Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Björkåsen skrivet 13 mar-09 kl 09:40
-
Finns det någon som har erfarenhet av att använda grisar för jordbearbetning och ogräsbekämpning?
Jag har själv 1 ha vall som behöver förnyas, (mycket kvickrot och lite baljväxter), och kan tänka mig att göra detta stegvis över några år: del för del. Vill helst göra det så skonsamt och miljövänligt som möjligt, och vill inte köpa på mig mer maskiner än nödvändigt. Kan grisar ge mig en bra hjälp?
-
Grisar lär älska kvickrot så det är säkert en bra ide.
-
på medeltiden släppte man ju ut grisarna på åkrarna för att de skulle plöja marken, så det där funkar säkert.
-
Jag undrar vad för slags efterbearbetning - harvning etc. - som krävs när grisarna har bökat upp vallen. Hur jämn och fin behöver såbädden vara när man sår vall i renbestånd, alltså utan skyddsgröda? Vet någon?
Och om man nöjer sig med bara ett par grisar, hur stor yta kan man räkna med att de bökar upp på - säg en månad? Eller omvänt: hur lång tid tar de på sig att böka upp - säg 1000 eller 2000 kvadratmeter? Har någon något begrepp om sådant?
-
Äntligen en med samma system som jag! Kan dock inte ge så mkt råd än... Har inte provat att så efter grisarna men kanske blir det i vår.
Grisen bökar upp rubbet på en vecka, men det tar flera månader innan de käkat upp allt. Jag ska prova att ha dem på åkern alldeles fram till det är dags att plöja, så att de tar de ynka växter som kommer upp på våren, trots att de fått rensa fältet i ett år innan.
En gris ska inte gå längre än ett år på ett fält för risken för mask. De får inte återvända till samma på fyra år.
Har pratat med en med denna modell och de får altlid problem med skräppor, även om grisarna utrotar resten av ogräsen.
Renbestånd rekommenderar ingen. Har precis suttit i rådgivning..
-
ah.. Bondelinda gav ju mig tipset att så med havre, å så göra kärvar av dem å sälja till jul! Den idén är inte dum, den bästa tror jag.
Men, hur slår man av spannmål, går det med vanliga slåtterbalken?
-
ah.. Bondelinda gav ju mig tipset att så med havre, å så göra kärvar av dem å sälja till jul! Den idén är inte dum, den bästa tror jag.
Men, hur slår man av spannmål, går det med vanliga slåtterbalken?
Det går, men då måste du lära dej knyta kärvar för hand, och såna är svåra att sälja, för dom håller inte i hanteringen.
Skaffa hellre en självbindare.
Då kan du kanske också ta betalt för nostalgidemonstrationer.
(http://www.traktordelar.nu/nostalgi/slm1.gif)
-
Nä, så vall i renbestånd är svårt, blir lätt väldigt mycket ogräs. Så du hellre i havre, korn eller något ettårigt gräs (italienskt rajgräs tex). Hur fin såbädd som behövs beror på vilka frön du har, hur små de är. Timotej exempelvis behöver mycket fin såbädd och gror knappt om de hamnar djupare än 1/2 cm. Klöver och rajgräs klarar betydligt grövre bädd.
Jag sår in min vall i havre och brukar då välta mellan havre- och vallsådden för att få en fin och och lagom hård såbädd. Efter vältningen skulle man säkert kunna köra bil på åkern, den är som en mjuk, studsig men fast madrass. Men välta utan maskiner verkar jobbigt, om du inte har en häst... Harva måste du nog i vilket fall som helst göra, om du inte har ren sandjord. Det gäller att fördela jorden så att du får ett lager med finfördelade partiklar högst upp där fröna kan gro.
-
Varför håller inte kärvarna? Vad är det för "hantering" du menar?
-
Varför håller inte kärvarna? Vad är det för "hantering" du menar?
Hantering i samband med torkning, förvaring, försäljning och så vidare.
Handknutet håller inte, man handknyter alltså inte med snöre, utan med en knippe strån.
I princip skulle man förstås kunna handknyta med snöre, men har aldrig hört talas omet.
Självbindare knyter med snöre.
-
Jag ska prova att ha dem på åkern alldeles fram till det är dags att plöja, så att de tar de ynka växter som kommer upp på våren, trots att de fått rensa fältet i ett år innan.
Jag tänker på risken för urlakning om man låter jorden ligga bar över vintern.
-
Men välta utan maskiner verkar jobbigt, om du inte har en häst... Harva måste du nog i vilket fall som helst göra, om du inte har ren sandjord.
Jag försöker förtvivlat tänka ut lösningar som innebär så få maskiner som möjligt, men det verkar svårt, trots att vår gård är väldigt liten. :-\
Se gärna mina funderingar kring tvåhjulstraktorer under redskap och verktyg.
-
Jag sår in min vall i havre och brukar då välta mellan havre- och vallsådden för att få en fin och och lagom hård såbädd.
Sår du in havren och vallen på olika djup då?
-
Måste du göra allt själv?
Finns ingen småbonde i närheten, som kan plöja och harva åkern åt dej?
-
Måste du göra allt själv?
Finns ingen småbonde i närheten, som kan plöja och harva åkern åt dej?
Jag vill helst göra så mycket som möjligt själv. Det känns mest tillfredsställande så, tycker jag. Men det klart: man får väga det ena mot det andra. Blir det för dyrt och besvärligt får man kanske ta till sådana lösningar.
-
Hjälpts åt har man gjort i alla tider.
Torparna lånade häst och redskap av bönderna, det skulle inte gått ihop sej annars.
-
Sår du in havren och vallen på olika djup då?
Havren sås på pågra centimeter, vallfröet räcker med att strös på ytan och eventuellt välta ner lite.
Jag har grisar som jordbearbetare, och det funkar, men tar rätt bra med tid, ska du röja upp en vall så får du räkna med att hela sommaren går, en möjlighet är att du släpper på grisarna nu i maj, låter dom gå till augusti och sen sår vall i renbestånd. Ogräs i mängd blir det, men det är ju mest fröogräs som försvinner sen när frosten kommer.
Men ska du bara ha 2 grisar så kan du inte räkna med att dom hinner mer än knappt ett tunnland på sommaren, kanske 3000m2..det växer ju ikapp dom hela tiden. Sen räcker det med några ordentliga harvningar innan sådden. Vill man kan man ju alltid hjälpa grisarna på traven genom att dra en repa med harven då och då..Det finns en tråd här där vi ser resultatet av grisar en sommar, det är mina grisar som är uthyrda.. jag ska se om jag hittar den..
Hittade den men bilderna var borta...typiskt..
-
Numera hjälps man inte åt. För mindre än 500 spänn i tuimmen. Foppa, var har du gömt de de senaste 20 åren?
-
Hjälpts åt har man gjort i alla tider.
Torparna lånade häst och redskap av bönderna, det skulle inte gått ihop sej annars.
Numera hjälps man inte åt. För mindre än 500 spänn i tuimmen. Foppa, var har du gömt de de senaste 20 åren?
Det kanske är därför man inte klarar sig på några få hektar längre... ::)
-
ja, kan ligga nåt i vad du säger linda. Man lånade ut sig själv som gratishjälp å fick tillbaka lika mycket. Ja, efter torpartiden då, när alla blev lika mycket småbönder.
Sverige är tydligen unikt med att vägra dela maskiner med grannen. I andra länder är det normala med maskinring, ingen äger eget.
-
Ibland funkar det med att dela på maskiner grannar emellan. Men oftast inte, folk har för dåliga erfarenheter av varandra. I bygder med många små bönder blir det direkt löjligt. Tyvärr. Det normala är istället att man lejer in grannen som kommer och kör ut timret, veden åt en, plöjer upp, balar, osv. Visst är det 400-500 kr i timmen, men å andra sidan: vad skulle det kosta en själv i maskiner och tid? Sett till vad en duktig bonde gör med sin maskin på en timme kanske rentav 500 kr är billigt?
-
Jag håller med Ulfg, hellre leja in än äga allt själv, det är t o m bättre än att låna, maskinförarna står ju själva för om något skulle gå sönder. Här uppe finns en väldigt bra fungerande maskinring. När vi hade mjölkkor och ensilerade i silo var vi tre gårdar som delade på alla vallmaskiner, det fungerade också bra. Mvh Charlotte
-
JAg hade grisar som jordbearbetare för två år sedan. Det var två linderödare som kom som kultingar. De fräste upp potäteåkern (bara 200 kvadrat) på några veckkor och den har aldrig varit så fri från kvickrot. Jag odlar på ny plats varje år så åkern bestod av minst tio år gammal vall. Sedan gick dom vidare på resten av åkern. Ett halvt hektar på en sommar var ingen match för dom. Förutom vad de kunde hitta själva åt de gammalt bröd som jag hämtade på Maxi. Roliga är de också. Stå på er och dela maskiner. Vi delar traktor med grannen och det har ännu inte varit några bekymmer. JAg skulle önska att jag också kunde dela häst med någon.
-
Gäller det att man vill få bort massor av kvickrot så är grisar inget dumt val.
Om det sen ligger osått över vintern är en skitsak i sammanhanget, åtminstone med ett eller ett par tunnland.
Alternativen är träda en hel sommar med massor av harvningar, eller Roundup.
Och då brukar det oftast ändå inte bli helrent.
-
Jo jag har kommit fram till att hyra gubbe å maskin många gånger kan vara billigt. Tex hade jag i år en till slåttern för han hade slåtterkross. En timme tog ett hektar å så kunde höet torka fortare. Jag räknade ut att om jag skulle köpa en kross, kan jag för samma pengar betala honom varje år tills jag är 70 år gammal.. Och som ni säger, går maksinen sönder är det hans problem och han kan laga den. Min jävla slåtterbalk går ju sönder var tioende meter.
-
Jag var inne ett tag på att skaffa grisar till ett par gamla vallar men frugan stoppade mig i sista sekunden. Hon ville inte bli med grisar och tvivlade på att jag inte skulle förälska mig i dem. Antagligen hade hon rätt. Men jag fick veta att skall grisar jobba effektivt så skall man ge dem en liten bit mark i taget, inte allt på en gång. Ge dem en remsa i taget och flytta fram med ett temporärt elstängsel. Så kan man vattna marken också. Med mjuk mark kan de i princip rensa skogshyggen på rötter...
-
Mitt mod har stärkts så till den grad av de värdefulla svar som har lagts in i denna tråd, att jag tror att jag vågar skaffa mig ett par grisar. :) Det verkar helt rätt.
Vi förnyar dock inte vallen i år, tror jag, utan bryter den bara och utökar köksväxtodlingen.
-
Jag var inne ett tag på att skaffa grisar till ett par gamla vallar men frugan stoppade mig i sista sekunden. Hon ville inte bli med grisar och tvivlade på att jag inte skulle förälska mig i dem. Antagligen hade hon rätt. Men jag fick veta att skall grisar jobba effektivt så skall man ge dem en liten bit mark i taget, inte allt på en gång. Ge dem en remsa i taget och flytta fram med ett temporärt elstängsel. Så kan man vattna marken också. Med mjuk mark kan de i princip rensa skogshyggen på rötter...
Anledningen till att man ska ge dom en bit i taget är att grisar är så kallade selektiva betare, dom väljer alltså det som är godast först ( och vem gör inte det..när jag har en budapestbakelse och en macka bredvid varandra så får jag stålsätta mig för att ta mackan först :) ) och det gör att om dom får för stor bit på en gång så hinner hela tiden det goda växa upp och dom blir aldrig tvungna att gå på djupet.. Vattning är ju jättebra, man ser alltid efter regn att det blir mer fart på bökandet, det har ju lite med värme att göra också, dom lider ju betydligt mer av värme än av kyla. Vi har haft ett gäng som röjde ett hygge, och det blir jättebra, särskilt hallonsnår massakrerar dom totalt.. :)