Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: miapia skrivet 10 mar-09 kl 12:14
-
jag gillar att samla fröer varje höst till nästkommande säsong (blir ju betydligt billigare också!) Jag har i min ryggmärg en känsla av att jag skall akta mig för F1 fröer om jag någongång skulle köpa några. Tror jag läst nångång att det är företag som försöker kapitalisera naturen och ta patent på växtligheten och att dessa fröer inte ger växter med fröer som går att odla i nästa generation. Är jag rätt ute?
-
Är jag rätt ute?
både ja och nej :) att ta fröer från F1-plantor är ingen bra ide om du vill ha samma sort som den du odlade, eftersom F1-plantor inte är sortäkta... några citat om detta
hybridfrö (kallas också F1-frö, där F står för filial eller generation). Det innebär att växtförädlare tagit fram frön från två starkt inavlade linjer. Då bär alla frön samma genetiska material, och alla plantor blir i princip identiska.
I nästa generation (som kallas F2) blandas alla gener igen, och då kommer egenskaper, som tidigare legat dolda att visa sig.
Så om man vill ha en identiskt likadan planta och utgår från hybridfrön, så finns det ingen metod att lyckas. På så sätt har växtförädlarna försäkrat sig om att ingen annan kan kopiera deras arbete.
F1-hybrider
De stora företagen som sysslar med växtförädling övergår alltmer till F1-hybrider, vilket är en korsning av två inavlade plantor med skilda egenskaper. Resultatet blir växter med bra växtkraft och enhetlighet. Alla växterna mognar dessutom jämt, vilket är en fördel för yrkesodlarna som är beroende av att kunna skörda allt samtidigt. För den som bara odlar för eget bruk är det snarare en nackdel när grödorna är mogna samtidigt, då de flesta hemmaodlare hellre vill kunna skörda under längre tid.
Termerna F1 F2 etc kommer från genetiken. P-generation=föräldraplantor F1=deras avkomma F2=barnbarn till P F3, F4 osv kallas de följande generationerna. När detta används i växtförädling, så gör man ungefär såhär (variationer finns säkert);: Man väljer ut en moderplanta av en ganska inavlad linje, dvs det finns inte mycket genetisk variation kvar hos henne. Varje gen har du i två versioner, en från mor och en från far. Versionen kallas allel. (Du får ursäkta mig om jag förklarar sånt du redan vet, jag försöker bara vara grundlig så att de som inte vet nåt om genetik innan hänger med.); Om moderplantan är inavlad har hon troligen två likadana alleler av varje gen (nåja, de flesta generna);. Det är det som händer när man inavlar, variationer försvinner. Vi kallar hennes version av genen A, och hon har två, alltså AA. Faderplantan väljer man från en ANNAN inavlad linje, så han har versionen lilla a, x2, alltså aa. Deras avkomma F1, får en allel av vardera föräldern, så alla syskonen blir Aa. Detta ger en skörd där alla plantor är rätt lika, och alla mognar samtidigt etc. Dessutom kan de få en positiv "boost" av att vara heterogena, alltså ha olika alleler, och därför ge extra stora blommor/frukter. Det kallas Heterosis-effekten. Tar du frö från F1-plantor, som pollinerats av syskonen, får du F2. Dessa kan ha kombinationen AA, Aa och aa. De blir alltså olika inbördes. Och eftersom detta exempel bara tog med en enda gen, och man har massor, som alla förekommer i tre kombinationer, så kan du föreställa dig hur många olika genkombinationer som förekommer i F2-generationen. Dels blir heterosis-effekten inte så tydlig. Dels får du plötsligt en mindre enhetlig skörd/utseende/mognadstid, eller vad det nu kan vara. Det kan bli bra, eller det kan bli dåligt, men framför allt inte enhetligt.
-
Hybridgrödor ger mer avkastning, men är känsligare, kräver oftast mer insatser i gödsel och kamp mot växtsjukdomar. Passar bäst agrobussiness.
De konkurrerar ut lokala sorter, och som sagt du äger inte möjligheten att ta frö.
De är framtagna för att ta stora konstgödselgivor, hög avkastning, men inte säkert näringsrikare (vi berikar maten oftare nu pga sämre kvalitet till förmån för kvántitet).
De är ett hot mot genetisk mångfald, om alla tar den för tillfälligt "bär sig bäst" försvinner många sorter fort.
Det är viktigt att bevara sorter, och detta gäller inte bara växter. 95% av (väst)världens höns levereras från en till tre företag.
Man kan inte dra alla över samma kam, ibland får man fram en härdig variant t.ex. men vanligast är stora skördar på industrijordbruk.
Hemma i trädgården har de nästan ingen funktion.
-
Hybridgrödor ger mer avkastning, men är känsligare, kräver oftast mer insatser i gödsel och kamp mot växtsjukdomar. Passar bäst agrobussiness.
De konkurrerar ut lokala sorter, och som sagt du äger inte möjligheten att ta frö.
De är framtagna för att ta stora konstgödselgivor, hög avkastning, men inte säkert näringsrikare (vi berikar maten oftare nu pga sämre kvalitet till förmån för kvántitet).
De är ett hot mot genetisk mångfald, om alla tar den för tillfälligt "bär sig bäst" försvinner många sorter fort.
Det är viktigt att bevara sorter, och detta gäller inte bara växter. 95% av (väst)världens höns levereras från en till tre företag.
Man kan inte dra alla över samma kam, ibland får man fram en härdig variant t.ex. men vanligast är stora skördar på industrijordbruk.
Hemma i trädgården har de nästan ingen funktion.
Nu kan man visst ta frön från f1-grödor, frågan är snarare varför man skulle det när sannolikheten för förutse resultatet är lågt.
-
Nu kan man visst ta frön från f1-grödor, frågan är snarare varför man skulle det när risken för förutse resultatet är lågt.
Kliar det så i skrivfingrana, det är självklart, och har redan nämnts. Du nämner själv att idén är mindre bra, för den som inte vill kartlägga hur det kan bli av andra skäl.
-
Vissa arter, som kål, kör jag nästan hela sortimentet på F1hybrider. Bra plantor och de ser ut som dem man köper i affären och eftersom jag säljer till affären så funkar det bra. Kål är också lite knepig att odla frön från, eftersom de korsar sig glatt. Tomater och gurka har jag också mest F1 av, bra resistens och klarar sig bättre. Av många andra slag plockar jag frön, sallad och mangold, t ex, vilket var tur för en sort finns inte att få tag på ekologiskt frö i år. Man gör vad som funkar bäst och smakar bäst. Är man entusiast kan man gå med i sesam.
-
Oavsett om man odlar för business eller till sig själv är ju hela F1/GMO historian fel. Du som individ eller företag hamnar i beroende ställning. Möjligheten att bli självförsörjande är obefintlig med F1/GMO. TIPS!! Jordens vänner gav för nåra år sedan ut en ok skrift angående frågan"GMO TILL VILKEN NYTTA", kolla deras hemsida efter häftet.
-
Hybrid är knappast samma som GMO. Hybriderna sprider inga konstgjorda gener som tål ett visst slags gift, det går sakta tillbaka till ett ursprungligare efter några generationer.
Men hemodlaren ska givetvis helst inte befatta sig med det, det är mest för affärsdrivande, där lönsamhet har högre vikt.
-
Har man inga intentioner att ta eget utsäde eller egna frön, så kan man helt klart använda F1. De flesta som odlar hemma idag köper ju frön från blomsteraffären.
-
Oavsett om man odlar för business eller till sig själv är ju hela F1/GMO historian fel. Du som individ eller företag hamnar i beroende ställning. Möjligheten att bli självförsörjande är obefintlig med F1/GMO. TIPS!! Jordens vänner gav för nåra år sedan ut en ok skrift angående frågan"GMO TILL VILKEN NYTTA", kolla deras hemsida efter häftet.
Och vem här har talat om GMO?
-
Tack för alla svar. Det blir inga F1 fröer för mig. Var rädd om moder natur och fiffla inte för mycket med livets byggstenar!
-
Tack för alla svar. Det blir inga F1 fröer för mig. Var rädd om moder natur och fiffla inte för mycket med livets byggstenar!
Hur menar du då? På vilket sätt är F1 grödor fifflande med livets byggstenar, någon skillnad på annan växtförädling? Eller du kanske använder vilda växter?
-
Det är bra sätt inte f1 hybrid tex vaxbönor en massa bönor 1 vecka sedan är plantorna slut inget för hem odlaren
-
Tack för alla svar. Det blir inga F1 fröer för mig. Var rädd om moder natur och fiffla inte för mycket med livets byggstenar!
Det är uppenbart att miapia inte har en aning om vad en F1hybrid är för något.
Fiffla med livets byggstenar! Det skulle ju faktiskt vara ganska kul, om okunskap och dumhet inte var tragiskt.
-
både ja och nej :) att ta fröer från F1-plantor är ingen bra ide om du vill ha samma sort som den du odlade, eftersom F1-plantor inte är sortäkta... några citat om detta
När man citerar brukar man ange källa...
-
En artikel behöver inte vara full av fotnötter angående f1 och att ta fröer. Den som klarar av att skriva ett enda ord på ett forum som detta, kan mycket lätt ta reda på tusentals hänvisningar. Direkta och längre oberabetade citat bör man ange var det kommer från.
Det som får anses vanligt och lätt att kolla behöver inte förses med en massa källhänvisningar.
I morgon är det måndag ( http://en.wikipedia.org/wiki/Week-day_names )
-
En artikel behöver inte vara full av fotnötter angående f1 och att ta fröer. Den som klarar av att skriva ett enda ord på ett forum som detta, kan mycket lätt ta reda på tusentals hänvisningar. Direkta och längre oberabetade citat bör man ange var det kommer från.
Det som får anses vanligt och lätt att kolla behöver inte förses med en massa källhänvisningar.
I morgon är det måndag ( [url]http://en.wikipedia.org/wiki/Week-day_names[/url] )
Snömos ... Här var det såvitt jag kan se frågan om just direkta och längre obearbetade citat. Det övriga du skriver är inte relevant. För övrigt, en princip som jag tror gäller vid diverse författande är att citerar man minst en hel mening så ska det tydligt framgå att det är citat och källan anges.
-
Hej!
När det gäller GMO så kan du ta egna fröer när patentet gått ut. Det är inte tillåtet att ta egna fröer av någon sort om det finns en ägare till sorten. Vid vissa jordbruksprodukter får man ta eget utsäde om man betalar royalty till sortägaren.
Man kan inte förvänta sig att odlare ska bevara undermåliga sorter. De förvaras bäst i genbanken på Spetsbergen. Det kan eventuellt finnas någon värdefull gen som kan sättas in i en växt med hjälp av modern genteknik.
MVH
Jan
-
Hej!
När det gäller GMO så kan du ta egna fröer när patentet gått ut. Det är inte tillåtet att ta egna fröer av någon sort om det finns en ägare till sorten.
Detta är kanske sant för gmo-sorter, men är i allmänhet inte sant för traditionella (öppetpollinerade) sorter.
Vid vissa jordbruksprodukter får man ta eget utsäde om man betalar royalty till sortägaren.
Såvitt jag minns gäller detta endast vid yrkesmässig odling, och vissa arter, samt är i praktiken bara implementerat för ett fåtal arter.
Man kan inte förvänta sig att odlare ska bevara undermåliga sorter. De förvaras bäst i genbanken på Spetsbergen. Det kan eventuellt finnas någon värdefull gen som kan sättas in i en växt med hjälp av modern genteknik.
För vanlig odling, t ex husbehovsodling är de traditionella sorterna oftast mycket ändamålsenliga. De ger också en möjlighet att ta eget frö, vilket ger en bättre lokal anpassning.
Anders
-
Många frön som endast kanske finns i bank, är givetvis inte undermåliga. Hur mäter man det? Det är många aspekter på en gröda, skulle t.ex. endast avkastning gälla som parameter, vem skulle köpa mjöl från odlingar med triticum spelta om endast avkastnig räknades.
De grödor som efterfrågas kan odlas även för marknad, och är inte alltid de mest högavkastande.
Lokala grödor, kan i ett icke mekaniserat jordbruk vara mer lönsamt än den mest högavkastande per volym och vikt.
Eget utsäde kan vara ur försörjningssäkerhet en fördel på många platser.
-
När det gäller GMO så kan du ta egna fröer när patentet gått ut. Det är inte tillåtet att ta egna fröer av någon sort om det finns en ägare till sorten. Vid vissa jordbruksprodukter får man ta eget utsäde om man betalar royalty till sortägaren.
Om det verkligen är så, så måste vi ju omedelbart sätta igång att samla fröer av bara den, bara för att jävlas med folk som tror man kan äga rättigheter till gener. När vi talar om kulturväxter så talar vi om ett kulturarv som tillhör oss alla! Att samla utsäde från växter man själv odlat borde vara en mänsklig rättighet, om något!
Man kan inte förvänta sig att odlare ska bevara undermåliga sorter. De förvaras bäst i genbanken på Spetsbergen. Det kan eventuellt finnas någon värdefull gen som kan sättas in i en växt med hjälp av modern genteknik.
Frågan är bara vem som avgör vad som är undermåligt. Jag kanske är intresserad av att odla en sort som ger låg avkastning eller har dålig resistens mot nåt, men som har god smak, eller bra härdighet i mitt klimat. Och genbanker i all ära, de fyller en funktion, men rimligtvis måste sorter också odlas för att bevaras. Inte minst för att anpassa dem till pågående klimatförändringar.
-
Hej!
Det är självklart att den som vill odla någon fri sort ska få göra det. Eftersom massor med sorter försvinner från odlingar varje år så måste odlarna anse att de är undermåliga annars hade de väl fortsatt med sorten. Däremot så anser jag att generna ska bevaras för säkerhets skull.
Att vi är många som bryter mot lagen när det gäller att föröka skyddade växytsorter är kanske inte något bra försvar. Det kan inte vara en mänsklig rättighet att profitera på andras arbete. Samla fröer från växter där sortägarens rätt har gått ut. Grunden för växtförädling är att någon får betalt för sitt arbete. Detta gäller även mediciner och andra uppfinningar.
MVH
Jan
-
Hej!
Det är självklart att den som vill odla någon fri sort ska få göra det. Eftersom massor med sorter försvinner från odlingar varje år så måste odlarna anse att de är undermåliga annars hade de väl fortsatt med sorten. Däremot så anser jag att generna ska bevaras för säkerhets skull.
Att vi är många som bryter mot lagen när det gäller att föröka skyddade växytsorter är kanske inte något bra försvar. Det kan inte vara en mänsklig rättighet att profitera på andras arbete. Samla fröer från växter där sortägarens rätt har gått ut. Grunden för växtförädling är att någon får betalt för sitt arbete. Detta gäller även mediciner och andra uppfinningar.
MVH
Jan
En del patenterade växter är inte lagt annat arbete än att sno dom i ett land där de inte har kunnat skyddas, eller från vilda växter.
Kan gå med på patentskydd för uppfinningar, och upptäckter där man gjort ett substantiellt och kvalitativt arbete.
Men att samla in och sedan ha lagskydd för man var först att söka den rätten, är mycket tveksamt.
-
Grunden för växtförädling är att folk ska få mat. Det är alldeles för viktigt för att lämnas över till storföretag som enbart är ute efter en saftig profit.
Ibland behövs det en smula civil olydnad när saker och ting börjar bli alltför tossiga!
-
Hej!
Jag håller med Skytten att få patent på gener som redan finns i växter är ytterst tvivelaktigt. Gör man däremot en förändring i en befintlig gen så är det OK.
Det vore trevligt om staten betalade all växtförädling men så är inte fallet och då måste vi lita på att det blir tillräckligt attraktivt för privata företag att bedriva växtförädling. I Sverige tar även statliga instanser betalt om jag vill använda deras patenterade växter.
Om jag efter år av hårt arbete lyckas få fram en mycket bra, fröstabil vitkål tycker jag att det vore rimligt att jag fick betalt av dem som använder min sort.
Jag förökar mycket växter så för min privata del vore det lysande om vem som helst fick föröka alla växter fritt. Mitt problem är ofta att jag inte kan få reda på vilka växter som är tillåtet att föröka fritt. Normalt så köper jag bara in "fria" växter men ibland blir det fel och då får jag hoppas att ingen upptäcker det.
MVH
Jan
-
Det kan inte vara en mänsklig rättighet att profitera på andras arbete.
Hehe, det tycker inte jag heller, men tyvärr är väl det precis vad det ekonomiska system vi lever i grundar sig på? Hur många rika har slitit ihop sina miljarder själva? Att några hemmaodlare sparar frön från sin odling är knappast det värsta exemplet på exploatering... :)
-
oj, jag kan visst inte citera, den första meningen citerade jan förstås.