Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Uddabudda skrivet 05 apr-09 kl 15:16
-
Köpte våra första djur sommaren 2006, 2 st rödkullekor med varsin tjurkalv vid sidan. Den ena kon är en toppenko, jättesnäll och vi har även provat att mjölka henne vilket gått bra. Den andra har vi nyss gjort oss av med då hon varit lite lynnig vid kalvning, har därför funderingar på att skaffa en till. Vill dock gärna kunna mjölka även denna men det verkar i princip omöjligt att hitta en handmjölkad rödkulla i denna del av landet. Tanken har därför väckts att skaffa en fjällnära i stället, kunde kanske vara roligt att ha en varje och det skulle inte vara några problem praktiskt då tanken är att gå över från tjur till semin. Trodde inte de var lätta att få tag i men det verkar ännu svårare att hitta en rödkulla i våra trakter. Är det kanske så att de som har fjällnära (och fjällkor) i större utsträckning mjölkar sina kor medan många har rödkullor bara som amkor?
Vill därför gärna veta lite om skillnader mellan de två - lynne, mjölkegenskaper, köttansättning m.m.? Det blir naturligtvis generaliserat men ändå?
-
Rödkullan är ju en rätt köttig kossa av hyfsad storlek :)
men Fjällnära är småsmåsmå och beniga...
-
Jo, då kan rödkullan gå som köttdjur och fjällnäran som mjölkko ;D.
-
att rödkullan skulle vara en mer köttig kossa isig än en fjäll nära är väl ingen rikigt sanning... däremot är ju rödkullan i allmännhet lite törre än fjällnära kor... men variationen på rödkullor är MYCKET STOR...
jag har haft rödkulle kor som varit under 120 cm i mankhöjd men även haft kor som var 138cm...
o den kossan.. kunde inte anklagas för att vara direkt köttig... de var en duktig m,jölkko som mjölkade på hullet... som duktiga mjölkkor ofta gör... är alltså ganska magra när de är högmjkande...
men min lilla rödkulla som var 120 cm mjölkade lka bra som de stora....
de är precis likadant med vanlig fjällras ... endel kor är små till växten... har några som bara är runt 120 cm o andra är 145 cm...
endel är små feta året om men de är ofta de som inte mjölkar speciellt mycket...
nu är de en konst att utfodra korna så att de inte tappar förmycket hull... vid högmjölkningen...
att dikor ofta kan bli feta är inte ovanligt då man ofta bara låter kalven dia i ca 5-6 månader o sen är kon sin till nästa kalvning... (ofta kanske 4-5 månader..)
de jag märkt på både mina rödkullor o fjäll jämfört med SRB är att de lägger på sig mycket då de är sin även om de inte får nåt kraftfoder alls... medans SRB kräver lite mer .. men de är ju en större ko..
Rödkullans tjurkalvar de är ofta mycket bra kött producenter... har ofta en oerhörd bra tillväxt... jämfört med fjäll.. som är en mer utpräglad mjölkko precis som tex jersey
MEn ÄVEN rödkullan är EN MJÖLKKO!!!
OCH JAG TYCKER DE ÄR SYND ATT SÅ MÅNGA RÖDKULLOR ÄR RENA DIKOR... DE PASSAR UTMÄRKT SOM MJÖLKKOR O HUSHÅLLSKOR...
De värsta med dikor är att de flesta är relativt ohanterade...
och rödkullor (och även fjällkor) är oerhört smarta o kloka... så hanteras de ej som små så är de inte alltid så lätt att göra tex hushållsko av dem...
i så fall skall man nog köpa en liten kalv... så lite som möjligt... o föda upp den men hink så den präglas på människoan redan som liten...
skillnaden mot fjäll... hmm...
rödkullor är ofta kanske lite livligare...
på ett positivt sätt.. ;D
nar man går ut i hagen så kommer de i galopp... o vill bli kliade o ledar jag dem så har de ofta ganska bråttom även om de är snälla att leda.. de taktar som en ivrig häst... nästan tölt... då de vet att vi är på väg till en nya hage tex...
men egentligen tycker jag ofta att de är ganska lika till sättet...
däremot så kan individerna i raserna vara mycket olika... både i fjäll o rödkullorna...
en i vår besättning så var den mest opålitliga kon en fjällko... den fick jag ha sparkbåge på ibland... men ofta var hon snäll..
annars så hade jag de nästan aldrig på någon... bara ibland då de skulle mjölkas in...
tror nog att största skillanden på fjällnära o rödkullor är att många rödkullor har varit dikor i flera generationer...
de fjällnära är ju inte så många ännu o där så mjölkas ju ganska många fortfarande .. iaalfall som hushållskor...
Men mjölkande rödkullor i dag...är nog inte fler än möjligen ca 100 st skulle jag tro...
och jag tycker att fler bör mjölka sina rödkullor.. så en eloge till dig SKUMME!!!
8)
vill du få tag på mjölkade rödkulorhör tex med Arne Weise...
eller med någon i styrelsen .. av rödkulleföreningen... där är de ju fler som har mjölkkor... tex Git, Anna Lena, Elisabeth, Katarina, Anders ...
Men fjällnära är ju jätte fina o trevliga de också .. de jag träffat..
-
å snart har även ja 2 rödkullor från karl gustav hedling
har inte funnits på gården sen 1962 då korna slaktades bort
ja själv började 1987 med kor igen
så tack för tipsen gimskogen å väldigt bra tankar om olika raser har du
från fjällbonden (som du känner igen från mitt andra nick här ........)
-
Att fjällkon ska vara liten och benig håller jag inte med om det finns variationer där vi har 3 kor varav den ena är stor och benig den andra är normalstor och köttig och den tredje är liten med normalt hull.
Alla mjölkar okika mycket och har olika smak på mjölken. :P
-
Men Skumme jag har ju en trevlig kviga med bra lynne ;), mamman var ledtam och jättesnäll - gick dock till slakt då ingen trots detta ville köpa henne :'(, . Vi hade inte plats för henne heller.
Har en rödkulleko som är helt underbar och i fjol fick hon också en kvigkalv, så dessa tänkter vi spara. Har haft hemska exemplar av rödkulla b la en kviga som var så hysteriskt rädd för folk att hon stod och darrade så fort man kom in i ladan (ändå hämtade vi henne som 1-åring på hösten..) men hon blev aldrig ok, så hon fick åka till de evigt gröna ängarna..
Tror mycket är beroende på individer, men överlag tycker jag att rödkullorna är betydligt "vildare" än vanliga SRB och SLB, som föds i mjölkbesättningar och matas tidigt av människan.
-
Har allt spanat in din annons :D. Men problemet är att vi vill gärna ha kalvningar tidigt på våren och jag vill minnas att hon inte var betäckningsklar till sommaren?
Grundhanteringen av djuret från start gör förstås jättemycket. Det är därför jag nu tänker tanken att köpa fjällnära i stället, fast vi egentligen bara velat ha rödkullor - om det nu är lättare att hitta en individ hos någon som mjölkar och hanterar sina djur mycket känns det nästan viktigare än själva rasen.
Men Skumme jag har ju en trevlig kviga med bra lynne ;), mamman var ledtam och jättesnäll - gick dock till slakt då ingen trots detta ville köpa henne :'(, . Vi hade inte plats för henne heller.
Har en rödkulleko som är helt underbar och i fjol fick hon också en kvigkalv, så dessa tänkter vi spara. Har haft hemska exemplar av rödkulla b la en kviga som var så hysteriskt rädd för folk att hon stod och darrade så fort man kom in i ladan (ändå hämtade vi henne som 1-åring på hösten..) men hon blev aldrig ok, så hon fick åka till de evigt gröna ängarna..
Tror mycket är beroende på individer, men överlag tycker jag att rödkullorna är betydligt "vildare" än vanliga SRB och SLB, som föds i mjölkbesättningar och matas tidigt av människan.
-
Att fjällkon ska vara liten och benig håller jag inte med om det finns variationer där
vi har 3 kor varav den ena är stor och benig den andra är normalstor och köttig och den tredje är liten med normalt hull.
Fjällkor behöver inte vara himla små.
Men här handlade det ju om de småsmåFjällnära djuren.. ;)
Fjällkornas "generella rasbenighet" överträffas väl bara av Jersey kornas ;D
-
OK, TIDIG vår skulle jag väl sagt då ;). Nja, problemet är väl främst när man vill släppa hela flocken med tjur i maj, svårt att säga till dem att vänta till augusti ;D. Nu ska vi iofs nog prova semin i år, men funkar det inte blir det ev. tjur ändå!
Men betäcker du i augusti så har du kalv till maj ( det låter som vår i mina öron ;))...
-
Känner igen problemet, dock blir kalvningarna så tidiga. Inte kul nu när vi fick tvillingkalvar och de får stå inne... Det blir 3 skottkärror skit att mocka ut varje dag :P ur den boxen..
-
Fjällkor behöver inte vara himla små.
Men här handlade det ju om de småsmåFjällnära djuren.. ;)
Fjällkornas "generella rasbenighet" överträffas väl bara av Jersey kornas ;D
Vad handlar det om? Det är väl ungefär som att jämföra en fasan med en broiler ?
-
är inne lite på att skaffa kor.
rödkulla eller fjällko?
hur är respektive ras?
vanliga kossor har jag jobbat med ,men vill gärna veta lite
mera om dessa raser.
-
Rödkullorna är oftast mycket större än Fjällkorna.
En stor Fjällko kan väga 460kg,en stor Rödkulla kan väga upp till 600kg..
I Fjällkorasen finns också gamla linjer "Fjällnära" som är väldigt små typ 350 kg.
-
Jag tycker att fjällkorna har bättre temperamet än rödkullorna.
-
vill gärna veta hur psyket är på dom båda.
har hört att rödkullor kan vara lite jobbiga! ;D
-
De rödkullorna jag jobbat med har varit som angusdjur, det går bra på lite avstånd på nära håll sätter de upp huvudet och blir livliga.
-
Mina rödkullor är välhanterade. lätta att hantera, går att leda och jag handmjölkar mina kor.
Dom är väldigt lyhörda, pigga men absolut inte svåra att ha att göra med. har mjölk som lämpar sig väl till ost.
Har bra slaktvikter. men stora nej, det finns linjer som är låga. mina är i höjd som Bohuskullorna skulle jag tro.
Jag tar med och visar upp mina kor på div tillställningar och det är inga problem.
//git
-
Jag har både rödkullor och fjällnära fjällkor och visst kan det skilja en del i storlek men det är ganska individuellt och kan variera en hel del inom båda raserna även om rödkullorna generellt är större.
Håller inte alls med om att rödkullor är livliga i bemärkelsen att man inte kan komma nära dem. Allt beror på hur man hanterar dem. Våra går som dikor men är hur tama och keliga som helst. Ibland har vi handmjölkat någon och det går bra. Den rödkulleko vi mjölkade lite i år stod helt lös både inne i ströbädden i stallet och ute i hagen och lät sig mjölkas trots att hon inte blivit mjölkad tidigare.
Likadant nu när en del har lite sår på spenarna. Det är bara att gå fram till dem och smörja spenarna. De står lugnt kvar.
Jag tror att nyckeln till att få dem tama är att ha dem instängda på något vis på vintern, åtminstone första vintern. uppbindning är inte nödvändigt. Vi brukar endast kunna klappa någon enstaka kalv på betet men efter ett par veckor på stall brukar de flesta gå att klia även om en del är lite mer reserverade än andra.
Båda raserna är goda betesdjur men jag tycker mig märka en skillnad mellan dem. Fjällisarna är alltid fastare i magarna så jag tror de äter mer fiberrikt foder om de kan välja.
Mitt tips är att välja den ras som du verkar tycka bäst om eller som finns att få tag på. Köp gärna avvanda kalvar på hösten som du kan tämja under vintern och du kommer sannolikt oavsett rasval att få de goaste kossor. Köp gärna av någon som har tama djur eller i varje fall djur som inte är rädda för människor!
Man får inte glömma att kor, precis som människor, är individer. Det finns de som accepterar dig och att du hanterar dem men aldrig blir riktigt tama hur mycket man än pysslar med dem. Sen finns det de som är supersociala och bara vill gosa hur mycket som helst.
Besök gärna några olika besättningar innan och bekanta dig med de olika raserna innan du bestämmer dig!
-
jag har själv arbetat med båda rasera och det är som de andra säger att rödkullorna är mer livliga (nästan nerviga) en fjällkorna men fjällkorna kan vara riktigt envisa och dryga dom också men mycket handlar om hur du uppfostrar dom.
-
De rödkullor jag refererar till var mjölkkor och bodde på en lantbruksskola så kontakt med folk var det enda de hade.
Vet inte hur det är nu men förr stod det i rasbeskrivningen rödkulleföreningen gjort att "rödkullorna har ett livligt temperament".
-
Både rödkullor och fjällkor är ofta mycket personliga och det krävs att man ser till att ha en nära kontakt med sina djur för att de ska vara lätthanterliga. Vill man ha tama kalvar kan det vara en bra ide´ att köpa från en mjölkbesättning. Rasföreningarna har livdjursförmedling. Har fn 50 lösgående fjällkor o rk på min fäbod, varav 20 mjölkas. Min uppfattning är att de individuella skillnaderna är större än skillnaden mellan raserna. På skogsbete märker jag att rödkullorna är mera vaksamma och uppmärksamma på förändringar, bra här med både varg och björn i trakten!
-
Att vissa raser är livligare är väl resultatet av avel - skulle det vara konstigt?
Jag har bara träffat/arbetat med en rödkulla och en fjällko - och det ni säger här stämmer så precis.
Fjällkon var lugnare - men envis och bestämd. Rödkullan mer livlig och vaken. Ingen av dom var svårhanterad - vi hamdmjölkade dom bägge.
Men nog fick vi hantera dom annorlunda. Fjällkon mutade vi och där gällde handflatesmäll när hon fastnat i något gott på väg in i lagården. Rödkullan i samma situation knackade man lite på höftkulan EFTER att ha visslat till och sagt -Så nu går vi. Då gick hon lugnt vidare. Hade man smällt henne hade hon hoppat högt och farit iväg. Fjällkon hade inte rört sig en cm om man knackat på henne.
-
ska iväg o träffa rödkullor i veckan! kanske ska prova med att klappa dom i rumpan ;D
-
;D Känner igen.. Min fjällnära ko är lite trög att leda, stannar gärna o luktar o tittar och kanske äter lite... Om man inte vill bogsera henne, är det bara att gå bakom och smälla med handflatan på rumpan... En liten knackning skulle hon inte ens notera ;D
Förövrigt lugn och behaglig ko <3
-
I min lagård har alltid den snällaste kon varit en rödkulla.. :-)
Men de är mycket olika..
Bland de svåraste att mjölka in vi haft på vår gård var en SRB kviga.. som var halv galen.. Man var tvungen att vara flera personer i ett par veckor för att kunna mjölka henne.
Men de gick ju sen att mjölka henne . men hon var nervig.. och de gick aldrig att lite på henne.
Många kvigor är ibland envisa vid inmjölkning,men sen blir de mycket trevliga mjölkkor. Att säga att tex fjäll skulle vara lättare att mjölka in vill då inte jag säga. de är mycket olika.. o ofta blir man förvånad då de jätte snälla kvigan som alltid varit såå snäll är väldigt jobbig att mjölka in medans den lite smårädda kanske går lätt.. de har nog att göra med att den snälla aldrig testat gränserna.- vem som bestämmer.
Kor måste tämjas helt enkelt. precis som vilka djur som helt.. även människor måste lära sig vem som bestämmer hemma coh man måste ha tydliga gräänser för sina barn tex.
Men de är precis som de sägs här att de viktigaste är att djuren hanteras o har människo kontakt redan som små..
Och de är bra att binda upp dem ibland o gärna träna dem till de redan som små.
För förr eller senare skall ju djuren sättas fast om inte annat för vetrinär, eller semin eller du kanske skall sälja din "snälla kor" till någon ovan person.. som då behöver lägga grimma på den o leda in den i transporten.
Men att en ras är "snällare än den andra är fel"..
Håller med att deär mer olika mellan individer ien ras än mellan raserna.
och mycker beror på hanteringen..
Är man seriös och säljer djur så skall man ju berätta hur mycket de är hanterade och inte sälja ohanterade djur som "hushållsko" tex utan då säger man ju så klart att de är lite ohanterade o kanske inte passar till hushålls ko o be dem handla si ko av någon annan. :-[