Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: Mårten Swärd skrivet 25 sep-08 kl 22:48
-
Hejsan.
Mitt i vår mark finns en liten plätt (c:a 50x50 meter) som är en allmänning, det har förr i tiden varit ett by-grustag. Jag har försökt att leta reda på någon i byn som har ansvaret för denna allmäning men hittills har jag kammat noll, enligt dem jag pratat med finns det ingen som ansvarar för dessa allmäningar längre, dvs att marken i praktiken står utan ägare. Min fundering har varit att försöka köpa loss denn lilla irrierande markplätt, eller iaf få tillstånd att gallra lite och ev. ta sand men det går ju inte om det inte finns någon motpart att köpa/få tillstånd av..
Går det på något sätt att få marken som ägarlös även lagligt sett och kunna överta den? Eller hur fungerar sådant? Jag menar om det nu inte finns något byråd eller styrelse som har hand om markfrågorna, ska denna lilla markplätt då finnas i all evighet utan en reell ägare?
-
Hör med kommunen vem som äger marken, dom kollar sina kartor och ser direkt. Annars kanske du har en fastighetskarta över din egen fastighet, och där kanske fastighetsbeteckningen på almänningen står med. Sedan kan man kolla på lanmäteriets hemsida och kanske få reda på ägaren. Men det verkar bara gå om ägaren är privatperson? Risken är väll att kommunen äger marken själv, men det berättar dom nog i såna fall om du ringer dom
-
Låter som att marken kan ha varit "samfälld", och kanske är det fortfarande?.
Ta kontakt med lantmäteriet - de borde ha koll på ägoförhållandet.
-
Låter som att marken kan ha varit "samfälld", och kanske är det fortfarande?.
Ta kontakt med lantmäteriet - de borde ha koll på ägoförhållandet.
"Samfälld", är den nog! Jag har en vettenbrunn på vår tomt, gränsande mot bygatan, som också är samfälld. Brunnen börjar väl folk acceptera att den är "min" nu, förra ägaren tog bort pumpen från den för 10 år sedan, men det pratas en del om det tilltaget fortfarande... :)
Men om nu denna lilla plätt är en samfällighet, vilket jag är ganska säker på att den är, så är ju fortfarande problemet att det inte fins någon ägare i praktiken.. Det finns ju ingen man kan prata med om ev. köp.. Byrådet har inte existerat på många herrans år, jag antar att det var detta råd som hade någon beslutandemakt över samfälligheterna.
-
Men om nu denna lilla plätt är en samfällighet, vilket jag är ganska säker på att den är, så är ju fortfarande problemet att det inte fins någon ägare i praktiken.. Det finns ju ingen man kan prata med om ev. köp.. Byrådet har inte existerat på många herrans år, jag antar att det var detta råd som hade någon beslutandemakt över samfälligheterna.
Visst finns det en ägare, om den ligger på din mark så är det du som äger den. Samfälld betyder att det finns andra som har rätt att ta sand ur "din" grop.
Jag har en likadan samfälld grusgrop på min mark, den är märkt med ett S på ekonomiska kartan, i norra änden av byn finns en likadan. Hela byn har fortfarande rätt at hämta grus ur dessa grusgropar men det lär inte hända.
Byns sydligaste hus har inte rätt att ta grus, de fick en egen del i en närbelägen sjö istället.
Så om jag förstått det hela rätt så är den samfällda grusgropen på min mark min grop ägandemässigt men att de som har samfälld del i den har den rätten att de kan komma och hämta grus.
Servitut kan dödas vid ägarbyten till exempel och om alla parter är överens, hur det är med samfälligheter har jag inte kollat upp, det känns inte som ett problem för min del med min grusgrop.
-
Hejsan!
Tackar för svaret! Området är märkt med ett S på kartorna här också.. Så då antar jag att samma sak gäller här med, men det är bäst att ringa och kolla med lantmäteriet först.
-
Står det med i papprena som servitut om man har del i samfälld grej som tex. en grusgrop?
-
Samfälligheter kom till vid laga skiftet, grusgropen var helt enkelt byns grusgrop. Efter skiftningen hamnade den på någons mark och blev således privat, för att byn skull ha fortsatt tillgång till grusgropen så bildades en samfällighet.
På grannens mark finns en bäck, i den finns en samfälld ålkista som jag tänkt renovera för att se om det fortfarande finns ål.
Lantmäteriet är aldrig fel att kolla med :)
-
http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19731150.htm
Här finns nog det mesta att läsa i ämnet, Lag(1973:1150), verkar som att jag fått taskig info från mäklare och bank :P
-
Hejsan.
Har pratat med lantmäteriet om samfälligheten nu och enligt dem så är det en "outredd samfällighet", dvs att det inte är utrett vilka som är delägare av den och därmed så finns det ingen egentlig ägare. Vill man veta hur ägarförhållandena ser ut så kan man beställa en utredning som tar reda på vilka fastigheter som äger den, men då är det ju jag som får betala den utredningen och det kunde tydligen vara ganska dyrt. Så det får nog förbli "no-mans-land" även i framtiden..
-
Så det får nog förbli "no-mans-land" även i framtiden..
Då är den ju i praktiken mer eller mindre din. Ligger den som en ö mitt i din mark så blir det svårt för andra att göra ordentligt anspråk på den, utom att dom kanske kan hävda sin rätt att hämta lite grus någon gång ibland. Ofta så är det ju bara en del av en grusgrop som är i bruk, resten består av högar av större stenar och träd eller buskar
-
Hejsan.
Har pratat med lantmäteriet om samfälligheten nu och enligt dem så är det en "outredd samfällighet", dvs att det inte är utrett vilka som är delägare av den och därmed så finns det ingen egentlig ägare. Vill man veta hur ägarförhållandena ser ut så kan man beställa en utredning som tar reda på vilka fastigheter som äger den, men då är det ju jag som får betala den utredningen och det kunde tydligen vara ganska dyrt. Så det får nog förbli "no-mans-land" även i framtiden..
Kollade med min lantmätare och hör och häpna, jag fick ett identiskt svar. Ordagrant.. :)
-
Då är den ju i praktiken mer eller mindre din. Ligger den som en ö mitt i din mark så blir det svårt för andra att göra ordentligt anspråk på den, utom att dom kanske kan hävda sin rätt att hämta lite grus någon gång ibland. Ofta så är det ju bara en del av en grusgrop som är i bruk, resten består av högar av större stenar och träd eller buskar
Jo i princip blir det ju vår mark.. Med största sannolikhet skulle ingen reagera om jag gallrade ut på den fläcken.. Men man tar ju risken att det sitter någon paragrafryttare ute i någon stuga och har koll på att det egentligen inte är vår mark.. Risken är ju då att man blir anmäld för "olovlig avverkning" även fast det EGENTLIGEN inte finns en käft som bryr sig om den markplätten..
-
Jo i princip blir det ju vår mark.. Med största sannolikhet skulle ingen reagera om jag gallrade ut på den fläcken.. Men man tar ju risken att det sitter någon paragrafryttare ute i någon stuga och har koll på att det egentligen inte är vår mark.. Risken är ju då att man blir anmäld för "olovlig avverkning" även fast det EGENTLIGEN inte finns en käft som bryr sig om den markplätten..
På så sätt skulle du ju få reda på vilka som var inblandade i samfälligheten? Vilket skulle underlätta utredningen. Så länge ingen bryr sig kan du väl göra som du vill, bara du inte hindrar dem som ev har rätt att ta grus från täkten.
-
I de flesta byar finns samfälld mark kvar (avgränsade på ekonomiska kartan och markerade med s). Det betyder nästan med säkerhet INTE att de tillhör den fastighet de ligger på, utan de fastigheter till vilka samfälligheten hör. E samfällighet är s a s en fastighet som inte ägs av någon person utanen fastighet (fiskevatten, vattenfall, brunn etc) som ägs av ett antal fastigheter. Ofta finns utöver de samfälligheter som syns på ekonomiska kartan ett stort antal vägar som är samfällda. En del av dem är i bruk, men många kan vara helt osynliga i exempelvis skogsmark. Den som har sådan väg på sin fastighet och avverkar vägmarken avverkar då på mark som tillhör någon annan. Det hjälper inte att vägen inte är i bruk.
Ofta, men långt i från alltid, är samtliga fastigheter inom skifteslaget delägare i samfälligheten. I "vår" by har lantmäteriet utrett några små sammfälligheter eftersom någon varit intresserad av vem som äger marken. Det verkar de ha gjort utan kostnad. Du kan alltid utreda själv geom att leta påskifteshandlingarna på historiska kartor (lantmäteriets webplats). Har din fastighet andel i samfälligheten kan du hämta grus där för fastighetens behov
-
Jag har för mig att lantmäteriet vill försöka få bort samfälligheterna, varför de kanske inte är lika penningkåta när det gäller dessa utredningar som de annars brukar vara.
Man kan ju själv kolla i lantmäteriakterna om man är intresserad och har möjlighet att ta sig till lantmäteriet eller kan få tag på dem digitalt.
-
Jag hittade faktiskt dokumentet med alla underteckade gårdsägare på lantmäteriets internettjänst "Historiska kartor", där fanns ett dokument med i från laga skiftet 1878 och det sandtag som jag har på min mark fanns med i bland byns "föreningar", och även brunnen på min tomt fanns upptagen.
Pratade med ägaren till en utav de gårdar som fanns med i dokumentet och han visst inte vilka de andra gårdarna var tyvärr, de hade ju tyvärr inte dagens fastighetsbeteckning år 1878.. Han tyckte inte att jag skulle plocka bort några träd ur samfälligheten pga att vi inte visste vad de andra skulle säga då. Dessvärre så är det ju omöjligt att ta någon sand ur "sandtaget" eftersom att det står en massa träd där så det blir ju nu ett sandtag utan möjlighet att ta sand ur.. :)
-
Men man måste väl ha rätt att vårda samfälligheten ::)
Är det någon som klagar får du väl be honom komma dit och hjälpa dig att hålla den i användbart skick.
-
Japp, jag funderade faktiskt i de banorna också..
Någon gång när jag har väldigt lite att göra tänkte jag sätta mig ned och försöka följa ursprungsfastigheterna genom dokumenten och se vilka modrena fastighetsbeteckningar de mynnar ut i, på så sätt borde man kunna se vilka som är med på samfälligeherna.. Jag har ju en hel del samfälligheter på min mark så det vore ju skönt att få saken utredd, det är dels sandgropen, sedan är det ett dike som är gränsen till vår mark, en gammal körväg plust en brunn. Skulle något av dessa samfälligheter kräva en åtgärd av något slag är det ju bra att vet vilka mer som egentligen borde vara med att betala, vill de inte betala ex. en utdikning så är det ju bara att de skriver över marken på mig... :)
-
Vi som är på den andra sidan så att säga - har andelar i 5 olika samfäll som inte ligger på våran mark. Vi bevakar så att det inte görs något affärsmässigt i dessa områden utan att vi får ta del av eventuell inkomst.
-
Vilken inverkan har de sk "mantalet" på samfälligheter?.
Tog upp frågan för många år sedan med Lantmäteriet, och sålångt jag kommer ihåg (?), så har det en viss betydelse i sammanhanget.
Fö verkar det vettigt att göra någon form av utredning hur det förhåller sig med samfälligheten innan man rusar iväg och tar marken
i anspråk för sas "eget bruk".
-
Det är inte så enkelt med sammfälligheter. Det räcker knappast med att en ägare anser att något behöver åtgärdas för att så ska ske och/eller övriga delägare bidra till kostnaden. Ibland finns en samfällighetsförening bildad för att ta hand om byns samfälligheter. I dessa fall är det något enklare för då går det att fatta majoritetsbeslut (med vissa inskränkningar). Annars gäller i princip att delägarna måste vara eniga (det finns vissa möjligheter att fatta majoritetsbeslut kring en samfällighet utan att det finns en samfällighetsförening, men det är krångligt) Fiskevatten är ofta samfällda i byar, vilket kan vara en källa till konflikter i samband med upplåtelser.
Jag tycker man ska ha respekt för samfälligheterna och deras delägare, även om de ursprungliga ändamålen kanske inte längre är lika viktiga som när de en gång skapades.
Själv blev jag irriterad när en figur, utan andel i byns samfälligheter (där de delägande fastigheterna är väl dokumenterade och kända), ansåg att han skulle avverka och "sköta" den samfällda marken på ett sätt som passade honom, och försökte använda offentliga myndigheter som "hävstång" för att runda delägarna. Delägarna tillfrågades först långt senare. Det är ett effektivt sätt att få mig och andra att sätta oss på tvären. Hade han uppfört sig som folk och frågat de som faktiskt äger marken först, hade det säkert gått att komma överens smidigt. Genom sin överlägsna attityd och brist på respekt för andras egendom lär han ha svårt att få sin vilja fram.
-
Det måste till en utredning. Vilka ingår i sammfälligheten och hur är fördelningen. Vi har 5 gårdar och ett skogsbolag i våra samfäll och fördelningen är; 80% bolaget och vi andra delar på resterande 20% beroende på hur mycket mark gårdarna besitter. Vi som har en liten gård har bara några procent. Om det görs slutaverkning på något eller några av samfällen så får vi således några procent av vinsten. Förövrigt som grustag lintäck osv är det fritt för var och en i sammfälligheten att ta ut för enskiltbruk.
-
Jag tar upp min gamla tråd igen..
Är det någon som vet hur det är med äganderätten i en allmänning om ursprungsfastigheten inte längre är en jordbruksfastighet?
I protokollen från laga skiftet där allmänningarna skapas så är det 8 gårdar som skriver under, men i byn finns nu bara 3 gårdar med någon mark kvar, resten har blivit avstyckade till normalstora tomter. Äger de avstyckade "gårdarna" fortfarande en del i allmänningarna eller är det bara de kvarvarande jordbruksfastigheterna som äger en andel?
-
Samfälligheterna brukar följa den mantalssatta jorden, ungefär detsamma som lantbruksfastigheter.
Avstyckade tomter med bostad har alltså ingen del i samfälligheter, utom möjligen som servitut.
-
Samfälligheterna brukar följa den mantalssatta jorden, ungefär detsamma som lantbruksfastigheter.
Avstyckade tomter med bostad har alltså ingen del i samfälligheter, utom möjligen som servitut.
Har oxå för mig att andel i samfälligheten följer med mantalet eller det sk "jordetalet". (se laga skifte).
Helt säkert är dock att mantalet följer med jorden - inte huset (gården) vide ev försäljning/avstyckning.
Vidareutvecklar vi det hela till att en mantalsregistrerad jordegendom tex styckas av i ett antal mindre
markbitar (tomter), så borde mantalet rimligtvis "förverkas"
Tomtägare kan däremot, i sin tur, ansöka om sk "andelsförättning", i exempelvis enskild/samfälld väg.
Gemensamma grustäckter/skog/mark ???,,,men knappast troligt.
-
Har oxå för mig att andel i samfälligheten följer med mantalet eller det sk "jordetalet". (se laga skifte).
Helt säkert är dock att mantalet följer med jorden - inte huset (gården) vide ev försäljning/avstyckning.
Vidareutvecklar vi det hela till att en mantalsregistrerad jordegendom tex styckas av i ett antal mindre
markbitar (tomter), så borde mantalet rimligtvis "förverkas"
Tomtägare kan däremot, i sin tur, ansöka om sk "andelsförättning", i exempelvis enskild/samfälld väg.
Gemensamma grustäckter/skog/mark ???,,,men knappast troligt.
Jag tror inte mantalet förverkas. Det finns kvar i någon fastighet och kan flyttas genom fastighetsreglering. Styckas en fastighet i ett antal tomter så kan en av dessa vara ursprungsfastigheten och därmed ha kvar mantalet med tillhörande rättigheter (fiske, sandtag osv)
-
Inte helt oväntat så verkar det vara en soppa det där med gamla regler för samfälligheter.
Citatet är inte taget från notisum.se så sanningshalten går jag inte i god för, men det verkar variera från fall till fall i alla fall:
Dock kunde det hända att en viss fastighet avregistrerades som jordbruksfastighet men att mantalet inte överfördes till någon annan fastighet.
Det finns flera fastigheter som är registrerade som jordbruksfastighet, dvs har ett visst mantal, men som saknar mantalssatt jord. All åker- eller skogsmark har kanske sålts till lantbrukare, men mantalet har inte överförts. Ägare till sådana fastigheter kvarstår emellertid i byalaget. Det kan även finnas fritidsfastigheter som avstyckats från en jordbruksfastighet och som erhållit en del i t.e.x. fiskevatten. Detta innebär inte medlemsskap i byalaget, som är det sammanfattande namnet på mantalssatta fastigheter, med eller utan jord.
http://www.edeby-by.se/ (http://www.edeby-by.se/)
-
Tackar för svaren!
Ja det ante mig att det inte skulle finnas något enkelt svar... :)
Det verkar nog som att om jag vill kunna få samfälligheten/allmänningarna upplösta så måste jag betala Lantmäteriet en hiskelig summa pengar först för att överhuvudtaget kunna få reda på vilka jag måste övertyga om att det hela bör upplösas..
Min ekonomi tillåter dessvärre inte en utgift på 15 000-20 000 bara för att få reda på vilka som ingår i samfälligheten, det kanske hade kunnat vara försvarbart om man visste att man skulle få den upplöst, men som sagt, det enda denna utgift ger är ju vilka fastigheter som ingår, sedan kan det ju bli blankt nej till en upplösning från innehavarna. Då är det ju ganska bortkastade pengar. Det kan ju till och med bli ett betydligt sämre läge för mig om en massa folk får reda på att de är delägare till ett sandtag som ligger på "min mark" då det då ev. blir en avsevärd ökning av tung trafik med vägskador som följd.. :)
Så jag får väl leva med de där irriterade "luckorna" i ägofiguren och invänta dagen då Lantmäteriets tjänster blir mera humant prissatta (d.v.s. ungefär samtidigt som helvetet fryser till is..) :)
-
Man kan göra jobbet själv också, istället för att betala Lantmäteriet 1100 kr i timmen (och dom verkar inte sno på i sina uppdrag).
Har liknande funderingar om samfälligheterna här i byn.
Det finns t ex markägare som lagt beslag på samfälligheter utan vidare, hugger skog och betar, fast det är utmärkt på kartan som samfällighet och lantmätaren säger att det solklart är det.
Sen när det passar dom vill dom att man ska vara med och dika, betala lika mycket fast dom har större andel osv osv.
I mitt fall får jag nog räkna med att sitta i ett arkiv på Reymersholme i Sthlm och försöka hitta ursprungshandlingarna.
Sen kan man ju kopiera och begrunda hemma.
-
Jo, mycket finns ju digitaliserat på nätet också, i Lantmäteriets tjänst "Historiska kartor" finns ju även avstyckningsdokument o.s.v. Det var där jag hittade dokumenten om vilka allmänningar som fanns till gården, dokumentet var faktiskt till och med avskrivet m.h.a. skrivmaskin så det var ju ganska enkelt att läsa om man jämför med originalhandlingen.
Problemet är ju att man inte kan säga säkert om man missat någon försäljning/överlåtelse/avstyckning. Lantmäteriets utredning borde ju rimligtvis få någon form av officiell status som sedan förs in i fastighetsregistret.
-
Var försiktiga.
Allt det här med samfälligheter är en djungel. 1734 års lag gäller för det mesta men tilläggen är oändligt många men ganska lika i Sverige och Finland.
En sedelärande historia ur bekantskapskretsen i Finland:
På en ön fanns ett skogsskifte som var samfällt för ett helt stamhemman i kyrkbyn på fastlandet. Under århundradenas lopp hade upprepade hemmansklyvningar och avstyckningar lett till att delägarna var hur många som helst.
På 30-talet sålde de avverkningsrätten. Köparen till avverkningsrätten kalhögg och sålde sedan skiftet vidare med köpebrevet som endast gällde avverkningsrätten. Köparen har senare sålt det vidare i sin tur.
För omkring 15 år sedan började en bonde som hade en stor del av det gamla stamhemmanet gräva i saken. Han letade upp alla arvingar och delägare och köpte ut de flesta ur skiftet. Sedan förde han ärendet till rätten och fick de "nya" ägarna till skiftet vräkta från så stor andel som han hade köpt och ärvt och fick den delen utbruten ur samfälligheten. Nu har han ett skogsskifte och sommarstugetomt.
De som hade köpt skiftet på oriktiga papper hävdar fortfarande ägande till en del av det men delen som bonden köpte och ärvde kan de inte komma åt.
Vad lär vi oss: Den som börjar hävda samfälld jord som sin kan råka riktigt illa ut om någon delägare börjar bevaka sina rättigheter. Del i samfällighet kan vara värdefull.
-
Hejsan!
Ja jag hade inte tänkt att hävda den samfällda marken som min rakt upp och ned, hade det varit en fungerande samfällighet hade jag kanske t.o.m. velat haft den kvar.. Men som det är nu så är det ju bara en bit mark som inte sköts och som ingen kan göra någonting med p.g.a. att ingen vet vilka som är med och därför finns det ju ingen som kan ta några beslut.
Dessutom är den gamla by-brunnen en samfällighet som ligger insprängd i tomten runt bostadshuset och den är verkligen i vägen, den skulle jag absolut vilja ha upphävd, som det är nu är det bara en stor fyrkant med sly som står på tomten och det är inte så vidare kul.
Vad gäller de övriga samfälligheterna så är det gamla sandtaget som ligger på vår mark nu helt övervuxen med skog så någon större sandtäkt är inte möjlig, och eftersom att ingen kan fälla skog där p.g.a de oklara ägarförhållandena så är det ju bara mark som ligger oanvändbar, och det känns ju som lite slöseri med resurser... Det skulle dessutom vara ett perfekt område för min framtida kräftdamm.. :)