Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: poze skrivet 15 okt-05 kl 19:12
-
Funderar lite granna på att producera el med hjälp av vind/vattenkraft problemet är ju med ackumuleringen, tycker batterier är opålitliga, dyra, fula, jobbiga och allmänt vedervärdinga.. osv..
Kom då på iden när jag satt och plockade isär en kompressor.. skulle man inte kunna göra en liten gemytlig liten kammare på några kubik, som är rätt tät. och sedan driva en kompressor med vatten och vindkraft.. få upp trycket till 100 bar eller något och sedan kunna njuta av en drivande frys/fläkt/vattenpump eller dyl som har en motor.. med direktverkande luft eller göra el via en turbin med hjäp av en sjusädeles massa tryckluft som man har sparat på sig ett tag ???
tankar ideér kring detta.. vore det inte mysigt att kunna göra sig en milkshake när alla andra kliar av sig håret av förtret när generatorerna/batterierna krånglar udner strömavbrott
/david
-
Luftens densitet är för låg för att det skall bli lönsamt. luft vid atmosfärstryck väger ungefär en tusendel av vatten gör. Visserligen ökar densiteten, men inte i den omfattning som krävs för lönsamhet.
Att "ladda" luft för de applikationer du nämner kräver enorma tryckkärl. ;D
I kraftverksindustrin lagrar man däremot ånga i ackumulatorer, fast då har de resurser och behov att göra det. Ur småskaligt perspektiv är det förkastligt, som att bygga flyplan för att transportera svampen från plockningen.
Sedan måste man blicka över hela processen d.v.s. från verkningsgraden på vattenkraften, överföringsförlusterna samt förlusterna i kompressorn. Det blir som att gå till banker och växla till/från sig valutor. Varje gång tar banken en avgift, efter några växlingar svider det i plånboken.
Först och främst bör man först se över sitt elbehov, se om man byta ut någon eldrivande pryl mot en likvärdig som kan drivas utan el. Det finns t.e.x. kylskåp som drivs med gas eller fotogen, de kostar mer än vanliga kylskåp.
Måste man ha garanterad tillgång på el, är ett elverk av något slag bäst. Bor du på landet, är det inget större problem, i staden får det nog ändå bli batteri. :'(
/Jordlöpare
-
Det bästa är väl att använda ett antal standardtuber och begränsa sig till deras tillåtna tryck. Övertrycksventil rekommenderas.
Atlas Copco har luftmotorer: Rotary vane air motors men som jag förstått med alldeles för låg verkningsgrad. - Rätta mig om jag har fel.
Det franska projektet med tryckluftsbilar kommer kanske att initiera bättre lösningar.
Tryckluft ur vedvärme eller annan värmekälla kan man ordna genom ett batteri med slutna rör med ena ändan värmd och andra kyld och med envägsventiler mellan. Stora kolvar flyttar luften upp och ner i rören i otakt så att luften tvingas vidare mot tryckkärlen genom att trycket ökar och minskar då luften värms och kyls.
Som jag förstått skall det räcka med 5 rör med avtagande radie för att få 6,5 bars tryckstegring.
För att lagra energi behövs större tryck. - Någon som vet, vad som behövs för att göra flytande luft?
-
Amish en religiös sekt i USA använder tryckluft till MYCKET och lagrar stora mängder energi. De bygger själva. Det är förståss inte helt riskfritt, man bör veta vad man gör.
Tror det var OTHERPOWER.COM forum som diskuterade detta och en del där var väldigt insatta.
-
http://www.theaircar.com/ (http://www.theaircar.com/)
Vid återanvändning av tryckluft behöver man minst en trestegs turbine annars är det inte lönsamt.
Gammla gasflaskor ,till 300 bar är bättre än en vanlig kompressor.
Men med en kombination av vind,vatten och sol energi behöver man bara en "liten ackumulatortank.
-
A´propå flytande luft. Man höll på med sådant redan på 1800-talet. Om man pumpar upp vattenfri och koldioxidfri luft till 300 Bar och sedan låter det expandera fritt utan arbete så blir det så kallt att det blir flytande. Läste just i utdrag ur Nordisk Familjebok:
http://runeberg.org/nfbh/0370.html
Man kunde köpa flytande luft för 5 kr litern i början av 1900-talet.
Goddag! Jag skulle vilja ha 2 liter flytande luft. Vad ska du ta det i....
-
Sedan måste man blicka över hela processen d.v.s. från verkningsgraden på vattenkraften, överföringsförlusterna samt förlusterna i kompressorn. Det blir som att gå till banker och växla till/från sig valutor. Varje gång tar banken en avgift, efter några växlingar svider det i plånboken.
Det här är återvändsgränden som man väldigt ofta hamnar i, när man funderar över småskaliga alternativa lösningar.
Småskalighet innebär större förluster jämfört med stora system.
Det märker man redan i byggskedet:
Exempelvis en liten motor kostar normalt betydligt mer per producerad hästkraft än en stor motor.
Likadant är det över hela linjen.
Där måste de småskaliga alternativen alltså kämpa mot en naturlag.
De enda konkurrenskraftiga småskaliga lösningar jag känner till är såna, där man använt extremt enkel teknik med litet underhållsbehov, helst tillverkat av återanvänt material.
Blir det för krångliga lösningar, så blir totalkostnaden för hög per producerad enhet, och endast försvarbar för reservanläggningar.
Först och främst bör man först se över sitt elbehov, se om man byta ut någon eldrivande pryl mot en likvärdig som kan drivas utan el
Ska man ha kvar varenda elpryl man vant sig vid i elslösarsamhället, så får man vara beredd att betala ett ganska högt pris för det på ett eller annat sätt. Det kan vara direkta utgifter för konstruktion, installation, underhåll av alternativ-elanläggningar och inte minst tid. Som kanske skulle kunna användas till nåt vettigare.
Många saker kan drivas utan el, samtidigt kanske man får sig lite nyttig motion.
Lagring av energi kostar ju också, särskilt lagring av el.
Kan man t ex lagra vindenergi genom att pumpa upp vatten i en damm, och sen ta ut el via turbin efter behov, så slipper man helt den dyra ellagringen i batterier.
Men återigen, det kräver en viss storlek för att bli lönsamt.
tycker batterier är opålitliga, dyra, fula, jobbiga och allmänt vedervärdinga
Det är ganska precis min åsikt också. Där skulle det verkligen behövas ett teknologiskt genombrott av nåt slag...
Om man pumpar upp vattenfri och koldioxidfri luft till 300 Bar och sedan låter det expandera fritt utan arbete så blir det så kallt att det blir flytande
sen kanske man kan separera syret från resten...å ha lite kul med...
http://www.risacher.org/rocket/
-
Varför lagra några större mängder om man har både sol, vind- och vattenkraft? Vattnet rinner ju 24 timmar/dygn, 7 dagar i veckan!
Batterier fula? Skulle det vara snyggare med en trycktank på ett par kubik?
-
En trycklufttank kan ses som en fjäder som man spänner. All energi som man producerar går in i tanken. Den blir hårdare och hårdare spänd. Tills!
All energi utlöses då samtidigt utan större förluster.
Jämför med t.ex en dynamitgubbe. Den innehåller ungefär lika mycket energi som samma mängd bensin. Men energin utvecklas ögonblickligen eller snabbare.
Tänk då om man kört i energi motsvarande några liter bensin i trycktanken. Motsvarande 50 dynamitkorvar. Vilken jäkla smäll.
-
En trycklufttank kan ses som en fjäder som man spänner. All energi som man producerar går in i tanken. Den blir hårdare och hårdare spänd. Tills!
All energi utlöses då samtidigt utan större förluster.
Jämför med t.ex en dynamitgubbe. Den innehåller ungefär lika mycket energi som samma mängd bensin. Men energin utvecklas ögonblickligen eller snabbare.
Tänk då om man kört i energi motsvarande några liter bensin i trycktanken. Motsvarande 50 dynamitkorvar. Vilken jäkla smäll.
-
Ja det förtjänar att upprepas!
-
mellan att pumpa upp vatten i en damm och att fylla en tank med tryckluft.
Man använder kompressor och pump för att lagra energin och en turbin när man använder den.
-
En gång i tiden när ångmaskinerna blomstrade var det vanligt med olyckor med ångpannor. Det gällde att hålla högt tryck om man skulle komma upp i fart. Eller komma igenom stocken på ångsågen.
Man bildade då ett statligt kontrollorgan för besiktning av tryckkärl som fortfarande har namnet Ångpanneföreningen - numera förkortat ÅF.
Det var ändå inte högre tryck än kanske några tiotal Bar. Tänk då om man har det tiodubbla.
Med ditt resonemang skulle det inte heller vara farligare att släppa ner en hiss eller ställa sig framför en bil som som "pumpats" upp i hastighet.
Skillnaden är att lägesenergin som pumpats upp i dammen lätt hålls innesluten men även här kan avsevärda olyckor ske om allt vatten kommer farande med en gång. Nu händer ju inte det eftersom älvfåran inte är oändligt stor.
Jämförelsen kan ju vara att man gör ett litet hål i trycktanken. Då gäller det bara att inte stå precis vid hålet. Tanken tömmer sin energi kontrollerat utan större fara.
-
undviks med en säkerhetsventil.
Jag tänkte på verkningsgraden. Det bör inte bli större förluster för luft än för vatten.
-
Enligt den här rapporten har energilaging med tryckluft i praktiken mindre än 30 % verkningsgrad och metoden döms ut som lagringsalternativ.
Det är främst värmeutvecklingen vid luftkomprimering som är problemet.
Ändå har man räknat på lagring i bergrum, så kalkylen blir sannolikt betydligt sämre med små trycktankar.
Däremot nämns energilagring i svänghjul som en intressant metod.
Kanske något för hugade hemmaknåpare att titta närmare på...?!!!
http://www2.bioenergi.slu.se/utbildning/energisystem/etekniker34/EnergliagringF2.pdf
Det är hårda krav på tätt återkommande besiktning av alla tryckkärl fom år 2006.
Dyra besiktningar och jättedyrt om man blir ertappad med att använda obesiktigade tryckkärl.
-
blir till en del bara värme, - tänkte inte på det.
Då kommer min beskrivna "stirlingkompressor" i ett nytt ljus. Där använder man ju värme för att få tryckökning i flera steg.