Alternativ.nu
Djur => Arbetshundar => Arbetshundar: Uppfostran, utbildning & träning => Ämnet startat av: soleskog skrivet 23 jan-09 kl 18:19
-
Vi har en halvmånaders wachteltik som igår gjorde en alldeles helgalen sak; Efter att alldeles nyligen ha varit ute, följer hon med oss upp till sovrummet. Jag sitter i dubbelsängen och läser saga för barnen, när valpen hoppar upp i sängen bredvid (extrasäng som vi har för att det blir väl trångt med två barn och två vuxna i samma säng, men som hundarna disponerar när vi inte gör det...), hukar sig ned och kissar!!! Detta alltså i den säng som hon normalt sett sover i.
Jycken i fråga är förvisso ganska inkontinent när hon blir glad, men så var det inte i detta fallet. Vi har två hundar till, alla tre trivs bra ihop och verkar inte strida särskilt om platsen i flocken (de andra är en tik och en hane, kastrerade båda). Valpen är en glad och mycket framåt hund, trygg och säker.
Finns det någon slags förklaring på detta infall, eller är en helgalen inställning till toalettvanor något som ska läggas till wachtelhundars minusposter...?
-
Revirmarkering? Dominansförsök?
Totalt osmakligt och oacceptabelt i alla fall, jag skulle INTE låta henne vara i sängarna alls - hon har sin plats på golvet och ska inte närma sig människans revir i sängen...
...men det är min åsikt, och du kommer säkert få höra minst 100 olika.
-
Vår franska bulldog gjorde precis så när hon var ny här. Fick henne från ungern när hon var 8 månader. Fick ju så klart sova i vår säng, men när vi släckt lyset satte hon sig och kissade... Hände ett par gånger, trodde att det kanske inte var meningen.. Sen började hon kissa i soffan också. En kväll när vi märkte att hon just höll på att kissa åkte hon ner från sängen och fick sitta i hallen ensam hela natten. Efter det hanr hon inte kissat här, men när hon är på dagis hos min mamma ibland måste de ha stängt till sovrummen, annars går hon in där och kissar...
Vi är nöjda att hon inte gör det här längre i alla fall, sen får mamma lära henne vad som gäller på dagis :)
-
Tack för svaren. Jag har förstås funderat på om det har med dominans att göra, men just för att hunden i övrigt inte har problem med det känns det mer osannolikt. Annars är det ju just ledarskap något som man måste fundera extra på med en hund som wachteln, och för oss har det funkat med klassiska övningar som att inte gå först genom dörrar, vänta på klartecken etc. Samt det där som är så svårt att definiera, men som handlar om att vara ledare. Hursomhelst har ledarbiten under kontroll, trodde jag.
Ska kanske sägas att just denne hund har en mycket lättsam inställning till det här med rumrenshet, och nu, efter mycket träning, funkar det, men en av de svåraste hundar att rumsrenhetsträna som jag mött - hon tycker liksom inte att det spelar så stor roll...Men, jag trodde att hon drog gränsen vid sängen... Jag respekterar din syn Margit på hundars vara eller inte vara i sängarna, även om jag inte delar den.
-
Jag tror inte alltid att såna här saker har med ledarskap eller brist på detsamma att göra, även om det är populärt att hävda det..
Jag tror att hundar kan drabbas av "hjärnsläpp", och om hon varit svår att få rumsren, så tror jag att det var det som hände.
Det verkar ju inte som om du i övrigt har problem med henne?
-
precis så har jag tänkt, att det kanske inte är så enkelt som att det brister i ledarskap. Vi får hoppas att hon fick ett totalt hjärnsläpp, och helt enkelt såg fel på mjuk gräsmatta och säng...Wachtelhundars intelligens är kanske inte på tio-i-topplistan ;).
-
Och jag respekterar din åsikt att hunden ska få vara i sängen :) vilket i sig kan vara mysigt.
Jag tycker bara att det är konstigt att hunden kissar där den (eller någon annan familjemedlem) ska sova ??? det brukar de ju normalt inte göra, det är bara att hoppas att det var en engångsföreteelse.
-
Jag trodde inte att valpar försökte dominera...?
-
Jag trodde inte att valpar försökte dominera...?
Nej, det lär nog inte va det vanligaste... Men det har blivit otroligt populärt att framhäva hundägarens brist på ledarskap så fort någon har nåt mackel med sin hund. Jag tror helt enkelt inte på det. Kan säkert stämma ibland, men oftast verkar det bara va ett bra sätt att få folk att känna sig otillräckliga på.
Jag själv tvivlar på att jag är en "stark" ledare för mina tre hundar, men behöver heller inte fundera över det då här inte har uppstått några större problem.
Med sunt förnuft kommer man långt, och ibland får man problem och oftast löser man dom.
Kollar man de flesta inlägg här på alternativ där folk ber om hjälp med sina hundar, så dras anmärkningsvärt ofta frågan om ledarskap upp. ::) Det verkar va patentlösningen på allt. ;D
-
Det är inte bara på Alternativ, Ledarskap är ett mystiskt ord som nästan alltid kommer fram i hundsammanhang... Div. TV-Program har lyft fram det förlegade ordet igen.
Jag tror på hjärnsläpp. Jag tror att Halvmånaders är felskriven ålder ;) så hur gammal är hon? Första löpet kanske är på gång med konstiga hormoner och kissnödighet?
Mvh
Charlotte
-
Jag trodde inte att valpar försökte dominera...?
Jag läste halvmånaders som halvårs...antar att man inte tar en valp som är 2 veckor? ???
Min hund löpte första gången vid 6 mån ålder, hon försökte "slingra sig" långt före det - jag var tvungen att vara mycket bestämd och visa mig orädd när hon försökte skrämma mig att låta bli att exempelvis klippa klorna...så visst kan de börja tidigt med att dominera!
-
Nej, det lär nog inte va det vanligaste... Men det har blivit otroligt populärt att framhäva hundägarens brist på ledarskap så fort någon har nåt mackel med sin hund. Jag tror helt enkelt inte på det.
Det var halvt om halvt med ironi jag ställde frågan. ;) Jag tror inte på det heller. Men tyckte det kunde vara intressant att se vad svaret blev.
-
Men jag förstår inte logiken med att låta hunden gå sist in genom dörrar, sitta inna man går över gatan, äta efter varsågod osv om man sen låter hunden sova i sängen ??? Det är ju samma sak som att bjuda in hunden i samma rangordning som ägaren själv. Hade jag varit hund hade jag blivit väldigt förvirrad. Sen ska jag inte sticka under stol med att det kan vara mysigt och varmt och skönt med en hund i sängen men trots det får de stanna på golvet, de verkar bli mindre förvirrade då.
För att återgå till frågan tror jag det är ett tidigt "löp-hjärnsläpp". var noga med att markera att det inte är okej så tror jag det löser sig.
-
Det var halvt om halvt med ironi jag ställde frågan. ;) Jag tror inte på det heller. Men tyckte det kunde vara intressant att se vad svaret blev.
Och det var halvt om halvt med ironi jag svarade på den..... ;D
-
Men jag förstår inte logiken med att låta hunden gå sist in genom dörrar, sitta inna man går över gatan, äta efter varsågod osv om man sen låter hunden sova i sängen ??? Det är ju samma sak som att bjuda in hunden i samma rangordning som ägaren själv. Hade jag varit hund hade jag blivit väldigt förvirrad. Sen ska jag inte sticka under stol med att det kan vara mysigt och varmt och skönt med en hund i sängen men trots det får de stanna på golvet, de verkar bli mindre förvirrade då.
För att återgå till frågan tror jag det är ett tidigt "löp-hjärnsläpp". var noga med att markera att det inte är okej så tror jag det löser sig.
Mina hundar har alltid fått sova i sängen om de velat, väldigt praktiskt med valpar eftersom man känner när dom rör sig och slipper "olyckor" på nätterna.
Jag upplevde väldigt tydligt med BC-valpen att han lärde sig att när jag sov då skulle flocken sova, han har en tydlig På-och-av-knapp idag, alltid "av" när vi är inne och jag sover eller är stilla på annat sätt (sittande vid datorn blir det ju en del av tex :P), det känner jag att jag fått "gratis" utan träning genom att han alltid fick "vara med" i flocken och inte utestängdes nattetid (kan vara "flum" :) men jag upplever det så).
Jag upplever ingen förvirring, för mig är inte sängen mer "laddad" än någon annan plats, hunden kollar om den får hoppa upp (tar ögon kontakt) är det okej så säger man bara varsågod! Precis som jag gör i de situationer som Kimma beskriver. För mig är dom Kontaktövningar, inte Ledarskapsövningar. Hunden får lära sig att det lönar sig att ta kontakt med mig...
Mvh
Charlotte
-
Ibland slinter knapparna, jycken i fråga är alltså ett halvår. Sedan den beskrivna olyckan har inget dylikt hänt, som tur är. Jag kan hålla med om att det alltid pratas om ledarskap, lösningen är inte alltid så enkel. Som jag ser det inkluderar jag mina tre hundar i vår familj, men jag är chef. De får gärna sova i sängen, eller bredvid, om det känns som det är väl mycket djur och barn i sängen (särskilt tomt i sängen blir det ändå inte, eftersom en make och två barn får stanna kvar i den...). Alltså, när jag ber dem gå ner, så får de lägga sig i reservsängen brevid eller i sin korg på golvet. En flock sover tillsammans, därför får de vara i sovrummet istället för t ex i köket. Så ser jag det, eller snarare: det funkar för oss.
Att man kan ha ledarskapsproblem har vid ett tillfälle varit mycket tydligt för ett antal år sedan; samma säng delades med make, inga barn, och makens wachteltik, som jag fick "på köpet". En natt hade jag varit nere på toa och kom upp och skulle lägga mig igen. Hunden hade tagit min plats i sängen, och när jag bad henne flytta på sig morrade hon djupt...Då insåg jag direkt hur illa det låg till. Den gången hjälpte en tid av konsekventa "gå före genom dörren-övningar" etc. För mig har det varit betydligt bättre än en ofta föreslagen metod bland jakthundskretsar - nämligen att gå ut och 'spöa upp' hunden när den är runt året. Jag inser att det finns andra alternativ, och man ska inte heller förglömma att hundar är individer. Vår lille västgötaspets har solklart för sig vem som är chef, och den nye valpen verkar också vara en relativt mjuk individ.
-
Vad är det för idioter till hundägare som spöar upp hunden i förebyggande syfte? De kan aldrig få en hund som litar på sin ägare. ???Och glädjen ska vara ömsesidig.En del tycker väl att de är väldigt "macho" med sådana metoder.
-
Vad är det för idioter till hundägare som spöar upp hunden i förebyggande syfte? De kan aldrig få en hund som litar på sin ägare. ???Och glädjen ska vara ömsesidig.En del tycker väl att de är väldigt "macho" med sådana metoder.
Tyvärr finns det en hel massa olika metoder för att få hunden att "lyda". Tyvärr funkar givetvis en del av dessa hemska metoder, och de som börjat med dom (och inte lider av känslor för sina djur) vill väl inte sluta för att det funkar... >:(
Det finns ju faktiskt fortfarande människor som slår sina barn "för deras eget bästa".... Jäkla neanderthalare. ::)
Jag kör med positiv förstärkning i all inlärning och bryr mig inte om hunden gör fel. Jag gör bara om och gör rätt. Vad gäller om hundarna hittar på nåt dom inte får göra så gäller en skarp tillsägning och ibland ett grepp i nackskinnet. (men då gäller det ju sannerligen att man tar dom på bar gärning).
-
Precis min mening - helt hjärndött med såna sorgliga "uppfostringsmetoder". Det finns många bra, och duktiga jakthundsägare. Men också mer av gamla skitmetoder som att jakthundar aldrig ska gå fot och att man ska ge dem stryk. Sorgligt, tur att man har mål i mun och kan säga ifrån när såna fina förslag kommer upp!
-
Nåja, halvår och halvmånad hinner hända massor i hundvärden. ;D
Min erfarenhet var att valpen gjorde en protest för att barnen fick mera uppmärksamhet i den situationen.. ;)
-
Jag hade en liten hund som revirmärkte i sängen, på andra hundens sovplats i hussens fotända, samt på sin egen sovplats.
Det är rätt vanligt att dvärghundar revirmärker inne, det är ett sätt att få omgivningen att lukta mer som hunden för att hunden ska känna sig tryggare.
"Mitt hem luktar som jag, och där är jag säker".
Men är din hund självsäkerheten själv så kan du ju utesluta det.
-
En tanke om dominans bara, eftersom många tagit upp det. Oftast i djurvärlden uppkommer frågan om dominans bara vid en begränsad resurs. Finns det plats för alla att sova på samma plats, så gör hundar oftast det. Finns det inte tillräckligt med plats så tar den "ranghöge" bästa platsen (sängen i detta fallet). Det skulle innebära att man inte alls låter hunden klättra i rang bara för att den får ligga i sängen, så länge det inte bara får plats en i sängen och husse/matte därmed sover på golvet. ;D
En begränsad resurs skulle också kunna vara husse eller matte och att hunden då inte försvarar sängen efter ett toabesök utan faktiskt den som ligger kvar i sängen.
Ett annat sätt att se på saken antar jag ;)
-
Min yngsta hund gjorde är ganska tokig i alla sammanhang, och hon har med en lättsam inställning till rumsrenhet. Hon var nog ungefär 6 månader innan man kunde anse henne rumsren, trots att man gjorde allt enligt konstens alla regler och tog ut henne efter mat och lek och sömn och flera gånger däremellan.
Och till saken hör att hon alltid haft svårt att koncentrera sig på att kissa och bajsa när det varit störningar runt henne. Och störningar kan vara allt från att hon ser en människa på långt håll, hör tåget långt borta, till att fåglarna kvittrar extra högt eller hon hittar ett gammalt tuggummi och bita på.
Vid några tillfällen kissade hon i sängen som liten. Hn kan no g ha varit mellan 4-7 månader gammal. Vi hade med varit ute och kom in, och hon för upp i sängen och "bädda" runt med täcket för att sen sätta sig och kissa där. Det hände nog 3-4 gånger och varje gång blev jag ju arg och muttrade på henne, men straffade aldrig henne fysiskt. Sen slutade hon att göra så, och jag tror nog inte heller det hade något med dominans att göra, utan snarare någon knäpp idé. Överslagshandling av något slag.
Hon sover i sängen varje natt, och är snart 2 år, och har alltså aldrig gjort något sådant sen den tiden.
En del hundar gör lite"märkliga" saker och vi kanske inte förstår allt, men jag tror verkligen inte på fysiska eller långvariga straff, det bara förstör relationen mellan hund och människa. Och pratar om man då om flockledare så hör inte misstroende och otrygghet dit. Ska man vara en ledare för sin hund så ska man ju vara värdefull i hundens ögon och det ska löna sig att vara tillsammans. Regler och gränser behöver väl alla, men de ska vara rättvisa mot hunden.
-
Hundars kissande är fortfarande ett ämne som ganska mycket är höljt i dunkel om man tittar till forskning. Generellt kan sägas en del enkla saker om hund och kiss:
1. Kissar man inomhus luktar det mera "jag". En osäkerhetsgrej alltså. Omvänt kan ställen som redan luktar "jag" (eller tidigare kiss) locka till kissning.
2. En hund lär sig inte att det är "fel" att kissa inne, den lär sig att det är SÄKERT att kissa ute. Hundar tänker SÄKERT/FARLIGT om allting. Hundar är dessutom dåliga på att generalisera, dvs att det är säkert att kissa ute behöver inte betyda att det är farligt att kissa inne. Det är därför en bestraffning av en äldre valp som kissar inne kan fungera, då lär sig hunden att ute=säkert, inne=farligt.
3. En del hundar, ffa tikar, får inte riktigt kläm på blåskontrollen förrän de har löpt första gången. De kissar ofta inne, t.o.m på sig.
4. Inomhuskissande (även i sängar) försvinner ofta med tiden, ifall man fortsätter att övertyga hunden om att den är duktig när den kissar utomhus. Dock: Om man känner att man blir arg om man kommer på hunden med att kissa, så anser jag att man ska visa sin ärliga ilska. Det kan ju också få hunden att inse att "kissa inne=farligt". (Ett varningens finger: Om man inte lär hunden att "kissa ute=säkert" med hjälp av beröm o dyl utan fokuserar på bestraffningen, så kan man få en hund som lär sig "kissa inne när ägaren ser på = farligt" men "kissa inne när ägaren inte ser på = säkert"!)
5. Det finns inga studier gjorda på att kissning skulle ha med den mystiska "dominansen" eller det ännu mer underliga "ledarskapet" att göra. (Det finns egentligen inga studier som bevisar "dominans" eller "ledarskap" hos hund/varg heller...)
6. Det finns observationer som tyder på att i en harmonisk hundgrupp betyder kissande väldigt lite som kommunikationssignal, medan det i en hundgrupp i disharmoni kan få större betydelse. I en disharmonisk hundgrupp kan hundar tycka att det t.ex är viktigt att kissa över varandras kiss. Varför vet faktiskt ingen!
/Ingela Melinder
Diplomerad Hundpsykolog m.m.
(För den som undrar över mina citationstecken vid orden ovan rekommenderas att läsa min blogg http://hundskola.wordpress.com (http://hundskola.wordpress.com).)
-
Lägg inte så mkt vikt i varför den kissar .
Min tik kissade inne hela sitt första år .
Sängar soffor mattor mm mm är ju ställen som det inte syns att dom kissar i ju .
Det "försvinner" i hunden ögon .
Jag gillade läget o la soffbordet i soffan , stolen över mattan , skulle hon sova i sängen fick hon sova sked med mej så jag märkte om hon satte sej upp.
//Cilla som sover med man o 4 vuxna leonberger i sängen //
-
//Cilla som sover med man o 4 vuxna leonberger i sängen //
Jisses! :o Hur stor säng har ni!?
-
Jag tror inte heller man ska dra för stora växlar av det hela. Vi har också en del som envisas med att hoppa upp i nåt mjukt och kissa, det är nog behagligt helt enkelt, kombinerat med lite hjärnsläpp. Ibland har det ju hänt med valpar efter lek, men då får man ju skylla sig själv, för efter lek blir det ju gärna en kisspaus ::), och det kan man ju förutse. Här har det hjälpt att lyfta ut dom som vid allt annat kissande inne, men när det varit i sängen så blir det en lite hårdare utlyftning för att markera att det där var extra korkat...
-
Jisses! :o Hur stor säng har ni!?
270*220 cm ;D
Vi tröttnade när ungarna var små på att aldrig rymmas i sängen så vi byggde en jättestor himmelsäng i dessa mått :P
-
Huu jag blir faktiskt ledsen på alla som vill få det att tro att det är ett markerings/dominans etc-beteende bara för att de kissar inne :(
Jag är uppfödare och har haft x antal (xx om man ska tala tydligare orkar inte räkna just nu...) valpar och unghundar. Har dessutom haft en tik som använde soffan som sin "potta" under en lång period. Jätteirriterande och ofräscht >:(! Men hon tyckte det var ett bra ställe antagligen för att de sjönk ner ibland kuddarna, som att kissa ute. Ofta när de kissar inne väljer de mjuka ställen om de kan typ möbler och mattor. Liksom mina hästar helst kissar i vindskyddet - det stänker ju inte på benen och det luktar dem ::)
Normalt sett får man räkna med att det tar upp mot ett år innan man kan säga att hunden verkligen är rumsren. Kissar hunden ofta kan man börja fundera på urinvägsinfektion, mycket vanligt på ungtikar. Ta ett kisseprov (helst morgonurin) och gå till veterinären.
Men som några har varit inne på: ibland får de hjärnsläpp. Hade en ungtik som raskt skuttade upp i sängen i en hyrd stuga och kissade trots att dörren stod öppen. Hon såg lika förvånad ut som vad jag gjorde! Pinsamt värre :-[
Som någon var inne på (du med alla punkter vad du nu kallar dig?) så banna aldrig hunden mer än du berömmer! Bannor leder bara till osäkerhet och hunden börjar smygkissa istället. Lär hunden att kissa på kommando genom att upprepa ordet "kissa" varje gång den sätter sig ute och beröm att den gör rätt. Alla mina hundar kissar på beställning - himla praktiskt ;D
Föresten så sover mina fem hundar också i sängen - så det så!
-
Normalt får man räkna med att det tar upp mot ett år innan man kan säga att hunden verkligen är rumsren.
Normalt upp mot ett år? Allvarligt talat? Källa på det, förutom din egen erfarenhet?
Min jycke kom till mig när hon var 7,5 vecka. Hon har aldrig kissat inne. Bajsat inne har hon gjort en gång, när hon hade tokdiarre. Och nej, jag bor inte i en lappkåta utan dörr. Jag bor i lägenhet, på andra våningen. Hade tidningar innanför ytterdörren ifall det skulle bli ett nödläge, men hon använde dem aldrig. Hon gick dit, satte sig ned på tidningarna och bjäffade att jag skulle komma och ta ut henne. Jag tror inte på att gnugga nosar i 'olyckor', eller banna. Däremot på att konsekvent ta ut valpen efter vila/sömn och efter mat. Och jag tror att en vuxen hund som plötsligt börjar kissa inne antingen är sjuk, understimulerad eller protesterar mot nånting. Har inget emot att bli överbevisad, dock.
-
Har som sagt haft flera hundar, några har varit väldigt tidiga andra betydligt senare. Individer helt enkelt. Nån källa har jag inte, tänker inte leta efter det heller 8) Egen och andras erfarenheter (hållt på med hunderi regelbundet i olika former/klubbar/träningar mm sen - 88). Och jag vidhåller att man kan få vänta upp till ett år, men därmed är det inte sagt att den kissar inne lika okontrollerat som en lill-liten valp såklart. Men första gångs löptikarna kan ibland kissa inne då de sväller i vulvan, glädjekiss är inte ovanligt på unghundar etc. Precis som barn glömmer de lätt när de är uppe i varv och leker.
Så vitt jag vet så handlade den här tråden inte om vuxen hund som plötsligt kissar inne utan om en unghund. Åtminstone jag kallar en 1-årig hund för unghund och inte vuxen. Sen tror jag det spelar mindre roll om man bor i lägenhet eller hus vad gäller att få de rumsrena. Jag har också bott 4 trappor upp och kutat i trappor/väntat på hissen och det har inte varit nån större skillnad. Men som sagt är de individer och några varit urinvägsinfektionshundar i sin uppväxt (brukar normalt och i de flesta fall växa bort iom första löpet)
Jag ser ingen presige i att få valpen rumsren så tidigt som möjligt. Kul för de som har fått en "renlig" valp! Vet när jag hållt valpkurser hur folk har stått och skrytit och tävlat om vems valp som blev det först och sett hur de stackars "misslyckade" valpägarna blivit nedtrampade i skorna för att deras fortfarande kissar inne.
-
Det var heller inte för att trycka till någon som jag hänvisade till min hund. (Dock tror jag att det faktiskt spelar roll om man har tid, ork och möjlighet att se till att valpen aldrig HINNER bli kissnödig inomhus den första tiden. Det blir helt enkelt aldrig nåt tvivel om var det är kiss-och-bajsandet ska ske.) Utan som förklaring till varför jag häpnar av 'normalt får man räkna med att det tar uppemot ett år', och vill ha källa på det. Men jag får väl helt enkelt googla.
Urinvägsinfektioner räknar jag till avdelningen sjukdomar. Undergivenhets- och glädjedroppar räknar jag heller inte som att KISSA INNE. (Men inte heller det har min jycke iofs pysslat med, vad jag vet. Kanske när hon hälsat på i kenneln där Tant Suriga Tiken bor, när hon var liten. Å andra sidan skedde hälsningsceremonierna alltid ute på gården, så det är inte så sannolikt att hon skvättat inomhus då heller.)
Har lite lättare att förstå ditt 'ett år' när jag ser vad du räknar in i rumsrenhet.
Vi tänker lite olika, helt enkelt.
-
Googla på du, jag tror inte googles har de universala svaren för allt ;)
Däremot så är det helt DIN förtjänst att valpen inte gjorde fler olyckor inne. En valp under 3 månader kan inte kontrollera sin blåsa. Hjärnan är helt enkelt inte utvecklad för det. Det är lika som att tro att en 9 månaders baby ska bli blöjfri. En valp på 8 veckor var för 6 veckor sedan ett "paket" som sakta började öppna sig och bli medveten om omvärlden. Finns ingnting i hundens utveckling varken nu eller i deras förfäder som säger att de måste bli rumsrena tidigt, det är helt enkelt oviktigt i deras utvecklingsfas. Finns så mycket annat som är desto viktigare i den åldern.
Att din valp gnällde när den bajsat inne har jag mycket svårt att tro är pga att den visste att den gjorde fel.Många valpar gnäller efteråt även ute och det tror jag mer har med magknip/krystandet eller allmänt pip att göra. Tikarna (mammorna) äter upp avföring och urin när valparna är små så det kan lika gärna vara ett kontaktgny eftersom deras erfarenhet är att mamma kommer när jag har bajsat :)
Men som sagt, kul att DU varit så duktig och passat den under rumsrenhetsträningen! (väl menat och ingen ironi)
-
Googla på du, jag tror inte googles har de universala svaren för allt ;)
Däremot så är det helt DIN förtjänst att valpen inte gjorde fler olyckor inne. En valp under 3 månader kan inte kontrollera sin blåsa. Hjärnan är helt enkelt inte utvecklad för det. Det är lika som att tro att en 9 månaders baby ska bli blöjfri. En valp på 8 veckor var för 6 veckor sedan ett "paket" som sakta började öppna sig och bli medveten om omvärlden. Finns ingnting i hundens utveckling varken nu eller i deras förfäder som säger att de måste bli rumsrena tidigt, det är helt enkelt oviktigt i deras utvecklingsfas. Finns så mycket annat som är desto viktigare i den åldern.
Att din valp gnällde när den bajsat inne har jag mycket svårt att tro är pga att den visste att den gjorde fel.Många valpar gnäller efteråt även ute och det tror jag mer har med magknip/krystandet eller allmänt pip att göra. Tikarna (mammorna) äter upp avföring och urin när valparna är små så det kan lika gärna vara ett kontaktgny eftersom deras erfarenhet är att mamma kommer när jag har bajsat :)
Men som sagt, kul att DU varit så duktig och passat den under rumsrenhetsträningen! (väl menat och ingen ironi)
Påstår inte att hon gnällde när hon bajsat inne. Utan att det som hände när jag luckrade upp vaktandet var att hon inte hade nåt spår för kissa-inne. Utan satte sig vid dörren och sa 'bjäff!' Matte, nu måste vi ju HITÅT! Mot toaletterna!
Och visst är det min förtjänst att hon inte kissade inne, alldeles i början när hon hade NOLL möjlighet att hålla sig. Det är dessutom min förtjänst att hon sedan inte kissade inne utan bjäffade att hon ville ut - för hon hade inget kissarställe inne att välja att gå till. Och hade jag inte tagit ut henne när hon hade bjäffat hade det BLIVIT ett kissarställe inne, eftersom hon fortfarande inte var stor nog att ha särskilt extrem förmåga att hålla sig. Och då hade hon nästa gång KANSKE satt sig inomhus.
Som sagt menar vi olika saker när vi säger 'rumsren'. Jag menar en hund som säger till istället för att göra ifrån sig inne. Inte en hund som jag kan säga 'nej, du får vänta ett tag' till, och sedan surfa vidare på alternativ.nu en timme. Och - som sagt - med mera koll på vad DU menar när du säger 'rumsren', har jag större förståelse för att du säger 'ett år'.
Och nej, google har inte alla svar.
Eller snarare är det just ALLA svar google har.
Hela spektrat från fakta till fantasi.
Men om inte du har en källa att hänvisa till så kanske jag kan hitta en källa du HADE kunnat hänvisa till. Och sedan förstå mer om hur du tänker. Om jag googlar. Var min tanke.
-
Jag håller med mattetillmånga.
Man ska inte ställa krav på en valp angående kissning innan de är tolv veckor enligt mig. Har man en valp får man räkna med kiss inne och speciellt om det är en hanvalp. Tikar blir över lag rumsren mycket snabbare men det vet du kanske redan LottaLuvin?
Jag kan hålla med Lotta i att man ska kolla på sina egna handlingar och inte hundens om den kissar inne men man ska inte heller stressa hunden, de måste få vara redo att bli rumsrena.
Nu till tråden.
Att en hund kissar i en säng är inte dominans. Man ska alltid kolla om något kan vara fel vid minsta lilla oro för tex urinvägsinfektion eller nåt. Ibland får hundar hjärnsläpp, ibland tycker hunden det mjuka stället är bästa stället, ibland tycker de att det är mysigt.
Det sistnämnda gjorde min lilla idiot. Han kissade, gick och hämtade ett ben och la sig i det. :-X Det hela slutade när han var rumsren.
Han kissade även i sängen en gång när jag tvättat precis allt. Kuddar, täcken och madrass. Då luktade det inte som vanligt av våra dofter utan pissnisse fixade det åt oss.
Nu hade han en liten förtjusning i det hela så jag lät honom bara vara i sovrummet och till sovdags. Han kissade inte när jag var där. Hundkorgarna hans fick jag tvätta men så fort han fick lite ålder inne satsade vi hårt på att bli rumsren. :-[
-
Protest?
Min pappa hade en papillon som alltid gick å kissade i allas sängar på kuddarna såfort de lämnade huset, han gjorde så hela livet i protest över att bli lämnad ensam. Detta ledde till att man alltid fick ha han i farstun när de skulle nånstans.
-
.....men man ska inte heller stressa hunden, de måste få vara redo att bli rumsrena.
Stressa en hund att bli rumsren? Hur gör man det? ???
-
.
-
Jådå.
En av mina mopsar krökte alltid en märla i hallen.
om hon inte fick vara i köket när vi åt.
Om hon så hade "kackat" strax innan.
Kissade också i min säng, då hon blev lämnad.
Hon kunde verkligen protestera.
-
.
-
Min hund kissar oxå i sängen pga det jag uppfattar som en protest.
om hon blir lämnad ensam eller får vara hos "barnvakten".
Aldrig när jag är med.
Det är möjligt att hundar inte kan protestera eller tänka i banor om bestraffning, men många gånger kan jag inte hitta en annan förklaring på Tullas beteende än att hon faktiskt surar....
-
Jag håller helt med, protest exesterar inte i hunden värld. Den pappisen som gick runt och kissade överallt gjorde det inte för att "haha nu jäklar ska de få igen för att de lämnade mig" . Så interligenta är inte hundar.... Jag tror snarare att den hunden gick runt och kissade därför att den var otrygg av att lämnas ensam (även om det inte kanske märktes utåt). Vad är bättre försvar mot okänt hot, främmande individer i en hunds värld än att markera ut sitt revir för att tydligt tala om att "stick härifrån här bor JAG"?
Den hunden som krökte en märla som "protest" har ju lärt sig ett beteende. Skiter jag=kommer någon till mig. För vem äter middag med hundskitsodör? Vissa saker lär de sig snabbt....Beroende på motivationen är riktad mot har personen (dvs människans) humör mindre betydelse mot hunden. Dvs är det sällskap hunden vill ha är den nöjd bara du kommer, sen att du är arg och bannar den assosierar den inte till sin skithög utan tycker att du enbart uppför dig väldigt konstigt och dominant och det är bäst att vika ner sig i underkastelse. Men den har har lärt sig på sitt beteende: skiter jag får jag sällskap.
Ja det är så jag tänker med hund. Jag tänker i en hunds banor inte i männskliga. HUndar är underbara och ibland är det lätt att tycka att de är så förstående och kloka, likt oss. Men jag hävdar bestämt att hundar är primitiva varelser i jämförelse med vår interligens.
-
Jodå jag är helt övertygad. ;D
Ingen övertygar mig med annat ;)
-
.
-
Nu har jag inte läst hela tråden... men...
Hundar kan kissa för att de känner sig osäkra i en ny miljö. Sprider de sin egen doft där luktar det mer hemma och de känner sig tryggare. Oftast inte alls dominanta hundar som gör det och de gör det inte för att de vill dominera eller protestera, bara känna sig lite tryggare. Många som gör så när de blir ensamma och känner sig otrygga pga det, skulle jag tro...
Finns många anledningar till att hunden kissar.
En del hundar kissar gärna där det är mjukt så att det sugs in och inte blir en otrevlig pöl.
En del hundar kissar där de råkar vara när de blir nödiga.
Jag skulle inte fundera så mycket på det, om det var en engångsgrej.
En av mina hundar kissade oftast på sin egen dyna när han var liten. Han hade svårt för att kissa ute, då det var så mycket spännande att titta på. Så kom han in, jätte trött, sprang till sin dyna för att lägga sig och kissade på sig där. Inget märkligt med det.
Flera andra av våra valpar/ unghundar har gjort liknande, glömt att de behövde kissa när de skulle kissa och kommit på det där de inte skulle.
Vi har lämnat dem lite för länge i sovrummet och de har blivit nödiga och sen hittar man en illaluktande blöt fläck på sängen.
Inget mer med det. De blir större och det avtar.