Alternativ.nu
Djur => Får => Utfodring av får => Ämnet startat av: Skågedalen skrivet 04 jan-09 kl 09:28
-
Alltså, mina får de ratar alltid en del av ensilaget. Och jag har ju förstått att en del får är kräsna, för det är inget fel på maten. Men vad gör man med överflödet? Slänger man det eller väntar ut fåren så de äter lite till? Känns ju inte bra att bara slänga bort prima ensilage bara för att fåren är kräsna.....
Hur gör ni?
/ Fru Skågedalen
-
Jag fyller inte på ensilagehäcken förrän de ätit upp. De äter alltid det godaste först och lämnar det mindre smakliga till sist. Det tog lite tid innan de lärde sej att matte är en elak typ och det bräktes en hel del, men nu har de lärt sej. De var ganska bortskämda när vi köpte dem :)
-
Hehe, det är ungefär så jag har tänkt med, så det ligger kvar. Men då är jag inte ensam om att tycka/göra så då. ;D
/ fru Skågedalen
-
Hos mig beror det på var i "fåråret" jag är.
När tackorna är lågdräktiga/inte dräktiga kan jag "tvinga" dom att äta även grövre foder (som brukar vara vad dom ratar). När dom är högdräktiga väljer jag dels det finaste ensilaget jag har och skulle det vara så att dom inte vill äta det grövsta av det finaste så behöver dom inte det.
Mvh
Charlotte
-
Hm, det här var intressant! Då ska jag ta ut det dom lämnar och ge dom ute i hagen!
-
Vi gör likadant som Charlotte. Hos oss har vi flera grupper med får, bland annat en grupp med baggar och de är inte alls lika kräsna som tackorna. Dessutom verkar gotlandsfåren vara kräsnare än blandisarna... ???
Så vi löser det ofta genom att ta överflödet från tackorna och ge till baggarna. Blir det inte uppätet alls så använder vi det som strö, fast det fungerar ju bättre med hö än med ensilage.
-
Ett tillägg: Växande ungdjur slipper också trycka i sig det grövsta av fodret. Gammelbaggarna däremot kan få nöja sig till dom ätit upp allt.
Det har ju helt och hållet att göra med vilket behov av näring som de individerna som ska äta fodret har. Väljer man att ge ett grovt foder med lägre proteinhalt så kan kraftfoder behövas. Får fåren plocka det godaste (eller om man har ett spätt proteinrikt grovfoder) så kanske man inte behöver ge kraftfoder.
Mvh
Charlotte
-
Alltså, mina får de ratar alltid en del av ensilaget. Och jag har ju förstått att en del får är kräsna, för det är inget fel på maten. Men vad gör man med överflödet? Slänger man det eller väntar ut fåren så de äter lite till? Känns ju inte bra att bara slänga bort prima ensilage bara för att fåren är kräsna.....
Hur gör ni?
/ Fru Skågedalen
Det där med att vänta ut dom kan ju innebära risker, fast det beror ju på hur länge man väntar ut dom. Om man väntar för länge och det har surnat så kan dom äta det till slut för dom inte har någonting annat så det gäller ju att vara petnoga.
En i våran fårförening hade en sådan situation och tackan dog, och sen dess så ställer jag ut en hel bal till dom. Gör små remsor/luckor i plasten så dom får dra ut själva. Kollar till det regelbundet. Jag vet att jag är lite paranoid om detta nu, men jag får ha mina nojor om jag vill.. ;) Vi skördar eget ensilage så även fast spillet kostar så kostar det mindre för oss än för dom som köper.
Spillet beror på vilket ensilage jag använder och hur mycket dom tycker om det.. Men visst blir det mycket. När dom är klara med en bal så grepar jag upp det i högar som får ligga tills våren, sen ska det bli täckodling utav det.
-
Får är av naturen kräsna (finsmakare) Dagens ensilage består av utvalda högeffektiva, framodlade grässorter som behöver en massa gödsel och då svarar med att växa snabbt.
Det gräset och örter som fåren åt för 100-tals, 1000-tals år sedan växte naturligt. Det var slåtterängar, strandängar m.m. Sådana marker som inte lämpade sig att odla människoföda på.
Gödslade gjorde man på det man odlade till sig själv.
Följden blev ett smakligt, sprött, långsamväxande och tåligt bete/hö med höga näringsvärden, då marken inte var i närheten av den urlakning vi ser idag. En helt annan artrikedom. Till det fanns alltid sly att äta. Spannmål t.ex odlades som människoföda, inte till djurfoder.
Slutsatsen är att visst kan man "tvinga" djuren att äta rent lite bättre, men man bör i första hand se till att skörda ett gräs som djuren föredrar. Det mesta som odlas idag är ju anpassat för nötkreatur, med sorter fåren inte skulle valt själva.
-
Jag skulle inte klara av att vänta ut dem, vilket skrikande de hade blivit.
När jag hade får sorterade de mycket skickligt ut de grövsta som de inte ansåg vara mat (detta slapp de äta). Tyckte de skrek på mig ändå så fort de hörde att man var på gårdsplanen. Det grova fåren ratade gav jag till hästarna, perfekt !eftersom de är bättre med lite grövre foder till dem.
Har man inga hästar att ge de grova fodret till skulle jag välja att gå efter hullet på fåren och som sagt hur nära lammning de är.
-
Ensilaget ligger aldrig så länge att det blir dåligt, då åker det bort. I år fick vi fatt i ensilage som fåren älskar och det är klart det optimala, precis som Birgit skriver. Men har man ingen vall själv så är det svårt att få ett ensilage som är anpassat till just får. Grannarna runt om har bara kossor.
-
Det fåren ratar använder jag till jordförbättringsmedel. Jag har mycket lusern i mina vallar och de ratar det grova, som komposteras ihop med ströbäddarna. Mull kan man inte få för mycket av.
-
Får kan inte äta det grövsta gräset. Det ensilage som passar till häst och ko passar helt enkelt inte till får. Det är andra eller tredjeskörd som gäller till får, eller som Birgit säger, gamla vallar med spädare gräs.
Det går åt med energi för att får att äta och idissla ner ett grovt strå, än vad fåret får ut i näring - så det är inte mycket lönt att tvinga dom.
Gotlandsfår är inte så bra på att äta grovt, däremot så tycker jag att t ex Texel lättare maler ner betydligt grövre material.
Alltså, jag tvingar inte mina får att äta ratorna...
-
Det där är en fråga som vi har grunnat på, Vallhunden.
Fast jag inbillade mig att en skapligt tidig första skörd an hösilage skulle vara bäst.
Varför hellre andra, tredje?
-
Jag tvingar inte heller mina får att äta ratorna eftersom jag läst det där om att får inte kan tillgodogöra sig grovt hö. Jag hyr lagård och köper hö av lagårdsägaren, det känns mest riktigt. Men de ratar oerhört mycket. De har fri tillgång till hö men det är ganska grovt och det blir mycket kvar. Jag har fyra ungtackor som går i egen box tillsammans med en äldre tacka, som inte heller ska betäckas, och det är uppenbart att de ratar mer än de vuxna. Jag har åsenfår och några gotland, fr a åsenfåren är ju små och väldigt kräsna. Jag har inte analyserat höet men det ser ut som om fåren tycker om det, det är grönt och luktar gott och de äter gärna. Men på morgonen när jag kommer ligger mycket kvar och det är bara grova strån i de vuxnas häck. Jag ger en del till en väninnas häst och resten hamnar på ströbädden, som redan är rätt hög.
Jag har funderat mycket på deras fodervärde. Jag började i höstas att ge varsin näve (jag har små händer så det är inte stort mer än en matsked eller två) vardera till alla eftersom jag tyckte ungtackorna behövde lite extra. Sedan har jag fortsatt eftersom det är lätt att få dem att komma in på kvällen (de får vara inne på natten eftersom vi har mycket varg runt om här). Kan det vara negativt för dem med havre varje dag, de vuxna är lågdräktiga nu, ska lamma i april. Jag är så rädd att de ska tappa hull inför lamningen. De har förstås fri tillgång till mineraler, salt och vatten.
-
Gotlandsfår är inte så bra på att äta grovt, däremot så tycker jag att t ex Texel lättare maler ner betydligt grövre material.
Det stämmer bra på våra får, texelkorsningarna (och då framförallt baggarna) äter gärna det som gotlandsfåren ratar.
Förrförra året sådde vi en vallblandning speciellt utvald för får, med olika örter och fint gräs i, det tog vi in som hö och ensilage i somras och fåren tycker bra mycket bättre om detta än om den grövre blandning som vi hade året dessförinnan. Det märks på mängden rator och jag tycker också att våra får har bättre hull i år.
-
Jag hade ingen aning om att grovt ensilage inte var bra för får. Iofs har vi aldrig haft jättegrovt ensilage, men det ska bara bli lite finare hädanefter.
Jag tycker alternativ.nu är så lärorikt med all kunskap alla sitter inne med :)
-
Det är lite av en konst att prova sig fram hur mycket det går åt per dag. Jag ger mina får "fri tillgång" till ensilage, men fodrar två gånger per dag och anpassar så att det nästan hinner ta helt slut. Min fårmentor lärde mig att om jag lägger upp för mycket så att det inte hinns äta upp, så vill de inte gärna äta det när de har stått och andats på det.
Att ta de små resterna och ge till de obetäckta ungtackorna har ju funkat utmärkt, så det är väl deras egen andedräkt de inte tycker om :D
-
Det stämmer bra på våra får, texelkorsningarna (och då framförallt baggarna) äter gärna det som gotlandsfåren ratar.
Förrförra året sådde vi en vallblandning speciellt utvald för får, med olika örter och fint gräs i, det tog vi in som hö och ensilage i somras och fåren tycker bra mycket bättre om detta än om den grövre blandning som vi hade året dessförinnan. Det märks på mängden rator och jag tycker också att våra får har bättre hull i år.
Vart hittade ni den vallblandningen? Jag letade efter något annat än häst och nötvall men icke! Tycker det vekar billigast och vettigast att ge får sånt dom tycker om. Vi körde över en hage med betsputsen i sommras och tog ahnd om det som blev, och när vi fodrat med det blir det inte ett strå kvar! Tyvärr blev det inte mycke, men man får vara glad åt det lilla! :)
-
Förrförra året sådde vi en vallblandning speciellt utvald för får, med olika örter och fint gräs i, det tog vi in som hö och ensilage i somras och fåren tycker bra mycket bättre om detta än om den grövre blandning som vi hade året dessförinnan. Det märks på mängden rator och jag tycker också att våra får har bättre hull i år.
Jag tror vi får ta tillbaks en gammal vall som är utarrenderad som kobete och så den vallblandningen. I år blir det dock inte eftersom arrendet är betalt, men till nästa.
Våra får har aldrig haft dåligt hull, jag är på fårklipparen var gång han är här och de ser bra ut, säger han. Jag tror han tycker de är lite för bra i hull, det låter så :)
-
Lilla Tackan: Andra och tredjeskörden är inte lika grov, det blir mer bladmassa i den.
MonaW: Havre innehåller nästan bara energi, det är alltså inte mycket protein i den, vilket de behöver för att växa lamm. Ge ett färdigfoder istället med högre proteinhalt från och med två månader innan lammningen.
Ungtackorna som inte betäcks börjar växa i slutet på januari, då behöver de ev också protein. Men har man ett bra grovfoder så kan det räcka och de får då växa till sig på betet i sommar. Denna metod innbär att du fdå år blunda för att de går ner lite i hull under senvintern...
F ö ang grovt ensilage, om man får det hackat i balen så kan de äta det grova bättre. In viss mängd grovt material behöver våmmen för att arbeta, så bara bladmassa är inte heller bra. Jag tycker att fåren är mycket kloka djur som plockar ut det de behöver av sig själva... Visst kan de bli kräsna, men hittar man bara grova strån i höhäcken, så är det bara att ströa med det!
-
Vart hittade ni den vallblandningen? Jag letade efter något annat än häst och nötvall men icke! Tycker det vekar billigast och vettigast att ge får sånt dom tycker om. Vi körde över en hage med betsputsen i sommras och tog ahnd om det som blev, och när vi fodrat med det blir det inte ett strå kvar! Tyvärr blev det inte mycke, men man får vara glad åt det lilla! :)
Vi har beställt från Olssons fröer, ekologiskt och anpassat för får. Blandningen innehåller bl.a cikoria, svartkämpe och kärringtand.
-
Jag säger bara ..hackat ensilage löser många problem.
Vi har haft det tidigare år , men förra årets skörd blev felgjord och vi fick slita med långstrån och spill.
I år har vi hackat igen ...lättarbetat och de äter rent och verkar nöjdare.
-
Jag säger bara ..hackat ensilage löser många problem.
Vi har haft det tidigare år , men förra årets skörd blev felgjord och vi fick slita med långstrån och spill.
I år har vi hackat igen ...lättarbetat och de äter rent och verkar nöjdare.
Jag håller med. Vi har en del ohackat kvar ifrån förra året som korna får. Av misstag öppnade vi en "ko"-bal till fåren, det var slitigt att köra ut i skottkärra och mycket spill blev det; dels på grund av att det var långt och dels för att det var alltför grovt för fåren.
-
Den ultimata drömmen är att kunna köpa hö/ensilage från just fårbönder. En fårbönde slår sin vall tidigt, så det kvittar om det är första-andra eller tredje skörden. Han vet att det är finbladigt, lite förtorkat, mm som gäller. Gissa om jag är snäll och trevlig mot honom och ser till att betala bra. Det är hopplöst att stå där med grovt hästhö inköpt för dyra pengar och se hälften gå till ströbädden. Med katalogen från Olssons Frö kan man komponera ihop nästan vilken örtrik vall som helst - en fantastisk variationspotential till precis den mark man själv har att så in. Beställ den.