Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Westan skrivet 07 mar-09 kl 23:37
-
På 80-talet stoppades initiativ till spridning av reningsverkens avloppsslam.
Bakom larmen stod då Gunnar Lindgren bl.a. genom boken Arvet.
Nu börjar återigen slammet från reningsverken att spridas på jordbruksmark.
Sveriges konsumnter i samverkan varnar:
http://www.konsumentsamverkan.se/ (http://www.konsumentsamverkan.se/)
Liksom Gunnar Lndren:
http://www.gunnarlindgren.com/ (http://www.gunnarlindgren.com/)
-
Du larmar mycket över ganska lite ;) Tekniken ser lite annorlunda ut idag idag tex finns tekniken som kan plocka russinen ur kakan så att säga och dom ämnena är det redan idag ett ganska högt handelspris på vilket gör rötslam ( förädlad ) till en alldeles för dyrbar resurs för att inte ta tillvara
-
Jo i närheten (Eslöv) har man börjat försöka kolla slammet så att det ska gå att använda som gödsel. Så länge man inte kan källsortera det organiska avfallet, kommer detta inte heller långsiktigt att fungera.
Konstgödsel är ju alternativ, kostsamt och inte helt rent, samt dålig jordförbättrare.
Det är lite lustigt, när man säger att man inte sprider på fält för brödsäd. Tja man har ju rotation, och förr eller senare kommer det in i näringskedjan hur man än gör.
I Australien har vissa städer så gott som total källseparation av organiskt avfall, som lämpar sig för kompostering, detta går inte in i den allmänna soppan i avloppssystemet, utan tillsammans med köttfabrikernas gödsel, komposteras till högkvaletativt gödslingsmedel/jordförbättringsmedel.
Denna väg är den som kan bli långsiktig.
-
Självklart är det bättre att källsortera organiskt avfall än att blanda ihop det med allt möjligt annat och försöka separera i efterhand. Eller ännu värre, späda ut.
-
Jag har inte möjlighet att scanna in mina tusen sidor i ämnet, men skickar en exempellänk där det finns en del i pdf.
http://www.environment.nsw.gov.au/resources/warr/spd_0201_bpgvermiculture.pdf
Kommuner är ekonomiskt ansträngda och får prioritera mellan många olika angelägna saker.
Detta medför ibland att vissa saker är lättare att skjuta åt sidan, pga politiska och ekonomiska överväganden.
I en del länder, ålägger man eller via avgifter enskillda större producenter att separera sitt avfall för kompostering. Och myndighetsutövningen är att bidraga med en "Waste Audit" som ska garantera att sorteringen är av hög kvalite.
Detta är tillämpligt oxå på hushållsavfall från tätort, där man inte själv odlar. Även överskottsgödsel kan komma i fråga.
Den moderna djurhållningen medicinerar en del, så även är krävs att det går att kontrollera kvaliten.
Även tätorternas latrin bör man utveckla modeller för att ta hand om och skilja från industrins utsläpp.
Världens urbana områden står för mycket organskt näring som används i för liten omfattning.
Vi får aldrig ett riktigt kretsloppsamhälle utan att man löser kretsloppet i tätorten.
Avfall måste bli en resurs, där vinsten är god miljö och nya arbeten.
-
Det jag oroar mig för är 2 saker :( Det konsumeras väldigt mycket läkemedel som vi har noll koll på hur mycket/lite som försvinner ut . Sedan har man gjort en alldeles för dålig jordanalys i förhållande till vad man sprider vilket kan resultera i att man återför marken mer mineraler som på sikt skulle skada både mark människa och djur
-
Rötslamsanvändningen typ certifiering förekommer i Eslöv, och jag är lite skeptisk till att det kan fungera. Ställs rimliga krav kanske det inte blir så mycket att gödsla med.
Ett källsorterat system med ordentlig kontroll är säkrare.
Nu finns det alltid okända faktorer när man kör igång något, óch ständig förbättring är givetvis att eftersträva.
Vad vi vet är i allafall att deponi av rötslam inte kan hålla på i evighet, och man kan minska rötslammet via källsortering och kompostering.
Det måste givetvis bli mindre förorenat om man har sortering före en allmänn rötsoppa, som man försöker plocka ut vad som kan tänkas användas.
Läckage till vatten av överskottsnäring kan förekomma med alla gödselslag, det krävs teknik och kunskap vad man än gödslar med.
Med cirkulation föres i varjefall inte nytt till var gång, ett linjärt avfallsystem är alltid sämre.
-
Slu genomförde ett stort expriment för ett tag sedan men jag får inte fram några siffror den vägen :( Till dess är jag skeptisk ! Men deras föräödlingsprocess samt hur pelletsarna såg vet jag ........Men vad jag inte får tag i är resultatet av proverna :/ och till dess skulle jag hellre elda med pressad rötslam
-
Jag får Gunnar Lindgrens nyhetsbrev i min e-post och fick det senaste idag. Där var med en fil med en alldeles ny forskingsrapport. Den var skriven av en Göran Petersson professor i bio-kemi vid Chalmers. Den var mycket lättläst, det var en pdf-fil så jag vet inte hur jag ska kunna förmedla den till alternativs sida . Men den gick i korthet ut på samma saker som Gunnar Lindgren har varnat för på sin hemsida länge. Han tyckte att det bästa sättet att ta hand om rötslam är att bränna upp den vid värmeverken. Och på så sätt få ut energi av den. Vid bränningen så förgörs mycket av gifter och smittoämnen också.
-
Pdf om rötslam från Göran Petersson på Chalmers.
-
Hela avloppshanteringen måste byggas om, kan vi inte cirkulera det organiska avfallet, kommer vi att få än värre problem.
Bränner vi slammet, kommer inte fosfor och kväve till annan användning än att det deponeras i luften, i reningsanläggningen på värmeverket eller i askan, och nytt måste hela tiden utvinnas och tillsättas odlingar.
Då får vi ständigt tillföra ännu mer kadmium på odlingsfälten via än mer konstgödsel.
Jordarna kommer att ytterligare försämras, till den grad att de endast kommer att vara stöd för rötterna och växa på kemiskt näringsubstrat, med vikande skördar och sämre näringshalt i maten.
Till detta kommer naturligtvis att vi måste kunna ta vara på naturgödsel, och ha en djurhållning där inte för kretsloppet farliga mediciner och tillsatser används.
I vissa delar av världen tillsättes t.ex. arsenik i djurfoder, för att påskynda tillväxt och hålla den allför täta populationen fri från inälvsparasiter.
Kadmiumexponeringen kan bara på sikt hållas i schack, och kanse även minska, om konstgödsel kan fasas ut och organiska ämnen cirkuleras på ett säkert sätt.
Vi har ganska höga halter kadmium i vår mat redan, och speciellt i spannmål.
Kör vi på som vanligt är det inte bara lantbrukare som riskerar njursvikt.
Att inte göra så att det organiska avfallet blir acceptabelt för cirkulation, är att skaffa stora problem i framtiden och till viss del redan.
Så länge vi inte källsorterar och har system för kvalitetskontroll, och fortsätter med att producera oanvändbar rötslam, kommer problemet att öka, hur vi än löser det för stunden.
Vi har redan gödslat Östersjön mer än den tål.
Ett slutförvar för tungmetaller i det ekologiska systemet fungerar dåligt, de ska hållas utanför genom att inte blanda alla fraktioner.
-
En nackdel som visats bla i studier från bla japan har visat att man armar ut jordarna om man inte återför vissa ämnen . Idag eldas japans rötslam . Personligen tror jag fullt o fast på att om man bara plockar ur näringsämnen hela tiden och inte återför något så kommer det leda till en smärre systemkollaps ........