Alternativ.nu
Övriga ämnen => Jakt och fiske => Ämnet startat av: H-K skrivet 08 mar-09 kl 17:53
-
denna tråd var svår placerad,letade efter nån kategori med vatten, ja moderator får väll flytta om nödvändigt. jo jag inspekterade ägorna i dag och la märke till en vattenspegel på ca 2-3 meter * 2-3 meter djup ca nån dm det är lite låglänt där men tyvär ingen tillrinning ,men om man gräver kanske 2mdjupt och tja 10 gånger 10 meter kommer grundvattnet då hålla dammen fylld? tyvär så är ägorna kraftigt begränsade ca 3 ha som ska samsas av många djur hästar kanske får mm så är det lönt att fundera på damm,vad är ungefär det minsta mått som man kan ha för att kanske föda upp några kräftor eller fisk,,syretillförslen? hur göra med den?
-
Utan vattenflöde blir det nog inget bra fiskevatten.
En nackdel är att avdunstningen blir stor från öppna vattenytor när det är varmt, och vätan bäst behövs.
Risk alltså att det torkar ut på sommaren.
Dessutom kan smådammar tjäna som kläckningsanstalter för mygg, inte så kul om man bor i närheten.
-
Grundvattnet kommer säkert att hålla dammen fylld, men du måste ha genomrinning, annars blir vattnet dåligt. Kanske du kan ha någon pump som fixar problemet, kanske genom att pumpa ner luft som man gör i akvarier. Sedan kan det bli problem med bottenfrysning, men gräver du två meter är det knappast några problem antar jag
-
Utan vattenflöde blir det nog inget bra fiskevatten.
En nackdel är att avdunstningen blir stor från öppna vattenytor när det är varmt, och vätan bäst behövs.
Risk alltså att det torkar ut på sommaren.
jo ja det är ju ett problem,beror kanske på hur det är med grundvattnet, finns ju grävda brunnar som inte är speciellt djupa som ändå har vatten,, även syresättningen måste ju också lösas,kanske nån dammpump med fall ?
-
jo ja det är ju ett problem,beror kanske på hur det är med grundvattnet, finns ju grävda brunnar som inte är speciellt djupa som ändå har vatten,, även syresättningen måste ju också lösas,kanske nån dammpump med fall ?
En brunn har liten vattenspegel, blir inte soluppvärmd och har normalt lock, allt detta minimerar avdunstningen.
Jag tror vattnet gör bäst nytta till betesdjuren + ev till småodlingar.
Grundvattnet kan sjunka en meter eller mer under torrperioder, då blir det inte mycket kvar för firrarna.
-
Finns det bara hyggligt med grundvatten så skall det inte torka ut. Min far grävde damm för tio-femton år sedan, omkring 1000kvm och en meter djup i ena änden och två i den andra. Den torkar aldrig ut, även om vattennivån sjunker när det är torrsommar
-
Finns det bara hyggligt med grundvatten så skall det inte torka ut. Min far grävde damm för tio-femton år sedan, omkring 1000kvm och en meter djup i ena änden och två i den andra. Den torkar aldrig ut, även om vattennivån sjunker när det är torrsommar
vad används dammen till? har ni provat med något levande?
-
Finns det bara hyggligt med grundvatten så skall det inte torka ut. Min far grävde damm för tio-femton år sedan, omkring 1000kvm och en meter djup i ena änden och två i den andra. Den torkar aldrig ut, även om vattennivån sjunker när det är torrsommar
Så ungefär byggdes karpdammar förr.
-
vad används dammen till? har ni provat med något levande?
Först testades regnbåge, det gick bra några år men så dog dom en vinter. Troligtvis på grund av syrebrist under isen. Då planterades det in guldfisk och koi-karp i stället. Guldfiskarna förökar sig i mängder och trivs hur bra som helst. Karparna förkar sig också, men i rimligare mängd. Dom ursprungliga börjar bli ordentligt stora. Det är häftigt att kasta i brödbitar åt dom och se hur dom simmar sakta upp, öppnar munnen och suger i sig brödet så det hörs lång väg.
Och så kräftor då. Far fick kräftyngel av en lokal uppfödare. Tror det var femhundra yngel, som samtliga rymdes i en kaffekopp. Dom blev gott och väl matstorlek innan dom försvann. Kanske det finns några kvar nu, vi har inte lagt ut tinor på många år, men dom flesta är borta i alla fall, varför vet vi inte. Kanske någon av karparna lärde sig att ta dom.
-
Hej!
Jag har gjort en grundvattendamm. Ingen pump eller rinnande vatten, men det fungerar utmärkt. Kräftor och fisk är sällan riktigt bra. Fiskarna äter kräftor. Gräv en damm . Tänk på groddjuren.
MVH
Jan
-
Ibland när man går i skogen hittar man små grunda vattenkällor som förr användes till den skogsbetande boskapen. Vattnet kommer underifrån på något sätt. Vi har ett par på vår mark som aldrig brukar torkar ut, men det kan lukta lite dåligt torra somrar. Idag är det mest rådjur och älgar som har nytta av vattnet.
Förra året släppte jag i några guldfiskar jag fått av en vän. Ska bli spännande att se om de klarar vintern. Källan fryser inte till botten men isen ju ligger som ett lock så syretillförseln är nog inget vidare.
Köpte en liten solcellsdriven fontänpump som jag tänkte skulle röra upp vattenytan lite. Av någon anledning så tycker älgarna om att trampa på pumpen. Tre gånger har jag fått laga pumpen innan jag gav upp och plockade bort den.
En av anledningarna till att jag släppte i fiskarna var just att jag vill bli av med myggen. Fiskarna äter både mygglarver i vattnet och mygg som sätter sig på ytan.
Liksom H-K har jag nu planer på att gräva upp en större damm i anslutning till källan. Är det något speciellt man bör tänka på? Eller är det ingen idé om det inte finns något till- och frånflöde? Om man har en pump så borde väl vattnet hålla sig friskt? Fast å andra sidan kostar det en del att hålla igång så slipper man är det bra.
-
kom bara ihåg att inte plantera in kräftor om det finns groddjur eller salamandrar i dammen eller i någon damm i närheten. kräftor kan flytta sig en bit på land. och de rensar rent på allt levande...och dött. inte bra för hotade arter.
-
Jag instämmer med Jan och Stina. Tänk på groddjuren. De och många andra djur (framför allt vatteninsekter) utnyttjar just småvatten utan till- eller frånflöde för att de är fria från fisk och kräftor.
För många av de allra mest hotade arterna, lökgrodan till exempel, är fisk- och kräftutsättningar en viktig orsak till att de nu står på randen till utrotning. Plantera ALDRIG ut fisk eller kräftor i en naturdamm, det rubbar hela det ekosystemet. Gräv i så fall en ny damm en bra bit ifrån andra vatten.
Missförstå inte detta, jag menar inte att skälla på någon, att det har gått så här långt är just för att dessa djurgrupper är lätta att förutse.
För övrigt, och lite off topic, om man vill ha en naturdamm utan fisk och kräftor grävd så kan man ofta få det helt eller delvis finansierat av länsstyrelsen, särskilt om man bor där någon hotad art finns.
Mvh Petter
-
För övrigt, och lite off topic, om man vill ha en naturdamm utan fisk och kräftor grävd så kan man ofta få det helt eller delvis finansierat av länsstyrelsen, särskilt om man bor där någon hotad art finns.
Mvh Petter
[/quote]
det var ju intresant,tänk å få dammbygget betalt. man kanske skulle pingla länstyrelsen?
-
Det finns två finansieringssätt som jag känner till, det ena är så kallat projektstöd och det är knutet till gårdsstödet. För att få det måste man alltså (om jag förstått saken rätt) ha ett jordbruk som är stödberättigat. En annan nackdel är att jag tror att man bara får finansiering upp till nittio procent. Då får man i och för sig även räkna in eget arbete som en kostnad så om man har egen grävare och gör det själv kan ersättningen bli högre än de faktiska kostnaderna. Dessutom får man ju stöd årligen för våtmarker. Jag vill dock lägga in en brasklapp här, det var några år sedan jag kollade upp detta och saker och ting kan ha ändrats både i verkligheten och i mitt minne. :)
Den andra varianten känner jag till bättre för det var så jag fick två nya dammar grävda och en gammel restaurerad här hemma. Den förutsätter att man har någon hotad art i närområdet som är beroende av småvatten för sin överlevnad och som behöver stödåtgärder. I så fall kan man ofta få dammen helfinansierad av länsstyrelsen och det spelar ingen roll om man driver lantbruk eller inte. I de lägena är det också brukligt att de sköter allt pappersarbete. Det enda jag behövde göra var att peka ut var dammarna skulle vara.
Båda dessa alternativ följs givetvis upp av länsstyrelsen och man kommer överens om en skötselplan de följande åren. Oftast omöjliggör det kräft- och fiskutsättningar, men det beror givetvis på vilken art man vill gynna. När det gäller groddjuren är det i alla fall kört, de hotade arterna missgynnas alla av fisk och kräftor. Däremot är det oftast en fördel om marken runt om betas så det går absolut att använda vattnet som vattenkälla till djuren. Personligen tycker jag det är kanon att få en dricksvattendamm i varje hage gratis samtidigt som man gör en insats för miljön.
Om någon av er bor i Skåne och tycker det låter intressant med groddammar så kan ni skicka ett pm till mig. Jag har bra koll på i vilka områden det kan vara aktuellt och kan förmedla kontakt till de på länsstyrelsen som ni ska prata med.
Mvh Petter
-
nä tyvär några stöd eller bidrag har jag inte fått och jag tänker inte söka heller,då gräver jag hellre dammen med korp å spade, men det med grodor lät lite kul,på förra stället så bodde jag granne med ett kärr, i mellan åt så kom folk å frågade om de fick parkera på min tomt för att sedan gå ned till kärret och studera nån sällsynt groda,det var mången biolog mm som klaffsade runt i käärret ,jo de fick parkera på tomten, tyvär så frågade jag aldrig vad nämda grodjur hadde för namn men det var i blekinge detta.
-
Det där med grodor är kul, jag har haft en rödlistad groda som levde under ett plastkar, där ankorna drack opch slabbade(den undkom ankorna).
Dammen behöver således inte vara så stor :D
-
Vi har också någon slags lite ovanligare groda. Den skiljs från de vanliga på att dess bakben är längre. Har ingen aning om hur ovanliga dom är eller vad det är för någon
Edit: Långbensgroda heter den visst, och skall egentligen inte finnas så här långt norrut. Enligt wikipedia skall den finnas "Vid Kiviksområdet i östra Skåne, Halmstad, Blekinge, en lokal nära Kalmar och på Öland"
-
hmmmmm? finns nån sk giftig groda i sverige ? " pilgiftsgroda"
-
Om du hittat en vattensamling i mars är inte det en garanti för att det finns grundvatten på rimligt djup hela året.
Det där med syresättning osv, beror ju på hur stort du gör och vilken biologisk belastning du har, lite fisk i stor damm är knappast något problem ur den synvinkeln.
Pilgiftsgrodor är det ont om i svensk natur, klockgrodan har ju varningsfärg på buken, kommer inte ihåg om den är giftig på riktigt, men det vet säkert någon annan.
Paddor däremot har ju bufotoxin.
-
Oj, vilken grodtråd jag gjorde det här till. Men eftersom trådskaparen inte verkar misstycka så fortsätter jag...
att det har gått så här långt är just för att dessa djurgrupper är lätta att förutse.
"Förbise" Skulle jag givetvis ha skrivit.
det var mången biolog mm som klaffsade runt i käärret
Jag är en sån där stöveltomte ... :)
Om det var i östra Blekinge kan det ha varit just Långbensgroda. Om det var nära kusten eller i sandiga karga områden kan det ha varit Strandpadda eller Grönfläckig padda. Den sistnämnda är finns tyvärr inte kvar alls på fastlandet i Blekinge och Strandpaddan har minskat betydligt.
jag har haft en rödlistad groda som levde under ett plastkar
Större dammar behöver de framför allt för att lägga rommen i. När det inte är lekperiod klarar de sig bra på andra fuktiga ställen. Vet du vad det var för art?
Den skiljs från de vanliga på att dess bakben är längre.
Långbensgrodan är otroligt lik Vanlig groda och framför allt Åkergroda. Det där med benens längd stämmer ofta men inte alltid. För att vara helt säker på att det verkligen är en långbensgroda måste man titta på annat också. Långbensgrodan har till exempel större trumhinna än de andra två (lika stor eller större än ögat) och lederna på undersidan av tårna är tydligt rosa (inte beiga och inte röda).
Pilgiftsgrodor är det ont om i svensk natur, klockgrodan har ju varningsfärg på buken, kommer inte ihåg om den är giftig på riktigt, men det vet säkert någon annan.
Jo, pilgiftsgrodorna finns bara i latinamerika. Klockgrodan har ett slemhinneirriterande gift som inte är så starkt att det är farligt för människor men som kan orsaka sveda och tillfällig synförlust om man får det i ögonen. De flesta groddjur har gifter i hudsekretet men hos de flesta är det så svagt att det inte påverkar människor.
Mvh Petter
-
Oj, vilken grodtråd jag gjorde det här till. Men eftersom trådskaparen inte verkar misstycka så fortsätter jag...
nej då,inte misstycker jag ;D ;D ;D jag tycker att det är bra att även grodor får plats här,de är ju väldigt relevanta i denna tråd efter som det är en damm tråd,, var ska sleven vara ? om inte i grytan. :D
-
lämplig fisk till liten damm? jag minns att jag å några till planterade ut sutare i en liten grävd damm i ett gammalt grustag,de var väldigt seglivade.
-
Jag har sett abborrar i ett annat vattenfyllt grustag, men det fanns väll för lite för dom att att äta där för dom blev aldrig stora
-
Hej!
Här hemma har vi grävt nio dammar från 4x5m och uppåt ca. 30x75. Iett par tre har jag planterat in "sarv" som har förökat sej väldigt bra. Storskrakar och hägern gör besök och för två år sedan trodde jag nog att dom hade fiskat ut den dammen med mest fisk i men så var inte fallet. Såg stora stimm av yngel ändå, har även planterat in karp och i någon guldfisk.
I den minsta dammen som ligger i skugga och kanske är 70-80 cm djup när det är som mest, där levde två öringar i fyra år. Jag fångade dom och släppte i dom i en större damm och i den finns inget tillflöde mer än på vår och höst, kanske det kan komma upp friskt vatten underifrån.
Här har den vanliga grodan och åkergrodan förökat sej mycket. Nu på våren kväker det nästan överallt tycker man. Även vattenödlorna och trollsländorna mm. finns där.
Skulle vara kul om man kunde få tag på någon annan grodart också, vet inte om man kan höra med Nordens Ark? Kanske är någon här som vet?
/Lars
-
Jag har sett abborrar i ett annat vattenfyllt grustag, men det fanns väll för lite för dom att att äta där för dom blev aldrig stora
[/quote
Detta beror inte allför mycket på dammens produktivitet, det är ett monobestånd, utan predatorer, förutom kanibalism.
Det leder till överpopulation på gränsen till bärförmågan, alla blir små "tusenbröder".
I fiskdammar ska man fiska ut såväl de minsta som de största, så att det blir utrymme för mellanstora att föröka sig och växa.