Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: Attis skrivet 03 jan-09 kl 00:56
-
Jag är mitt uppe i en utbyggnad av huset.
I köket blir det ett litet skafferi (nordläge). Jag såg lite skisser och tankar om att ha ett rör som går under jord, och därmed kyler luften, som leder upp i skafferiet. Så numera ligger ett 15m långt dräneringsrör i backen. Det tänkte jag ansluta till skafferiet. Anledningen till att det blev dräneringsrör var att jag ville undvika kondensvatten som kanske skulle uppstå i ett "slutet" rör. Så jag chansade på att detta kan fungera.
Kommer jag behöva en fläkt som suger in luft under sommarmånaderna? Eftersom det är varmare ute än i röret. Isåfall, antar att luften inte får transporteras för fort i röret (för mycket sug) eftersom den inte hinner kylas tillräckligt? Vad kan vara rimligt i luftflöde (om man har fläkt)? Finns det sådana fläktar som inte har så stort luftflöde?
Andra lösningar?
Jag får givetvis täta den del av därneringsröret som sticker upp ovan mark så inte luften tas därifrån.
-
Du kan bygga en "skorsten" från skafferiet som antingen värms av inomhustemperaturen eller som svartmålas och värms av solen. Då uppstår ett undertryck i skafferiet som suger kall luft genom dräneringsröret. Skafferiet måste då vara så tätt så att det kan uppstå ett undertryck. Och så att det inte kommer in varm luft någonstans.
Bernoulli-principen kan komma till användning. Man kan avsluta skorstenen med en "tratt" som gör att vinden skapar ett sug i skorstenen. Och den vägen skapa undertrycket.
Du kan också satsa på en liten solcellsdriven fläkt. Då behöver du inte ha ett helt tätt skafferi med undertryck, utan kan sätta fläkten direkt på dräneringsröret.
En helt annan lösning är att dra inkommande kallvatten i slangar i skafferiet. Brunnsvatten är rätt kallt. Typiskt 6-7 grader även sommartid.
Oavsett vilket så kan det vara bra att se till att skafferiet är välisolerat.
"Normalt" har man ett tätt rör som sluttar lite till en "brunn" där eventuellt kondensvatten kan dräneras bort.
Mät temperaturen och variera luftflödet så att du får det så kallt som möjligt.
A.
-
Källarlukt och radon undviks genom att ha ett slutet rör.
-
vad tror ni om möjligheterna att dra nytta av ovanstående principer för att bygga ett livsmedelsgodkänt kylrum?
-
I min fars skafferi så finns en lucka i golvet.
Lyfter man på luckan så finns ett gjutet rektangulärt hål.
Där man kan placera allt som skall förvaras kallt.
För mycket av varorna i ett skafferi skall ju inte förvaras kallt utan svalt och torrt.
Risken med ett dräneringrör i marken blir att man får in fukt.
Inte vidare bra för socker, mjöl mm.
-
Man skall nog se det som en liten jordkällare i skafferi-format.
Det blir förmodligen svalt och ganska fuktigt. Men det finns ju gott om grejer som man med fördel förvarar i en jordkällare. Och grejer som inte är fuktkänsliga. Fast det beror ju också på hur väldränerad marken är.
A.
-
Man skall nog se det som en liten jordkällare i skafferi-format.
Det blir förmodligen svalt och ganska fuktigt. Men det finns ju gott om grejer som man med fördel förvarar i en jordkällare. Och grejer som inte är fuktkänsliga. Fast det beror ju också på hur väldränerad marken är.
A.
Jag skulle tro att skafferiet/jordkällaren är gjord av trä. Då den finns i huset.
Vilka problem kan du få om du leder in fuktig och kall luft i ett skafferi? Hussvamp? mögel?
-
är det ett problem så länge det hålls svalt och med hyfsad cirkulation på luften?
-
Eftersom skafferiet är inomhus så kommer det nog att vara något varmare än den luft man använder för att kyla det. Det ligger liksom i sakens natur. Det innebär att fukthalten normalt inte kommer att vara så hög att det blir direkt kondens. Så om man bara ser till att ha lite hyfsad ventilation så tror jag inte att det är så allvarligt. Men det kan ju ändå vara bra att ha målade ytor som tål lite fukt i skafferiet.
Jag tror att det kan vara mer problematiskt om varm fuktig luft från köket, kanske i samband met matlagning, "sugs" in i det kalla skafferiet på grund av ventilationen mha undertryck. Då kan det mycket väl uppstå kondens.
Men sedan kan det kanske lukta lite otrevligt? Kanske inte så kul?
A.
-
Om de blir kondens så blir det i röret där luften kyls ner, och om det blev kondens där så har luften typ 100% i relativ luftfuktighet när det kommer in i skafferiet. Kanske inte så bra för en del mat, men det blir ingen kondens så länge skafferiet är varmare än luften.
-
Varför inte leda den kylda luften i slutna rörslingor utefter nederdelen av väggarna o sen ut? Då slipper man DEN fukten iaf.
-
Det finns mycket skadliga bakterier i jord så jag skulle inte använda dräneringsslang. Används rör istället kan man spola rent från damm och pollen i rören, grogrund för bakterier. Mycket mer hygigeniskt och säkrare.
MVH: Linus
-
tackar för svaren.
Det här var ju inte så bra....
Verkar som om jag får försöka trycka in något rör som är tätt inuti dräneringsröret (som var mer av en paniklösning än helt genomtänkt). Går det med sådan där gul räfflat rör som man drar el i? Eller är det omöjligt att trä ett räfflat rör i ett annat räfflat rör? Andra rörtyper som kan fungera?
Har dock svårt att tänka mig att det kommer in damm och pollen, röret ligger ju 70 cm under marken. Det mesta är nog bundet i markens fukt. Möjligen från den del som sticker upp i andra änden då. Bakterier däremot kanske är en risk?
-
Hej,
skafferiet med ett inkommande rör som ligger flera meter under markytan fungera utmärkt. den behöver ingen fläkt under följande förutsättningar: tilluft till röret utanför marken, gärna med en böj så att det inte kan regnar in. Sedan flera meter under markytan och kommer fram så lågt som möjligt i skafferiet. Rörets diameter ca 100 mm. skafferiets golvnivå ska helst ligga bra lägre än dörrtröskeln. Kall luft är som vatten: när du öppna dörren sprider sig kall luft från skafferiet längs golven.
Alltså:lågt golvnivå, gärna två steg neråt, eller i alla fall en hög tröskel, eller ännu bättre en liten lucka högre upp i väggen eller även i själva dörren för att nå de saker som är närmast dörren.
Frånluft kan går direkt genom väggen utåt. Med en enkel klaff- eller vridventil kan man styra luftflödet. Bra om skafferiet är isolerat mot resten av rummet, även dörren kan vara isolerat. Jag har byggt flera sådana skafferier för mina kunder. En viktig sak till: ingen skafferi vägg i vägg med en ugn eller mit emot en spis, eller skorsten. inga varmvattenrör i närheten.
Lycka till
Johannes
-
Perfekt information! Alla hus som byggs borde ha detta som standard!
FRÅGA: Om man inte kan få till en 20 meter långt markrör - vad riskerar man i tappad effekt?
Lägger man röret i en serpentin så försvåras ev underhåll...
-
Man riskerar att sommarvarm luft inte kyls, eller att vinterkall luft inte värms. Alltså att det blir för varmt i skafferiet sommartid och för kallt vintertid. Troligen kan man vintertid kompensera genom att minska flödet, men sommartid hjälper det inte att öka flödet. Det blir så småningom för varmt i skafferiet. Men om man odlar mycket så kanske man sommar och höst ändå går över till en hög grad "raw" food och tillagar färsk mat direkt från odlingarna. Då kan man kanske klara sig utan skafferi. Ytterligare en möjlighet kan vara att ha ventilationen tidstyrd med fläkt och enbart ventilera nattetid, när det är som kallast ute. Det förutsätter att skafferiet är väl isolerat och med hög termisk tröghet. Kanske dunkar med vatten längst bak?
-
Har ett minne av att jordkylda utrymmen finns beskrivet i Jordbruksverkets pärm "Ekologisk grönsaksodling på friland." Har planer på att boosta kylningen i jordkällaren men då med ett slutet system som jobbar mot jordkällarens luft. Alltså kommer systemet att skicka kall luft från källaren in i jordkylan och kallare eller varmare luft från jorden. Då suger man inte in sommarvarm luft i kylslingan/ källaren. Att ha sin hydrofortank i källaren är ju också ett gammalt knep för att få ner temperaturen. Dagg kommer bildas på ytor som är kallare än omgivande luft. Om skafferiet är dåligt isolerat och är kallare än huset kommer dagg bildas på utsidan av dessa oisolerade utrymmen.
-
Hur "kallt" kan man få det i skafferiet sommartid, med dylika konstruktioner?
Har nämligen en köksfarstu med skafferi, som ska rivas och byggas upp igen. Har en del planer på en lucka i golvet, ner i ett svalare hål.
Är det lönt? Vilken temperatur tror ni det blir, i ett sådant hål?
Eller är det bättre och mer lönsamt att gräva ner rör och kyla hela?
Utanför är sten med lite jord emellan.. Och så finns redan lucka i köket, som leder ner i källaren, vilken går upp till 14-15, under sommaren. Kanske lite lägre när jag fixat fönstrena.
-
Det går bara att gissa vilka temperaturer det blir. Det beror på hur långa och grova rör du lägger ner, och hur du får runt och styr luften och hur väl isolerat skafferiet är.
Med 20-25 meter slangar på 2 meters djup tror jag att du kan få det lika kallt som i en riktigt bra jordkällare. Kanske 7-10 grader sommartid. Kanske lite kallare, men inte riktigt lika kallt som ett kylskåp.
-
Det går bara att gissa vilka temperaturer det blir. Det beror på hur långa och grova rör du lägger ner, och hur du får runt och styr luften och hur väl isolerat skafferiet är.
Med 20-25 meter slangar på 2 meters djup tror jag att du kan få det lika kallt som i en riktigt bra jordkällare. Kanske 7-10 grader sommartid. Kanske lite kallare, men inte riktigt lika kallt som ett kylskåp.
Det tål att forskas vidare i..
Har inte så brått med det där. Sommaren är ju inte så lång, men kan man komma ner så lågt, så kan det kanske vara värt merjobbet.
-
Gräv ett provschakt och testa. Mät temperatur på olika djup. I princip så blir det årsmedeltemperaturen en bit ner. Det är möjligt att man kan komma ner under om man utnyttjar vinterkyla för att kyla röret och den omgivande marken genom att forcera luft genom röret när det är riktigt kallt. Troligen innebär rörligt grundvatten att man inte har så mycket för det, om man inte dränerar och kanske isolerar.
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/normal-arsmedeltemperatur-1.3973 (http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/normal-arsmedeltemperatur-1.3973)
-
Provhålet de gjorde för avloppet står ju där.. Är väl 1,60 djupt. Knappt som källargolvet, på de djupaste sidorna. Kan man hitta på något med det, för att provmäta?
Förresten så har jag ett hål i källargolvet, där en balja står. (Avloppet ut ligger längs med väggen och högre upp)För vattnet från badkaret (Avloppet ut ligger längs med väggen och högre upp). Kanske mäta under baljan? Skulle gjuta en "gryta" till baljan, men det blev inte gjort när jag höll på, för grundvattnet var där då.
-
... Rörets diameter ca 100 mm...
Lycka till
Johannes
Hej,
Sara May har rekommenderat rör 200 mm rör, se http://36organicm2.blogspot.se/2010/07/jordror.html. (http://36organicm2.blogspot.se/2010/07/jordror.html.)
Mitt rör kommer att vara cirka 30 meter långt, räcker det med 110mm rör då kanske?
Hon säger att det inte bör ligga nära avloppsröret som då kan frysa. Hur långt ifrån varandra tror ni att skafferirör och avloppsrör bör ligga om de ligger i samma schakt?
hälsar
Jens
-
Valet av slang som inte är tät var nog som sagt inte så smart med tanke på att den ger fritt spelrum för diverse småkryp etc, samt radon. Till det att den inte ligger djupt nog för att ge kyla nog, känns inte helt optimalt. (normalt drar man röret i en V-form med ett vattenlås och dränering på lägsta punkten i marken, där kondensvattnet rinner ut och radon blockeras att stiga upp. Stenkista under)
Om du nyttjar röret så hade jag tätat skafferiet noga med mögelsäker produkt och målat det noga med ett färgsystem för tätskikt av badrum invändigt, samt dragit isolerade ventilationsrör från där röret kommer ur marken (och en bit ner i marken) och till där det ansluter skafferiet då det kommer att bli kondens utanpå detta rör, samt ut ur skafferiet ur väggen upptill. Du behöver inga fläktar etc, det sköter sig själv större delen av året. Fuktigt kommer det att bli i skafferiet, men gratis kylt. Finmaskigt nät vid inloppet i skafferiet vore lämpligt
Jag bollade iden om rör i marken för inluft till ventilationsaggregat med expert då jag tyckte det vore supersmart att alltid få in en tempererad luf om låt säga +7°, men så var inte fallet då denna måste förvärmas för att inte skapa obehag=drar energi, samt att röret måste gå att rengöra annars frodas det mögel i röret pga kondensen och smuts med tiden....systemet lämpar sig i de delar av världen där de lever i et mycket varmare klimat o drar nytta av denna gratis kyla.