Som straff skickade Zeus ner honom till sin bror Hades i dödsriket där han i dess djupaste grotta fick till uppgift att rulla ett stort stenblock uppför en kulle. Om Sisyfos lyckades med att få upp stenblocket på kullen skulle han bli fri. Varje gång han nästan var uppe på kullens topp, slant han dock med stenblocket som störtade ner i avgrunden så att han fick börja om från början. Han fortsätter ännu med detta meningslösa sisyfosarbete som aldrig tar slut."
Dock vill jag påpeka att det ständiga Sisyfosarbetet med biavel inte är meningslöst, det ger ganska omgående svar.
-
Jepps, håller med.
Själv är jag sugen på att inhandla ligusticadrottningar efter kollapsade bigårdar. Drottningar som producerar "överlevarsamhällen" med andra ord!