Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: louise skrivet 25 nov-08 kl 20:23
-
ÅÅ vad mycket nytt det är hela tiden.
Jag har tänkt ut en egen liten växtföljd med potatis året efter man plöjer upp vallen, men inser att jag inte vet varför. Om jag odlar ekologiskt, vad ska jag ha för växtföljd? Vad ska jag ha innan jag anlägger ny vall? Eller kan man köra på med vall direkt?
-
Här så odlar vi havre under ett år, därefter havre med vallisådd år två och sedan odlar vi vall under 3-5 år. På det sättet så kan man hålla nere fleråriga ogräs (skräppor och maskrosor). Det går förstås lika bra med korn men vi eldar spannmål så då fungerar havren bäst.
Min granne sår istället renbestånd av vall direkt. Då måste man köra med betesputs 1-2 gånger första året för att bli av med de ettåriga ogräsen (främst mållor).
-
jag kan inte odla säd, det blir för mkt maskiner tycker jag.
Men, varför odlar du somdu gör, vad tillför det jorden, hur bevarar det näring å mineraler?
-
Jag brukar ha antingen Grönfoder (korn,havre, ärter som ensileras på storbal innan mognad) eller Rajgräs (som också ensileras) som gröda första året efter plöjning. Samtidigt som grönfodret sås vallfröblandning med klöver i som växer upp nästa år. Vid plöjningen gödslar vi med fastgödsel. Sedan får vallen ligga så länge det finns nog med klöver kvar som fixar kväve.
På det här sättet krävs ju ingen tröska och tork men jag får å andra sidan köpa in spannmål...
Mvh
Charlotte
-
jag kan inte odla säd, det blir för mkt maskiner tycker jag.
Men, varför odlar du somdu gör, vad tillför det jorden, hur bevarar det näring å mineraler?
Jag hyr in grannar för spannmålen, kräver som du helt riktigt konstaterar mycket maskiner. Havrehalm behöver jag till strö, havren eldar jag (hönsen får litet som foder) och marken ger EU-bidrag. Askan från pannan hamnar på gödselstacken och sprids igen (återför mineralerna). I mitt fall så är havren ett ekonomiskt alternativ om jag ser till helheten. För uppvärmning är mitt alternativ pellets vilket är mycket dyrare.
Jag är noga vid val av vallfröblandning. Den senaste vallfröblandningen vi sådde innehöll bland annat kärringtand och humlelusern som kvävebindare. Flera spännande örter (pimpinell, svartkämpar och kummin) kompletterar i gräsblandningen. Eftersom vallens sortsammansättning varierar med vallens ålder så tvingas man bryta och så om. Alternativet att gödsla hårt är inte aktuellt för oss.
-
min fråga har nog missuppfattats, jag har varit otydlig.
jag behöver veta hur man ska sköta jorden så att den inte urlakas. Hur ska växtföljden vara? Vad är det som kompletterar vall? Vad tar vallen ur jorden som måste återföras av en annan växt?
-
min fråga har nog missuppfattats, jag har varit otydlig.
jag behöver veta hur man ska sköta jorden så att den inte urlakas. Hur ska växtföljden vara? Vad är det som kompletterar vall? Vad tar vallen ur jorden som måste återföras av en annan växt?
Vid Växtföljden jag beskrev ovan: Plöjning, fastgödsel, sådd av grönfoder eller rajgräs så tillför man jorden näring med gödseln. Sår man in vallfrö samtidigt så kommer vallens klöver att ta upp kväve från luften och ge ner till marken nästa år:
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/pw/rikare_odlingslandskap/ekologisk_produktion/ekologisk_vaxtodling/
Vartefter slås klövern ut och ersätts av andra växter så att man så småningom behöver så nytt.
I en intensiv ekologisk produktion bör inte vallen ligga mer än 3 år.
Mvh
Charlotte
-
Så det fyller ingen som helst funktion att varva med annan gröda nåt/några år emellan?
-
Jag skulle aldrig försöka så vall direkt, jag sår den med spannmål. Här skulle det inte bli nåt av vallfröna annars. Tröskar åt mig gör en annan bonde här i närheten. Jag behöver spannmål för att få att få en bra vall, och vallen för att få spannmål. Jag har mycket lucern i vallarna.
Jag har inte potatis, utan växlar mellan vall och spannmål. Lollo, du som har grisar ska väl ha spannmål till dem? Och lite kraftfoder till fåren?
-
Vall med insådd, ja, det har man väl för att gräset ska orka utan att kvävas av ogräs.
Men jag är fortfarande utan kunskap om jorden. När man odlar grönsaker så har man ju fyra olika zoner som man växlar i en 4 årig växtföljd (misnt fyra, kan delas i fler), för att de olika sorterna kompletterar varandra. Jag kan inte begripa varför det inte är viktigt i andra odlingssammanhang.
-
Vall med insådd, ja, det har man väl för att gräset ska orka utan att kvävas av ogräs.
Nej, det egentliga skälet är att första året annars blir ett "förlorat" år utan någon skörd alls. Har man insådd i havre eller korn så får man ju en spannmålsskörd första året. Man kan även använda rajgräs som skyddsgröda om man vill ha skörd första året. Det ettåriga ogräset syns inte lika mycket men finns nog där ändå! Ett miljöskäl finns ju också som talar för skyddsgrödor eftersom kväveläckaget i början av säsongen blir mindre.
Men jag är fortfarande utan kunskap om jorden. När man odlar grönsaker så har man ju fyra olika zoner som man växlar i en 4 årig växtföljd (misnt fyra, kan delas i fler), för att de olika sorterna kompletterar varandra. Jag kan inte begripa varför det inte är viktigt i andra odlingssammanhang.
Det är viktigt även vid vallodling men här roterar man inte utan blandar allt samtidigt. Normalt odlar man inte en vall bestående av bara en enda sorts växter utan en blandning med olika egenskaper och behov. Kvävebindande växter som klöver och käringtand fångar in kväve som sedan göder gräs och örter vartefter rötterna dör och ersätts med nya. Växter med djupa pålrötter som cikoria kan bryta plogpackningslager och dra upp mineraler närmare ytan.
Om växtblandningen inte blir ändamålsenlig så minskar produktionen och man har då tre valmöjligheter: acceptera små skördar (det gamla bondesamhällets magra marker), tillföra gödning eller lägga om vallen (så ny blandning).
-
jaaa!! det ver det jag ville veta! tack!
Men du, pratade med en konventionell bonde, han skördar vallen samma år han sår. Det ska ju inte gå säger du.
-
jaaa!! det ver det jag ville veta! tack!
Men du, pratade med en konventionell bonde, han skördar vallen samma år han sår. Det ska ju inte gå säger du.
Visst kan man få en mindre skörd och har man snabbetablerat rajgräs så kan det bli ganska mycket. Jag använder vallfröblandning som etablerar sig långsammare. Den havrehalm jag får vid insådd innehåller en del hö också.
-
Växtföljden i grönsaksodlingen är bl a för att undvika sjukdomar som klumprotsjuka på kål och annat elände som kan ställa till det. Dessutom har olika grönsaker lite olika behov på näring o dyl.
Att jag sår vall med skyddsgröda är inte minst för att vallen annars torkar bort men sår jag in med spannmål skyddar och skuggar den så att vallen lättare etablerar sig.
-
Visst finns det utvecklade och mångsidiga växtföljder för lantbruket. Kolla i vilken lantbrukslära/växtodlingsbok som helst. De brukar baseras på växling mellan främst vall och spannmål (vårsäd-höstsäd), dessutom ofta träda eller halvträda, potatis, oljeväxter etc. Dock har mångsidigheten i lantbruket mer eller mindre försvunnit, och därmed har växtföljderna utarmats. Rena spannmålsgårdar har inga goda förutsättningar för en mångsidig växtföljd. På sätt och vis inte heller rena djurgårdar med bara betesvall och slåttervall, även om man här kan ha en växtslagsblandning i vallen. En självhushålare kan dock kanske unna sig en viss bredd i djurhållning och växtföljd, med bättre förutsättningar för en mångsidig växtföljd. Själv saknar jag djur och i stort sett spannmål .Ska börja odla i lite större skala så fort jag hinner och då blir det spannmål och vall till gröngödsling. Djur blir det troligen lite senare, när jag blivit tillräckligt bofast. Dessutom kan förstås jord och klimat sätta hinder för viss odling och minska mångsidigheten.
-
Nej, det kan mycket väl vara bra med en mer varierad växtföljd istället för en ren vall-växtföljd. Problemet är att har man en areal som är lite stärre än en trädgårdstäppa så behövs det maskiner. Potatisupptagare, potatislager, tröska, spännmålstork, rundbalspress osv... Visst kan man leja för nästan allting men då blir det inte mycket netto om det är fråga om små arealer.
Jag odlar vall, korn och grönfoder. Jag skulle gärna ta in nån trädgårdsväxt i växtföljden, men jag vet ju att det skulle bli enormt mycket mer jobb för mig då. Så då blir det till att anställa, investera och hitta försäljningskanaler. Känns för jobbigt just nu.. Men jag har tex för mig att det är väldigt lönsamt att odla eko-morötter....
-
men VARFÖR skulle du vilja ha fler växter i växtföljden? Vad är poängen för jordens kvalitet?
Och ja, det stämmer att det är lönsamt med morötter. Men ett helvete att rensa ogräset.
-
Nej, det kan mycket väl vara bra med en mer varierad växtföljd istället för en ren vall-växtföljd. Problemet är att har man en areal som är lite stärre än en trädgårdstäppa så behövs det maskiner. Potatisupptagare, potatislager, tröska, spännmålstork, rundbalspress osv... Visst kan man leja för nästan allting men då blir det inte mycket netto om det är fråga om små arealer.
Jag odlar vall, korn och grönfoder. Jag skulle gärna ta in nån trädgårdsväxt i växtföljden, men jag vet ju att det skulle bli enormt mycket mer jobb för mig då. Så då blir det till att anställa, investera och hitta försäljningskanaler. Känns för jobbigt just nu.. Men jag har tex för mig att det är väldigt lönsamt att odla eko-morötter....
Jag är mest intresserad av storleken kring ett hektar, mest inriktad på självhushållning, kanske kombinerat med lite avsalu av överskott. Dock kan mekaniseringen även i denna skala vara ett visst problem. Det jag hittills har stött på är behov av mekanisering av tröskning av spannmål, baljväxter och vissa grönsaksfröer. Skördetröska är mindre intressant alternativ, eftersom jag odlar många sorter och tröskan måste göras rent ordentligt mellan varje sort. Ja letar efter lämpligt litet tröskverk, eller ritningar till självbygge. Har några alternativ att testa när jag får tid att ta itu med det. Kommer rapportera erfarenheterna, åtminstone om det blir lyckat...
-
men VARFÖR skulle du vilja ha fler växter i växtföljden? Vad är poängen för jordens kvalitet?
Ursäkta om jag hoppar in här också, medan vi väntar på svar från Långberget. För jorden är det nog bra med långliggande vall och ingen markbearbetning, så länge vallen fungerar bra, och helst har ett hyfsat inslag av mer djuprotande och gärna kvävefixerande växter.
För gården och brukaren kan det dock vara fördelar med en mer allsidig produktion. Det kan ge pålitligare och billigare tillgång till mat och foder, förutsatt att den egna produktionen fungerar bra och man hinner med den.
Dock behöver man inte i alla lägen ha rotation på allt. Man kan i liten-måttlig skala ha köksväxtodling och t o m liten spannmålsodling i permanenta bäddar. Man kan kombinera detta med mer eller mindre permanenta vallar på andra och troligen större ytor. Det är främst då man börjar odla spannmål och annat i lite större skala, med intensivare jordbearbetning över större ytor, som man behöver växla om med vall för att jorden ska må bra i längden.
-
grönfoder är jag nyfiken på. hade behövt nåt grisvälnligt foder som kan ersätta en del av spanmnmålet
-
Jag är dåligt insatt i hur man producerar ekologiskt griskött :-[ Men jag antar att grisarna äter någon form av "kraftfoder" även sommartid, för att växa? En kompis till mig hade en plätt grönfoder som hon slog dag för dag med lie till grisar och kaniner.
Annars får du ju igen dilemmat med att en bal inte går åt innan den blir dålig.
Grönfoder till får måste man skörda i rätt tid eftersom de sorterar fodret och ratar en massa.
Jag har givit grönfoderensilaget till korna och använt annat till fåren. När jag numera sår rajgräs går det bättre att fodra även fåren med ensilaget. Om du lejer in maskiner som gör småbalar det året som du har grönfoder/rajgräs på vallen så borde det vara en fungerande lösning även i en liten besättning.
Mvh
Charlotte
-
nej, min fråga handlad einte om foder som man skördar, utan som djuren äter direkt. fast det framgick ju inte alls ser jag nu..
-
men VARFÖR skulle du vilja ha fler växter i växtföljden? Vad är poängen för jordens kvalitet?
Och ja, det stämmer att det är lönsamt med morötter. Men ett helvete att rensa ogräset.
Det är inte för at förbättra jorden som jag bryter vallen. Gräs och vallbaljväxter är väl antagligen den gröda som är bäst för jorden i det perspektivet. Jag odlar korn för att jag behöver korn, och grönfoder för att få en skörd även det år vallen sås in.
Vore det inte för att baljväxterna utvintrar och vallen blir knöligare för varje år som går skulle man inte bryta den.
En annan orsak till att ha flera olika grödor är för att sprida riskerna. I fjol blev första vallskörden katastofal här på trakten. Detta kunde då kompenseras med grönfoder och genom att skörda kornet som helsädesensilage. Orsaken till att jag gärna skulle vilja ta in någon trädgårdsväxt i växtföljden är densamma, för att sprida riskerna och för att lönsamheten per hektar för trädgårdsväxter borde vara högre.
-
Våran växtföljd är vall 3-4 år sår sen en höstgröda sen vall igen antingen i renbestånd eller med en skyddsgröda tex havre eller havre ärtblandning.
Ett litet tips när det gäller potatis efter vall främst gammla vallar är att det kan bli broplem med knäpparlarver i potatisen.
-
nej, min fråga handlad einte om foder som man skördar, utan som djuren äter direkt. fast det framgick ju inte alls ser jag nu..
En viktig anledning varför man bryter betesvallar i ekologiskt jordbruk är för att bli av med skräppor och andra fleråriga ogräs. Man kan hålla tillbaka ogräset under längre tid men bara om man betesputsar flitigt. Nackdelen är att det till slut går åt mer pengar till att köra traktor med betesputs än vad det kostar att lägga om vallen.
-
varför kan inte djuren tugga på det istället förat tman kör omkring m maskiner?
-
varför kan inte djuren tugga på det istället förat tman kör omkring m maskiner?
Troligen för att vissa djur ratar vissa växter. Det beror på vilka djur som betar där. För att inte de växterna som djuren ratar ska få överhanden så kan man putsa betet/vallen eller som skrevs ovan bryta vallen.
-
En viktig anledning varför man bryter betesvallar i ekologiskt jordbruk är för att bli av med skräppor och andra fleråriga ogräs. Man kan hålla tillbaka ogräset under längre tid men bara om man betesputsar flitigt. Nackdelen är att det till slut går åt mer pengar till att köra traktor med betesputs än vad det kostar att lägga om vallen.
Kompletterar med följande länk till SJV som visar på problemen med vissa ogräs i ekologisk vallproduktion: http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/ekologiskproduktion/radgivningochinformation/ograsiekologiskproduktion/rotogras/skrappa.4.1c72e95711857a22453800013603.html (http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/ekologiskproduktion/radgivningochinformation/ograsiekologiskproduktion/rotogras/skrappa.4.1c72e95711857a22453800013603.html)
-
Ett alternativ för att slippa putsa vallar å bränna diesel för ogräsets skull, mm är sam-eller växelbete med olika djur. Först nöt, sedan får eller tvärtom. Bra även för djuren.