Alternativ.nu
Djur => Får => Fårsjukdomar & skador => Ämnet startat av: Fåraherden skrivet 23 mar-09 kl 13:21
-
Hej! Nödrop!
Har råkat ut för något jag aldrig varit med om tidigare, åtminstone inte i den omfattningen. För några dagar sedan lammade en av mina tackor, tre lamm. En blandrastacka, tonvikt på olika köttraser.
Vi märkte tidigt att det inte stod rätt till med aptiten. Först verkade hon förstoppad, sedan blev hon istället tvärt om rejält vissen i kistan. Hela bakänden nedskitad.
Hon blir inte bättre. Vi har försökt med allt möjligt, hon vill liksom inte igång och äta. Det är bara ett lamm kvar, som vi flaskmatar, snart dör tackan. Veterinären ska komma snart, men han verkade inte ha några ideér.
Har varit med om liknande, men det brukar gå över på en gång.
Tror inte på parasiter, hon mådde bra innan lamning och var torr och fin därbak. Innan lammning fick hon som vanligt ensilage och en blandning av havre och korn. Vi har också gett lite morötter.
Har någon erfarenhet?
-
Nej jag har ju ingen erfarenhet själv av sånt, hade aldrig det -men nu när vi har flasklamm har vi några brustabletter från lg-produkts mot diarree -dom hjälper iaf.
Annars fått jag tipset att man ska ge svart tee eller kol-tabletter (som svart träkol) från apoteket.
Även om man inte vet vad det är som orsakar diarreen är det nog bäst att få det stoppas så snart som möjligt ? Dom förlorar ju mycket vätska och andra ämnen när dom har diarree.
tillägg: nur har jag läst igen, kanske har ni redan stoppat diarreen, problemet är att hon inte äter, kanske.
Hoppas någon här eller vet kommer på nåt.
-
Hmm får mig att tänka på nån brist efter förlossningen. Diarrér ger magnesiumbrist som ger kalciumbrist som i sin tur ger förlossningsförlamning etc.
Kan det vara nåt sånt?
Såhär står det om magnesiumbrist hos människa iaf:
Brist
Mag-tarmsjukdomar med dåligt upptag i mag-tarmkanalen, exempelvis glutenintolerans,
anses vara den vanligaste orsaken till magnesiumbrist. Vid
diarréer ökar förlusterna genom att magnesium bildar olösliga föreningar med
fett i tarmen. Vid neuromuskulära och hjärtkärlsjukdomar, diabetes, hyperparathyreodism,
tyreotoxicos ökar magnesiumförlusterna. Insulin fungerar
som ett magnesiumsparande hormon i njurarna. I vissa studier har det visats
att magnesiumbrist försämrar insulinkänsligheten och därmed blodsockerkontrollen
hos diabetiker.
Vid stora vävnadsskador, som brännskador och stora trauma, är magnesiumförlusterna
extremt stora.
Vid såväl mental som fysisk stress ökar förlusterna av magnesium via njurarna
och svett och kan leda till låga magnesiumdepåer.
-
Ville också säga att det kan var en enkel störning i våmfloran, prova att ta tuggbollar från de andra fåren och ge henne och se om det får igång magarna igen.
-
Ville också säga att det kan var en enkel störning i våmfloran, prova att ta tuggbollar från de andra fåren och ge henne och se om det får igång magarna igen.
Hur gör man det ? *nyfiken*
-
Hur gör man det ? *nyfiken*
Man "snor" dem ur munnen på dem helt enkelt :)
-
En regel jag fått från min gamla fårmentor är att inte ge kraftfoder alls till tackan första dygnet efter lamning. Nu vet jag ju inte om din tacka ätit något alls, men jag antar att det är på "förekommen anledning" som jag fått den rekommendationen. Och visst, innan jag började tillämpa detta så var det alltid någon tacka som hade taskig aptit just efter lamning, och då var min reaktion att inte ge något alls utan bara grovfoder tills aptiten var tillbaka.
Jag skulle satsa på stabilisering av magen, troligt är väl att magen stannade iom förlossningen och sedan startade med explosion........Stabilisera med PRO kol pasta från Granngården, eller kanske avdödad jäst.
-
eller kanske avdödad jäst.
I fall man skulle behöver det någon gång: hur "dödar" man jäst ? med hett vatten ? (mormor :-[ sa om vattnet till brödet är mer än ljummet så funkar jästen inte längre )
-
Det verkar som ett klart fall för DHS-tabletter. Be veterinären skriva ut, det är bra att ha hemma.... Det är en sulfatablett som också torkar ut magen.
Funkar på både får och hundar ;D
Utöver detta har jag ingen aning om vad som orsakar det, men det viktigaste är ju att få stopp på skiten ::) så att säga!
Efter behandling så skulle jag ge endast grovfoder och lite betfor. Sno tuggbollar är jättebra för att få igång tarmfloran igen.
-
Än lever hon, men hon är dålig nu. Vi flaskar lammet. Vi har provat kol, ett par omgångar utan synligt resultat. På Kimmas inrådan har jag nu stoppat i henne tuggbollar från en annan tacka. Oklart om hon fick i sig dem.
Hon har tillgång till hö och tu betfor. Vi får se hur det går.
Distriktsveterinären var inte till någon hjälp alls. Ni verkar ha avsevärt större insikt i fårs medicinska problem än han.
Däremot har jag en "tam" veterinär. Ska be henne skriva ut DHS-tabletter. Tack för tipsen
-
Du kan även prova att ge henne té, det funkar på getter som fått diarré/förgiftning/kräkningar för att kickstarta magen. Borde funka lika bra på får. Och så får hon samtidigt i sig vätska.
Blanda té, socker och jäst och försök få henne att dricka det.
Ös gärna i lite druvsocker för energins skull så hon piggnar till.
-
Druvsocker har ingen som helst effekt på en idisslare :(
-
Druvsocker har ingen som helst effekt på en idisslare :(
Jasså ???
Ber om ursäkt för min okunskap. ::)
-
En gammal tråd bla om att ta idisslingsbollar och utslagna magar:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=26031.0
Jag tyckte Hennings tips om att ha "bollen" i blöt med höboss över natten och sedan sila och ge vätskan var bra. Det använde jag när jag hade en tacka med dålig mage och vätskan var lättare att veta att hon fick i sig än bara själva tuggbollen.
Mvh
Charlotte
-
har hon problem med magarna så ge blodsockerhöjande praparat (enegibalans, prokick pasta med propyleglykol.., glocktop och Stimulex!!!!
stimulex innehåller stimualns av våmfloran... ( sammaresultat som att sno en tuggboll från en frisk tacka)
har funkat bra hos oss både på kor o får...
Även vomstart kan funka..
säljs bl a av kvarnbyfoder o enheldel foder firmor...
http://kvarnbyfoder.se/default.aspx?pageID=10110&lang=sv
Stimulex är ett närings-preparat som på ett naturligt sätt ger näring åt vommens mikroorga-nismer. Det innehåller steriliserat vomextrakt som bl.a. stimulerar tillväxten av mjölksyrabakterier. Effekten av Stimulex är en stabilisering av vommens pH-värde, samt en förbättring av såväl djurens foderutnyttjande som hälsotillstånd.
Stimulex rekommenderas när djurens aptit är nedsatt, vid foderbyte, stress och miljöbyte samt när djuren lider av diaréer eller störningar i magtarm-kanalen.
-
Jag har läst att Kol-Tabletter inte ska vara bra för idisslare, till och med farligt?
-
Är tackan svullen på vänstersidan - ovanför ljumsken?
Jag hade två fall av våmstörning nu i lamningen då det blev gasbildning i våmmen som inte kom ut. Den ena tackan fick nog hjälp för sent eller så var det något mer fel för hon dog under behandlingen, men den andra räddade jag genom att föra ner en sondslang i magen och släppa ut gasen - ni anar inte vad det blåste ur slangen!!! :o
Sen gav jag henne Minifoam som gör så att ytspänningen släpper. Om man inte har det hemma så kan man prova med några dl blandning hälften mjölk, hälften olja. Det tar också bort ytspänningen.
Sen fick tackan äta god halm, sen lite hö osv och efter en vecka var hon tillbaks och fick lite kraftfoder igen.
Jag har aldrig haft dessa problem förut, trots ganska snabba foderbyten ibland men dessa två tackor var ganska nylammade och tydligt svullna på vänster sidan, lösa i magen och mycket hängiga.
-
Hur går det med tackan? Jag hade ett gäng tunisier på besök förra våren. De blandar besin!! med coca cola och häller i vid våmstörning. Det är dock inget jag vill rekomendera! På kor sticker man hål i sidan och släpper ut luft på det sättet, det är dock inget jag heller vill rekomendera.... Jag var visst inget vidare på att hjälpa till här...
Kanske prova med Selen och eller B-vitamin?
-
Dessvärre gick det inte något vidare. Lammet dog först. En gissning att det blev sjukt av att försöka tutta i allt bajsstänk baktill på tackan.
Vi fick i tackan sulfatabletter. Hon blev svagare och svagare. Till sist bedömde vi att hon led för svårt av att vara så dålig. Hon var både mager och uttorkad, att vi avlivade henne tidigt i morse.
Känns väl inget vidare.
-
Huva, ibland blir allt tråkigt :(
Men så går det om ett par dagar och man ser ett fin lamm hoppa i solen eller favorittackan ta hand om sina ungar och då blir man glad igen...
-
Absolut, gutegänget har dragit igång i natt, det var en hel drös små, aldeles friska lamm i morse. 5 tackor hade lammat. Tackorna knorrade, buttade, och grejade med sina lamm och såg aldeles friska ut i magen. Kändes bra efter allt skit. :D
4 med 2 lamm och en med ett, pyttelitet, men friskt, varmt och piggt, trots kylan.
-
Trist med din tacka Fåraherden men, härligt att det kommit ett helt gäng nya småttingar. :) Jag går och lurar på när den första dyker upp här. Borde inte bli än på en vecka men, en av tackorna ser ut att kanske lamma tidigare.
-
Druvsocker har ingen som helst effekt på en idisslare :(
Varför ???
och
Det tycks Erik Sjödin inte veta, eftersom han rekommenderar det själv till svaga lamm,
i sin bok Får ... sidan 259
Vi har utgåvan från 1994 -är den för gammal ? stämmer mycket i den inte ?
-
En regel jag fått från min gamla fårmentor är att inte ge kraftfoder alls till tackan första dygnet efter lamning.
Nu vet jag ju inte om din tacka ätit något alls, men jag antar att det är på "förekommen anledning" som jag fått den rekommendationen. Och visst, innan jag började tillämpa detta så var det alltid någon tacka som hade taskig aptit just efter lamning, och då var min reaktion att inte ge något alls utan bara grovfoder tills aptiten var tillbaka.
Jag skulle satsa på stabilisering av magen, troligt är väl att magen stannade iom förlossningen och sedan startade med explosion........Stabilisera med PRO kol pasta från Granngården, eller kanske avdödad jäst.
Jag hittar den rekommendationen inte alls i någon bok -vilket ju inte betyder at det inte är bra att göra så...
Men i dom flesta böcker står det att tackan behöver mer kraftfoder i hödräktigheten för att hon kan annars inte ta upp lika mycket energi ur fordret eftersom våmmen har krympt eftersom forstret tar all plats. Så då är hon ju upp i en relativt högt kraftfodergiva precis vid lammning...
Är det likadant för getter ? Vi har alltid gett våra getter lika mycket kraftfoder efter killning som innan. Och inga problem där.
(Vi ska ha får ochså därför läser jag redan lite här ibland.. :-[)
-
Fåraherden, det var roligt att höra att den tråkiga historien ändå fick ett slags lyckligt slut. Gutar är sådana tuffa och fina djur. Som djurägare gör man vad man kan, men hjälper ingenting skall man klippa av historien och förkorta lidandet för djuret. Alla fårägare bör ha en slaktpistol och kunna använda den, det ingår tyvärr i "paketet". I Sjödin läser jag att det är acceptabelt att ha en dödlighet på upp till 20 % i en besättning får.
-
Varför druvsocker inte fungerar:
Saxat ur Svenska Djurhälsovårdens hemsida, gå in på Får, Artiklar, "Håll våmmen i trim", om ni vill läsa allt ihop!
"Av det här förstår vi också varför vi inte kan ge en idisslare druvsocker när vi tycker djuret behöver extra energi. Druvsockret bryts i våmmen snabbt ner till fettsyror, och kan då genom pH-sänkningen t.o.m. göra större skada än nytta. Vill vi av någon anledning höja blodsockerhalten på en vuxen idisslare, t.ex. vid acetonämi eller acidos, måste vi ge något som idisslaren kan omvandlas till druvsocker. Vanligast är propylenglykol, som av våmfloran bryts ner till propionsyra, och som efter uppsugning genom våmväggen till blodet kan omvandlas till glykos."
-
Varför druvsocker inte fungerar:
Saxat ur Svenska Djurhälsovårdens hemsida, gå in på Får, Artiklar, "Håll våmmen i trim", om ni vill läsa allt ihop!
"Av det här förstår vi också varför vi inte kan ge en idisslare druvsocker när vi tycker djuret behöver extra energi. Druvsockret bryts i våmmen snabbt ner till fettsyror, och kan då genom pH-sänkningen t.o.m. göra större skada än nytta. Vill vi av någon anledning höja blodsockerhalten på en vuxen idisslare, t.ex. vid acetonämi eller acidos, måste vi ge något som idisslaren kan omvandlas till druvsocker. Vanligast är propylenglykol, som av våmfloran bryts ner till propionsyra, och som efter uppsugning genom våmväggen till blodet kan omvandlas till glykos."
om man nu vill vara petig: gäller det ochså för en icke vuxen (lamm) idisslare -eller ska man ta nåt annat då ?
Vad kallar man propylenglykol på svenska och var få man tag i det ?
-
Vad kallar man propylenglykol på svenska och var få man tag i det ?
Du kallar det propylenglykol och köper det på apoteket.
-
Druvsocker fungerar på smålamm o kalvar o killingar som inte utvecklat sina magar ännu.. då de föds har de bara löpmagen so är utvecklad... så de föds enkelmagade kan man säga... sen efter som de äter mer stråfoder utveckals magarna... så när de börjar idissla så har de ju börjat använda vommen...
så druvsocker eller tex honungs vatten fungerar till små lamm...
och propylenglykol preparat är de bästa till större idisslare.. tex Acetona, energibalans, glyckotopp osv.. som finns hos foder firmor eller fråga om du har en snäll mjölkbonde för de har nästan alltid sånt hemma.
-
Propylenglykol är bra till forderleda.. dålig aptit..
och som jag skrev tidigare i tråden stimulex är JÄTTE BRA om de har diarre o mag störningar... de vuxna alltså...
sen måste man ju ta reda på varför de har de... kan ju vara parasiter tex o då behöver de ju avmaskas...
-
Fåraherden, det var roligt att höra att den tråkiga historien ändå fick ett slags lyckligt slut. Gutar är sådana tuffa och fina djur. Som djurägare gör man vad man kan, men hjälper ingenting skall man klippa av historien och förkorta lidandet för djuret. Alla fårägare bör ha en slaktpistol och kunna använda den, det ingår tyvärr i "paketet". I Sjödin läser jag att det är acceptabelt att ha en dödlighet på upp till 20 % i en besättning får.
-
Att ha en dödlighet på upp till 20% tycker inte jag kan anses ok. Det tyder ju på att man har problem i besättningen.
När jag hade finull, fick jag veta att det var en normal lammdödlighet hos finull. Var femte lamm dör alltså!!!!
Då gör man något fel. Min lammdödlighet minskade rejält när jag lade om finullen till extensivt och ute lammning.
Hos gutarna och roslagsfåren rör det sig inte ens om 5%.
Man bör ju sträva efter att få ner dödligheten, inte acceptera.
Sedan kan ju vissa år vara sämre än andra, men generellt bör dödligheten inte ligga på sådana summor.
-
Jag håller naturligtvis med Birgit om att det inte är något vidare kul med en permanent dödlighet på 20 % i en besättning med får. Skulle dödligheten vara så hög flera år i rad har man normalt sett starka skäl till att undersöka vad det är fel i besättningen. Vad jag menade är helt enkelt att ibland är det inte han däruppe utan snarare han därnere som bestämmer. Det kan få ganska brutala konsekvenser just i små besättningar med får. Har man 15 livdjur och en tacka går ner sig i bäcken och drunknar, en annan bryter benet och två bagglamm knäcker nackarna när de stångas ute på sommarbetet. Så har man plötsligt en ganska hög dödlighet det året. Nästa år händer ingenting. Osv...