Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: ason skrivet 31 okt-03 kl 16:16
-
Hej! Håller på att starta upp ett litet solelsystem men är lite osäker på hur man säkrar upp systemet. Någon som har erfarenhet av detta? Funkar det med bilsäkringar eller ska man ha såna kallade T-Fuses som verkar va lite standard i USA? Gladast i Universum blir jag om någon kan dela med sig av sin kunskap eller erfarenheter!
-
Vilken typ av anläggning är det? Vilken spänning? Vad ska det driva?
/Mvh Johan
-
Hej o tack för svar!
Än så länge ett litet system 50w panel 150 Amp batterier men jag planerar att bygga ut mer o mer o mer. Just nu så vill jag använda solelen till vattenpumpen, cirkulationspumpar... när elen försvinner, har en växelriktare på 1000w och det är där jag är osäker, fixar säkringen i växelriktaren överbelastning? Hur säkrar man till batteriet ... räcker verkligen bilsäkringar där.
Har du några råd så jublar jag!
-
Tja!
Om jag har förstått det hela rätt så har du solpaneler som laddar ett batteri. Batteriet driver sedan en växelriktare på 1000 W som omformar från batterispänning till 220 V AC, som sedan ska driva vattenpumpen.
Oftast brukar växelriktarna ha ett överhettningsskydd och ett överbelastningsskydd. Det brukar alltid stå i manualen som medföljer. Har du ej manualen, så kan du söka på internet efter din omformare. Där brukar det finnas tillräkligt med fakta.
Du kan ändå sätta en säkring framför för säkerhets skull.
Vi utgår från denna formel: P (Watt) = U (Volt) x I (Ampere)
Vi har 1000W och 12 V
P = U x I => I = P / U = 1000 / 12 = 83 A
När växelriktaren är maxbelastad kommer strömmen alltså att bli ca 83 Ampere. Sådana kraftiga bilsäkringar tror jag ej finns. Möjligtvis kan du åka till skroten och köpa ett proppskåp för knivsäkringar. Jag tror att det ska finnas så pass kraftiga knivsäkringar. Kolla upp det först!
Men du ska bara säkra på lågspänningssidan (12 V). Högspänningssidan behöver förmodligen inte säkras upp och om det ska ske någon typ av installation (till den fasta installationen) på högspänningssidan bör du helt klart kontakta en elektriker.
MVH /Johan
p.s. Fråga gärna mer om du behöver!
-
Svaret är att det inte spelar någon roll vilken typ av säkring du har, det är märkströmmen som är intressant.
Följdsvaret är att du skall säkra efter vilken area på kabeln du har. Om du t.ex. använder 1,5 mm2 kabel skall du säkra den på högst 10 A (eller omd et var 16, minns inte riktigt)
Om du har en så kraftig växelriktare som 1000W bör du ha riktigt kraftiga kablar mellan den och batteriet, lämpligt vore att ha åtminstone 4 kvadrat, men helst mer. Du kanske kan plocka batterikablarna från någon gammal skrotbil?
Säkringen i växelriktaren är dimensionerad som ett överbelastningsskydd för den, men det är kabelbrand som är farligt. En elektronikprodukt som går sönder säger bara poff, ryker lite grann och så är det inte mer med det, en kabelbrand sätter eld på hus.
Lycka till!
-
Om du har 1,5 mm 2 ledningar får du ha 16 amp. säkringar om du har överlasskydd, annars max 10. Om du ska ha stora strömmar rekomenderas mycket korta kablar för annars förlorar du mycket energi.
-
Jag har gått med pannan i veck ett bra tag nu. Min tanke är att man väl kan "boosta" solinstrålning på solcellspaneler med hjälp av en "Solarcooker". kolla bifogat bild , just den här modellen producerar 700w på en solinstrålning på 750w/m2. Min tanke är att rikta den koncentrerade solinstrålningen på solcellspaneler så att man kan snabbladda batterierna som man använder till belysning och kanske kylskåp till kvällen. Men , 700 watt värme på en solcellspanel kanske inte är det optimala. Någon som har funderingar ? Vilka som helst.... :)
-
Men , 700 watt värme på en solcellspanel kanske inte är det optimala. Någon som har funderingar ? Vilka som helst.... :)
Virkningsgraden til elektriske solceller minsker ved høye
temperaturer.
Det er også risiko for at solcellens levetid vil
reduseres hvis den utsettes for høye temperaturer i lang tid.
Solcelle-leverandøren/produsenten vil nok ikke gi deg
noen garanti mot feil ved bruk av ekstra speil.
Speil kan kanskje benyttes på vinterstid når det nesten alltid er
overskyet/disigt og lite direkte sol ? Men man bør bare bruke
et par flate speil og være forsiktig med bruk av solreflektorer
som kan konsentrere all varmen til et lite areal.
-
på likström brukar det vara en tummregel att räkna ned 4A per mm2, växelström är nått helt annat, då är det 10A för 1,5mm2.
u får nog sektionera upp ditt system, solcellen och förbrukarna för sig.
Elfa har nog det mesta i säkrings väg.. www.elfa.se.
Du kan använda "vanliga" automat säkringar med, men en tex10A säkring kommer att bryta på ca 15A, det är det som händer.
//lasse
-
Hej.
Du bör inte koncentrera solstrålningen till solelpaneler av vanlig typ. De kan bli överhettade och det kan medföra att de förstörs. De förlorar dessutom i effektivitet vid högre temperaturer.
Vid direkt solstrålning ger de ganska bra med energi, men de ger också visst utbyte en dag med soldis eller till och med vid molnigt väder. De ger alltså ström även vid diffus solstrålning.
Speglande anordningar funger INTE vid diffus solstrålning, så en stor del av tiden är alltså någon form av ljusfokusering helt verkningslös.
Mikael Perman
-
Hej.
Jag får börja att göra lite reklam för mig själv.
Jag är behörig elektriker, som har arbetat med batterikraft, likströmsel, vanlig växelström, dieselgeneratorer, kylanläggningar, solpaneler, osv för att driva telestationer under de senaste 10 åren. Mitt problem (?), är att jag just blivit arbetslös, och att jag har enbart jobbat med proffesionella anläggningar.
Jag skulle gärna vilja se fler privatanläggningar, och veta mer om detta, kanske för att kunna jobba med det i framtiden.
Vad gäller omvandlare från likström till växelström, bör man vara lite försiktig, en del ger väldigt "kantig" växelspänning ut, som kan skada en del utrustning. Det gäller alltså att kolla med tex leverantören av sin PC vad nätdelen klarar, eller vad pumpen klarar utan att överhettas pga övertoner.
Det finns gott om olika typer av automatsäkringar som fungerar vid 50, 60, 80, 10, 125, 150, 200, 250 ampere.
Det är bara det att dessa hittar du inte på ett vanligt varuhus. Du måste kunna hitta någon leverantör som vill sälja till dig.
Det är bekvämast och säkrast för en icke-specialist.
Detsamma gäller knivsäkringar, men det är ju mindre bekvämt att hålla på med.
Detsamma gäller större proppsäkringar.
Jag kan möjligen ha någon automatsäkring liggande till övers, om du kontaktar mig på mikael.perman@telia.com.
Men då vill jag gärna ha chansen att titta på din anläggning i utbyte.
-
Du kan gärna få titta på min "anläggning"......jag vill bli oberoende av inkommande elkabel. Men vi ska kanske ta detta över email istället för här på forumet......Jag låter er som läser här avgöra.....kan isf göra det till en egen tråd.....helt kort.....har lantbruk, behöver el till spannmålsskruv, pumpar, vattenanläggning, hushåll osv......
-
hm, ursäkta min okunnighet, men vad f-n är knivsäkringar?? ???
-
Hej.
En knivsäkring är en typ av smältsäkring, dvs den innehåller en smal tråd som bränns av, då strömmen blir för hög. På det sättet påminner den om vanliga "proppar".
Men de ser helt annorlunda ut, och är tänkt för större strömmar, och ofta också för högre spänningar (än 230/400Volt). Jag har personligen använt säkringar från 63 A upp till 1600 A som knivsäkringar.
En knivsäkring ser ut som en liten fyrkantig låda/tändsticksask av keramik, där det sticker ut något som ser ut som ett knivblad på de två motstående små sidorna. Fast knivbladen är utan spets och tjockare och inte vassa.
Knivbladen pressar man in i fjäderspända kontakter. Och det är lite knepigt att få till rätt.
Knivsäkringen har alltså inte någon säker hållare som skyddar hela alltet som en vanlig "propp", utan man måste använda specialverktyg för att ta ur dom eller stoppa tillbaka dom.
Ofta innebär det en säkerhetsrisk, eftersom ström och/eller spänning är så hög att det kan bli skador eller olyckor om man inte har rätt metod när man gör det.
Mikael Perman.
-
Hej igen.
Det verkar som om en del av er är elektriker eller åtminstonde väl insatta i föreskrifter.
Men jag har lite funderingar kring just säkringsdimensioneringen för DC 12 volt.
Jag tycker att man BORDE kunna beräkna utlösningstid på säkringar på genomgående 5 sekunder, även om det är en sladdansluten apparat. Personfara borde ju inte finnas, så den längre bortbrytningstiden BORDE ju vara OK. Kommentarer någon?
Vad gäller maximala kabellängder för säker utlösning, så kan jag ju RÄKNA fram det, men det är lite pill och strul. Känner någon till om det skapats någon lathund för detta på 12-volt?
Känner någon till om man har omräknat strömmarna för automatsäkringar, då de används vid 12 Volt?
Mikael Perman.
-
Det ni behöver är ett nomogram där man räknar ut ledningsarean beroende på effekt och kabellängd.
Här finns lite info och ett nomogram
http://www.marinshopen.se/pdf/tudorsjo.pdf
Nu gick tyvärr bara nomogramet till 50A men jag har ett hemma för upp till 200A så här kommer några exempel på beräkningar vid 83A
83A och 10m kabel kräver 25 kvadrats kabel
83A och 6m kabel kräver 16 kvadrats kabel
83A och 2,5m kabel kräver 6 kvadrats kabel
Är det bara nån ynka meter du ska ha mellan batteriet och omvandlaren så hade jag köpt 8 kvadratskabel. Den är billig hos biltema och klarar upp till 3m vid 83A. Säkring bör du ha och det så nära batteriet som möjligt.
Lämpligt kablage och säkringar kan man köpa i bilstereobutiker då de bygger med extremt grov kabel och stora säkringar. Fråga dom vad du ska ha för kabel och lämplig säkring. Biltema är annars billiga.
-
Hej.
För 12-voltsutrustning, räknar du med max 5% spänningsfall?
Mikael Perman
-
Här är en sida där ni kan räkna ut lämplig kabelarea beroende på hur pass stort spänningsfall ni godtar.
Kontrollera med nomogramet så ni inte tar för tunn kabel. Nomogramet jag körde med är för bilar hade visst ca 9% spänningsfall. Det är väl mycket så i detta fal är max 0,5v spänningsfall att sikta på.
Tudors nomogram verkar korrekt men testa att räkna på spänningsfallet för säkerhets skull.
http://www.empirbus.se/page/1222/beraknaspanningsfall.htm (http://www.empirbus.se/page/1222/beraknaspanningsfall.htm)
-
Man bör använda bilsäkringar typ Autofuse vid avsäkring av solelanläggningar. Säkringar ger spänningsfall och ju grövre säkringar desto större spänningsfall. I 12V-system har man inte råda att tappa så mycket. Undvik därför vanliga proppsäkringar och automatsäkringar.
-
Hallå där!
Har funderat på detta med säkringar som Gustaf har skrivit, men blir inte riktigt klok på detta...
Är det inte så att det är ett teoretiskt problem? Jag menar att en så ytterst kort sträcka ger ju ett mariginellt spänningsfall. Vill man med varje till buds stående medel undvika spänningsfall så ska man ju inte ha någon säkring alls, men hur listigt är det?
Om jag vill avsäkra en batteripack på, låt säga, 24 V och 1500 Ah med en 250 A säkring så skulle jag välja att montera in vanliga 500 V knivsäkringar (samma som inom industrin).
När jag jobbade inom vattenkraftsindustrin så hade vi vanliga gängsäkringar i stora centraler för manöverkretsarna (24 eller 48 V). Att det även var sådana för kraftkretsarna är ju klart, då det var 220 V DC.
Sen begriper jag _inte_ detta: ".... och ju grövre säkringar desto större spänningsfall." Det är ju totalt tvärt om! Om det stått *längre* istället för grövre..... ???
Detta om detta.
/P
-
Hurre ni ni....det här med säkringar e klurigare än vad man kanske tror.
Man ska alltid använda en säkring med rätt märkspänning, späningstyp(AC/DC), märkström samt brytkaraktestik (brytförmågan).
Dessutom beror det också på lasten, är den övervägande resistiv, induktiv eller kappasetiv.
Om man inte e fena på att räkna på detta vill säga, man kan få en del otrevliga överaskningar i form av överslag, återsmältning eller att säkringen inte bryter alls när det behövs.
En felaktigt dimentionerad säkring kan leda till brand, att elinstallationen blir strömförande o.s.v.
Det handlar i första hand om personsäkerhet, materiellt skydd och sist om att man tappar 0.1 V i sin anläggning.
Kolla gärna in fakta bladet hos Ellfa, länken nedan.
http://www.elfa.se/se/fakta.pdf
Ta de varligt !
-
Hej.
Hur böjer man ordet "less" ??? Less, lessare skitless? Eller för att citera min 3-årige son: "Ja tro ja bli gaaaaalen!"
Läs på denna sida:
http://www.batterielektronik.se/prod-sakr-be1-ckd.html
Helt vanliga gängsäkringar med gänga 2 (2-25 A) och helt vanliga små knivsäkringar.....
Märkspänning: Normala/maximala driftspänningen för säkringen
Spänningstyp: Kan ha inverkan på någon typ av "sprättsäkring" med inbyggt kortslutningsskydd, men tror inte det.
Märkström: Den normala driftströmmen
Brytkaraktäristik: Hur "hysterisk" säkringen är. Typ trög/snabb/ultrasnabb.
Om lasten är induktiv eller kapacitiv så är ju min ståndpunkt att man jobbar med växelström och _inte_ en batterianläggning.
Om man har en säkring med högre märkspänning än driftspänningen så är nog risken för överslag och liknande minimal. När det kommer till att säkringen inte bryter alls så är det nog oftast beroende på för klena ledningar mellan säkring och last eller att man feldimensionerat densamma.
Att dimensionera säkringen rätt är en helt annan fråga än att välja _typ_ av säkring...
Att sätta personsäkerheten främst är ju helt riktigt och jag har bara försökt bemöta ett, i mitt tycke, felaktigt påstående.
Jag vill lära av er andra, samt förmedla den kunskap jag har. Så bygger vi upp varandra.
Ha det gott!
/P
-
Ber om ursäkt för att jag rörde till och uttryckte mig i generella termer här,
jag gör ett nytt försök så kanske vi kan lära oss något idag också.
Jo alltså vad jag försökte säga är att en säkring t.ex 500V/32A är vid t.ex 12V inte
längre i praktiken en 32A säkring.
Varför då då ?
Jo det handlar om den energi som ska kunna levereras igenom säkringen (Ws)
En 500V/32A säkring ska kunna leverera 16kWs kontinuerligt (500*32=16kW)utan att smälta
Om vi nu räknar om detta för t.ex 12V så får vi ca 1,4kA, fortfarande 16kWs.
Inte så lyckat eller hur ?!
Därför menar jag att man ska hålla sig till märkspänningar och dito strömmar.
Tvärt om skulle inte heller vara så lyckat eftersom man antagligen skulle behöva ett elektronmicriskop för att hitta fragmenten av den ;)
Sedan så spelar inrusningström och transienter in vid dimentionering av DC säkringar också
beroende på hur lång tid de äger rum, det är också energi som ska igenom och som hettar
upp säkringen. Vist med tröga säkringar så är risken mindre att oavsiktligt bränna
säkringen p.g.a. transienter och inrusningström.
Ha de gött !
-
Hej.
Med mer än tio års erfarenhet av 24-volts och 48-voltsanläggningar som driver telekom-utrustning, kan jag påstå följande.
Nästan alla moderna anläggningar jag kommit i kontakt med, använder automatsäkringar, både för batterier och för distribuerade grupper. Undantagsvis används smältsäkringar av olika typer. Aldrig bilsäkringar.
Enbart vid extremt stora strömmar, typ över 600A, används nästan uteslutande knivsäkringar. Jo automatsäkringar alltså i batterikretsar upp till 570 Ampere. Jag förstår inte resonemanget som någon förde fram att spänningsfallet blir STÖRRE med större automatsäkringar. Det skulle jag vilja få klarlagt, faktiskt.
Det finns ju dels automatsäkringar som är avsedda för DC-använding, men i övrigt så beställer leverantören av DC-anläggningar datablad på det fabrikat de ska använda, och kollar att sådant som just resistans i säkringen blir tillräckligt låg, för att ge vettiga spänningsfall.
Det betyder att man ofta får se automatsäkringar avsedda för AC, kopplade för DC, utan att någon som helst korrektion måste göras för märkströmmen för säkringen. Bara man valt rätt fabrikat, alltså.
I övrigt måste man alltid räkna på säkringens brytförmåga, alltså förmåga att hantera stora kortslutningsströmmar. Genom att se till inre IMPEDANSEN för det är transienta förlopp vi talar om, inte stabil DC, så kan vi få ett värde på maximal kortslutningsström, och välja en brytförmåga som ligger ÖVER detta hos säkringen. På så sätt slipper man tex ihopsvetsade kontakter och bränder.
Annars behöver vi inte titta så mycket på induktiv eller kapacitiv last och räkna om strömmen i förhållande till fasförskjutningen, eftersom det är DC, förstås.
DÄREMOT så måste vi titta på INRUSNINGSSTRÖMMARNA vid både batterier och belastningar, som kan åstadkomma massa lustiga fenomen i anläggningen. Dessa inrusningsströmmar beror ju på en stark kapacitiv last, men inte av samma typ som det man tänker på normalt vid AC.
Personligen kör jag alltså med automatsäkringar i min 12-voltsanläggning, och det är ju väldigt bekvämt, samt ger möjlighet till larmar vid trippade säkringar, vilket är nästan omöjligt vid smältsäkringar.
Men jag måst erkänna att det behövs lite mer pyssel för att klla automatsäkringarna, och inte bara ansluta första bästa.....
Mikael Perman.
-
Hej på er!
Du, Mikael, det hörs på resonemanget att du har varit med ett tag! :D
En fråga, bara: Är det inte så att man kan trycka dit nästan vad säkring som helst och den i alla fall löser vid felströmmar? Jag menar att om jag har ett gäng 250 V/10 A automater som jag kopplar in i en i övrigt korrekt 48 V DC anläggning så borde väl det fungera rimligt bra? ??? Det jag försöker är att bortse från mindre teoretiska problem och istället fokusera på praktisk säkerhet för person o egendom.
Ha det gott i höstmörkret!
/P
-
Hej.
Det är precis vad jag har gjort, och ansett det vara bra, då jag ändå har överdimensionerat i genomsnitt TVÅ steg mot vad man tumregelsmässigt använder för 230-volts installationer, för att kompensera för spänningsfallen.
Jag tar alltså tumregelsmässigt 2.5 kvmm för en 6 Ampere säkring. Jag VET att detta löser ut, genom egen erfarenhet, med de säkringar jag valt, som jag köpt direkt från Knifab utan närmare uttestning. Men de har ju också 6000 Ampere i brytförmåga, så den är ju tillräckligt stor, hur som helst.
Jag ifrågasätter alltså INTE att man kan få avvikande frånkopplingsvärden med automatsäkringar. Eller att man kan få avvikande max kortslutningsström vid DC jämförelsevis AC, elelr ökat spänningsfall. Rent teoretiskt BORDE det kunna vara så.
Frågan är mer om dessa skillnader är så små, att de kan försummas vid alla normala fall av dimensionering, vilket ju är fallet även om man dimensionerar enligd SIS-standard för 230/400 volt. Det är detta som jag trott och hoppas att jag har rätt i. Alla praktiska erfarenheter som tyder på motsatsen vill jag alltså ha information om, så jag kan testa själv.
Det kräver ju egentligen en mer noggrann utredning, vad som egentligen gäller för 12 volt, och ingen av de tabeller som jag hittat så här långt, är riktigt välgjorda och tar med alla ingående parametrar i detta.
Så jag hoppas att jag ska kunna genomföra en ordentlig test med tiden, men just nu kör jag med GSG (GåreSåGåre) och överdimensionering som hur som helst är befogad av just spänningsfallsskäl.
För det finns ju en stor FÖRDEL med automatsäkringar. Det är att de är mycket säkrare att hantera för den som inte är specialist. Och mycket enklare även för den som ÄR det.
Slita i och ur säkringar på 50 Ampere eller mer, även om det sker vid 12 volt, kan ju bränna kontakter och säkringsanslutningar med höga övergångsströmmar som resultat och potentiell brandfara.
Dessutom har jag för mig att bilsäkringar inte når upp till mer än 60 Ampere, vilket är i klenaste laget.
Parallellkopplade smältsäkringar är INGET en icke expert ska hantera, helt enkelt.
Mikael Perman.
-
Hej!
Tack för det svaret! Nu känns det lite som en bekräftelse på mina teorier. Jag anser att GSG-metodiken är underskattad, så länge man _vet_ att det är person-, egendomssäkert.
Ha det!
/P