Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Övrigt om alternativ energi => Ämnet startat av: LillaMor skrivet 28 dec-08 kl 13:16
-
Vad finns det för bra hushållsmaskiner till 12/24/48 volt.
Tex tvättmaskin, diskmaskin etc ???
Funderar på att bygga ett system av "låg-volt" men vill ha info om möjligheterna till användning, förutom till laptop, och lampor. Bra inför val av styrka!
Alla pryttlar av intresse som rör ett hem!
LillaMor
-
Antingen måste delarna (motorer element) vara avsedda för lågvolt, eller får man transformera strömmen.
Vet inte om man kan köpa lågvolts tvättmaskiner, fast varför skulle det inte finnas?
Detta är väl närmast aktuellt om man bara har tillgång till lågvolt, dvs man har egen produktion av ström.
I annat fall kan man ha två system, ett för tyngre doningar och lågvolt för resten.
Det vore bra med en standard för lågvoltsapparater, så att den ene inte hade 14 volt, den andre 12, och så 18 volt och decimaler av volt.
-
En bra sida :) http://www.legoelektronik.se Sedan http://www.deson.se har äveen ett utbud av tvättmaskiner kylskåp samt frysar
-
Vitsen är att vi med utgångspunkt till vad marknaden idag har att erbjuda i form av produkter, (för 12, 24 eller 48 volt) ska kunna välja ett system, där det faktiskt finns så mycket som möjligt att ansluta, för maximal valfrihet. Vi ska alltså investera i lågvolts-teknik, när tillfälle kommer, och då är det en fördel att veta vad man har mest nytta av. Inte för att jag är så himla kär i tekniska prylar, utan mer ur funktionell synvinkel. Så alla och envar: skriv så många tips med referenser som bara det går!!! :D
Tack på förhand!
-
Yes! Hittade både köksfläkt och kylskå a la 12 volt. Samt en hel del gasolprylar. Dessa år dock av mindre intresse, då man s.a.s inte kan bli självförsörjare på dessa. Vet någon om det finns tvättmaskiner, diskmaskiner eller liknande också mes 12/24/48 volt??? :)
-
Prata med dom på legoelektronik dom har en osviklig förmåga att kunna hitta allt
-
Problemet med att göra tvätt- och diskmaskiner för t ex 24 V är att värmeelementet kräver så mycket effekt.
Det finns 230 V-maskiner, där bara motor, pumpar och programverk matas från elnätet medan värmeelementet är gasoldrivet. En sådan maskin borde man kunna driva via en inverter. De förekommer i länder där elpriset är högt men det finns god tillgång på billig gas (antingen stadsgas eller gasol/LPG/annan sorts flaskgas), t ex Spanien.
-
Jag har en UPS för 24VDC på 700W, 1000VA. Med den kan jag driva tvättmaskinen utom värmeelementet. Jag har dragit ut en sladd från värmeelementet och satt en brytare så jag kan koppla bort det om jag vill. Tvätten blir rätt så ren även utan värme.
-
Ett problem med att påbörja tvätten med varmvatten är ju att proteinhaltig smuts (t ex svett och matrester) då koagulerar innan tvättmedlet har hunnit lösa upp den. Det slipper man ifrån när tvättvattnet värms upp gradvis under tvätten.
Om man absolut måste börja med varmvatten, så se till att det inte är varmare än 35 eller möjligen 40 °C.
Fet och oljig smuts brukar ju däremot lösa sig bättre ju varmare vattnet är.
Hmm, om man har vattenburen värme i huset så skulle ju en möjlig lösning kunna vara att ersätta elvärmeslingan i tvättmaskinen med en rörslinga för hetvatten från panna/ackumulatortank. Låt sedan tvättmaskinens styrsystem/termostat styra en magnetventil för hetvattnet i stället för det elektriska värmeelementet.
-
Bra kaffebryggare och micro finns för 24v...kolla tillbehörsaffärer för lastbil och båtar,kyl å frys oxå
-
Ett problem med att påbörja tvätten med varmvatten är ju att proteinhaltig smuts (t ex svett och matrester) då koagulerar innan tvättmedlet har hunnit lösa upp den. Det slipper man ifrån när tvättvattnet värms upp gradvis under tvätten.
Om man absolut måste börja med varmvatten, så se till att det inte är varmare än 35 eller möjligen 40 °C.
Fet och oljig smuts brukar ju däremot lösa sig bättre ju varmare vattnet är.
Halaj!
Ytterligare en aspekt togs upp i en lång diskussion om kall/varmvatten på byggahus.se:
Under tiden som vattnet värms upp i maskinen fortsätter ju den att ”knåda” tvätten.
När vattnet har uppnått rätt temp ger en tempvakt signal och programverket går till nästa punkt i tvättprogrammet.
Ger man då maskinen vatten med rätt temp direkt försvinner ju knådningen => tvätten blir inte lika ren.
//T
-
En av gästföreläsarna på kursen "bärkraftigt byggande och boende" hade en bra idé för tvättmaskiner.
Stefan Larsson har ett solvärmt hus (Solgården) som han byggt för sin familj. I hans tvättmaskin sitter en värmeväxlare istället för det elektriska elementet. Värmeväxlaren får sin värme från ackumulatortankarna, precis som vilken vattenradiator som helst. Det kluriga är att en magnetventil öppnar och stänger varmvattnet. Tvättmaskinens elektronik tror alltså att den styr ett elektriskt värmeelement när den i själva verket styr vattenmängden till en värmeväxlare. Maskinen matas med kallt vatten för tvätt och sköljning, precis som vanligt, men värmen kommer från sol- eller biobränslevärmt varmvatten.
Det systemet borde vara rätt vettigt för lågvoltssystem. Det är ju lättare att samla värme än att tillverka elektricitet.
- - -
Något som jag själv hoppas kunna testa under året är att använda en frysbox som kylskåp. Det sparar tydligen rätt mycket energi eftersom kylan stannar kvar bättre i boxen. Siffror ner mot 0,1kWh/dygn nämns i sammanhanget.
- - -
Fiberoptisk belysning som delvis matas med solljus (från en motoriserad parabolspegel) skulle inte heller vara dumt att få prova i verkligheten.
-
Fiberoptisk belysning som delvis matas med solljus (från en motoriserad parabolspegel) skulle inte heller vara dumt att få prova i verkligheten.
Dagtid hmm
När det behövs minst belysning
Varför inte LED-lampor? Finns en uppsjö för vågvolt.
-
Dagtid hmm
När det behövs minst belysning
Varför inte LED-lampor? Finns en uppsjö för vågvolt.
Det är faktiskt på natten man behöver minst belysning. Alltså när alla sover. :P
På morgon och kväll och ofta även dagtid(inga fönster mot söder i rummet, små fönster, långt in i rummet, etc) behöver man faktiskt belysning samtidigt som solen är framme.
Sen behöver man punktbelysning också.
-
De flesta hus är byggda på en tid när glas automatiskt innebar stora värmeförluster. Men trots det släpper vanliga röda stugor in tillräckligt med ljus för att det ska vara bra dagsljus på södersidan. Har man inte arbetsbord o dyl där är det felmöblerat eller felritat.
Är det soligt får man där lagom ljus på vintern - övriga årstider för mycket. Det är helt klart kvällstid det används mest ljus i svenska hem. Så därför behövs det batterier eller nätspänning. Och varför inte LED.
-
Det är ju inte frågan om antingen eller, och bara för att det har varit på ett visst sätt förut behöver det inte vara den bästa lösningen idag.
Med ljus genom fiberoptik (eller ett sånt där rör) så kan man få tillräcklig med ljus i alla rum, och få en större flexibilitet när gäller planlösning och möblering. Nu förtiden brukar ju folk göra flera olika saker i rummen.
Tex skrivbord,dator och säng i samma rum. Där vill man ofta ha ljust och lite värme, men även kunna släcka ner ordentligt när man sover eller ser på film.
-
Det är definitivt inte frågan om att bara ha ett system utan lagring i alla fall.
-
Självklar måste man även ha annan belysning.
Det är ju inte frågan om antingen eller,
-
Och därför kanske det inte blir av att ha dubbla eller tredubbla system särskilt som trådstartaren tänker skaffa låvoltssystem. Om jag inte är felinformerad är just LED-lampor väldigt energisnåla.
-
0 volt tvättmaskin :
http://www.youtube.com/watch?v=qxryeNycJX0&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=VhlUVdbU9Lk&feature=related
-
Jag gillar "noll-volts" tvättmaskinen, jag har för mig att jag sett något liknande sålt som campingutrustning, det är ju inte alltför avancerat.
LEDs, kan vara bra om man behöver väldigt lite ljus, på en begränsad yta och/eller väldigt kort tid åt gången, som ledljus så att man slipper famla i fullständigt mörker eller kanske som läslampa, ska man till exempel ha allmännt arbetsljus så ger lysrör eller "energisparlampor" mycket mer ljus per förbrukad energi än vanliga LEDs, dessutom ger leds bara en våglängd, så det ljuset är inte bra för mycket annat än det jag nämnde.
"Tricket" med LEDs är att ljuset ser starkare ut än vad det är när man tittar på dom, (kanske på grund av den specialla spektralfördelningen?) och säljarna anger ljusstyrkan antingen i mcd så att det låter som jätte mycket ljus, eller så jämför dom sina LED's med oreflekterad lampa, med hur mycket ljus de ger på en belyst yta, sätter man en hygglig reflektor på lysrörslampor hamnar även de bästa LEDs efter i effektivitet.
LEDs är generellt sett mer effektiva än glödlampor, men de är sämre än lysrörsteknik i energieffektivitet, det mesta som finns skrivet om LED som låter bra är BS.
-
Jaså - jag hade fått för mig att de omvandlar en ovanligt stor del av energin till ljus och inte värme?
I vilket fall så förväntar jag mig att den teknik som redan finns för fartyg och långtradare mm kommer att appliceras mer och mer på lågvoltshus de närmaste åren.
-
Jaså - jag hade fått för mig att de omvandlar en ovanligt stor del av energin till ljus och inte värme?
Det är vad säljarna vill få dig att tro, de är som sagt ofta bättre ur den aspekten än vanliga glödlampor, men i princip är de sämre än den mesta annan belysningsteknik.
De senaste LED-lamporna på 1 watt eller mer börjar närma sig lysrörsteknik i verkningsgrad, men ett av de stora problemen med de LED-lamporna är kylningen, de alstrar för mycket värme.
Det finns seriösa forskare som anser att LED-tekniken kommer att ha utvecklats så att det om bra några få år går att tillverka LEDs som är mer energieffektiva än lysrör, och mycket billiga att tillverka, och bättre än dagens LEDs på andra sätt, vi får väl se när de dyker upp på marknaden till vettiga priser.
Om man bara behöver ljus nog för att inte krocka med väggar och saker när man går finns det ju en uppsjö av alternativa ficklampor, som man skakar, vevar eller laddar via inbyggda solceller osv, och i sådana ficklampor är dagens LEDs alldeles förträffliga.
-
I stället för att köpa dyra prylar för likström är det bättre att använda en bra växelriktare så kan man använda vanliga prylar som är gjorda för 230 V växelström, som kylskåp, cirkulationspumpar, dammsugare, osv
-
Att göra om strömmen är inte heller billigt, vare sig i investering eller senare förluster, lever man offgrid har man troligtvis normalt en ganska stram "elbudget", då är det dumt att "kasta bort" en massa ström, och det kan vara bra att använda utrustning som är anpassad för att vara strömsnål, och som inte alltid behöver vara dyr, men visst, för att få vissa bekvämligheter kan man bli mer eller mindre tvungen, eller det kan till och med vara en fördel att göra om strömmen till 230V växelström.
-
Att göra om strömmen är inte heller billigt, vare sig i investering eller senare förluster, lever man offgrid har man troligtvis normalt en ganska stram "elbudget", då är det dumt att "kasta bort" en massa ström, och det kan vara bra att använda utrustning som är anpassad för att vara strömsnål, och som inte alltid behöver vara dyr, men visst, för att få vissa bekvämligheter kan man bli mer eller mindre tvungen, eller det kan till och med vara en fördel att göra om strömmen till 230V växelström.
På 230V maskiner finns det krav på miljöklassning A-F, så där optimerar man hela tiden, med till exempel kylskåp som är A++-klassade. Husvagnskylskåp och liknande likströmsprytlar är sällan miljöklassade, för de skulle hamna i klass Z+ eller dylikt.
En bra inverter har en verkningsgrad på över 95%, och det är bra mycket bättre än ledningsförluster i ett 12V-system.
-
En bra inverter har en verkningsgrad på över 95%, och det är bra mycket bättre än ledningsförluster i ett 12V-system.
Det är knappast möjligt att få så bra verkningsgrad på en inverter som ska matas med 12 V. Om det däremot är frågan om högre spänning, t ex 100-300 V på likströmssidan, så är det fullt möjligt att nå den verkningsgraden i en inverter som lämnar fyrkant- eller trappstegsspänning. Om invertern ska lämna en snygg sinus är det dock svårt - eller mycket dyrt - att komma upp i verkningsgrad över 80 %. Man bör också komma ihåg att en bra verkningsgradssiffra för en inverter bara gäller vid en viss bestämd belastning. De flesta invertrar har en tomgångsförbrukning på åtminstone några % av märkeffekten, som den drar vare sig man belastar den eller inte.
Belastningsförlusterna kan man dela in i dels sådana förluster som är proportionella mot uttagen ström (förluster pga framspänningsfall i dioder och andra halvledare) och dels sådana som är proportionella mot kvadraten på strömmen (förluster pga resistiva spänningsfall i transformatorlindningar etc).
-
Det är knappast möjligt att få så bra verkningsgrad på en inverter som ska matas med 12 V. Om det däremot är frågan om högre spänning, t ex 100-300 V på likströmssidan, så är det fullt möjligt att nå den verkningsgraden i en inverter som lämnar fyrkant- eller trappstegsspänning. Om invertern ska lämna en snygg sinus är det dock svårt - eller mycket dyrt - att komma upp i verkningsgrad över 80 %. Man bör också komma ihåg att en bra verkningsgradssiffra för en inverter bara gäller vid en viss bestämd belastning. De flesta invertrar har en tomgångsförbrukning på åtminstone några % av märkeffekten, som den drar vare sig man belastar den eller inte.
Belastningsförlusterna kan man dela in i dels sådana förluster som är proportionella mot uttagen ström (förluster pga framspänningsfall i dioder och andra halvledare) och dels sådana som är proportionella mot kvadraten på strömmen (förluster pga resistiva spänningsfall i transformatorlindningar etc).
Bra invertrar är dyra, har låg tomgångsförbrukning och hög verkningsgrad och blir såklart bättre med högre likspänning. Bra invertrar kallas till exempel victron eller mastervolt, de flesta andra mackapärer är leksaker.
-
Det är bäst med en växelriktare så att man kan köra vanliga prylar som man redan har tycker jag, som en vanlig kyl och frys, elmotorsåg osv.
Det här märket tillverkat av SMA har väl sålts kanske mest i världen tror jag!
http://www.ecokraft.se/Shop/Index.php?sArtId=SB%202100TL
Själv har jag en Studer TWINPOWER som har en bra verkningsgrad vid små laster vilket man ser i diagramet längre ner på sidan.
http://www.studer-inno.com/index.php?id=35&language=en