Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: Gengaskokaren skrivet 31 dec-08 kl 02:00
-
Hej där!
Nu änteligen har jag fått tummen ur och börjat ombyggnationen av värmesystemet i kåken. Original är en CTC 265B med oljeeldning och elpatroner som backup. En "före" bild nedan. VV beredaren i bakgrunden har jag använt då det inte behövts värme. Den skall kastas ut.
(http://web.telia.com/~u98502368/CTC265B_f%f6re.JPG)
Vad jag vill ha när det är klart är solvärme (vakuumrör) med ackumulatortank, och pellets när solen har gömt sig. Både tappvarmvatten och värme vill jag ta ur detta. Såhär är det tänkt:
(http://web.telia.com/~u98502368/principskiss.JPG)
Jag började häromåret med att lägga mer isolering på vinden och bytte alla fönster till 3-glas isoler.
I höstas satte jag in en pelletsbrännare i den gamle CTC-pannan. En Nibe PB10 med ett eget byggt förråd på 700 liter. Tyvärr finns inte plats för ett 3 kubiksförråd så jag får hantera 16kg säckar med pellets.
Häromdagen började jag med att koppla in ackumulatortanken, en Strömsnästanken på 750 liter med solslinga och varmvattenslinga. Det var ju det där med platsbristen... Jag skulle helst velat ha 1500 liter ackutank. En Laddomat 10 laddar tanken + en Laddomat 630.2 ser till att pannan slutar elda när tanken är full.
Varför jag kopplar såhär är pga rekommendation av ÄFAB: http://www.afabinfo.com/pdf_doc/rapporter/pelletsacktank_rapport.pdf
Hade jag inte kopplat solvärme så hade jag inte använt en ackumulatortank.
Här blev det en del pyssel med att löda kopparrör. Jag har använt lödda kopparrör med så få skruvade kopplingar som möjligt då dom är sketdyra på nyinstallationen men behållt 1" stålrören som sitter original i huset.
Jag har använt Ø28mm mellan panna och tank. Rören passerar över och under pannrumsdörren vilket gör att det är en högpunkt där all luft samlas. Där sitter det avluftare.
Just nu är värmen klar med elpatroner i tanken men varmvattnet kommer fortfarande från pannan. Styrningen 630.2 saknas också så jag kör värmen via elpatron och varmvattnet via pellets just nu och i ett par dagar framåt.
Nästa fas i ombyggnationen är att få varmvatten från tanken samt få laddningen att funka optimalt. Just nu måste det skötas manuellt.
Fas 3 är att montera solfångarna på taket. Fortsättning följer...
-
Vad kostar en pellets-kwh jämfört med en olje-kwh, eller hur många kg pellets går det på en liter olja? Vet du det kanske? Svårt att jämföra kostnader även om pellets givetvis är ett biobränsle..
överkurs-fråga:
Hur många kwh går det åt i processen att framställa en kwh pellets? Jag har för mig att veden måste hettas upp med ånga för att det ska gå att pressa fram pelletsen?
-
Energinnehåll i 1kg pellets är c:a 4,8kWh. 2ton eller (3m3) pellets ersätter 1m3 olja.
En pall med 832kg kostar runt 2100kr. Oljan som är närbesläktad med diesel följer denna ganska väl, nu c:a 11kr/liter.
Torr ved som skulle vara ett alternativ är c:a 3 kWh/kg. En kubikmeter travad ved motsvarar ungefär 1 000 – 1 300 kWh värmeenergi. Den kostar mig färdigkluvet, som inte har skog, c:a 300kr i skethög vilket är c:a 0,7m3 travat.
- En kubikmeter olja kostar c:a 11 000kr
- Pellets motsvarande 1m3 olja kostar c:a 5000kr
- Ved motsvarande 1m3 olja kostar c:a 3300kr
Så oljan är mer än dubbelt så dyr som pellets och 3ggr så dyr som ved.
Sen "kostar" oljan 0h i tid, pellets 0,5h varannan vecka och ved 0,5h per dag.
-
överkurs-fråga:
Hur många kwh går det åt i processen att framställa en kwh pellets? Jag har för mig att veden måste hettas upp med ånga för att det ska gå att pressa fram pelletsen?
Detta var lite klurigare att hitta svar på. Det är dock en av frågorna som skall svaras på om man söker Svanenmärkning så det borde vara möjligt att hitta.
http://www.ecolabel.no/data/f/0/07/81/8_2401_0/Kriterieforslag_pellets.SE.pdf
En processbeskrivning hittade jag: http://www.booforssjo.se/default.asp?PageID=449
-
Jag har för mig att veden måste hettas upp med ånga för att det ska gå att pressa fram pelletsen?
Själva upphetsningen och vattenförångningen sker NÄR man pressa fram pelletsen med högt tryck.
Därför får spånet inte vara för torrt innan pressningen ;)
-
Vad kostar en pellets-kwh jämfört med en olje-kwh, eller hur många kg pellets går det på en liter olja? Vet du det kanske? Svårt att jämföra kostnader även om pellets givetvis är ett biobränsle..
överkurs-fråga:
Hur många kwh går det åt i processen att framställa en kwh pellets? Jag har för mig att veden måste hettas upp med ånga för att det ska gå att pressa fram pelletsen?
En pellets-kWh kostar ca 58 öre vid 90% verkningsgrad.
Svar på överkursfrågan:
Energiinsats för tillverkning och distribution av pellets (MWh/MWh bränsle)
Råvara 0
Transport av råvara, 10 km2 0,002
Torkning (0,1)
Pelletering 0,05
Transport av pellets, 40 km2 0,003
--------------------------------------------------------------------------------
SUMMA: 0,055
inkl torkning: 0,155
-
Ytterst intressant! Här finns minsann kunskaper!! .. Tackar för dessa upplysningar. Känns bra att kunna räkna sig som miljövän OCH plånboksvän när man står där på vedbacken med svidande rygg..
Själv har jag byggt ett system med "Eldarado"s vattenmantlade kamin och en 500liter ack.tank med solslinga och vv-slinga, som jag murat in i murstocken. Systemet värmer huset via strålning och golvvärme samt ger varmvatten. Det fungerar fantastiskt bra och jag har ännu inte kopplat in elpatronen i tanken...
Om någon är intresserad så kan jag ta några bilder..
-
Om någon är intresserad så kan jag ta några bilder..
Gör gärna det!!
En uppmaning till alla: Lägg in bilder och beskrivningar på ert värmesystem!!
-
Svårt att få bilderna s små att dom accepteras men här kommer några nytagna färska! Inklusive en som njuter av golvvärmen..
Dom 3 pumparna sköter: cirkulation kamintank-ack.tank via laddomat, golvvärmeslingor (Kök, hall, badrum) samt vv-cirkulation.
Kul tråd för en energinörd!
-
Vad är det som är så miljövänligt med vedeldning?
Vad jag kan förstå så släpps det ut en ansenlig mängd cancerogena ämnen vid eldning med ved.
Hälsosamt och bra för vår miljö? Knappast! Bättre än olja? Jovisst. Men definitivt inte bra för miljön och levande oraganismer.
-
Vad är det som är så miljövänligt med vedeldning?
Vad jag kan förstå så släpps det ut en ansenlig mängd cancerogena ämnen vid eldning med ved.
Hälsosamt och bra för vår miljö? Knappast! Bättre än olja? Jovisst. Men definitivt inte bra för miljön och levande oraganismer.
Skitsnack och propaganda! Det är möjligt att vedelda så att det blir farliga utsläpp, men det är inte nödvändigt.
Vettigt hanterad vedeldning skapar inte mer utsläpp än en naturlig nedbrytning.
Det sker givetvis snabbare, men det är ändå ingen markant skillnad.
Kolning och pyrbränder, släpper ut mycket skit, förekommer bla vid skogsbrand, som ju är en del av kretsloppet.
Livet på planeten kan aldrig bli statiskt, så fort själva livet har uppstått.
-
Det bästa med vedeldning är att det går åt extremt lite energi från "träd till brasa", om man gör rätt. Eldar man ur egen skog (eller grannens) så är transporten i princip obefintlig. Lite bensin till motorsågen (ca 4liter per 15m3 ved i mitt fall) så är det färdigslösat på icke förnyelsebar energi!
Hugger man veden med yxa så är enda påföljden en lite tjusigare överkropp, och när man staplat veden kan man lycklig sitta och betrakta den i visshet om att vintern inte kommer att innebära ett stort hål i plånboken!
..att man sen stoppar veden i en miljögodkänd kamin med hög verkningsgrad är nästan att överdriva!
-
Skitsnack och propaganda! Det är möjligt att vedelda så att det blir farliga utsläpp, men det är inte nödvändigt.
Vettigt hanterad vedeldning skapar inte mer utsläpp än en naturlig nedbrytning.
Enligt Statens Provningsanstallts tester så är dom bästa vedpannorna fortfarande sämmre än en bra oljepanna när det gäller utsläpp.
När man läser på deras hemsida så står det att dagens vedpannor är betydligt bättre än gårdagens.
Men att även dagens måste bli betydligt bättre i framtiden om vi skall fortsätta att elda ved och klara miljömålen.
-
Enligt Statens Provningsanstallts tester så är dom bästa vedpannorna fortfarande sämmre än en bra oljepanna när det gäller utsläpp.
När man läser på deras hemsida så står det att dagens vedpannor är betydligt bättre än gårdagens.
Men att även dagens måste bli betydligt bättre i framtiden om vi skall fortsätta att elda ved och klara miljömålen.
Sant men ändå inte...
Detta gäller utsläpp i form av oförbrända kolväten och partiklar...
MEN när det kommer till koldioxidutsläppen så vinner veden!
Det är ju nämligen så att organiskt bunden koldioxid (i detta fall i veden) frigörs till naturen vare sig vi eldar det eller inte... Dvs. det blir inget nettotillskott av koldioxid
Däremot i fossilt bunden koldioxid (i detta fall olja) får man ett nettotillskot av koldioxid...
Kontentan: Bra vedeldning påverkar lokalmiljön i viss utsträckning men bidrar ej till växthuseffekten.
Oljeeldning ger en något mindre påverkan på den lokala miljön men däremot släpper vi ut försurande ämnen som kväveoxid och svaveldioxid och bidrar kraftigt till växthuseffekten...
-
Jag tycker man ska skilja på miljöfarliga utsläpp och utsläpp som är farliga för människan (cancerogena t.ex). Tillspetsat så skulle man kunna säga att cancerogena utsläpp är bra för miljön eftersom människan är ett hot mot densamma!
-
Tillspetsat så skulle man kunna säga att cancerogena utsläpp är bra för miljön eftersom människan är ett hot mot densamma!
Exakt! ;D
-
Denna text har jag kopierat från SPs sida.
Forskning och utveckling - behövs det?
Teknikutvecklingen för förbränning av ved har tagit stora steg de senaste 15 åren. Om alla omoderna och felaktiga anläggningar byttes mot moderna miljögodkända med ackumulatorteknik skulle de hälsofarliga utsläppen från vedeldning minska med minst 90 %. Men ändå är utsläppen från en väl fungerande pelletbrännare lägre än från en vedpanna, och från en väl fungerande oljebrännare ändå lägre (bortsett från att fossilt bränsle inte är koldioxidneutralt). Om vedeldningen ska kunna möta morgondagens miljökrav och krav på tekniska prestanda krävs ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete.
-
Intressant! Jag undrar om SP tagit hänsyn till den totala miljöpåverkan hos pellets? Jag har lärt mig i en annan tråd här att pellets har en verkningsgrad på knappt 90% INNAN den eldas gentemot ved då det är ett mer "processat" bränsle.. hoppas ni förstår hur jag menar.
-
Intressant! Jag undrar om SP tagit hänsyn till den totala miljöpåverkan hos pellets? Jag har lärt mig i en annan tråd här att pellets har en verkningsgrad på knappt 90% INNAN den eldas gentemot ved då det är ett mer "processat" bränsle.. hoppas ni förstår hur jag menar.
Som jag har förstått så mäter dom vad som kommer ur pannan. Inget annat
Men som jag har förstått det så finns det väldigt många miljöbovar bland alternativfolket. ;D
För det verkar vara många som kör med gamla eldstäder och skryter med det. Se bara alla förespråkare av vedspisar/vedkaminer mm där veden ligger och pyr för att hålla jämn värme och spjällen strypta för att inte elda för kråkorna. ;)
Inte den totala miljöpåverkan med pellets från andra sidan jorden mot ved från skogen bakom ladugården. ;)
-
En aspekt som inte berörts i den här frågan är vad man gör av värmen man producerat med ved eller pellets! Ska man elda en dragig gammal sommarstuga med ved contra elda ett välisolerat hus med pellets så håller inte miljöaspecten tätt. ;D
-
En aspekt som inte berörts i den här frågan är vad man gör av värmen man producerat med ved eller pellets! Ska man elda en dragig gammal sommarstuga med ved contra elda ett välisolerat hus med pellets så håller inte miljöaspecten tätt. ;D
Ännu bättre blir det om man använder en oljepanna. Som är det bästa alternativet. :o
-
Hur jämför man olika uppvärmingssystem?
Man kan ta ex. pellets och jämföra med ved, mena att det är farliga utsläpp med vedeldningen, och speciellt då i en äldre panna eller braskamin, medan då pellets alltid har perfekt användning, och skötsel.
Felaktigt handhavande är möjligt med alla system. Hur mycket olja har t.ex inte läckt ut i dåligt skötta anläggningar?.
Många lägger pengar på ganska sofistikerade system, som väl har den fördelen att de är bekväma att sköta, men inte säkert det bästa, det är något som framtiden får utvisa.
Att elda i en spis i köket, med ved, och kunskapen om hur man eldar finns, är ett tryggt och bra värmesystem.
Vanligen är energiförbrukningen totalt i sådana hus relativt låg.
Ved kan man troligen skaffa även om samhället utsätts för kriser värre än de vi varit vana vid de sista sextio åren.
Under förra världskriget, skulle många inte kunna klara de kalla vintrarna om inte vi hade decentraliserad uppvärmning och det gick att använda ved nästan överallt.
Veden är det bränsle som är svårast att monopolisera och externa krafter skaffa sig makt över.
Priset på träbriketter, pellets, kan genomgå kostnadsstegringar (och har redan gjort), eftersom mer och mer sk "sågafall" blir värd att ta betalt för, och blir bristvara. Sågavfall finns mer när ekonomin går på högvarv i ett köp och slängsamhälle, eller det är lätt att importera.
En braskamin värmer även när andra energislag fallerar, som t.ex. elsystemen.
Vilket system man än har för att värma sitt hus, är det strategiskt viktigt att det finns uppvärmning som fungerar, kanske som extrautrustning, som man har möjlighet att använda i éxtraordinära lägen.
Det finns dessutom ett direkt samband mellan kapital och driftskostnader, samhällsförändringar och miljö.
På sextiotalet fick man bidrag för att installera olja och lämna koks och ved, därför att man ville ha ut alla vuxna i förvärsarbete och utbildnig.
Under oljekrisen på 70-talet, kom kärnkraftsboomen, och då skulle man utrusta nya hus med elvärme.
Senar utveckling har gått ut på att minska oljeanvändning och el för uppvärmning, där prisinstrumentet styrt.
Värmepumpar och biobränsle, margienellt även sol har blivet det som nu blir vanligare, fjärrvärme byggs ut.
Många va dessa system är fortfarande mycket sårbara för andra samhällsförändringar, de tål inte att det krisar.
Elen slår ut ett värmesystem så snart den inte kan levereras, oavsett om det endast behövs el för styrsystemen. Processade biobränsle kan skjuta prismässigt i höjden, eller i värsta fall inte vara ens tillgängliga.
Veden är i ett skogrikt land det mest robusta energisystemet, det gäller att handskas med dess risker, som inte bara är utsäpp pga felaktig skötsel, det är även en förhöjd risk för eldsvåda.
Vedeldade utrustningar har funnits (mer eller mindre) och fungerat genom hela den tid, vi bytt mellan uppvärmningssätt de sista 60 åren. Det har skett stora förändringar ungefär vart tjugonde år.
Ett exempel på hur samhällssystemet kan snabbt sättas ur spel var stormen Gudrun, den som hade braskamin/vedspis, klarade åtminstone uppvärmningen, även om man kunde drabbas obarmhärtligt på andra sätt.
-
Nej det som glöms bort i alla sammanhang där energi diskuteras är just förbrukningen i sig.. Vi verkar se det som en självklarhet att bo på stora ytor i Sverige och dessutom har vi en väldigt stor andel ensamhushåll. Det blir mängder av energi till kråkorna..
Själv bor jag på 70m2 och förbrukar tack vare det rimligt lite energi men om här bodde 2 personer till så hade vi kunnat ha riktigt gott samvete!
Det finns väldigt ont om bra små hus i Sverige. Så fort huset är under 100m2 är det ett uselt isolerat fritidshus. Mängder av dessa bebos idag åretrunt fast dom inte alls är byggda för det. Speciellt runt storstäderna.
När jag byggde mitt hus stod jag fast vid att det skulle betraktas av byggnadsnämnden som en åretrunt-bostad vilket dom hade svårt att få in i sina huvuden (mycket märkligt), pga storleken. Trots det så stod det "fritidshus" som taxeringskod när pappren om fastighets-taxering dök upp... man bli matt..
-
Oj vad ni varit igång medan jag varit i pannrummet ;D
Nu lite färska bilder.
Först en bild på panna med pelletsbrännare, en Nibe PB10 med skruv. Förrådet klarar c:a 600-700 liter pellets vilket är en halv pall. Räcker ungefär en månad när det är nollgradigt ute.
(http://web.telia.com/~u98502368/panna+skruv+f%f6rr%e5d.JPG)
Sedan rördragningen för att få till laddningen av ackumulatortanken. Någon dag när mitt estetiska sinne vaknar till liv igen så skall jag snygga till isolering och kabeldragning men just nu funkar det och det räcker för stunden.
Pannans originalshunt står max öppen och en ny shunt med motor (Termostyrning CBJ) sitter till vänster om den blå pumpen. Den gröna pumpen i kombination med den svarta mojängen strax ovanför (Laddomat 10) är för att ladda tanken med hett vatten. På dörrkarmens ovansida sitter en ytterligare styrning (Laddomat 630.2) för att hålla koll på när pannan skall startas och stoppas.
(http://web.telia.com/~u98502368/panntopp.JPG)
Sedan en bild på ackumulatortanken. Solvärmen är inte påbörjad ännu så där är inget att visa. Det kommer vart det lider. I morgon börjar jag jobbet igen efter julledigheten så dom privata projekten får vänta lite.
(http://web.telia.com/~u98502368/ackutank.JPG)
-
Som synes är det fortfarande en gammal kombipanna från 1980 som jag eldar pellets i. Min tanke är dock att byta den på sikt till en vedpanna som jag kommer att montera pelletsbrännaren på. En Nibe 1000 är vad jag tänkt. Då kan jag välja om jag vill elda ved eller pellets. Detta är förberett i rördragningen jag gjort. Dessutom är skorstenen byggd för vedeldning.
Huset är på 90m2 plus oinredd källare och vi är 3 personer som bor i det.
-
Jag funderar på en kökspanna med acctankar och solfångare.
Ungefär så här:
(http://www.lohberger.se/produkter/images/systemlosningar.jpg)
(plockad från http://www.lohberger.se/)
Idag har jag direktverkande el med en vedeldad kamin och en liten vedspis. Bort med vedspisen och in med en kökspanna i stället och acctankar i källaren.
-
Ovanstående tycker jag själv är det optimala systemet! Du tar tillvara strålningsvärme från pannan, står inte och värmer ett pannrum i onödan och undviker kulvert-förluster. Har byggt enligt denna princip men kör vattenmantlad kamin istf kökspanna, mest pga planlösningen och så gillar jag att kunna se brasan, mysfaktorn ni vet...
-
Hade inte föregående ägare rivit skorstenen, hade jag definitivt haft en kökspanna.
Att återställa skorstenen är inte så lätt som huset nu ser ut. Det fanns oxå ett relativt nytt pannrum i uthuset, så det får vara som det är i alla fall så länge som nuvarande anläggning fungerar.
-
Jo man får väl oftast ta seden dit man kommer såattsäga.. men trösta dig med att du slipper ha färgburkar under sängen! ...ibland är ett pannrum rätt bra ändå...
-
Ja jag har brist på uthusutrymme, så halva bostadsytan är liksom verkstad i allafall. Sotaren gillar inte färgburkar i pannrummet.
-
Det är mycket som inte sotaren gillar... under tiden jag byggde mitt hus såg det ut som en bomb mest överallt. Hade ett litet skrymsle jag sov i men i övrigt... herregud. Bara man lever för att uppfylla sin dröm så kan man bo hursomhelst...
-
Å nu har solfångarprojektet vaknat till liv. Kollektorer å rör å solstyrning å så fyllning av systemet men det läcker ju!! >:( >:( >:(
Köpte flexibelt rör i rostfritt, Armaflex heter det. Jävla skit !!!
Å så är ju inte leveransen komplett, jag blir så trött.
Tacka vet jag kopparrör med skärringskopplingar. Det blir tätt.
När jag slutat att sura skall jag lägga upp några bilder. Sen måste jag ringa nissen som sålt rören å få leveransen komplett.
-
Till slut fick jag ordning på kopplingarna. :D
Nu har det funkat problemfritt i drygt en månad. Även en mulen dag ger varmvatten c:a 60°C i tanken till kvällen. Tanken är på 750 liter. En solig dag blir det c:a 95°C. Efter ett par dagar med regn så behöver jag stötta med elpatronen. Det har hänt 3 ggr på denna månad. Duschen tar mindre värme än jag trott. Det är läckaget genom tankisoleringen som är värst så ackutanken skall isoleras bättre.
En bild på vacuumrören på taket.
(http://web.telia.com/~u98502368/panel1.JPG)
Takgenomföringen är en specialpanna som jag plastade. Den är trädd över en annan specialare som är inlirkad under takpappen. Allt för att få det tätt. Vittingetegel har inga färdiga genomföringar. Att den blev vit beror på att vit gelcoat blev över när jag fixade båten. Sen har jag virat en massa varv med vulktejp.
(http://web.telia.com/~u98502368/panel2.JPG)
-
All ved eller för den delen allt som kan bli bränsle bryts ner elller eldas upp i panna eller i naturlig eld. Kretslopp med kortare tid än olja och kol. Olja och kol deponerades från biologiskt material, och då gav luften syre.
korta kretslpopp påverkar inte vår miljö på samma sätt som snabb och plötsligt återförande av milliontals år av kolfällor, som genom dess existens har frambringat den värld vi känner.
Höga Co2 halter och lägre syrehalt kan livet klara, men inte det liv som nu är för handen.
-
Snyggt jobbat "Kokarn".
Ska bli kul o höra hur det artar sig om några veckor/månader.
Jag har samma panna fast en annan pelletsbrännare o har planer på att sätta en solpanel på min södervägg så snart tiden o ekonomin tillåter. Jag skall ta en noggran titt på din ritning nån dag o jämföra med egna ideer.
Hur ser dina väggar ut? är det tegel-hålrum-betong? eller är de isolerade på något sätt?
Jag har ett tegelhus som är tegel-hålrum-betong, som jag funderar på om det går att isolera mera. Danskarna fyller hålrummet med typ frigolitkulor, men jag vet inte om det är bra.
-
Nu har det varit redit varmt några dagar och pumpenheten med sin "hjärna" suger ned värmen tills det blir 95°C i tanken någon gång vid kl16 på eftermiddagen. Efter det så kör den bara någon slags överhettningskyddspumpning, alltså den går en liten stund då och då.
Första dagen hade jag snubblat på tangenterna för inställningen och dessutom satt systemtryck för nära säkerhetsventilens 6bar så glykolvattnet flödade över golvet. Nu har jag sänkt systemtrycket till strax över 4bar, då blir det 3bar på taket och kokpunkten är då vid c:a 150°C för propylenglykolen som jag har i systemet.
Grunden är bara hålsten med puts på båda sidor. Här är en stor värmeläcka. Tegelväggarna däremot är utifrån: tegel-luftspalt-liggande ½" bräder-tjärpapp-3" reglar med glasullsisolering emellan-stående ½ bräder-tretexskiva. På vinden är det underifrån: takskiva-diffusionsplast i vissa rum-råspont- 15cm kutterspån-30cm mineralull-vindpapp.
Allt av 1961 års standard utom mineralullen på vinden och 3-glas isolerrutor som sitter på alla fönster utom källarfönsterna. Ytterdörren är också bytt. Tidigare var det dubbla dörrar och ingen av dom var något vidare isolerad.
-
Duschen tar mindre värme än jag trott. Det är läckaget genom tankisoleringen som är värst så ackutanken skall isoleras bättre.
Vist är det trevligt att de kallar 5-10 cm isolering på Acc.en en isoleradtank medans huset minst bör ha 50 cm. ::)
Vid högre temp. skillnad bör tjockleken på isoleringen öka. ;)
-
Grunden är bara hålsten med puts på båda sidor. Här är en stor värmeläcka. Tegelväggarna däremot är utifrån: tegel-luftspalt-liggande ½" bräder-tjärpapp-3" reglar med glasullsisolering emellan-stående ½ bräder-tretexskiva. På vinden är det underifrån: takskiva-diffusionsplast i vissa rum-råspont- 15cm kutterspån-30cm mineralull-vindpapp.
Allt av 1961 års standard utom mineralullen på vinden och 3-glas isolerrutor som sitter på alla fönster utom källarfönsterna. Ytterdörren är också bytt. Tidigare var det dubbla dörrar och ingen av dom var något vidare isolerad.
Själv tänkte jag nog försöka lägga isodrän runt grunden i samband med dränering till vinter, om jag får någon bra offert på detta.
Du verkar ha ordentligt isolera väggar men hur är det med fukt i väggarna, har du haft problem med det?
-
Vad det gäller soltankar har jag kommit fram till att det bästa är att har två tankar som man kan växla mellan. Man kör då tank 1 med hög temperatur vid bra solinstrålning, tank två vid lägre (morgon och kväll samt vid mulet väder), med ett bra reglersystem kan detta välja att växla tankar optimalt. T ex när T1 har maxtemp slår det över till T2. Eftersträvansvärt är ju att hålla så låg temp som möjligt på solfångarna för att inte returstrålningen skall bli för stor. Vid över 75 C blir verkningsgraden väldigt dålig och då tass inte morgon och kvällsol + mulet tillvara.
Lite synpunkter efter tre års experimenterande och iaktagelser. :)
-
Det låter vettigt. Mitt problem är att jag inte får plats med en tank till :( utan större ombyggnader och vinsten, inbillar jag mig, kan inte betala ombyggnaden.
-
Ja det får ju bli det som är ekonomiskt optimalt. :)
-
Nu så har jag lagt på 5cm extra isolering + byggt en låda runt ackumulatortanken. Det blev inte mer för rummet tillåter inte större låda med mer isolering för då kommer jag inte åt platsen för pelletssäckarna... Alltid är det nåt. Nu väntar jag bara på en dag med sol hela dagen för att kolla verkan av byggnationen. Idag har det regnat mellan skurarna mest hela tiden.
-
överkurs-fråga:
Hur många kwh går det åt i processen att framställa en kwh pellets? Jag har för mig att veden måste hettas upp med ånga för att det ska gå att pressa fram pelletsen?
Det beror ju på vad du gör mer än "bara pellets".
Skellefteå Kraft tex tar reda på den heta ångan vid pelletstillverkningen, leder den först genom ångturbiner som ger miljö-el och därefter tar de reda på restvärmen som finns kvar och pumpar in den i fjärrvärmenätet...
-
Vad det gäller soltankar har jag kommit fram till att det bästa är att har två tankar som man kan växla mellan. Man kör då tank 1 med hög temperatur vid bra solinstrålning, tank två vid lägre (morgon och kväll samt vid mulet väder), med ett bra reglersystem kan detta välja att växla tankar optimalt. T ex när T1 har maxtemp slår det över till T2. Eftersträvansvärt är ju att hålla så låg temp som möjligt på solfångarna för att inte returstrålningen skall bli för stor. Vid över 75 C blir verkningsgraden väldigt dålig och då tass inte morgon och kvällsol + mulet tillvara.
Lite synpunkter efter tre års experimenterande och iaktagelser. :)
Annars säger ju forskningen att vill man få ut max effekt ur tex solpaneler så ska man glömma allt vad solslingor i acktankar heter och istället satsa på plattvärmeväxlare som tar kallt vatten från tankens botten, värmer det, och sen skickar in det i toppen på tanken. Då får man bättre skiktning i tanken och kan ha bara 1 större tank (som räcker längre vid ihållande dåligt väder). Bättre o enklare lösning än "2 tankar och avancerat styrsystem för att byta vilken som laddas när o hur länge").
-
Ja det var det jag också kommit fram till, att man skall ha en plattvärmeväxlare. Men det hjälper inte så mycket när man inte har möjlighet att ha en stor tank. Men i så fall tror jag att man skall ha "ingångar" på olika höjd i stora tanken för att kunna utnyttja lägre temp i solfångarna! Vad händer annars när det är 85 grader i toppen på tanken och 65 i solfångaren, (vilket ju är en bra temperatur att ta tillvara) vad jag förstår, ingenting. Med flera ingångar skulle man kunna släppa in detta under 65 gradersnivå'n. Det finns ju flera olika lösningar på hur man skall lösa fördelningen av "insläppen" enklast är kanske kylartermostater med olika öppningstemperatur. För den klurige och datakunnige skulle man kunna frekvenstyra cirkulationspumpar vid de olika ingågarna med en gammal dator. Eller låta den styra magnetventiler.
Finns många möjligheter, "många vägar leder till Rom". :)
-
Ja det var det jag också kommit fram till, att man skall ha en plattvärmeväxlare. Men det hjälper inte så mycket när man inte har möjlighet att ha en stor tank.
Känner igen det problemet. Källardörren här är 66cm bred... ganska fjuttiga tankar som går in. Så valde en tillbyggnad innehållande en 3000L oljetank + värmekulvert till källaren istället.
Men i så fall tror jag att man skall ha "ingångar" på olika höjd i stora tanken för att kunna utnyttja lägre temp i solfångarna!
Jag är osäker på om det blir en bra lösning. Är det inte väldigt stor risk för att man får omblandning i tanken med förstörd skiktning som följd om man pyttsar in lite här eller där? Borde ju i så fall vara bättre att köra solpanelernas pump långsammare, så tempen i dem hinner upp till tex 85. Och skulle nu det inte gå, ja har man tex en "halvfull" 3000L acktank på 85grader under sommarhalvåret så är det kanske inte så allvarligt om man "förlorar" några halvsoliga soltimmar. Man har ju större marginal att vänta in ordentligt soliga dagar då man kan få ut tex 85 ur solpanelerna.
-
Ja det är inte lätt att räkna ut det optimala. Alla som håller på med solfångarsystem skulle kunna berätta om sina anläggningar och hur deär uppbyggda och fungerar.
En faktor är att ju högre temp man har i tanken desto större förluster ut genom isoleringen, flera tankar större yta mot omgivningen större förluster, längre tid utan att använda värmen större förluster. Väldigt svårt att klura ut vad och vilket som är bäst.
En kunskapsbank där allas samlade erfarenheter fanns hade varit en "guldgruva"! Empiriska resultat är alltid bättre än en massa teoretiskt spekulerande.
Med frekvensstyrda pumpar kanske det går att undvika förstörd skicktning om de får gå långsamt med svagt flöde?
-
En kunskapsbank där allas samlade erfarenheter fanns hade varit en "guldgruva"! Empiriska resultat är alltid bättre än en massa teoretiskt spekulerande.
Definitivt, men det blir inte heller helt enkelt att jämföra olika personers resultat med varandra, eftersom förhållandena varierar så mycket. Så det mest intressanta skulle ju vara om folk skrev inte bara sin "optimala" inställning men även hur mycket bättre det är jämfört med annat de provat.
Med frekvensstyrda pumpar kanske det går att undvika förstörd skicktning om de får gå långsamt med svagt flöde?
Jo, långsamt inflöde är ju klart att föredra. Så man ska nog även ha grova utgående rör med och eventuellt trattform i slutet.
-
Du verkar ha ordentligt isolera väggar men hur är det med fukt i väggarna, har du haft problem med det?
Inte nåt alls uppe. Tittade in i väggen då jag bytte fönster. Källaren däremot var hemsk då vi köpte huset. Dräneringen på norrsidan som även ligger högre var helt igensatt och vatten letade sig in nere vid golvet. Nu är det åtgärdat sedan några år och det funkar fint. Dock låter jag en luftavfuktare, en sådan där portabel historia, gå året runt. På vintern går den bara när tvätten är hängd men på sommaren när jag inte eldar så måste den tömmas ett par gånger i veckan.
-
Annars säger ju forskningen att vill man få ut max effekt ur tex solpaneler så ska man glömma allt vad solslingor i acktankar heter och istället satsa på plattvärmeväxlare som tar kallt vatten från tankens botten, värmer det, och sen skickar in det i toppen på tanken. Då får man bättre skiktning i tanken och kan ha bara 1 större tank (som räcker längre vid ihållande dåligt väder). Bättre o enklare lösning än "2 tankar och avancerat styrsystem för att byta vilken som laddas när o hur länge").
Håller helt med. Skickning är bäst.
Skall ta mig en funderare om jag kan fixa detta utan för stora investeringar. En plattvärmeväxlare har jag kommit över i skrotet på jobbet så med en extra pump som jag kopplar på befintlig solvärmestyrning och lurar den att det är extratanken som är förberedd i styrningen så kanske det funkar.
Jag får ta med mig en pall och ett par kalla öl till pannrummet... ;D