Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Övrigt om alternativ energi => Ämnet startat av: Radar skrivet 20 feb-09 kl 01:01
-
Jag lägger tråden här även om den till en början kommer att handla om uppvärmning.
Det är ett projekt som förhoppningsvis inleds om ca två månader, när det mesta av snön försvunnit.
Ett projekt som är uppdelat i tre delar. Efter utvärdering är det möjligt att det utmynnar i ett nytt och större.
De tre delarna är:
1. Solfångare för luftburen värme.
2. Alstra el med hjälp av vinden.
3. Bygga om solfångaren till vattenburen värme.
Första ledordet i detta projekt är billigt. Att det även i slutändan är bra för miljön är en bieffekt. Men i första hand är det ekonomin som gäller. Billigare uppvärmning, något lägre elförbrukning är slutprodukter om det vill sig väl.
Äntligen har jag fått tag på ett litet parti fönster (gratis, förutom transportkostnaden 13 km enkel resa) så då kan projektet starta.
Innan jag glömmer vad jag funderat på skriver jag ner det nu, mitt i natten. Man hinner tänka ut en del när man jobbar.
1. Det är tvåglasfönster i lite olika storlekar jag fått tag på. Då är frågan:
Hur använder jag ett sådant fönster bäst? Bör jag sätta upp det som tvåglasfönster i solfångaren, med tanke på dess isolerande verkan. Eller är det bättre att dela på till två st. englas och få dubbel yta av samma fönster?
2. Som absorbator tänkte jag använda trapetsplåt, ett par småbitar jag hittat.
Vad skulle fungera bäst. Att klippa upp plåtbitarna i remsor på kanske 20 cm och sätta dem vinklat uppåt 5-10 grader från lodlinjen, eller mera om det är fördelaktigt.
Tycker det borde bli större yta mot solen om man utgår från en given area på fönstret.
Eller använda som en hel plåt. När det så småningom ska byggas om till vattenburet tänkte jag mig kopparrör av typen bromsledning, Om det skulle kunna ha betydelse i bedömningen.
Med vinklade plåtbitar blir ju solfångaren något tjockare, med mera luft som måste värmas som följd.
Solfångaren kommer att placeras lodrätt i en vägg.
3. Bör plåten placeras på längden eller tvären för bästa effekt? Alltså ska plåtvecken ligga horisontellt eller vertikalt?
Man kan tycka det är lite tidigt att börja ställa frågorna nu, två månader innan start, men jag kan behöva fundera lite på hur det ska konstrueras beroende på vilka svar som dyker upp. Olika lösningar måste få gro fast eller förkastas innan beslutet är taget.
Jag är ju en ur-äkta jämte. "Man jett fonde'r litte" = Man måste fundera lite.
-
Tror inte du tjänar så mycket med att ha dubbla enkelglas. Ett bra glas som släpper igenom synligt ljus, och håller tillbaka infraröd strålning är de egenskaper ett bra glas ska ha. Vanliga fönsterglas har denna egenskap hyfsat.
Har du möjlighet till att bygga större med ett glas, måste det vara effektivare.
Isolera gärna solfångarna, överbliven isolering och förpackningsfrigolit, bör kosta noll.
En stor yta av matt, svart adsorberande material med hög konduktivitet i solfångaren är bra.
Ett enkelt sätt är att limma fast halva ölburkar, som man kan hitta, och har en alternativkostnad på 25 öre, mot en bottenplåt.
Man kan anordna solfångaren med självdrag, och låta den lättare varma luften strömma in i huset, det är billigast, men mer effektivt är någon reglering så att varm luft med fläkt pumpar in luft när den har en viss värme i solfångaren. Hur stor skillnaden är beror på hur det hela har arrangerats, och vilka mål som ska uppnås.
Effekten av en solfångare som har luft som transportmedia och är billig och lättskött kan jämföras med ett söderfönster av ca 1,3 -1,5 ggr ytan.
-
Jag är inne på samma bedömning själv angående en- eller tvåglas. Men avvaktar ett tag till innan jag beslutar mig för hur det blir. Det kanske finns någon med siffror på hur det förhåller sig.
Självklart ska det isoleras väl, för att undvika nedkylning av luften i fångaren och under transporten. Det du nämner och/eller strimlade dagstidningar och reklam kan kanske gå använda.
Burkar är ju en ide'. Jag har sett några bilder med denna princip. Konservburkar kanske? Eller är det för tjockt material, för att vara lämpliga?
Jag tänkte använda en fläkt från någon utrangerad dator för att transportera luften. Därav del 2 i projektet. Det ska driva fläkten och eventuellt några lampor tänkte jag mig.
-
Konduktiviteten(värme) är bättre i aluminium än järn.
-
Ok. Direktimporterade ölburkar som ligger utanför pantsystemet kan man ju börja samla på sig. Det blir väl så småningom utbyggnad av flera fönster.
-
Det kommer två spontan tankar som kanske inte påverkar ditt bygge men som kan vara bra att veta.
Svärta.
Det är inte det att det bara skall vara svart för ögat. Att måla svart är inte det bästa. [ca] lärde mig att det var det största lyftet när de utvecklade leosol5 att de hittade den rätta sättet att ytbehandla plåten var viktigare än att få bättre kontakt mellan rör och plål (vattenburet)
Glas
När glas är gratis så är det bara att tacka och ta emot, skulle jag också göra.
Men när man söker glas för solfångare så är det bäst med antireflexbehandlat. Ljuset skall komma in och inte studsa ut. För att inte tappa effekt på grund av dämpning så skulle jag sikta på enkelglas.
-
Nu pratar vi om SKITBILLIGA och därmed i sammanhanget det bästa!
Matt svart termofärg!
Det kommer två spontan tankar som kanske inte påverkar ditt bygge men som kan vara bra att veta.
Svärta.
Det är inte det att det bara skall vara svart för ögat. Att måla svart är inte det bästa. [ca] lärde mig att det var det största lyftet när de utvecklade leosol5 att de hittade den rätta sättet att ytbehandla plåten var viktigare än att få bättre kontakt mellan rör och plål (vattenburet)
Glas
När glas är gratis så är det bara att tacka och ta emot, skulle jag också göra.
Men när man söker glas för solfångare så är det bäst med antireflexbehandlat. Ljuset skall komma in och inte studsa ut. För att inte tappa effekt på grund av dämpning så skulle jag sikta på enkelglas.
-
Jag har funderat på det samma, vilken färg som skulle vara billig och bäst.
( Har funderingar på att bygga en minimal referensanläggning för att mäta skilnaderna.)
Undrar hur spissvärta funkar. Den blir väldigt matt efter att ha varit uppvärmd.
Ett annat sätt borde vara att ha en väldigt veckad plåt. Analogt med mätrum för ljud och radiosingaler byggs dessa utav spetsiga koner så att vågen stuttsar innåt och vänder utåt först när den dämpats med ett antal studs.
-
Färgen kanske kan blandas till med sot och pulvriserade kolbitar, tillsammans med något bindemedel. Gammal motorolja?
Säkert inte den bästa färgen, men billigt blir det. Frågan är om det blir en färg som går att använda.
-
En riktigt matt färg får man av linolja och järnoxid, men man måste tänka på att färgen är värmetålig, plåten kan bli rysligt varm en högsommardag.
Sot är inte så matt som man tror.
Svart termofärg blir inte så dyrt, det blir ganska tunna skikt på metall.
-
En solfångare som Leosol5 har en stagnationstemperatur på bort åt 240°C om jag inte mindes fel. [ca] får rätta mig där. Det innebär den temperaturen som den uppnår om all cirkulation stoppar.
"färgen" bör alltså klara rätt höga temperaturer.
-
Man ska inte dra "billigt" till sin yttersta spets. Det måste få kosta något ibland. Termofärg verkar vara ett lämpligt alternativ.
Men det har inte resonerats något om hur plåten bör monteras. Enligt vad jag kan förstå bör den monteras som lamellerna i en persienn, så de lutar lite mot solen. Dalarna och topparna i plåten borde väl läggas så de lutar, som på ett tak ungefär?
Själva lådan tänkte jag bygga av kasserade/engångs lastpallar. Gratis och fri transport hit. Skulle ca 50 mm isolering räcka? Om man använder t.ex. hyvelspån och annat skräp att isolera med. Lådan blir alltså med dubbla väggar och bakstycke.
-
Nej inte billigt till absurdum men billiga alternativ kan i bland visa sig väl så effektiva, om man förstår orsak verkan.
Jag skulle inte isolera med annat än stenull. Just för brandrisken. Det kan bli så kallad torrdestilation av spånen så de kan självantända. Då räcker det nog med 45or.
Sedan brukar man lägga aluminiumfolie mellan isolering och absorbatorplåten. Jag tror att det har med att IR strålningen från plåten reflekteras tillbaka. Så här kan verkningsgraden förbättras med enkla medel.
När det gäller hur plåten skall ligga så kan man bara gissa. Den totala ytan som solen når förändras inte med hur de ligger så förmodligen påverkar detta effekten rätt lite. Men som jag skrev tidigare så tror jag att om man drog det till sin ytterlighet med väldigt veckad plåt så skulle det fungera som riktigt bra svärta, ljusvågen studsar innåt men dämpas innan den vänder. "finns inget svartare än ett hål"
Föresten kan du läsa lite här http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=16080.0
-
Menar du att man bara bygger en ram som man klär insidan med stenull? Det är väl plattor. Och sedan klär plattorna med folie. Och likadant på bakstycket?
Just nu tänker jag inte vecka någon plåt, men ska försöka lägga det på minne inför framtiden.
Det blir ju enklare med plåten om man inte tjänar på att klippa den i remsor. Kan behöva klippa och lappa lite ändå för att den ska få rätt storlek.
Lägga den i lutning bör man väl göra ändå? Läste nyss någon sida där det skrevs ungefär "max 60 gr lutning". Kom så på att jag inte vet om det räknades från lodrätt eller horisontellt. Jag minns nu inte vilken sida det var, så jag kan inte kolla.
Tackar för länken. Jag har läst tråden tidigare, men det är alltid nyttigt med lite påminnelser.
Det verkar som jag får en semestervecka vecka 14. Möjligt att det kommer igång lite redan då.
-
Ja nu tänker jag mest på vattenburen värme och jag tror det stämmer det du skrev för utom att det bara skall vara aluminiumfolie bakom plåten. Bakstycket gör man av masonit eller liknande.
Det jag menar med veckad plåt är att jag inte tror det är någon nackdel att använda korugerad plåt och inte heller hur den vänds.
Själv är jag bara på experimentstadiet men hoppas hinna göra något i sommar.
En fundering som jag kanske nämnde tidigare är att göra två små minisolfångare, ca 1-2 dm stora.
Den ena skall göras permanent och den andra skall jag kunna byta grejor i. Dessa skall jag sedan mäta och se hur effekten förändras med olika plåtar,färg och glas.
-
Här verkar svaret på vinkeln finnas. http://gamlao.se/daniel/?p=4 (http://gamlao.se/daniel/?p=4)
Solfångaren ska placeras i en lutande vinkel för störst effekt. Under vår och vinter när solen går lågt på himlen så får du störst utbyte om solfångaren är i ungefär 60 graders vinkel mot ett horisontellt tak, medans under sommaren så är circa 30 grader optimalt. Eftersom du troligtvis inte vill hålla på och hissa solfångaren upp och ner så är en fast montering I circa 45 grader en rätt bra kompromiss.
Eftersom en mindre volym på lådan borde ge snabbare leverans av värmen ska man nog försöka hålla volymen nere.
Då måste jag klippa remsor av plåten i alla fall, för att det inte ska bli så djup låda.
Då skulle man även kunna sätta dit en solföljare som reglerar en motor som då automatiskt ställer plåtarna i den bästa vinkeln. Likadant som man reglerar persiennerna i ett fönster.
Solföljaren klarar jag inte av att bygga från scratch nu längre. Alltför många decennier sedan man räknade på olika komponenter. Men hittar jag bara rätt kartong har jag ett färdigt krets-schema där.
Så länge det handlar om luft borde det fungera. Det kan bli värre om man ska värma slingor med vatten. Kanske det finns någon form av flexibla rörböjar som går använda.
-
Det är inte säkert att en mindre volym i luftfångaren ger mer effekt, det kan vara tvärtom. Det kommer att strömma luft in vid varje temperaturskilland där det är varmare i solfångaren. Stor adsorptionsyta är nog att föredra framför låg höjd.
-
En solfångare som Leosol5 har en stagnationstemperatur på bort åt 240°C om jag inte mindes fel. [ca] får rätta mig där. Det innebär den temperaturen som den uppnår om all cirkulation stoppar.
"färgen" bör alltså klara rätt höga temperaturer.
Detta gäller hela solfångaren, trä och paper kan torrdestilera vid 100-150oC och antändas!!
Använd inget brännbart i solfångarna!!
Mvh:Linus
-
En stillastående luftsolfångare kan bli mycket varm, men just temperaturan ökar luftgenomströmningen och med "kylflänsar" i solfångaren är risken för överhettning minimal, luften in blir nog inte mer än 50 grader som mest.
Men visst kan ett konstruktionsfel göra att det är olämpligt med trä.
-
Torrdestilation:
Finns rätt många installationer av solfångare där ram och bakstycke är av trä. Ingen har antänts vad jag vet. Snarare är det underhållet som man drar sig för. Däremot bör nog inte isoleringen vara träull.
Lådvolym:
Påverkar nog inte så mycket. Plåten bör däremot ligga rätt nära glaset för annars kan det bli skuggat i kanterna.
Vattenvolymen skall däremot hållas så låg som möjligt för att nå höga temperaturer.
Persienner? lutande plåtar?
Att vika plåtarna inne i solfångaren är nog helt onödigt. Du förändrar inte summan av den yta där solen kommer in utan du skuggar bara bakomvarande plåt. Plåten märker inte om solen kommer rakt eller från sidan
Om du hade en solföljare för varje solfångare. Då måste de vara så långt isär att de inte skuggar varandra.
Tänk dig att alla ligger på ett tak. När solen är så lågt att de alla står på högkant då skuggas alla utom den yttersta.
Möjligtvis med ej reflexbehandlat glas kommer förmodligen vinkeln där solens strålar studsar ut att påverka effekten.
Jag har för mig att innan reflexbehandlat glas användes så var maxeffekten på en given yta ca 350kwh/år och nu når man 450kwh/år, kanske fel enhet men skilnaden i verkningsgrad ser du. Detta är ett antagande så någon kan rätta mig som kan.
Lutning
I närheten finns två hus som byggde ungefär samma anläggning. En monterade på taket 30° och den andra på väggen 90°. Ser man över året har den väggmonterade bäst verkningsgrad.
60° eller samma lutning som den breddgraden man bor på gör att solfångaren har bäst verkningsgrad vid vår och höstdagjämning. Ju högre solen går desto mer värmer den och under midsommar då instrålad energi är som högst.
Nu beror det lite på hur man skall använda energin. Förmodligen så vill du inte överdimensionera acc tankarna för under sommaren absolut varmaste dagar behöver du enbart tappvarmvatten. Då är det bra att de inte skapar för mycket värma så de går i "kokning" i onödan. På höst och vår när du behöver mer energi till uppvärmning så skall verkningsgraden vara som bäst. Så någon stanns mellan jordaxelns lutning och där acctankarna går i kokning på sommaren är nog bäst.
-
Jag har fattat att det är luftsolfångare som avses här och att varmluften går rakt in i det utrymme som ska värmas.
-
Jag vet inte om "Skytten" missuppfattade det jag skrev om lådans volym, eller om jag kanske skrivit på ett otydligt sätt. Höjden och bredden på lådan bestäms av fönstrets storlek. Djupet på lådan är avståndet mellan fönstret till den bakre väggen.
citat eka:
Persienner? lutande plåtar?
Att vika plåtarna inne i solfångaren är nog helt onödigt. Du förändrar inte summan av den yta där solen kommer in utan du skuggar bara bakomvarande plåt. Plåten märker inte om solen kommer rakt eller från sidan slut citat.
Om plåten inte märker från vilket håll solen värmer skulle det inte ha någon betydelse i vilken vinkel en solfångare monteras. Nog måste väl effekten bli högst om solen faller in helt vinkelrätt mot plåtarna?
Det kan nog stämma att plåtarna kan skugga varandra om de placeras som i en persienn. Jag tänker mig en montering som gör att när solen går upp ligger plåtarna i 90 grader och helt kant i kant. I detta läge blir ingen plåt skuggad. Efter hand som solen stiger skulle då plåtarna ställas i en vinkel som hela tiden blir vinkelrät mot solhöjden. Om solen skulle hamna i zenit skulle alla plåtar bli skuggade. Detta händer ju inte i Sverige, men det är ett maxvärde på infallsvinkeln.
Efter detta resonemang borde den vinkel där plåtarna börjar skugga varandra inträffa vid 45 graders solhöjd. Man borde kunna hitta någon tabell där maximal solhöjd anges för olika orter.
I vilket fall som helst kommer det att vara skugga i en del av min låda. Detta beroende på att lådan ska fällas in i en vägg. D.v.s. Fönstret kommer att sitta i samma linje som väggen. Och om det blir en helplåt lutas den inuti lådan. Det är ju möjligt att jag ångrar mig i frågan om detta. Det blir inte mycket krångligare att bygga så fönstrets nedre kant ligger en bit utanför väggen för att få rätt lutning, med plåten parallellt med fönstret.
Anledningen till att jag bygger in solfångaren i en vägg är för att jag enkelt ska kunna komma åt från baksidan och ändra och experimentera. Den placeras på en höskulle, och rummet som ska värmas upp är ett f.d. stall i våningen under. Luften transporteras via någon lämplig kanal till detta rum. Något liknande den här kanske kan gå. http://www.biltema.se/products/product.asp?iItemId=141172 (http://www.biltema.se/products/product.asp?iItemId=141172)
Och till en början är det en luftsolfångare, som i ett senare skeende enkelt ska kunna konverteras till vattensolfångare.
-
Jag hittade lite om hur man beräknar solhöjden. http://vadret.nyhetskanalen.se/1.126904/2007/06/19/sommarsolstandet_bara_tva_dagar_bort?seenOnlinePageNo=2# (http://vadret.nyhetskanalen.se/1.126904/2007/06/19/sommarsolstandet_bara_tva_dagar_bort?seenOnlinePageNo=2#)
Enligt Wikipedia ska Östersund ligga på 63,11 grader. Jag bor någon mil norr om Östersund och anser dessa mil försumbar i sammanhanget.
Använder man formeln i länken "Solhöjd i grader = 90-breddgrad+23,5" får man då 50,39 grader som maximal solhöjd.
Enligt formeln "Solhöjd i grader = 90-breddgrad-23,5" får man som lägsta solhöjd 3.39. Solen är alltså bara uppe och visar sig lite innan den går ner bakom fjällen.
Vår- och höstdagjämning skulle solhöjden vara 26,89 grader här.
Det betyder att en solfångare är i praktiken verkningslös stora delar av året.
Men eftersom det rum jag nämnt tidigare bara kommer till användning under sommarhalvåret får man väl anse det värt att fortsätta grunna på solvärmesystemet.
-
Vi kan börja med solinstrålingen. Den är nog ok på de flesta ställen i landet.
Kika på denna sida http://www.solgruppen.se/solen.htm
-
Sommartid är solinstrålningen per timme något lägre norrut, men det lyser fler timmar.
Årsmedelvärde skiljer faktiskt inte så mycket.
-
Skall se om en bild säger mer än ord. Men färgerna vart tydligen fel när jag sparade
Den svarta lådan motsvarar solfångaren. De röda linjerna utgör ytan när solen skiner rakt uppifrån.
Det blå strecket visar då den totala effektiva ytan från solen och den yta som absorbetar solstrålar.
När solen ligger från sidan t.ex. lyser som de gula linjerna, motsvarar de gröna strecket ytan och de solstrålar som då träffar solfångaren.
Det är tvärsnittet av den instrålade ytan som betsämmer hur mycket effekt man får ut.
Om själva solfångaren inuti har plåtar som är rakt eller vinklade har mycket liten påverkan.
De fenomen som inträffar är att om vinkeln mot glaset är tillräckligt stor så speglas ljuset ut igen.
-
Det finns en rälig vinkel som tom kan ge totalreflektion.
-
Ja, och även små vinklar ger viss reflektion. Därav att verkningsgraden ökar med antireflexbehandlat glas (tror jag)
Men här måste man återgå till syftet. Billigt! så om man får tag i billigt material, struntar i arbetsinsattsen så kompeserar man sig med större yta.
-
Det är kul att ni engagerar er grabbar, för att försöka hjälpa en novis som jag.
Alla gånger tar jag inte information för givet bara för att någon påstår en sak. Ibland frågar man sig "Varför". Det beror ibland på bristande kunskap och ibland på att mitt logiska tänkande inte håller med. Oftast beror det nog på båda dessa saker. Min logik kräver mer kunskap för att acceptera en del uppgifter.
Hoppas att ni inte lessnar i första taget, när jag verkar tjurig.
Ibland kommer en uppgift som gör mig förvirrad. Det här med solinstrålningen är en sådan sak.
Att solen lyser fler timmar/dygn under sommaren kan väl bara ha betydelse om solfångaren ligger plant ner på marken?
Om den monteras på en södervägg försvinner effekten när hela solfångaren ligger i skugga. Alltså maximalt < 12 timmar/dygn som den är belyst.
Den här elaka vinkeln som bara reflekterar bort solen från fönsterglas. Vid vilken vinkel infaller denna?
Jag har försökt mig på en skiss på hur jag tänker mig att solfångaren ska byggas. Jag sparar i GIF-format när det bara är ett fåtal färger som ska visas. 8)
-
Skall försöka mej på att förklara det här med solinstrålning i olika vinklar. Det är samma fenomen som orsakar årstiderna. I en m2:s yta vinkelrätt mot solen är den instrålade energin totalt något över 1 kW. Om då solen står i 45 graders vinkel mot marken eller solfångaren får man 0,5 kW/m2 mark-solfångare. Alla andra vinklar kommer att ge effekter i proportioner till detta.
Den optimala fångaren styrs så att den alltid är vinkelrät mot solen både lodrät och "horisontellt".
Men detta blir en dyr och komplicerad anordning Nu var det frågan om billig. Då blir det viktigaste att orientera hela fångaren i den optimala vinkeln för just den orten man bor på. Att strimla och vinkla plåtarna ger troligen marginella effektökningar.
Hoppas jag lyckades förklara det något så när förståeligt. :)
Mvh K.A.J
-
Om man ska välja en fast vinkel på solfångaren(följa solen från öst till väst upp och ner vore ju drömmen) så borde man ha mest glädje av att optimera den efter vår och höstsol och inte bry sig om stora reflektionsförluster mitt i sommaren. Alltså inte sträva efter maximal årsmedel effekt utan sträva efter effekt när värmen behövs inomhus. Har en liten skogsstuga jag tänkt utrusta med luftsolfångare, mitt i vintern kommer solen knappt över träden knappa hundra meter bort men nu i mars skulle det nog börja ge en del. Men med ett annat läge tex högt beläget eller med ett vidsträckt fält mot söder kanske man har glädje av en ännu mer vinteranpassad vinkel?
Intressant tråd!
-
Ja det Kaj säger är ungefär samma sak som jag visade om lutning. Med en lämplig tumregel. 45° = hälften
Frank-Thomas, titta på mitt tidigare inlägg om lutning. Utgår från din bredgrad och sätt den lika då stämmer det hyfsat med vår och höstdagjämning, jag skrev också om sommarsolståndet.
Tack Radar för solhöjd. Misstänker att 23° motsvarar vändkretsarna (bredgraden där solen står i zenit och vänder sommar som vinter)
Till din konstruktion Radar.
Jag skulle tänka så här. Du har en öppning med glas. Där skall du fånga så mycket enegri som möjligt. Om plåten står rakt eller snett har ingen betydelse. (Mer än det vi skrev tidigare om veckad plåt.)
För att undvika skugga så skulle jag ställa plåten så nära fönstret som möjligt då nytjar du effekten som bäst.
Den montering som du beskriver kommer att resultera i att solens strålar inte träffar plåten utan sidoväggarna. OM dessa också består av plåt på samma sätt så har det ingen betydelse men om dessa "bara" har isolering eller annat material så värmer du bara upp ytterväggen i din låda med effektförlust som resultat.
Tills slut om detta Alltså maximalt < 12 timmar/dygn som den är belyst
Helt rätt. så ser jag det också, jag tänkte göra en kalkylering över soltimmar men då jag bara har 2år gymnasiematematik så är jag hänvisad till sin och cos. :) Det blev en hel del cirkulära funktioner som gick in i varandra så detta är för tillfället nedlagt. :P Får söka vidare på nätet efter tipps.
Den här elaka vinkeln som bara reflekterar bort solen från fönsterglas. Vid vilken vinkel infaller denna?
Har med brytningsindex att göra. Slå upp brytningsindex för glas så får du svaret på frågan.
-
Tack eka för upplysningen att jag missat dina lutningslärdomar!
har kollat nu.
-
Tack Radar för solhöjd. Misstänker att 23° motsvarar vändkretsarna (bredgraden där solen står i zenit och vänder sommar som vinter)
Till din konstruktion Radar.
Jag skulle tänka så här. Du har en öppning med glas. Där skall du fånga så mycket enegri som möjligt. Om plåten står rakt eller snett har ingen betydelse. (Mer än det vi skrev tidigare om veckad plåt.)
För att undvika skugga så skulle jag ställa plåten så nära fönstret som möjligt då nytjar du effekten som bäst.
Den montering som du beskriver kommer att resultera i att solens strålar inte träffar plåten utan sidoväggarna. OM dessa också består av plåt på samma sätt så har det ingen betydelse men om dessa "bara" har isolering eller annat material så värmer du bara upp ytterväggen i din låda med effektförlust som resultat.
23,5 ska vara jordaxelns lutning, så det borde vara samma sak som vändkretsarna.
En sak som slog mig angående solhöjden. Skulle höjden över havet ha någon betydelse om hur högt solen står? Jag antar att avståndet till solen gör att det inte spelar någon roll hur högt över havet man befinner sig.
Jag hittade formlerna för hur man räknar olika vinklar här, http://home8.swipnet.se/~w-88286/Math.htm (http://home8.swipnet.se/~w-88286/Math.htm), men eftersom det är närmare 30 år sedan jag hade anledning att räkna ut liknande vinklar har jag glömt allt om hur man använder formlerna. Om jag trodde att det skulle ha betydelse skulle jag nog kunna sätta mig in i det igen, men nu avstår jag detta.
Om någon får för sig att räkna på det bara för att bekräfta dess ringa betydelse är min exakta breddgrad 63,24 och höjd över havet 385 m.
Avstån det mellan solen och jorden varierar
med ±1.5% under året och är i genomsnitt
149.6 miljoner km.
Källa:http://www.smhi.se/content/1/c6/02/95/60/attatchments/faktablad_solstralning.pdf (http://www.smhi.se/content/1/c6/02/95/60/attatchments/faktablad_solstralning.pdf)
Enligt tabellen på den här sidan http://www.solgruppen.se/placering.htm (http://www.solgruppen.se/placering.htm) skiljer det 9% i effekt om man sätter plåten i 60 graders lutning eller 90.
Jag vidhåller nog därför att plåten ska luta. Fönsterglaset vill jag av estetiska och praktiska skäl fortfarande ha i 90 grader. Att sätta plåtbitar även på sidorna låter sig lätt göras.
Om den lutande plåten har samma yta som glaset bör det inte bli någon skugga (eller endast minimal) i överkanten på plåten, när solen står som högst vid sommarsolståndet. Det var därför jag intresserade mig för solhöjden.
Så hade vi det här med brytningsindex för glas.
Jag har fått fram att detta ska vara ca 1.5. Om jag nu förstått saken rätt betyder det att det bara är på för-och eftermiddag som detta inträffar med total reflektion. Alltså om solfångaren sitter i rakt söderläge och solen faller in med 1,5 grader öster eller västerifrån.
Om nu detta är rätt skulle brytningsindex inte spela någon större roll, eftersom denna vinkel i stort sett ändå gör att solfångaren ligger i skugga.
-
Den optimala fångaren styrs så att den alltid är vinkelrät mot solen både lodrät och "horisontellt".
Men detta blir en dyr och komplicerad anordnig. Nu var det frågan om billig. Då blir det viktigaste att orientera hela fångaren i den optimala vinkeln för just den orten man bor på. Att strimla och vinkla plåtarna ger troligen marginella effektökningar.
Att följa solhöjden ska inte behöva bli så komplicerat. Det är där persiennen jag snackat om kommer in i bilden.
På skissen, som visas från sidan, är den blå linjen glaset, de röda linjerna är snören eller något. De snedställda tunna svrta linjerna är plåtarna.
Plåtarna hängs upp i snöret i mitten, med knutar på lämpligt avstånd där plåtarna hänger fast.
Snörena till höger och vänster reglerar vinkeln på plåtarna.
Längst ner en motor som reglerar allt.
-
Allt detta styrs då av en solföljare. Själva avkännaren sitter på den här bilden monterad på staget som reglerar persiennen.
De gula prickarna är fototransistorer eller andra ljuskänsliga komponenter.
De kopplas till en reglerkrets som styr motorn.
Mellan de gula prickarna är en plåtbit t.ex. som skuggar den ena eller andra fototransistorn. Reglerkretsen strävar efter att båda fototransistorerna ska få lika mycket infallande ljus. Den reglerar då motorn framåt eller bakåt tills detta infaller.
Plåtbitarnas vinkel följer med och vinklas mot solen.
Efter mitt tidigare resoneman skulle plåtarna börja skugga varandra när de står i 45 grader eller mindre. Det skulle kunna avhjälpas genom att separera plåtarna lite mer.
Där jag bor blir den maximala solhöjden vid sommarsolståndet 50,26 grader. Det blir alltså bara en period runt midsommar en stund mitt på dagen som det blir någon skugga på bakomvarande plåtar. Från solhöjden 45 grader till 50,26.
-
Ja men om Du i din bild ritar parralella strålar från Din sol ner till solfångaren så ses ju med en gång att plåtarna kommer att skugga varandra. Att sära på plåtarna gör bara att det får platts ett mindre antal plåtar på ett givet "fönster". Hur man än vrider och vänder på det, med ett "fast fönster" går det inte att lura bort förhållandet att det är den ytan som exponeras mot solen som avgör effekten. Det är "hela fönstret" som skall lutas och det är inte den vinkeln som ändrar sej mest. Det är den dagliga rörelsen kring jordaxeln som skulle ge mest att följa.
Ursäkta detta är ingen kritik utan ett försök att hjälpa Dej i Dina funderingar. :)
Mvh K.A.J
-
Självklart tar jag det inte som kritik när någon vill rätta till mina funderingar. Det är bara att ösa på och även kalla mig "Din dumma jävel, som inte begriper", går för sig.
Mina skisser ska inte ses som ritningar. Jag har inte annat än paint på den här datorn. Och det är inte skoj att skissa med.
I skissen med persiennerna är jag medveten om att vinkeln på plåtarna och solhöjden är fel. Det går bara att höfta till med vinklarna i paint.
Det var bara föra att visa att det inte blir så komplicerat att följa solhöjden jag gjorde den. Solhöjden här skulle aldrig nå över 50,26 grader har jag räknat ut.
Naturligvis skulle det bästa vara att följa solens gång från öster till väster. Även det skulle låta sig göras om man har lådan utanpå väggen, förankrad med rör i alla fyra hörn i något slags gångjärn. Rören löper i väggen genom vridbara anslutningar och en kuggstång på insidan väggen. Motorer skjuter ut eller drar in rören så att solfångaren följer solen. Styrd på samma sätt med en solföljare.
Det här kräver robusta konstruktioner om inte vinden ska blåsa ner alltihop. Det kräver även flexibla ventilationsrör av något slag för att ta in varmluften.
Det här är egentligen bara ett sidospår som jag inte tänker följa. (Inte den här gången i alla fall.) Det blir en fast monterad plåt i min solfångare.
-
Ja det blir enklare med fasta anläggningar. Själv har jag sådan tur att taket på boningshuset har i det närmaste optimal "solfångarlutning" för oss här i Skåne c.a 50 grader. Däremot har jag en massa speglar som jag fått på jobbet en gång i tiden. Så jag har "lekt" mycket med tanken att sätta upp dem någon form av solföljare för att förstärka effekten på mina solfångare. Skulle antagligen se jäkligt ut, så man hade kanske blivit inspärrad på dårhus. ;D ;D ;D
-
Leker också med tanken att följa solen men just därför skulle jag vilja räkna på förlusterna när den står still. På så sätt få in verkningsgrad/pris. Om man pratar med proffsen så säger det att det aldrig lönar sig med solföljare.
Åter igen som kaj skriver. Det är fönstret yta som bestämmer. Fler separerade plåtar innuti gör bara effekten lägre.
Tabellen på solsidan anger den summerade medeleffekten över året Du blandar ihop detta med ögonblicksbilden av solstrålningen vid ett givet tillfälle.
Ta två plåtar. Klipp till den ena 10 * 10 cm Klipp den andra så att den vid 45 graders lutning exakt skuggar den andra. Det bör bli sqr(2) * större = 10 * 1.414 det ger 14 * 10 cm
Sätt upp dom bredvid varandra mot solen den större med 45 graders lutning. Mät om den ena blir varmare än den andra. (den lutande kommer förmodligen att ha någon grad lägre då större yta kyls mer)
Att göra en solföljare som går över dagen är ganska lätt. Om den sitter på en axel som pekar mot polstjärnan, = följa jordaxeln = din bredgrad så behöver du bara justera upp/ned vinklen någon gång i månaden, i övrigt följer den solens bana. Se på hur fästet till en parabolanten eller ett solur är konstruerat.
-
Det enklaste i den vägen vore att skruva fast ett TV-antennrör lodrätt mitt på baksidan av solfångaren (fönstret) med antennrörsklammer, rikta detta i jordaxelns riktning och sätta en gammal parbolmotor av stötstångstyp mellan ena ytterkanten på solfångaren och någon lämplig fästpunkt p0å väggen. Något liknande tänkte jag göra med mina speglar. Har några sådana av olika längd. styrningen kunde antingen skötas med hjälp av Din styranordning och/eller en gammal parabolstyrning.
Mvh K.A.J
-
Reflektion finns även vid mindre vinklar än när totalreflektion inträffar.
Du ser dig själv i en glasruta. Därför tror jag antireflexglas gör sitt till. Men dyrt.
Stötstången till parabolstyrningen är myckt stark så jag har funderat på denna eller en liknande konstruktion.
Speglar speglar.............. Om nu fönstret skall sitta på väggen så lägg en spegel på marken framför och lägg ned kostnaderna på att vrida den i stället. Då tror jag man får ekonomi i dem. Elektroniken kan man bygga relativt enkelt.
-
Den här tråden har legat i träda nu tillräckligt länge. Jag har inte lyckats komma fram till vad som är bäst. Plåten i 90 grader eller i 63,24 graders lutning.
Nu har det mesta av snön på "gällbrua" töat bort så man kan ta sig fram där, så det går bära upp fönstret.
En sak jag funderat många år på är, vad heter "gällbrua" på rikssvenska? Alltså "rampen" upp till höskullen man använde när man forslade upp hö.
Det blir att jag sätter plåten i 90 grader till att börja med. Men att djupet på solfångaren görs tillräckligt stort, så att jag kan vinkla ner plåten om jag skulle vilja göra det senare.
Minns inte om jag nämnt det tidigare: Väggen som solfångaren ska monteras i vätter så gott som exakt rakt mot söder. Men det står en björkdunge som skuggar en del under dagen. Tills vidare får den stå kvar i orört skick. Jag får ta ett beslut senare om den ska bort, eller bara friseras en del.
Om någon har kännedom om något som inte kommit fram tidigare i tråden, som jag bör tänka på i konstruktionen, vore det bra om det kommer fram de närmaste dagarna.
Jo, en sak till:
Om den uppvärmda luften tas in i rummet uppe vid taket och luften till solfångaren tas nere vid golvet i samma rum borde väl det göra att varmluften sprids på ett bra sätt i rummet?
-
Kall luft samlas vid golvet så de verkar logiskt att suga in den i solfångaren och värma på den. Däremot funderar jag på utsläppet vid taket, varmluft vill ju gärna stanna där uppe, men om inte takhöjden är speciellt stor har det nog ingen större betydelse.
Frågan är förstås hur man annars skulle ha det, både in och utblås vid golvnivå?
-
Antagligen blir det bäst med insläpp uppe vid taket och utsläpp nere vid golvet annars blir nog cirkulationen långsammare och effekten sämre.
Har också en del problem med träd mot söder. Har tagit ner en del men en stor ek som närmast är ett vårdträd får stå kvar i det längsta. :)