Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Fordonsdrift => Ämnet startat av: Skytten skrivet 27 nov-08 kl 10:40
-
Jag har under några år blandat rapsolja och diesel, och funnit att det är ett sätt som fungerar.
Vintertid är det dock problem, det är bara lite matolja som man kan blanda in.
Funderar på att hitta ett sätt att ytterligare minska det fossila bränslet, och då är ju biodiesel ett bränsle som ligger nära till hands.
Metanol går åt till ca 20%, och metanol är ofta inte gjort av biomaterial, och dessutom är det ganska jobbigt att tillverka biodiesel. Jag håller på med försök och då jag kan använda gratisfett, kan det möjligen vara idé.
Parallellt med detta testar jag nu matfett, med utblandning av annat än fossil diesel.
Jag har gjort ett litet prov med att blanda in 20% bensin i matfett, det blir då tunnare och dieselmotorn rullar på. Testet var kort, då bensin oxå är ett fossilt bränsle, finns det ju ingen anledning att gå vidare (jag vet ju att dieselinblandning funkar).
Nästa försök ska bli med matfett och E85, med olika blandningar, det finns de som påstår att detta går bra, men man ska vara försiktig med mycket man hör. Skulle det gå bra är ju det i allafall så gott som bara biobränsle.
Etanol kan användas som bränsle även i en dieselmotor, den måste nog då vara byggd för detta. Scania ska komma med en dieselmotor som ska gå på etanol och ha 43% verkningsgrad, alltså så gott som lika bra som en bra dieselmotor(44%).
Så att blanda in etanol i matfett är värt att testa, och jag börjar med att se vid vilka temperaturer det blir tjockt eller stelnar.
Sedan prova och köra vid lämplig temperatur.
Idealt bränsle bör ju vara biobränsle, och helst ska man kunna hitta ett sätt att göra den själv.
Så länge det finns använt fett, som betraktas som avfall, är det naturligt att ta denna resurs i anspråk.
Raps finns troligen alltid att få tag på, så kunde man enkelt själv pressa rapsfrö, borde det alltid finnas olja tillgängligt.
Etanol är svårare att tillverka, först är det inte lagligt, men frånsett detta kostar det en del att bränna ut etanolen för att användas som bränsle, när det görs småskaligt.
Sockerbetan är en resurs som skulle lämpa sig för etanolframställning, det är inget märkvärdigt med detta, det är att kunna koncentrera etanolen på ett ekonomiskt sätt.
Jag har kollat energiåtgången i en plastbrännare, dvs att man bränner vid 55 - 60 grader, och det är mycket energieffektivare än en enkel brännare. Problemet är att det kommer med för mycket vatten.
Jag har funderat på att lösa detta på ett annat sätt.
Finns det ett medium som INTE är lösligt i vatten, men SAMTIDIGT löser etanol lättare än vatten löser etanol, och har en hög kokpunkt.
Jo det tycks finnas. När man kör en tvåtaktare på etanol, blandar man i ricinolja, eftersom den är löslig i etanol. Ricinolja är inte löslig i vatten.
Då skulle man kunna tänka sig att man silar sin mäsk, och blandar i ricinolja. När detta har skiktat sig, skulle man kunna tänka sig att det fanns ricinolja och etanol i en av faserna och i stort sett bara vatten i den andra fasen.
I en brännare, där temperaturen ligger på 50-60 grader, skulle det skikt som innehåller ricinolja och etanol läggas, och då borde det vara ren etanol (95%)som avdunstar raskt vid denna temperatur. Ett enkelt solaggrigat skulle fungera här.
Ricinoljan kan sedan återanvändas.
En tanke skulle vara att köra dieseln på etanol/ricinoljeblandningen, men det går inte att få tag på ricinolja från lokal odling, och den är förmodligen för dyr.
En ottomotor går på etanol, och kanske en diesel kan gå på etanol/vegolja utan för mycket justeringar, jag tycker det är värt att testa.
-
biobränsle = ved , har du inte provat med gengas? jag har förstått att du har små motorer ock det är ju trixit men det fanns ju agregat till 98 kubiks motorcyklar,
-
Det viktigaste här var hur man kan utvinna etanol enkelt och billigt, och om det går att blanda in i vegfett och köra en diesel.
En dieselmotor på gengas, kanske det går, men jag tror inte på det förslaget, till den grad att jag gitter prova.
biobränsle = ved , har du inte provat med gengas? jag har förstått att du har små motorer ock det är ju trixit men det fanns ju agregat till 98 kubiks motorcyklar,
-
Tack som fan för att du delar med dig av din klokskap.
En kamrat på hemmagjordbiodieselforumet labbar med wvo och bensin (15%) på youtube.
Följande URL: http://www.youtube.com/watch?v=rzxmczXp0FQ
Naturligtvis inte optimalt med tanke på koldioxiden, men i alla fall
väldigt mycket bättre än det "konventionella".
För egen del är jag ett bra tag innan "D day".
Jag har en relativt nyinköpt mopedbil med en Kubota dieselmotor.
Vågar helt enkelt inte laborera för mycket än, med tanke på garantier o.dyl.
OM något går sönder kommer man garanterat klanka ner på att jag använt "fel" bränsle.
Hatten av för enastående inlägg!
-
kul att se att det finns fler än jag som funderar på alternativa drivmedel. eftersom jag jobbar på pelletsfabrik så tycker jag naturligtvis att gengasmotorn borde drivas med pellets. mycket mindre utrymme går åt och småsäck kan du ju köpa på nästan vilken mack eller mataffär som helst ... ;)
dessutom har jag alltid tyckt att skogsmaskinerna borde kunna drivas med grot (=grenar o sånt från avverkningar). ;D
-
Hur kan en dieselmotor gå på etanol? Det har ju skithögt oktantal.
-
Vill man veta något får man ta reda på det själv. Scanias etanoldrivna dieselmotorer arbetar tydligen med mycket hög kompression och en tillsats som fungerar som "tändförbättrare", i praktiken en oktansänkare. Och denna teknologi har de haft i tjugo år. Det är märkligt att ingen personbilstillverkare licensierat den, även om bränslet inte finns att köpa i vanliga bensinmackar. E85 såldes ju inte heller någonstans för tjugo år sedan.
-
"tändförbättraren" ska tydligen vara någon slags polyetylenglykol.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyetylenglykol
YxiKaxi för ett kemiblåbär, inte desto mindre intressant..
-
Jag har ju 50 liter frityrolja över varje månad som jag inte riktigt vet om hur jag ska stoppa in det i elverket än.
-
Jag har ju 50 liter frityrolja över varje månad som jag inte riktigt vet om hur jag ska stoppa in det i elverket än.
Ett elverk går ju att ställa på en plats med goda omvärldsförhållanden. Endast avgaserna behöver förpassas ut.
Det krävs lite kurage att riskera en dieselmotor, speciellt om den kostat mycket.
Har du silat oljan ordentligt och fått det så vattenfritt som möjligt, och har ett extrafilter mellan tank och pump, skulle det kunna gå bra att riskera en test.
Ett dieselverk på 4,2 kilovatt kostar ca 5000:-, så även om man får kanske räkna med en del högre service och underhållskostnader, så är det drygt 10% av elverkets inköpskostnad du kan få tillbaka varje månad, om du nu kör verket så mycket.
Har du dyrare anläggning än så så skulle jag i ditt ställe köpa in billigare för test.
I ett varmt rum skulle en 20% bensinblandning i fettet vara värt att testa.
Ett alternativ som är mindre riskabelt är att invänta de försök jag gör, jag skulle inte rekommendera en metod som förstörde min motor, före rimlig tid.
-
Jag har ett elverk som kostade precis under 100000kr, 1500 varvs och vattenkyld. Jag är löjligt nöjd med den rent driftsmässigt och strömmässigt.
Jag är inte öht sugen att ha ett kinaelverk igen, även om det kan gå på frityrolja samt att jag helst inte riskerar mitt dyra elverk.
-
Jag har idag startat ett försök att göra etylester av rapsolja( REE). Satsen är bara en liter och jag har använt denauturerad etanol (denaturerat med lite isopropanol).
Sodan (NaOH) har jag tagit från ett propplösarmedel.
Värmde upp rapsoljan till ca 50 grader, och tillsatte ca 1,3 deciliter etanol. Blandningen blev väldigt tunn.
Jag blandade sedan 1,3 deciliter etanol med soda, försökte lösa upp så mycket det gick, och lät även en liten del som inte löst sig vara kvar.
Detta slog jag i etanol/rapsoljeblandningen.
När jag rörde om med en gaffel märkte jag att någon slags reaktion ägde rum.
En skiktning uppstod, men det verkade inte tillräckligt.
Då tillsatte jag lite mer soda, rörde om, och nu står det och håller på att skikta sig, det ser ut att gå ganska långsamt, så vi får vänta tills i morgon och se vad som har skett.
Det blir intressantare om beg olja använts, men det försöket ska jag vänta med.
Jag har en ide om hur det skulle kunna gå, utan att man behöver vara petnoga med kemin.
Jag har tagit en bild "före" och hoppas kunna komplettera med en bild "efter" i morgon med skiktningen synlig.
Därefter ska glycerol, tvål och vatten avskiljas.
Visar två bilder i morgon, oavsett hur resultatet blivit.
Om ni ger er på sådant här, tänk på att vissa kemikalier är vådliga, vissa reaktioner avger gaser, var tillräckligt försiktiga, SKYDDA ÖGONEN, inga barn eller husdjur i närheten.
-
Jag har nu kollat mitt försök och funnit att det inte gick att separera i någon högre grad. Jag har då neutraliserat den alkaiska lösningen med citronsyra, och då framgick att all etanol löste sig i oljan, det var nämligen olöst etanol som jag tog för skiktning.
Jag ska göra om försöket med kaliumhydrooxid, då natriumhydrooxiden inte löste sig bra i etanolen.
Man ska egentligen ha vattenfri etanol, men det är kostsamt, och jag tror att det kanske är möjligt att använda 96% etanol, om man kan få en olja som löser upp etanolen bättre, och kan stöta bort lite vatten.
Den soppa jag har kvar är tunn nog att fungera i en diesel, och det ingår oxå i vad jag vill testa, ifall man kan med etanol eller E85 tunna ut en olja så att det går att köra på i en diesel, även vid lite lägre temperaturer.
Ska köra upp en del av soppan i en dieselmotor och lyssna på hur det fungerar, jag kommer att "tvätta" genom att köra ett par minuter med ren petrodiesel efter för säkerhets skull.
-
Det blev radikal ändring i programmet, visserligen kunde jag inte se att det skiktat sig, och det hade det inte i den meningen att det var två lager. Men det var gele i blandningen, tillsammans med tunn gul vätska.
Jag har nu silat bryggden och fått bort gelen, som när jag undersökte den inte i varjefall var tvål eller liknande, snarast kändes det som fett. Jag har eldat upp det och fann att det brann, men inte med någon häftig fart.
Ska nu se vad den silade vätskan har för egenskaper.
På bild ett syns en tillstymmelse till skiktning, så som det var i gårkväll. Idag såg det ut som om det var allt i en fas, men då jag kollade det närmare var det en gelefas, som dock svävade i det övriga.
(http://friwebb.se/images/efterreak.jpg)
Här silas gelen av, gelen syns i glaset tv.
(http://friwebb.se/images/sila.jpg)
Ska senare kolla vad som nu blir över och om det innehåller vatten, etanol eller tvål.
-
Spännande/välskriven & intressant läsning.
Med risk för att vara tjatig tackar jag än en gång för din möda att dela med dig.
-
Jag har nu tvättat biodieseln två ggr med vatten, första gången luktade det lite etanol i det vatten som skiktade sig och avskildes. I den andra tvätten verkade vattnet rent, lite doft av denatueringsmedlet.
Vi hade frost i går, så jag avstod från att testa i motor, utan jag testade i en oljebrännare, det fungerade utmärkt(biodiesel från begfett kan ju ersätta olja även för uppvärmning).
Jag ska nu försöka med kaliumhydroxid i stället, då jag tror att det löser sig bättre i etanol.
Jag fick ha ett etanolöverskott med natriumhydroxiden.
En sak som jag är glad över är att det faktiskt gick att få till synes i varjefall fin biodiesel, med etanol som inte är absolut, utan innehöll 4-5% vatten.
På sikt vill jag även framställa etanolen hemma, och ifall brist på begolja uppstår, prova och pressa olja hemma. Rapsfrö och sockerbetor som råvara.
Fundera på en metod som gör att etanolen är denaturerad automatiskt vid framställningen, kanske en sån metod kan fås laglig.
-
Förslag till hur man kunde tillverka etanol energieffektivare och få högt utbyte.
Försöksmodellen ska vara på ca 25 liter, grundprincipen är som en plastbrännare.
Skillnaden är ett lipidskikt som flyter ovanpå mäsken.
Tanken är att detta skikt som är hydrofobiskt, ska hålla tillbaka vattenmolekylerna, medan etanolen löses i lipidskiktet, som har en mycket hög kokpunkt.
När temperaturen i den inre behållaren blir ca 50 grader, bör etanolen avges från lipidskiktet och kondenseras i luftkylaren. Allt mer av etanolen kan därefter efterhand lösas i lipidskiktet, tills det i stort sett endast är vatten kvar, och enligt teoretiska beräkningar borde det vara mycket hög styrka i den avdunstade etanolen.
Jag ska prova fram ett medium som mycket lätt löser mycket etanol, men är helt olösligt beträffande vatten.
Återkommer med mer när jag utfört testet. Som kommer att ha socker som råvara, men om det ska skalas upp använda sockerbetor.
-
har du inte provat med gengas? elda med pellets är intresant eller?
-
har du inte provat med gengas? elda med pellets är intresant eller?
Frågan är besvarad tidigare i tråden! Trevlig läsning Hårace!
-
Frågan är besvarad tidigare i tråden! Trevlig läsning Hårace!
tack skytten,, som alla vet så ÄLSKAR jag att läsa ;D
-
Tanken är att detta skikt som är hydrofobiskt, ska hålla tillbaka vattenmolekylerna, medan etanolen löses i lipidskiktet, som har en mycket hög kokpunkt.
Du är en listig jävel du Skytten. Det är en sann fröjd att få följa med i det här.
Trots att jag avskyr det förflackade ordet ”respekt” så ligger det nära till hands ;)
-
Förslag till hur man kunde tillverka etanol energieffektivare och få högt utbyte.
Försöksmodellen ska vara på ca 25 liter, grundprincipen är som en plastbrännare.
Skillnaden är ett lipidskikt som flyter ovanpå mäsken.
Tanken är att detta skikt som är hydrofobiskt, ska hålla tillbaka vattenmolekylerna, medan etanolen löses i lipidskiktet, som har en mycket hög kokpunkt.
När temperaturen i den inre behållaren blir ca 50 grader, bör etanolen avges från lipidskiktet och kondenseras i luftkylaren. Allt mer av etanolen kan därefter efterhand lösas i lipidskiktet, tills det i stort sett endast är vatten kvar, och enligt teoretiska beräkningar borde det vara mycket hög styrka i den avdunstade etanolen.
Jag ska prova fram ett medium som mycket lätt löser mycket etanol, men är helt olösligt beträffande vatten.
Återkommer med mer när jag utfört testet. Som kommer att ha socker som råvara, men om det ska skalas upp använda sockerbetor.
Fritt tänkande ftw.
Även om skeptikern i mig vrålar att etanol är tämligen polärt och därmed kommer det förmodligen bli problem att skilja från vatten.
Men fixar du det så kan jag lägga en investeringsslant så skalar vi upp din "försöksanläggning" i valfri djup skog.. ;)
-
Fritt tänkande ftw.
Även om skeptikern i mig vrålar att etanol är tämligen polärt och därmed kommer det förmodligen bli problem att skilja från vatten.
Men fixar du det så kan jag lägga en investeringsslant så skalar vi upp din "försöksanläggning" i valfri djup skog.. ;)
Ja det återstå och se.
Att separera etanol från vatten till ca 95% har man kunnat sedan medeltiden, det jag främst är ute efter är att sänka energiåtgången, som om den är hög och dyr försämrar etanolens möjligheter att kunna göras i mindre skala.
Den billigaste etanolen framställs faktiskt från fossila råvaror, man placerar en OH-grupp på fossilt eten som ännu finns billigt, alltså det finns fossila bränslen för "miljöbilen".
Just energiinput mot vad man får ut är det som är etanolens svaga punkt. Men även om det inte blir mycket netto, är ju plusset att man har ett motorbränsle.
Det gäller att använda mindre värdefulla/kostsamma energibärare vid framställningen av såväl etanolen som dess råvara.
Etanol framställt på ett bra sätt har netto, till skillnad från petrobensin, det går med alla metoder man använder för att göra bensin ett avsevärt större input av energi än bränslet i sig innehåller, man använder med andra ord mycket råolja för att processa. Även här kalkylerar man med detta eftersom motorbränsle har stort värde.
Ingen förkastar en solcell bara för att den är effektiv till endast 10%, och menar att 90% av solenergin är tillspillogiven, det är ekonomi och miljöpåverkan som är de parametrar som gäller.
-
På vintern kan man också experimentera med frys"destillering" för att få bort en del vatten(spara energi).
Efter frysdestilleringen destillerar man den högprocentiga delen medan den lågprocentiga hamnar i nästa satts.
Fast det måste tyvärr vara riktig vinter för att frysdestilleringen ska fungera bra.
-
Frysning går knappast här, jag har gjort applejack i frysen, och då gäller det att det är minst 30 grader kallt.
Att slå tillbaka den svaga mäsken till nästa sats fungerar inte bra, det bör vara 20% i mäsken för att det ska gå och få ut 35%, och utbytet är tämligen lågt (60%).
Jo till applejack är det en bra metod, alla smakämnen kommer med.
Jobbigt att starta bilen i den temperaturen.
-
Alltså några procent högre kan man få även när det inte är jätte kallt. 25%-igt fryser vid typ 10grader.
Och spillet som blir använder man istället för en del av vattnet i början på nästa jäsning och kompenseras med lite mindre socker så att man slutar på samma procent utan att få överblivet socker.
-
Ett problem är mäskstyrkan, använder du socker och dyr turbojäst uppnår du med 8 kilo socker 20% på 25 liter. En mäsk från potatis, sockerbetor eller annat billigt biomaterial får en mäsk med mycket lägre alkoholhalt.
20% mäsk fryser inte vid 10 grader, det krävs minst 30 för att få en rimlig seperation.
Sedan måste det ju vara kallt oxå, då det oftare är i detta sammanhang varmt, kan man kanske hellre separera med billig solvärme.
Alltså några procent högre kan man få även när det inte är jätte kallt. 25%-igt fryser vid typ 10grader.
Och spillet som blir använder man istället för en del av vattnet i början på nästa jäsning och kompenseras med lite mindre socker så att man slutar på samma procent utan att få överblivet socker.
-
En mäsk från potatis, sockerbetor eller annat billigt biomaterial får en mäsk med mycket lägre alkoholhalt.
och då behöver det inte vara lika kallt för att höja procenten lite innan den riktiga destillationen. ;)
och egentligen så kan man vara ganska energieffektiv med värmepumpar. Både för kylning och värmning (frysdestillering, förvärmning m.m) Notera även att jag tidigare skrev experimentera.
-
Jag rekommenderar att du provar, i det klimat jag lever i är det knappast lönt att slabba omkring.
En sats på några liter, men tänk att frysa ner hundratals liter, med rester av utgångsmaterialet i, under en skånsk vinter.
Det överblivna ska man lämpligen utfodra något hugat djur med.
-
Mycket inttresant läsning
tackar
-
Ja det återstå och se.
Att separera etanol från vatten till ca 95% har man kunnat sedan medeltiden, det jag främst är ute efter är att sänka energiåtgången, som om den är hög och dyr försämrar etanolens möjligheter att kunna göras i mindre skala.
Konstig kommentar. Kan inte komma på om den är korkad eller förolämpande.
Destillering baseras sist jag kollade inte på diffusion, vilket ditt tankeexperiment gör.
Till råga på allt diffusion av ett polärt ämne från en polär fas till en opolär.
som om den är hög och dyr försämrar etanolens möjligheter att kunna göras i mindre skala.
Är det nu jag ska påpeka att detta görs flitigt på de flesta orter i Sverige? ;)
-
Konstig kommentar. Kan inte komma på om den är korkad eller förolämpande.
Destillering baseras sist jag kollade inte på diffusion, vilket ditt tankeexperiment gör.
Till råga på allt diffusion av ett polärt ämne från en polär fas till en opolär.
Är det nu jag ska påpeka att detta görs flitigt på de flesta orter i Sverige? ;)
Den är varken korkad eller förolämpande, vilket din kommentar har drag av, man ser ju att du inte förstått ett jota.
-
Så det är av pga väntande patent du inte förklarar för mig förmodar jag.
Det är möjligt att jag är minst påläst angående kemi och transportprocesser på detta forumet, men jag är skeptisk till det, så missförstår jag beskrivningen är jag nog inte ensam.
Jag försöker förstå ditt inlägg om lipidskikt på något sätt som inte innefattar en diffusion från mäsk till opolär fas men misslyckas kapitalt.
Upplys mig gärna.
Att separera etanol från vatten till ca 95% har man kunnat sedan medeltiden, det jag främst är ute efter är att sänka energiåtgången, som om den är hög och dyr försämrar etanolens möjligheter att kunna göras i mindre skala.
Att jämföra destillation med din process är som att hävda att människan minsann förflyttat sig mha hjul i tusentals år, så därför ska du inte ifrågasätta att jag har en teleporter i garaget.
Lite äpplen och päron. Därav min kommentar på detta.
-
Min process är destillation, en destillation vid en mer ekonomisk temperatur, och från mycket högre etanolkoncentration vid ytan, sedan används alkoholens löslighet som hjälp, det gäller att hitta ett sätt att få alkoholen mycket lättare löst i skiktet än i vattnet.
Man måste hålla sig under etanolens(eller mäskens) kokpunkt, för kokning kan tvinga upp vatten i skiktet, och röra runt.
Skulle man kunna få systemet att fungera vid 25 grader, då skulle man tom kunna jäsa och bränna kontenuerligt.
Man kan även använda termofila bakterier, som jobbar vid tempertauren (under etanolens kokpunkt men över 45 grader). Blir troligtvis inte billigare och enklare, men det skulle kunna gå.
Jag har redan provat metoden med ett skikt och vet att det fungerar, det var utan att destillera utan bara att se hur man kan få koncentrationen av etanol att minska i vattnet och öka i en annan lösning som ligger i fas och lättare än vatten.
Jag har olika ämnen i skiktet och är i färd att hitta det jag tror är effektivast.
Testen som kommer, är att beräkna utbyte och ekonomi (tror på en höft att det sparas över 50% av energin)
Det pågår ett vilt sökande efter metoder att göra biobränsle billigare, med olika metoder, som membram, microvågor, ultraljud, just name it.
En artikel där man använder en metod där man löser ett ämne i etanol/vattenlösningen som gärna löser sig i vatten, men ej i sprit, och dess polaritet tränger undan etanolen kan du läsa om på:
http://www.freepatentsonline.com/EP0173544.html
Jag har inte testat metoden, men man får väl tro att det åtminstone går, ifall det sen är ekonomiskt är alltid en fråga. Det beror ju på så mycket, infrastruktur som finns, lagar,skatter, riskkapital och säkert många saker till.
Jag försöker hitta ett sätt som kan göra det möjligt att göra biobränslet hemma, med lokala råvaror, utan stora investeringar.
-
Eventuellt kan det finnas möjlighet att vintertid utnyttja husets uppvärming för att destillera mäsken, beroende på typ och design av uppvärmingssystem.
Sommartid är det iaf möjligt att destillera med solvärme, fast kanske lite mer utmanande att göra det obemärkt, så det vore extra lämpligt att få tillstånd.
-
Visst skulle det gå att använda husets värme, och har man sedan återvinning av värmen från kondesationen, kostar det väldigt lite(sker ju automatiskt om man kör i köket och luftkyler).
Vid ett försök med luftkylare och en 20% etanollösning, kostade det ca 1200 watt(förutom omgivningstemperatur) att få ut en liter.
Detta är inte dåligt i en liten kondensator, det bör ändå att få ner det betydligt.
För att etanol ska kunna användas i en ottomotor, och inte är absolut, dvs mer än 98,5% måste E100 (E98,5) brukas, och det är inte (nya) bilar optimerade för.
Alkohol med 4% vatten i E85, skapar problem med att vatten går i fas. Detta problem kan vändas till dess lösning, genom att man blandar i bensin och låter det skikta sig före tankning.
När det gäller biodiesel(REE) kan vatten i etanolen ställa till problem vid transesterfieringen, men det finns nu några metoder att bemästra detta. Och vattnet skiktar sig i den färdiga biodieseln.
Det är bra att ha en behållare med en kran i botten, när man ska ta bort en fas.
Beträffande laglighet, så får man tillverka etanol hemma, det få inte vara i akt och mening att göra sprit, och konventionella destillationsapparater är otillåtna.
Ett tillverkningssätt som producerar denaturerad alkohol direkt, bör man kunna få tillstånd till.
Den som destillerar aromer från örter, får ju lätt lov till det.
-
Om man inte kan skilja på effekt och energi...
-
Du har en billig poäng där, 1,2 Kwh är mer korrekt, värmeelementet har en effekt på 50 watt.
Om man inte kan skilja på effekt och energi...
-
Nu har jag satt mäsken som ska producera etanoldelen till kommande experiment med biodiesel.
Det tar nog ett till två veckor innan jag har kommit över allt som behövs till soppan som ska sväva över den beredda mäsken, för att förhoppningsvis ge nästan vattenfri etanol, med lågtemperatur och liten energiinsats.
Under tiden har jag funderat på om man inte kunde extrahera ut kalilut ur vedspisens aska, som kanske skulle kunna fungera som katalysator vid transesterfieringen av vegoljan.
Jag har blandat etanol och vedaska, och ska låta det stå något dygn, sen ska jag se om det går att
få en reaktion i vegoljan efter att silat av den fasta delen.
Aska innehåller en mindre del av K och bildas t.ex KOH i lösningen, sänks samtidigt vattenhalten och spriten blir kanske absolut. Vild gissning, men varför inte försöka.
I varjefall kan man använda kalilut med etanol lättare än natronlut.
Kaliluten ska då även regagera med en del av etanolen.
-
Gjorde försöket med aska, det gick inget vidare, troligen för att man inte lätt kan dosera rätt.
Någon reaktion med luten förekom, men det var troligen för lite lut.
Märkligt nog luktade det mindre denatuerat efter att legat i askan, men jag rekommenderar ingen att dricka.
Blandningar med etanol för att förtunna rapsolja eller vegfett, är inte heller så bra, väldigt lite löser sig, och finns för mycket skiktar det sig.
RUG dvs en blandning med 20% bensin fungerar ganska bra, motorn rullar på, och det verkar som ganska många, speciellt i UK har kört länge med detta.
I fortsättningen kommer jag att försöka vidare med biodiesel gjord på vegolja och etanol.
Ska då använda kalihydroxid istället för natriumhydroxid.
-
Vill man veta något får man ta reda på det själv. Scanias etanoldrivna dieselmotorer arbetar tydligen med mycket hög kompression och en tillsats som fungerar som "tändförbättrare", i praktiken en oktansänkare. Och denna teknologi har de haft i tjugo år. Det är märkligt att ingen personbilstillverkare licensierat den, även om bränslet inte finns att köpa i vanliga bensinmackar. E85 såldes ju inte heller någonstans för tjugo år sedan.
Det skiljer inte så mycket i just kompressionen i miljömotorerna ? Det som jag på rak arm kan komma på i skillnad mellan miljömotorerna är annorlunda spridare , filter , samt pizoelektrisk styrning . annat luftfilter , kanske lite skillnad i mellan kompression och tändning ? Dock finns det en nackdel med dom nya miljömotorerna och det är att kör du soppatorsk med en sådan så är det verkstad som gäller ! Du kan inte bogsera igång dom eller lufta dom på ett normalt sätt :(
-
Dåligt fett, dvs fett som har används för matlagning, innehåller förutom vatten, fria fettsyror och animaliskt fett från maten som friteras. Detta ställer till problem i transesterfieringen av biodiesel.
Närvaron av vatten är kritiskt, speciellt när etanol används.
Transesterfieringen är en dubbel reaktion, först ska fettsyran separeras från en alkohol, i detta fall glycerol, där tre fettsyror frigörs, för att sen bilda en monoester med metanol eller etanol.
Det uppstår en del problem för att få detta att fungera med mycket högt utbyte, och biodieselns kvalite är mycket beroende på detta.
Dessa problem skulle kunna övervinnas om man kunde göra reaktionen i två steg.
Man skulle börja med att separera tri-estern i fria fettsyror och glycerol. Sedan när man avskillt glycerolen, låta de fria fettsyrorna bilda ester med etanol.
Närvaron av vatten skulle inte störa esterfieringen, och vid hydrolysen av fettet skulle vatten i vilket fall som helst upptagas, så fettet behöver(bör) inte vara helt vattenbefriat, liksom den etanol man senare använder.
Efter slutreaktionen, skulle renare biodiesel och vatten finnas kvar, vattnet borde läggas sig på botten och kunna avskiljas.
Att förfara såhär, skulle göra det möjligt att använda vilket fett även dåligt och härsket som helst, även sådant som är i fast form vid normal temperatur, och vattenhalten skulle bli ett mindre problem.
För att göra detta krävs att man hittar ett sätt som inte kräver mycket energi för att skilja ut fettsyrorna(hydrolys) och glycerolen.
Att sedan få etanolen att bilda ester med fettsyrorna är ett mindre problem, det går förmodligen i närvaro av bränd dolomit.
Någon som känner till ett bra sätt att genom hydrolys separera ut fettsyror och glycerol?
-
Någon som känner till ett bra sätt att genom hydrolys separera ut fettsyror och glycerol?
Jag skulle verkligen önska att jag hade något vettigt att bidra med.
Kan nedanstående länk ha intresse?
http://www.chemguide.co.uk/physical/catalysis/hydrolyse.html
-
Vid etanolframställning produceras en hel del koldioxid, den är visserligen inte av fossilt ursprung, således koldioxidneutral. Detta är ändå en resurs, och skulle man kunna använda den i produktion en gång till före det att det släpps ut, har man definitivt en miljövinst.
Bakterier och alger som har kapacitet för fotysyntes, skulle kunna odlas i en bioreaktor, och födas med avfallet från etanolframställningen, inklusive koldioxiden.
En reaktor med fotosyntiserande alger som matades med optimalt koldioxid och solljus, skulle ha en mycket hög produktion av biomassa.
Det finns alger som inehåller ca 40% fett, fett som har likheter med fett från oljeväxter, och då kunna fungera som en råvara till biodiesel. Detta är inget nytt, försöks och pilotanläggningar finns, men att tillvarataga koloxiden från etanoltillverkning, istället för att nöja sig med atmosfärens halt, eller koloxid från fossil förbränning låter bättre.
Detta skulle trots att vi har mindre sol än i syd, ändå ge mer bioolja per ytenhet än den oljeväxtodling vi har idag. Dessutom kan vilken plats som helst användas, inte bara bördig åkermark.
Jag har idag små möjligheter att fixa fram eller söka efter en optimal stam av alger, men tänker göra en liten test där jag leder koldioxiden från en jäshink till en plastreakter som exponeras av ljuset, för att se hur det kan fungera.
Hur man sen kan extrahera oljan, får jag fundera lite mer på!
-
Jag börjar nu närma mig att kunna göra ett försök att få fram 97% etanol med en låg energimängd och utan att "salta ut" vatten från etanolen.
Jag har provat många olika ämnen som kan lösa etanol, och samtidigt inte gärna ta åt sig vatten.
Proven har varit att hitta något, som är lättare än vatten, eller rättare satt mer än så, då en etanollösning är lättare än vatten.
Jag har satt gränsen vid 20% etanol, då ämnet ska flyta på mäsken, då det inte blir högre halt i en jäst bryggd.
Jag har mätt upp denatuerad sprit och gjort en 20% etanollösning, hällt i glas, och lagt ett lager av den testsoppa jag vill prova att flyta överst.
Sedan har glasen fått stå varmt ett tag, i akt och mening att låta etanolen dunsta bort.
Jag har då mätt alkoholstyrkan i återstoden efter att tagit bort det flytande skiktet.
Det glas som hade endast etanollösning och inget "lock" minskade sin halt till 12% etanol och en försvarlig mängd vatten hade gått bort.
Detta hade till mycket mindre del hänt med de glas som hade en soppa flytande över.
Alkoholhalten i de olika glasen varierade från 16 till 3? %. (svårt att exakt mäta låga %)
Det glas som hade 3%? etanol kvar och förmodligen liten förlust av vatten är den som verkar vara intressant för ett försök att utvinna etanolen.
Min jäshink har ännu inte jäst klart, så jag får vänta någon eller några dagar till innan jag försöker få fram sprit, som jag vill ha av en kvalite som kan driva en ottomotor och även användas till boidieselframställning.
-
Varför lägga ner arbetet och energin ? Satsa istället på en wankelmotor som inte bryr sig om bränslekvaliten :) Bra motor få rörliga delar och drivs på allt som innehåller olja eller alkohol . Visst effektiviteten påverkas av hur rent bränslet är men motorn gå iaf och kan med lätthet driva ett elverk
-
Varför skulle jag skaffa en vankelmotor?
Ska du göra bränslet hemma krävs det ungefär samma bränsle, och jag har ju redan fordon, liksom de flesta som har eller tänker skaffa så hittar inte lätt en vankelmotor, och det skulle som sakt knappast hjälpa.
Det är inte RENHET som är det största problemet, det är att göra det med lägsta möjliga insats av extern energi och pengar, samt att det skulle gå att göra i en tid då bränsle inte är tillgängligt eller hårt ransonerat.
Du känner säkert till problemet att i mindre skala tillverka motorbränsle, och inte behöva tillföra mer än du får ut. I varjefall inte om energin skulle kunna ersätta fordonsdriften.
I vissa fall kan ved användas för destillationen, utan att det skulle bli mer åtgång än om gengas användes i fordonet.
Exempelvis tar du ett biobränsle för att framställa biobränsle, så får det gå åt mycket mindre än du får ut. Detta gäller inte med en normal destillationsprocess i liten skala.
Lågtemperaturdestillation ger bättre förutsättningar att ta tillvara sk spillvärme.
Vatten i t.ex. etanol om så bara 6% är problematiskt för biodiesel och etanol/bensin, en motor som kan klara 95% sprit dvs en ren etanolbil är inte så kinkig.
Ett mer komplicerat sätt att göra bränsle är butanol/acetonjäsning, det går att köra på en ottomotor utan modifikation, och kan blandas 12% i diesel. Vissa (bakterie)stammar klarar stärkelse direkt utan hydrolys.
Får väl tillägga att en av drivkrafterna är nyfikenhet och att det är kul.
(Tråden handlar om hemmagjort bränsle, inte viken bil som är bäst.)
-
Mäsken jäser ganska långsamt, det är för varmt ute så jag eldar lite, och då blir det inte 25 grader vid elementet hela dygnet. Men ett par dar till så är det nog klart.
Lipidskiktet har fått ändras något, det hade en specifik vikt på 0,95 och det är för tungt, vatten som då har 1,0 flyter det bra i, men en starkare etanollösning är lättare, och det är nog bäst om vikten är under 0,7.
Jag har även haft problem med att det lätt blir en emulsion om det kommer i för stark skakning.
Jag tror nog att dessa problem är lösta nu, det krävs extremt dipolära grejor för att få det att funka.
Vattenlösligheten verkar nästan noll, och lösningen i etanol verkar bra.
Etanollösligheten är mycket större vid ca 50 grader, kyler man ner en mättad lösning, flyter sprit upp överst, vilket inger vissa förhoppningar.
-
Ah det är en tankenöt :) dock är jag själv bekväm och siktar mot att driva en diesel . dieseln tar förvisso oljan som det är innom vissa givna temparturintervaller :( så jag lägger mig i träda vissa delar av året faktiskt
-
Nu har jag satt i gång kondenseringen av etanolen, svaret på hur det går har jag nog i morgon.
(http://friwebb.se/images/spann0.jpg)
Här har jag en jäshink, där jag lagt en uppochnervänd plastburk, som ska tjäna till att hålla mäskspannen ovanför den kondenserade etanolen, som ju ska samlas i botten på jäshinken.
(http://friwebb.se/images/spann1.jpg)
Här har jag satt en hink innehållande 8 liter jäst bryggd ovanpå plastburken, det finns mellan plastburken och spannen en skiva som lämnar en till två centimeters gap mot kanten, detta för att det som kondenseras lättare ska stanna kvar.
(http://friwebb.se/images/spann2.jpg)
Nu har jag hällt över ett ca två centimeters lipidlager, som flyter överst, det är hydrofobt, men kan ändå lösa etanol. Förhoppningsvis ska då inget eller lite vatten följa med när etanolen avdunstar.
När man använder plastbrännaren utan lipidlager brukar det bli i bästa fall 40-50% etalnol i utbyte, således alldeles för låg koncentration för att användas vid tillverkning av biodiesel eller E85.
(http://friwebb.se/images/spann3.jpg)
Nu är doppvärmare och lock på, och i morgon har jag nog svaret, om min idé är användbar för att göra mycket koncentrerad etanol lätt.
Doppvärmaren är på 50 watt, och kan aldrig värma bryggden till mer än 50 grader.
Den tar maximalt 1 kWh på 20 timmar, och ska teoretiskt ge 1,5 liter etanol, i praktiken blir det nog mindre.
Tanken är att 50 gradig spillvärme ska användas om man skalar upp tillverkningen.
-
Man brukar få ut ungefär en liter 50% sprit på ett dygn med en brännare av denna typ.
Jag fick inte ut mer än 7 cl med lipidlagret överst.
Nu vet jag inte ännu om det är fel på termostaten eller något annat hinder, det får först undersökas.
Det kan ju oxå vara så att spriten sitter "fast" i lipidlagret så det krävs antingen annan apparat eller annan temeperatur.
Den lilla sprit som kom ut bestod sannolikt av etanol och de lättflyktiga substanser som brukar komma först, och man tar bort om man tänker dricka spriten.
Min alkoholmätare kunde inte mäta så lite, men på smaken är det väldigt starkt, och brann med nästan osynlig blå låga.
Jag ska fundera lite kring problemen och göra ett nytt försök.
-
Låter som det är dags att investera i en elmätare och en annan alkoholmätare. :)
Har du något kvar av den "hutten" du framställde kan du kanske få ett litet bättre hum om halten med flampunktsprov tillsvidare.
Fast jag tror fortfarande på en rejäl kolonn, och husets värmekälla på vintern och solenergi på sommaren.
Helt klart att man ska använda koldioxiden som blir vid jäsningen om man ska odla phytoplankton, det kan ge en brutal produktionsökning.
-
Har nu kontrollerat apparaten, det var inga läckor. Termostaten var hel.
Jag skummade bort fettlagret, så att endast en tunn hinna återstod.
Eftar en natt hade det kommit betydligt mer i spannen, dock mindre än det skulle gjort utan fettlagret.
Styrkan var 65% vilket aldrig går att uppnå normalt i en plastis. Detta ger en indikation på att fettlagret håller tillbaka vattnet, men samtidigt dunstar etanolen inte lika lätt.
Styrkan är förståss för svag till att göra E85, och för HB (Humant Bruk) är det inte mycket vinst att få ut lite starkare men så mycket mindre.
En normal kollonbrännare skulle ge önskat resultat, men till en alldeles för hög energikostnad, värmeförlusterna i en mindre anläggning är stora, och mycket kylvatten går åt.
Ska försöka fundera ut en annan typ av apparat, som fortfarande är luftkyld, och tar lite och/eller billig energi.
Jag dunstade in den alkohol som fanns i fettlagret, (med hög värme) och det visade sig att den var mycket stark(någonting mellan (94 - 96%), jag fick ca en kvarts deciliter och provade det i min billigaste motorsåg, efter att ha blandat i etanollöslig olja till ca 5%.
Motorsåget startade ganska lätt (fem försök), gick lite ojämnt men varavade upp, jag hade igång det kanske tjugo - trettio sekunder sedan stannade jag det.
Jag provade sedan motorsåget med oljeblandad T-sprit körde ungefär lika länge, och såget uppförde sig likartat som med den sprit jag utvunnit ur fettet.
Jag rensade sedan motorsåget med Aspens och körde flera minuter.
Man skulle kunna lösa ut sprit i fett, och sedan bränna ut det (troligen)billigare än från mäsk, men jag tror nog inte att det är en praktisk och ekonomisk metod, i varjefall inte som jag praktiserade det.
-
Har nu kontrollerat apparaten, det var inga läckor. Termostaten var hel.
Jag skummade bort fettlagret, så att endast en tunn hinna återstod.
Eftar en natt hade det kommit betydligt mer i spannen, dock mindre än det skulle gjort utan fettlagret.
Styrkan var 65% vilket aldrig går att uppnå normalt i en plastis. Detta ger en indikation på att fettlagret håller tillbaka vattnet, men samtidigt dunstar etanolen inte lika lätt.
Styrkan är förståss för svag till att göra E85, och för HB (Humant Bruk) är det inte mycket vinst att få ut lite starkare men så mycket mindre.
En normal kollonbrännare skulle ge önskat resultat, men till en alldeles för hög energikostnad, värmeförlusterna i en mindre anläggning är stora, och mycket kylvatten går åt.
Ska försöka fundera ut en annan typ av apparat, som fortfarande är luftkyld, och tar lite och/eller billig energi.
Jag dunstade in den alkohol som fanns i fettlagret, (med hög värme) och det visade sig att den var mycket stark(någonting mellan (94 - 96%), jag fick ca en kvarts deciliter och provade det i min billigaste motorsåg, efter att ha blandat i etanollöslig olja till ca 5%.
Motorsåget startade ganska lätt (fem försök), gick lite ojämnt men varavade upp, jag hade igång det kanske tjugo - trettio sekunder sedan stannade jag det.
Jag provade sedan motorsåget med oljeblandad T-sprit körde ungefär lika länge, och såget uppförde sig likartat som med den sprit jag utvunnit ur fettet.
Jag rensade sedan motorsåget med Aspens och körde flera minuter.
Man skulle kunna lösa ut sprit i fett, och sedan bränna ut det (troligen)billigare än från mäsk, men jag tror nog inte att det är en praktisk och ekonomisk metod, i varjefall inte som jag praktiserade det.
Du är en väldigt klok och smart man med för mycketfritid :D /mvh tankspridd
Uppfinn istället en praktisk lösning som gör återvunnen plast lönsam
-
Över 1200 visningar på den här intressanta tråden nu.
Säger en del om intresset..
Angående kemiska spörsmål har jag sett att det finns forum på webben med "frågelådor".
T.ex. denna: http://www.chemicalforums.com/
Där kanske man kan väcka frågor om alternativa lipidskikt och liknande.
@Tankspridd.. Du kanske kunde skapa en egen tråd som handlar om "återvunnen plast".
Temat här är ju biobränsle för fordon..
-
Styrkan är förståss för svag till att göra E85, och för HB (Humant Bruk) är det inte mycket vinst att få ut lite starkare men så mycket mindre.
En normal kollonbrännare skulle ge önskat resultat, men till en alldeles för hög energikostnad, värmeförlusterna i en mindre anläggning är stora, och mycket kylvatten går åt.
Ska försöka fundera ut en annan typ av apparat, som fortfarande är luftkyld, och tar lite och/eller billig energi.
Har du funderat på en s.k. spiralis i stället? De ska tydligen ge betydligt högre alkoholhalt och är fortfarande luftkyld.
De kräver kraftigare doningar än en liten doppvärmare men tydligen snabbare i stället, så energiåtgången borde bli ungefär likvärdig.
-
Jo spiralen har jag provat, men den är lite dyrare i drift, och framförallt den kräver en del passning.
Ska prova med en luftkyld soldestillator när vi har passande väder, kanske går med ett par steg i processen.
-
Någon som vet hur en dieselmotor är modifierad för att kunna köra med Etamax D?
/P