Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Bo skrivet 12 okt-08 kl 20:45
-
Pumpa in miljarder i bankerna avser man nu göra men det finns ju genomkorkade och smarta varianter av detta.
Jag tror man väljer ett korkat. - T ex att ge bort pengarna, - mest till de mest misskötta och minst till de välskötta. - Eller att köpa bankaktier på börsen.
Det jag kan komma på som verkar rimligt så långt jag kan se, är att kräva nyemission av aktier i de misskötta bankerna som man sedan köper in och alltså blir delägare. Då blir det förluster för de tidigare bankaktieägarna och staterna kan senare få tillbaka sina pengar genom att sälja av igen.
-
Det jag kan komma på som verkar rimligt så långt jag kan se, är att kräva nyemission av aktier i de misskötta bankerna som man sedan köper in och alltså blir delägare. Då blir det förluster för de tidigare bankaktieägarna och staterna kan senare få tillbaka sina pengar genom att sälja av igen.
Är det inte så de gjort i Storbritannien?
-
Det är ju bra att staten i fråga går in som delägare. Sen när allt ordnat till sig igen så kan man ju sälja klabbet till "marknaden" och få igen lite av skattebetalarnas stålar.
-
Det staliga ägandet i Nordea är pga av förra krisen.
-
Här är en kille med ett förslag på snabb enkel lösning:
http://www.youtube.com/watch?v=U0I7HJnzBP4 (http://www.youtube.com/watch?v=U0I7HJnzBP4)
-
Här kanske det vore bra med en tillbakablick , på Guernsey , kommer ni i håg ? Guvernören som framställde egna sedlar efter behov .
Men allt slutade i katastrof ;
" Naturligtvis fanns det grupper inom befolkningen på Guernsey som drömde om arbetsfria inkomster . Andra var inte i stånd att förstå det geniala i öns egna sedlar ,de konstaterade bara att det gick bra . Dessa grupper blev de brittiska spekulanternas medhjälpare .
En bankfirma i London var den första som försökte etablera sig på ön . Den byggde ett flott bankpalats , och snart följde den stora Commercial Bank efter . Genom förbindelser på ön organiserades propaganda för "bättre pengar" - pengar som kunde yngla av sig .
Men verklig skada uppstod först då dessa banker lyckades övertala tillräckligt många i den lagstiftande församlingen att bestämma att det endast skulle få cirkulera 40 000 pund av öns egna sedlar . Detta ledde till att det blev penningbrist , med påföljd att det ansöktes om lån i de brittiska bankerna. Guvernören de Lisle Brock kämpade förgäves emot. Dumhet , vinningslystnad och intriger hade bäddat för bankintressena - och därmed för utsugning.
Det första ödestigra beslutet var att den lagstiftande församlingen beviljade de två nämnda bankerna rättighet att utställa 15 000 pund i sedlar mot en ränta om 3,5 % - utan återbetalningsrätt. Detta betydde att Guernsey fick betala en årlig "skatt" till utställarna på 450 pund . Den bestämmelsen är fortfarande i kraft och har kostat Guernsey många gånger den lånade summan .
Steg för steg återgick allt till det gamla , och Guernsey var åter llika fattigt och stillastående som innan guvernören hade fått sin geniala idé."