Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: louise skrivet 22 jan-09 kl 18:37
-
Jag tror faktiskt att jag äntligen knäckt min företagsidé, den jag kan försörja mig på. Tyvärr kräver den en investering på sisådär 600.000. Utöver eu-bidrag på 25 %, är här nån som har en idé hur man hittar mer "gratispengar"?
jag är en jäkel på att söka pengar i fonder å stiftelser, men jag hittar inget som funkar med investeringar.
Jag har vänt hjärnan in och ut men nu kommer jag inte längre..
-
Har du kollat med Ekobanken och deras specialitet "borgensringar"?
-
Ekobankens borgensring funkar bara när det är flera personer i ett projekt, jag ska vara ensam. Men sekunden efter jag gjorde inlägget kom jag på det där med Kreditgarantiföreningar å har redan kontaktat dem. Det funkar på samma sätt, men man lägger in ca 4 % av sitt lånebelopp till föreningen, sen står föreningen för borgen. De ger borgen upp till 60% av lånebeloppet.
Det är en underbar trygghet som definitivt fört mina planer framåt, men jag tar likväl ett stort lån som ändå är mitt ansvar att betala.
Fler lösningar på "gratispengar"?
-
inte gratis pengar men "almi" er mere risiko villig med udlån. www.almi.se Renee
-
Almi har man inte råd med. Deras räntor ligger på 10 %. Affärsidén går inte ihop då. Jag tycker rätt illa om dem efter att jag pratade om mitt B&B-idé jag hade för längesen med dem, de hade inte en susning om turistnäringen i mitt område. KÄnde mig allmänt förlöjligad på grund av deras okunskap.
-
Sorry, better luck next time :-X
-
Men det kvittar ju hur välvilliga almi är, fakta kvarstår att deras lån är hutlöst dyra å det mest oekonomiska att använda som finns.
-
Du har nog varit där men det här var vad jag hade liggande i datorn.
http://www.eu-upplysningen.se/upload/dokument/Trycksaker/Guide_EU-stod_0711_PDF.pdf
http://www.sparbanksstiftelsen.se/default.asp?id=1
-
jo.. jag kan eu-stödet utantill tror jag. Sparbanksstiftelsen är bra men de är inget vidare på att dela ut till privata företag. De älskar fotbollsföreningar och hembygdsförbund.
-
Jag vill ändå slå att slag för Almi. Jag älskar Almi, 10% borgen istället för uppåt 50% när man lånar från banken. Om ens affärside står eller faller med en räntaskillnad på kanske 2% mellan banklån och Almilån då ska man nog fundera över lönsamheten och riskerna i ens affärside.
-
Men det är väl mer än 2 % skillnad? Min bank tar 7 % av företag, Ekobanken 5 %, å Almi då långt över 10 eller hur det nu är.
Å så kombinera det med kreditgarantiföreningen som kan gå i borgen för 60 %.
Mycket bättre.
Men jag vill ju ha tag i heelt gratis pengar för att minska lånedelen.
Men take, hur tänker du när du ska bedöma risk i ett projekt? Hur mycket marginal bör man ha?
-
Men det är väl mer än 2 % skillnad? Min bank tar 7 % av företag, Ekobanken 5 %, å Almi då långt över 10 eller hur det nu är.
Almi tar väl inte långt över 10? Jag betalade 10,nånting till dem nånstans i oktober och då låg banken på kring 9%. Räntan har gått ner både för almi och banken.
Å så kombinera det med kreditgarantiföreningen som kan gå i borgen för 60 %.
Mycket bättre.
Den kostar 4%, så den plus banklån på 7% blir också 11%.
Men jag vill ju ha tag i heelt gratis pengar för att minska lånedelen.
Ja, tack, jag tar också gärna gratispengar, det är väldigt lätt att investera gratispengar. Men det finns inga gratispengar, iallafall inte mer än att det räcker till lite starthjälp.
Men take, hur tänker du när du ska bedöma risk i ett projekt? Hur mycket marginal bör man ha?
Man ska klara av att ränta fördubblas på kort sikt, för sånt kommer att hända. Dessutom behöver man kunna låna det dubbla om det skiter sig i investeringskedet för detta kommer också att ske.
I mitt fall är räntekostnaden ungefär 1% av den totala omsättningen och en fördubbling gör varken till eller från.
-
Då kan man ju bara fetglömma ett företag... det var ju en rolig gonattsaga denna kväll.
-
Då kan man ju bara fetglömma ett företag... det var ju en rolig gonattsaga denna kväll.
Fel inställning.
Kan inte du få legocharkad nånstans med dina griser och några griser inköpt från en granne. Sedan går du ut på marknaden och säljer det som gunnebo-korv. Går det bra så kan du investera i egen korv-tillverkning eller en rök.
-
jahg har räknat ut att om jag ska ha 20 % vinst, måste mitt legocharkade bacon kosta 130 kr kilot, inkl moms. Det ska in i catering istället. Då blir vinsten 50 %
-
Vad är det du ska investera i?
Svårt att tipsa utan att vad de gratis pengarna ska användas till och att man brukar kunna söka landsbygdsutvecklingsbidrag från lst som kan täcka upp till 30% av investeringskostnaderna känner du säkert till.
Annars är väl smuggling och knarkhandel sånt som kan vara lukrativt men riskfyllt och kräver också att man sätter både sin frihet och ett visst kapital på spel. Inget jag rekommenderar.
130 pix inkl moms för hemcharkat bacon, är det pris till kund? Låter isåfall löjligt billigt men jag kan ju ha missförstått. För det var per kilo, inte hekto?
-
Det är pris till kund. Det dyraste jag har sett är ungefär samma prisklass. Men det låter ju underbart om det är billigt. Vad har du för pris?
Investeringen är i en "köksvagn", kylar, avlopp, osv för att starta catering som görs på mina egna gårdsprodukter.
-
Jag har varken svin eller livsmedelstillstånd men skulle gladeligen betala 26 kr/hg för fint bacon om jag kunde köpa det. Säljer lite rökt korv svart för 200 kr/kg. Små mängder men intresserade kunder. Skulle jag sälja vitt skulle jag ta det dubbla och ändå ha kunder.
Har man en bra produkt ska man ta bra betalt. Sen ska man se till att ens kunder har läst "Den hemlige kocken" eller liknande böcker. Då förstår de varför god mat kostar. Annars får de köpa det sekunda i vanliga butiker.
Men catering? Då måste man väl ha nån som lagar mat? Du är ju bonde, eller hur?
-
Att hitta pengar till investeringar är ju aldrig lätt, jag tycker dom flesta bidrag har så många hållhakar så det är nästan meningslöst att söka dom. Investeringsstödet från länsstyrelsen t.ex, man får ju det i bästa fall utbetalt efter att hela investeringen är gjord, så när man fyllt i den tjocka bibban med papper som dom vill ha får man först vänta ett tag och se om det går att få det beviljat, får man det så gäller det ju att försöka dels finansiera resten ( och om vi räknar på 600 000, så skulle det ju bli ca 400 000 att hitta finansiering till ) och dels försöka belåna det beskedet man fått, så att man kan bygga klart det man vill.
I grund och botten så är jag nog lite emot gratisfinansiering ( även fast jag gladeligen skulle ta emot det om jag fick ) för det är väldigt lätt att luras att tro att man har en lönsamhet som man egentligen inte har, en 10-12 % avkastning på insatt kapital måste man försöka mäkta med, annars är det inte hållbart i längden. Och har man den avkastningen så är det ju inga problem att låna. För ett av problemen med att låna är ju att det är inte du själv som får hitta på riskbedömningen, det gör banken så gärna åt dig... En räntehöjning på 3 % från den aktuella nivån vill dom ju gärna se att man klarar.
Vad gäller Almi så testade vi att låna från dom iförra året till ett svinhus, men då hette det plötsligt att dom inte fick låna ut till så tydliga lantbrukssatsningar, dom skyllde på EU ( givetvis, det gör ju alla ) som skulle kunna mena på att Almis utlåning snedvrider konkurrensen mellan ländernas banker..
Så det gick inte, annars har dom ju sin satsning på kvinnliga företagare med så kallade mikrolån på max 100 000 som ska vara hyfsat lätta att få och där det inte krävs medfinansiering. För det är ju också en hake, Almi ska ju samarbeta med din vanliga bank och låna ut en del, och sen ska banken ta resten, så det gäller ändå att övertyga en bank...
Och som Anders Borg sa lite i förbigående i går ( konstigt nog högg ingen reporter på det ): Jag tror inte att bankerna plötsligt skulle drabbas av att ta ett samhällsansvar i dåliga tider och låna ut pengar, det är ju inte deras grej precis... :) Rätt festligt uttalande för att komma från landets finansminister, men ack så träffande....
-
Jag tror det är nyttigt att man måste övertyga någon annan som riskerar förlora pengar i ett projekt att projektet är lönsamt.
-
Jag betalar 200 inkl. moms för hemcharkat bacon
å de tycker jag e kanonpris ,
betalar gladeligen de för god mat som jag vet har haft de bra
å vilket jobb som ligger bakom.
-
Definitivt nyttigt. Bara EU:s mall till affärsplan har varit enormt lärorik.
Ni med baconen, var i landet bor ni? För jag trodde verkligen att jag fått tag på de dyraste prislistorna, men icke..
-
Jag bor i Jämtland jag
-
Hej
På www.ängavallen.se finns detaljerad prislista för vad de tar för allt sitt kött.
Bacon kostar 35 kr/hg
De är inte anslutna till krav, utan till EU-certificeringen.
-
På www.ängavallen.se finns detaljerad prislista för vad de tar för allt sitt kött.
Säker på det?
-
Om inte du kan använda denna så kanske andra är intresserade.
http://www.mavi.fi/sv/index/landsbygdsfinansiering/ungajordbrukare.html
-
Skrev fel, gå in på http://www.angavallen.se/index.php?page=178 istället.
-
Kollade vad det lokala rökeriets produkter säljs för på den lokala butiken. Rökt skinka i bit, 130 kr/kg, rökt bog/sida för 119 kr kg, i bit. Ej ekologiskt.
Om Lollo eller nån annan är intresserad av rökeriet heter de Mallgårds och jag tror att de finns i Levide socken på Gotland.
-
Får man verkligen kalla sitt kött för hälsogris och hälsokalv osv, som dom gör på Ängavallen?
Nog för att även jag tycker att ekologiskt är bra, men att gå så långt som att ha ett namn på köttet som får en att tro att det på nåt sätt skulle vara en hälsokost tycker jag är lite överdrivet...
-
Ängavallen stred länge för att patentskydda orden hälsogris, hälsolamm osv. Ingen annan får använda det. Lite onödigt tycker jag, det ser för modernt ut för att göra produkten "äkta" och säljbar. Men ingen har så höga priser som de, de är helt otroliga. Jag har funderat över varför andra ligger så långt under deras prisnivå.
Rökt skinka för 130 spänn.. det skulle med mina eklogiska grisar bli en vinstmarginal på... 8,6 %. Det förstår ju alla att såna företag kan man inte driva..
-
Jo, men den här skinkan var alltså inte ekologisk. Sen antar jag de sprutat in saltlösning i den, vet inte vad det gör för vikten.
-
Jo, men den här skinkan var alltså inte ekologisk. Sen antar jag de sprutat in saltlösning i den, vet inte vad det gör för vikten.
Vikten går upp naturligtvis. Det är trevligt för den som säljer för saltlake har trevligt kilopris.
-
Vi tänker oss att vi bygger en chark.
Vi behöver ett frysrum, ett torkrum med nån fläkt och thermostat, ett kylrum som håller cirka 1 grad, en köttkvarn, en hydrauliskt korvstop, lite elinstallationer, 1 handfat, en arbetsbänk, en diskbänk, skärmaskin, rök, lite vagnar och lite lösa prytlar som knivar, backar, skärbrädor, frysboxar etc. Grundbyggnaden finns där vi ska inreda med ovanstående saker. Vi tjafsar med miljökontoret och vi bekläder väggerna med en matta istället för kakel för det är billigare och fungerar minst lika bra. Lite beroende på kontakter och vad man kan samla via blocket så kostar detta mellan femhundratusend och 1 miljon svenska kronor.
Vi gör för enkelhetens skull griskorv.
Med ovanstående utrustning och lite rutiner så kan man göra cirka 140 kilo kilo på en dag, vi säger dock 100 kilo. Vi kan jobba 3 dagar i veckan med produktion och resten går åt till försäljning, administration och marknadsföring.
150 dagar om året x 100 kilo = 15000kilo korv.
Pris 100kr ex moms till konsument.
Inköp 50kr/kilot och 20% svinn.
Intäkter:
Korv 1 500 000
Kostnader:
Kött 900 000
Övrigt förbrukning 100 000
(diskmedel, korvskinn, plastpåsar, salt, ved och spån)
Bruttovinst 500 000
Sedan kommer övriga externa kostnader såsom lokalkostnader, el, försäkringar, arbetskläder, reparationer, drivmedel, frakt, resekostnader, varuprover, deltagarkostnad marknader, internet, konsulter, banken etc. Vi tar i så vi kräks.
100 000
Personalkostnader för skolungdomen och gammeltanten som hjälper med försäljningen på marknader
20 000
Rörelseresultat före avskrivning 380 000
Sedan kommer de såkallade avskrivningar. Hälften av kostnaden går till byggnaden och skrivs av på 12 år, hälften går till maskiner och skrivs av på 5 år. (detta är lite förenklad, egentligen skriver man av en fast procental varje år, men för första året stämmer det iallafall, året efter blir resultatet bättre)
Byggnadsinredningar
(500 000/12) 40 000
Maskiner
(500 000/5) 100 000
Resultalt efter avskrivningar
och före finansiella kostnader 240 000
Ränta, vi har otur och behöver låna hela summan, typ 1 000 000 gånger 9% ränta.
90 000
Resultat för skatt och sociala avgifter 150 000
Om vi nu hadde lekt med tanken att investeringen gick på 500000 istället för 1 miljon då hadde avskrivningarna blivit 70000kr och räntan 45000kr. Inget som man inte åtgärdar med att jobba 2 extra dagar i månaden istället.
Edit: Varje extra dag man lyckas producera drar man alltså hem 3400kr. Med denna pessimistkalkyl.
-
underbart! Men när ska man tillverka köttet tro.. för gården ska ju skötas också.
-
underbart! Men när ska man tillverka köttet tro.. för gården ska ju skötas också.
Det är där vi kommer in med fokus. Vilka delar tjänar du pengar på? Resten ska du se som hobby som inte ska förhindra att du bygger upp något du kan leva på och vill hålla på med.
Vill man investera så man både kan ha viss lönsamhet på gården och chark, samt värdshus, då blir investeringen kanske uppåt 5 miljoner, medans intäkterna blir mindre. När man har avbetalat verksamhet 1, och börjat kunna ta in någon på timmar för att hålla volymen, då kan man börja satsa på verksamhet 2. Verksamheter som man överhuvudtaget inte kan få lönnsamhet i ska man se som hobby och då ska man fråga sig hur mycket det får kosta.
Nästa övning blir att skriva likviditetsbudget.
-
Vi tänker oss att vi bygger en chark.
Vi behöver ett frysrum, ett torkrum med nån fläkt och thermostat, ett kylrum som håller cirka 1 grad, en köttkvarn, en hydrauliskt korvstop, lite elinstallationer, 1 handfat, en arbetsbänk, en diskbänk, skärmaskin, rök, lite vagnar och lite lösa prytlar som knivar, backar, skärbrädor, frysboxar etc. Grundbyggnaden finns där vi ska inreda med ovanstående saker. Vi tjafsar med miljökontoret och vi bekläder väggerna med en matta istället för kakel för det är billigare och fungerar minst lika bra. Lite beroende på kontakter och vad man kan samla via blocket så kostar detta mellan femhundratusend och 1 miljon svenska kronor.
Vi gör för enkelhetens skull griskorv.
Med ovanstående utrustning och lite rutiner så kan man göra cirka 140 kilo kilo på en dag, vi säger dock 100 kilo. Vi kan jobba 3 dagar i veckan med produktion och resten går åt till försäljning, administration och marknadsföring.
150 dagar om året x 100 kilo = 15000kilo korv.
Pris 100kr ex moms till konsument.
Inköp 50kr/kilot och 20% svinn.
Intäkter:
Korv 1 500 000
Kostnader:
Kött 900 000
Övrigt förbrukning 100 000
(diskmedel, korvskinn, plastpåsar, salt, ved och spån)
Bruttovinst 500 000
Sedan kommer övriga externa kostnader såsom lokalkostnader, el, försäkringar, arbetskläder, reparationer, drivmedel, frakt, resekostnader, varuprover, deltagarkostnad marknader, internet, konsulter, banken etc. Vi tar i så vi kräks.
100 000
Personalkostnader för skolungdomen och gammeltanten som hjälper med försäljningen på marknader
20 000
Rörelseresultat före avskrivning 380 000
Sedan kommer de såkallade avskrivningar. Hälften av kostnaden går till byggnaden och skrivs av på 12 år, hälften går till maskiner och skrivs av på 5 år. (detta är lite förenklad, egentligen skriver man av en fast procental varje år, men för första året stämmer det iallafall, året efter blir resultatet bättre)
Byggnadsinredningar
(500 000/12) 40 000
Maskiner
(500 000/5) 100 000
Resultalt efter avskrivningar
och före finansiella kostnader 240 000
Ränta, vi har otur och behöver låna hela summan, typ 1 000 000 gånger 9% ränta.
90 000
Resultat för skatt och sociala avgifter 150 000
Om vi nu hadde lekt med tanken att investeringen gick på 500000 istället för 1 miljon då hadde avskrivningarna blivit 70000kr och räntan 45000kr. Inget som man inte åtgärdar med att jobba 2 extra dagar i månaden istället.
Edit: Varje extra dag man lyckas producera drar man alltså hem 3400kr. Med denna pessimistkalkyl.
Jadu...jag vet inte riktigt..jag fattade inte om du ansåg detta som ett positivt resultat eller negativt??
Det är i alla fall ingen kalkyl jag skulle gå till banken med, och det tråkiga är ju att du har rimliga siffror, inget snack om det, men det är ju dock ett heltidsarbete, minst, och vi har ett resultat på 150 000 före skatt och soc avgifter, vi drar alltså bort de 70 % som det innebär, alltså 105 000, kvar är 45000 i nettolön för ett heltidsarbete, således 25 kr/tim i nettolön om man räknar på 1800 timmar/år..
Kalkylen hjälps ju upp om det är eget kött vi stoppar i, men inte heller det är ju gratis att ta fram, men det skulle ju hjälpa upp den dåliga bruttovinsten. Du hade ju 30% i bruttovinst, min revisor ser helst att jag håller mig över 50%, och sedär!, då finns det plötsligt pengar till en anständig lön, så knäckfrågan blir ju att få upp bruttovinsten..
-
Jadu...jag vet inte riktigt..jag fattade inte om du ansåg detta som ett positivt resultat eller negativt??
Det är i alla fall ingen kalkyl jag skulle gå till banken med, och det tråkiga är ju att du har rimliga siffror, inget snack om det, men det är ju dock ett heltidsarbete, minst, och vi har ett resultat på 150 000 före skatt och soc avgifter, vi drar alltså bort de 70 % som det innebär, alltså 105 000, kvar är 45000 i nettolön för ett heltidsarbete, således 25 kr/tim i nettolön om man räknar på 1800 timmar/år..
Kalkylen hjälps ju upp om det är eget kött vi stoppar i, men inte heller det är ju gratis att ta fram, men det skulle ju hjälpa upp den dåliga bruttovinsten. Du hade ju 30% i bruttovinst, min revisor ser helst att jag håller mig över 50%, och sedär!, då finns det plötsligt pengar till en anständig lön, så knäckfrågan blir ju att få upp bruttovinsten..
Eget kött är dyrare än köpekött. Priset på griskött ligger i trakten av 30kr/kg just nu så det blir bättre bruttovinst. Sedan är jag övertygat om att man kan ta mer än 100kr/kg. 100kr/kg var liksom en bottomline för ens minst intressanta produkter.
Bruttovinsten ska ligga över 50% annars är det inte bra. Men det är också skönt med en pessimistkalkyl där man fortfarande inte går i konkurs. Banken vill se båda.
Jag ska ladda upp ett excelark där man kan prova sig fram lite med olika siffror.
-
Ja, utpriset är ju alltid en balansakt, skulle du höja i ditt exempel med 20 kr så ger det ju 300 000 extra, men om man då tappar 2 ton i försäljning så är ju 240 000 borta igen...
-
Nä, mitt egna kött kostar över 50 kr kilot, det är som take säger, billigare å köpa. Jag fattar inte hur ekologiska grisbönder kan sälja till slakteri. Om jag bara räknar matkostnaden, och får upp alla grisar till 50 kilo styckad vikt, så kostar de i bara foder 40 kr kilot.
Sen är som sagt takes korv snuskigt billig, det var det enda som inte är realistiskt i kalkylen. Det andra är bedrövligt sant..
-
Det skulle nog aldrig gå med dina raser att skicka till slakteri, det är helt sant. Jag räknar med 400 kg foder per slaktgris, a´3 kr just nu, alltså 1200 kr, delar man det på 60 kg styckad vikt så blir det 20 kr/kg, men sen kostar då slakten och styckningen 800/ gris, alltså 13 kr/ kg till, summa 33 kg.
Men säljer man dom bara till slakteriet och glömmer dom sen så får man ju i runda slängar 2400 kr / gris, så då blir ju vinsten hyfsad tycker jag.
-
Men räknade du in suggans foder nu? lät inte så. eller läser jag dåligt?
-
Japp, baserat på 20 slaktgrisar per sugga och år, 6 veckor digivning och en veckas tomtid, dvs innan hon är betäckt igen.
Då blir det suggans 1500 kg/år utslaget på 20 grisar= 75 kg/gris, och alltså 325 kg till slaktgrisen.
Men det gäller alltså vanliga raser, och huvudsakligen den varmare årstiden, dvs från mars till oktober, vintertid blir kalkylen lite sämre om man inte ser till att hålla dom inne lite mer.
-
taek. du har pratat om att du har lagt in nån ekcel-grej här som vi kan göra kalkyler i. Hittar inte den. Har jag helt missuppfattat?
Å sen undrar jag varför en korvspurta, köttkvarn, vaakumpack å diverse småatiraljer kostar 500.000? Vilka maskiner har du mer tänkt dig?
-
taek. du har pratat om att du har lagt in nån ekcel-grej här som vi kan göra kalkyler i. Hittar inte den. Har jag helt missuppfattat?
Å sen undrar jag varför en korvspurta, köttkvarn, vaakumpack å diverse småatiraljer kostar 500.000? Vilka maskiner har du mer tänkt dig?
excelgrejen vill inte bli uppladdat för forumet tillåter inte excel som bilaga.
Det kan även vara en kylcell, frysboxar och en liten marknadsvagn. Inte vet jag, det var mest för att visa att ränta och amortering i en bra affärsplan inte är så jävligt stora kostnader.
-
aha. Vad är en kylcell? å Kan du tänka dig å mejla den där excelen:-)?
de här 20 &% svinn - är det putssvinn eller annat, tex viktförlust vid rökning?
å så behöver jag nog lära mig vad ni menar med bruttovinst. För efter du skrivit det kom ju en massa fler kostnader, vanliga löpande grejer. Vad hör till vad?
Å Inngvar, varför vill din revisor se 50 % bruttovinst? Det måste väl gå att sänka när omsättningen är hög? Eller lånen låga? Osv. Om jag fattat vad bruttovinst är, så ska man alltså med den betala avskrivning, räntor och egen lön. Rätt? Och då beror det väl helt på vad man har för lån och lönekrav?
-
Det där med hur stor bruttovinsten eller något annat nyckeltal bör vara beror naturligtvis på vad förslags verksamhet man driver och hur den finansieras.
Jag håller för övrigt med Take angående avskrivningar och räntekostnader. I de flesta verksamheter är det inte en så väldigt stor kostnadspost. Däremot har jag noterat att det ofta är ett väldigt stort fokus just på investeringarnas storlek och den stora faran med att låna pengar men ofta förbluffande lite på hur verksamheten ska skapa något värde.
I charkkalkylen verkar det knappast vara priset på korvsprutan som avgör lönsamheten, utan produktionens omfattning och marginal. Att se till att hålla verksamheten igång och utnyttja gjorda investeringar är normalt viktigt även i små verksamheter. Producerar du 6 dagar per vecka med i övrigt samma kostnader minskar kapitalkostnaden till hälften. Hyr in någon duktig pensionär som vill arbeta någon dag i vecka och se till att anläggningen är i drift, även när du är ute och säljer. Och lägg inte ner en massa tid på extremt småskalig grisuppfödning som gör att det inte blir vare sig tid eller kraft över att syssla med något som har förutsättningar att bli lönsamt. Går charktillverkningen bra kan du säkert betala så bra för inköpta ekogrisar att du får de du behöver
-
aha. Vad är en kylcell? å Kan du tänka dig å mejla den där excelen:-)?
En kylcell är ett kylskåp på stereoider.
de här 20 &% svinn - är det putssvinn eller annat, tex viktförlust vid rökning?
typ sånt ja...
å så behöver jag nog lära mig vad ni menar med bruttovinst. För efter du skrivit det kom ju en massa fler kostnader, vanliga löpande grejer. Vad hör till vad?
Är försäljning av din produkt - råvarukostnaden för samma produkt.
Å Inngvar, varför vill din revisor se 50 % bruttovinst? Det måste väl gå att sänka när omsättningen är hög? Eller lånen låga? Osv. Om jag fattat vad bruttovinst är, så ska man alltså med den betala avskrivning, räntor och egen lön. Rätt? Och då beror det väl helt på vad man har för lån och lönekrav?
En långivare, revisor och EU-bidragshandläggare kommer aldrig att gå med på en för låg lön i en kalkyl, lönsamheten måste kunna bli sämre utan att äventyra deras ränta, dvs det måste finnas möjlighet för dig att dra ner på din lön.
En hög bruttovinst gör att man med några få timmar kan tjäna ihop bra med extra slantar och är ett måste inom restaurang, småskaligt livsmedelstillverkning och dylikt.
-
Å Inngvar, varför vill din revisor se 50 % bruttovinst? Det måste väl gå att sänka när omsättningen är hög? Eller lånen låga? Osv. Om jag fattat vad bruttovinst är, så ska man alltså med den betala avskrivning, räntor och egen lön. Rätt? Och då beror det väl helt på vad man har för lån och lönekrav?
Jo, du har på sätt och vis rätt, Bruttovinsten är ju den summan du säljer för minus kostnaderna för just varans framtagning. Säljer du en gris för 2000 kr och den har kostat 1000 kr att föda upp så är bruttovinsten alltså 50 % (1000 kr ) Den här tusenlappen ska då täcka alla andra kostnader du har för lån och lön och material i övrigt, reklam, osv...
Och då har man kommit fram till att om det i längden ska bära sig så behöver du ligga på 50%, en restaurang strävar efter att ligga uppåt 70-75 %, då dom har stora kostnader för personal och lokaler.
Höjer bruttovinsten gör man genom att sätta ett riktigt utpris och försöker hålla nere kostnaderna för produkten.
När vi säljer en styckad gris för ca 2500 kr så är kostnaden för att ta fram den ca 1600 kr inklusive styckning och slakt, vi ligger alltså på 36% bruttovinst och det är för lågt, tar vi hem styckningen så minskar kostnaden till 1200 kr per gris och bruttovinsten blir strax över 50 %. Och då gäller det ju att se vad man har för omsättning så man kan räkna ut om denna vinstökning räcker till lönen som går åt för styckningen.
Räknar man då som jag med 200 grisar om året så blir vinstökningen alltså 80 000 kr, och när jag har vanan inne så bör jag stycka 1 gris i timmen, det blir 200 timmar och alltså 400 kr i timmen, och sedär :) det gick ju ihop sig....
-
okej. Om jag charkar till grisen istället för att sälja färsk så är bruttovinsten på den ungefär 50%. Men då har jag alltså bara räknat inköp av köttet, inte rökspån, el till lufttorken, förbrukningsmaterial osv. Å så har jag utgått från mitt försäljningspris på färsk gris som är inkomsten om jag inte charkar. Så jag har ju plussat på en aning på inköpskostnaden egentligen.
Men 30 kr/kilot, är det styckat eller helfall?
-
Ska du charka så köper du helfall, för du vill ju kunna använda lite mer av grisen än om du bara ska sälja styck-kött, såsom fett och småputs som annars slakteriet slänger men du får betala..
-
Ska du charka så köper du helfall, för du vill ju kunna använda lite mer av grisen än om du bara ska sälja styck-kött, såsom fett och småputs som annars slakteriet slänger men du får betala..
Vi köper grovstyckad och få då även med en säck med puts och fett.
-
hm... det jag vill slippa är ju investering i en bandsåg.
-
Hm! Ja det är ju svårt det där med pengar, håller just på starta upp själv! Investeringsbidrag finns ju som sagt "Glesbygdsstöd" om du är berättigad till det? Men sen måste ju finansiering göras på annat håll! Har du provat att söka stiftelser? Jag har tur, det kommer att startas en stiftelse här uppe i norr där pengar privat sätts in och används till olika projekt. räntefritt lån kan man säga, dock ska en del av de vinster som görs gå till välgörande ändamål.... Vad är din idé?
-
läs i min fråga.. det står att jag är en jävel på att leta i stiftelser, men jag hittar inget.
-
Lollo, kan du inte "provcharka" hos någon tills du får upp kundkretsen då är det väl lättare att hitta investerare? Eller är sådana här grejor så precisa så att man inte kan göra det hos någon annan?
Har du planerat att köpa in kött till din chark? Har du uppfödare till det? Det har du säkert redan tänkt på.
Kan du inte finna någon butik / restaurang som skulle vilja sälja ditt specialsortiment som kan lägga till investeringspengar ( säkert ett drömsenario men ändå :-\)
-
Hm... provcharka, som att hyra deras lokal, eller hur tänkte du? Jag har ju ringt ett kök, men .. jag har ju min förvirrade cateringplan också.. men en chark som kan hyras.. hm..
man kan ju skicka iväg allt på legorökning, det är faktiskt lönsamt har jag räknat ut. Har inte kommit till ksott att hitta nån som gör det. Känner inte till några, även om jag börjar få superkoll på varenda köttmänniska inom 10 mils radie.
Jo, enligt budgeten måste jag köpa in 15-20 ton per år. Själv producerar jag bara ett ton per år.. Har inte kommit så långt än om det går att få in. Just nu tycker jag det är viktigare att kolla om det går att sälja så mkt exklusiva köttvaror!
butiker och restauranger får mig att se rött. De kräver en prissänkning på 30 % jämfört med privatkunder, då går inte en manuell chark runt. Att de skulle investera.. lite intressant. lite som affärsänglar för att de aldrig får tag på den där lufttorkade linderödsskinkan som jag ska göra.. Men, nja..
Har jagat praktik i några dagar. Inget vettigt napp än. Men vi får se!
-
Har du bytt nick ;D börjar du gett upp hoppet? Bonntösen! ;D
Vad är det för praktik du letar efter? Kan kolla runt lite.
-
Nädå, inte gett upp! Men, eftersom mina inlägg här dyker upp om man googlar på mitt riktiga namn, känner jag mig inte fri att prata om precis vad jag vill här.
Praktik på chark är det. Det finns ju inte många med riktigt hög kvalitet i närheten, men man kan ju alltid börja med att få stycka lite, göra nån korv, så att man får ett hum om det hela. Hur pass svårt eller lätt det känns.
-
Har du kollat med Hajoms Kooperativa? De gör en hel del korv... god är den men kanske inte lyxvarianten ;)
-
Praktik på chark är det. Det finns ju inte många med riktigt hög kvalitet i närheten, men man kan ju alltid börja med att få stycka lite, göra nån korv, så att man får ett hum om det hela. Hur pass svårt eller lätt det känns.
Bjärhus i Klippan, Skåne, brukar anordna kurser i chark. De har för inte så länge sedan fått utmärkelser för sina produkter. Tyvärr är det annars så att många är väldigt hemlighetsfulla med sina verksamheter och recept. Kolla Eldrimners utbud samt hör av dig till Helena Ullmark som sitter på Smakplats i Kristianstad. Hon skickar varje månad ut ett fenomenalt informationsbrev om vad som händer i den småskaliga livsmedelstillverkningen i Sverige (med inriktning på södra Sverige).
www.smakplats.se/
www.eldrimner.com/
www.bjarhus.se/
Kolla om det finns LEADER i ditt område eller se till att det startar där du bor. Själv tycker jag att det hade varit intressant att starta en förädlingscentral där folk kan hyra in sig för att lufttorka, röka, göra korv etc. I vissa län/kommuner finns det mobila vagnar man kan hyra för att testa göra sina produkter.
-
jag har redan de kontakterna Exotica, men tack ändå. Det är PENGAR som fattas. Tråden handlar om hur man finansierar vägen till företaget, pengar till utbildning å investeringar.
Och kurser är bra, men ingen kunskap sitter om man inte använder den. Jag behöver arbeta på en chark ett tag. Jag har gått en chark-kurs på Bjärhus, jättebra och billig. Men har man i nte pengar till sina egna räkningar som det ärjust nui, då köper man inte en kurs. Och Eldrminers startkurs skulle sammanlagt gå på 30.000..
det som var nytt i din var de där nyhetsbreven från Kristianstad, får kolla det.
Men Exotica, det där med hemlig, vill du utveckla det? För ibland undrar jag om tom de som ställer upp som rådgivare är helt öppna.
hajoms, har jag inte tänkt på! Ska kolla!
-
Men Exotica, det där med hemlig, vill du utveckla det? För ibland undrar jag om tom de som ställer upp som rådgivare är helt öppna.
Jag tycker själv att lufttorkat kött är det bästa, bättre än rökt kött och jag gillar torra salamityper bättre än traditionella svenska lökiga korvar. Mina vänner i Schweiz som föder upp jakar har underbart lufttorkat jakkött och ännu mer underbara jaksalami. Ville veta knepet bakom deras produkter, men inte ens de själva fick ut receptet från tillverkaren. Dels är det väl en yrkesstolthet och dels delar man inte med sig av ett vinnande koncept, för då är ju din produkt inte unik längre.
Bäst hade varit om man hade hittat en äldre person med massor av kunnande som verkligen vill att hans/hennes kunskap ska leva vidare! Annars får man väl ta den hårda vägen; prova sig fram! Tyvärr är det inte så lätt tycker jag då man inte bara kan provcharka mängder med kött utan att få betalt för det. Risken finns att man inte gör utmärkta produkter och när man väl har fått fram något fantastiskt så har man redan sabbat det genom de där mindre lyckade produkterna ... ja, det är inte lätt!
För tillfället testar vi hej vilt alla charkuterier vi kan hitta för att se vilka som kan göra de produkterna vi gillar. Har inlett ett samarbete med en korvgubbe i en av våra större städer. Han både tillverkar och säljer. Upplever att förutom en bra produkt så gäller det att hitta försäljningskanaler där säljaren brinner för produkten (lika mycket som jag själv!). Har haft två tillverkare som inte varit engagerade - lönlöst!
-
ja.. det är väl i och för sig inte konstigt om de inte vill dela med sig av exakta tillverkningsmetoder. men.. jag tycker jag får mothugg bara jag säger att jag vill starta en chark. Sånt ska jag inte ge mig in på, för det har jag alrig sysslat med å så har jag inte råd. Sen kommer man inte längre. Fast nu svartmålar jag lite, men jag är rätt utmattad för tillfället..
Men Exotica, det finns ett eu-bidrag för produktframställning. de betalar 70 % av dina kostnaer. Men de lovar inget i förväg. Man skickar in sina kvitton, å så får man se om man får pengar. Det är jordbruksverket som har stödet. Nej, attans! Det gäller bara vissa djurslag.. inte jak. Men om du bara har ett enda får så kommer de ge dig det. Maud har jag för mig kvinnan heter som delar ut det.