Alternativ.nu
Djur => Grisar => Ämnet startat av: Purr skrivet 22 sep-08 kl 07:00
-
Jag har fått två st galtar som är födda i våras och nu undrar jag om jag kan äta dom till jul även om dom inte är kastrerade? En del säger att galtkött inte går att äta men jag är lite osäker. Någon som vet?
Pernilla
-
Det smakar gris ;)
-
Galtkött kan ha en stark doft och smak. Denna doft känns särsklit när köttet upphettas. En del personer känner både doften och smaken. Och tycker inte om den!
Eller så kan man vara som jag, känner doften men inte smaken!
Jag kan alltså äta av detta kött utan några problem,men när jag steker det luktar det URK!
Har haft grisar förr, varav flera galtar, det hände vid något tillfälle att en svag galt-doft kom även från kastreradt galtkött, dock utan smaken! Så alla kunde äta av köttet!
-
Det bästa är ju om du kan låta slakta dom på ett slakteri, då tas prov för att se om dom har galtsmaken, och du slipper bli försöksperson ;) Kan ju bli mycket psykologi i det där nu när du fått höra att dom inte går att äta :)
Ska du slakta hemma så försök göra det så tidigt som möjligt och allrasenast innan dom är 6 månader, då är risken att dom har galtsmak minst. Hellre 60 kg bra kött än 90 kg oätligt...
-
va? vad är dte för test? Jag har tänkt slakta mina galtar innan de är könsmogna, men om det är som de säger, att bara 1 % har galtsmak, då är det ju värt att låta dem bli äldre och att slakteriet kasserar de få som har galtsmak.
-
Hej!
Jag tror det är ett ämne som heter skatol som ger galtsmaken.
Detta kan man analysera fram, vad som gjorts hittills är försök att hitta ett snabbtest som kan användas i produktionsskala på slakterierna.
Hittar man den metoden, (jag vet inte om man redan gjort det) så blir det antagligen slut på kastrering av smågrisar. Detta därför att det är så få galtar som har smakfel, och okastrerade grisar ger ett större foderutnyttjande (växer mer på samma mängd foder), och efter diverse matematik konstaterar man att det är billigare att kassera galtar med smakfel.
Edgar
-
När vi skickar galtar till slakteriet så är det ett avdrag på 100 kr som jag förmodar går till nåt test, för dom flesta blir sen fullbetalda, förutom den hundringen då..
Men man får ju vara försiktig med hur man räknar, ni säger att det kan vara billigare att få nån kasserad än att kastrera, billigare för vem? Tänk på att en gris går till ca 1300 kr som blir en ren förlust om du får den kasserad, vinsten på en gris är kanske 2-300 kr, det går alltså åt 6 grisar för att täcka upp förlusten av den ena galten som blev kasserad, så det är inte helt lätt att räkna på precis...
-
jag "räknade" förllusten som 1 % av mina galtar, punkt. Givetvis är en galt hemskt mycket pengar, men 1 % av omsättningen är inte det. Och min vinst per gris handlar om tusenlappar, så nog fan är det pengar.
Men hur funkar det med lukten, är det en hel kull som blir dålig? Eller kan lukten komma bara i enstaka galtar? För är det en hel kull då vill jag inte ta risken.
Men.. vad har du för grisuppfödning? Med så låg vinst? Var har jag räknat fel eller har vi helt olika typ av företag?
-
aha.. du säljer till slakterier? då blir det nog så. Till privatkund är priset det fyrdubbla ungefär, minus slakt, transport å försäljning förstås, men det blir ändå mer pengar.
-
Siffrorna jag nämnde gäller ju vanlig grisproduktion, nu håller vi på att föda upp våra första Krav-godkända slaktsvin, och där ska ju vinsten bli något högre. Tilläggen är ju bra på slaktavräkningen, men fodret mycket dyrare så tusenlappar är det ju inte frågan om, men 800 per gris hoppas vi på i förtjänst, men det räcker ju med att en sugga ligger ihjäl 6-7 stycken i en kull så är den förtjänsten på den kullen utraderad. Kalkylen bygger på 20 levererade slaktsvin per sugga och år..
-
Nä sälja till slakteri hatar jag med stor passion. De jävlarna ska inte sno åt sig min vinst utan att ge mig nåt vettigt för den.
Men hur var det med lukten, kommer den i enstaka killar eller hela kullar? Eller rent av genetiskt så att med samma föräldrar blir det alltid lukt?
-
Jo, det är nog gott och väl, men vi siktar på att föda upp ca 500 slaktsvin om året, då är det rätt skönt att veta att man har en köpare, för pengarna ska ju betala min lön och gården. Skulle jag sälja alla dom till konsument så krävs det ju dels lokaler och slaktare osv så då har jag en känsla av att dom 500 grisarna inte räcker till utan då måste man öka ytterligare..och sen är cirkusen igång så att säga...
Men visst vore det roligt, men då är det nog lämpligt att börja på den nivån du har, med 3 suggor.
Det som oroar mig mest just nu är dom sämre tiderna, vi får väl se om KRAV-kött är nåt som kommer att prioriteras när pengarna tryter hos folk..
Här kommer lite text om galtar, jag vet ju att du inte brukar vilja läsa så mycket på en gång, men du får väl skumma lite ;)
Åtgärder som tas upp under denna rubrik innebär i de flesta fall att producenten föder upp hangrisar som inte kastreras. I dessa fall föreligger samma för- och nackdelar som ovan med uppfödning av okastrerade hangrisar och förekomst av slaktkroppar med galtlukt. Även slaktkroppar från sogrisar och kastrerade hangrisar kan ha galtlukt. Det finns därför ett behov av att med olika åtgärder hålla androstenonhalten låg eller sänka halten skatol och på så sätt minska förekomsten av slaktkroppar med galtlukt.
Grisarnas könsmognad påverkas av det sociala mönstret, grundat på kön och dominansförhållanden, i gruppen de hålls i. Genom att djurhållare aktivt iakttar och arbetar med grisarna och gruppernas sammansättning kan könsmognadens inträdande fördröjas, och androstenonhalten hos grisarna därmed hållas på en lägre nivå.
Genom att låta grisarna vistas i samma grupp från födsel till slakt utan att dela på grupperna har forskare funnit att halterna av både androstenon och skatol har kunnat hållas på en lägre nivå. Detta beror troligen på att de ämnen som frisätts i kroppen vid stress kan främja bildande av androstenon och skatol.
Skatol från avföring tas upp genom skinnet på grisarna. Genom att hålla boxen ren minskas givetvis risken för gödselförorening. Därmed minskas även risken för slaktkroppar med galtlukt orsakad av skatol.
Mängden utsöndrat skatol kan styras med utfodringen, eftersom skatol bildas genom bakteriell nedbrytning av födan i grovtarmen. Så ökar t.ex. ett fodermedel med hög energihalt halten skatol. Genom utfodring med kolhydrater med låg smältbarhet kan bildandet av skatol i tarmen minskas p.g.a. att mikrofloran i tarmen ändras. T.ex. har utfodring med potatismjöl sista tiden före slakt visat sig ha mycket god effekt. Även cikoria har prövats, dock med något sämre resultat än potatismjöl. Blötutfodring, fri tillgång till vatten och mindre fiberrikt foder är andra åtgärder som kan minska skatolhalten.
I flera länder skickas galtarna till slakt vid en lägre ålder, då grisarna ännu inte har hunnit uppnå könsmognad. Androstenonhalten kan därmed vara låg. Könsmognadsåldern varierar dock mycket, varför detta inte är en säker metod att undvika galtlukt i slaktkroppen.
Avel och hormoner
När det gäller androstenon- och skatolnivåer hos gris finns både rasskillnader och individuella skillnader. I studier har forskare tagit fram genetiska program för att selektera bort individer som nedärver höga androstenonnivåer, eftersom detta hormon har hög arvbarhet (arvbarheten för skatol är lägre). Vid avel genom selektion finns alltid en risk för oönskade bieffekter. Avel för sänkt halt av androstenon har hittills medfört sänkta nivåer även av andra könshormoner. Detta har fått försämrade könsfunktioner hos avelsdjuren, såsom försämrad brunst på gyltor och försenad könsmognad, till följd. Forskningen idag är därför inriktad på
Källan var denna, om nån vill läsa hela artikeln..
http://www.sjv.se/download/18.71828f571158338f31a80007316/071024_kastrering_smagris_rapport.pdf
-
Tack för info! Jäklar vad du har koll på mig då, att jag inte orkar läsa långa texter;)
Håller med dig om sämre tider, oroar mig också. Jag försöker ju satsa nu, mitt i nedgången.. Men nån (vem fan det var minns jag inte alls) sa att denna omgång gröna våg skiljer sig väldigt från den förra i slutet av 80-talet. Då var det mer en trend, men nu med klimathotet skulle den vara här för att stanna tydligen.
-
Tar upp ett gammalt ämne igen.
Nu står jag här med en halv vildsvinsgalt i frysen. En riktigt stor galt var det och jag tycker köttet luktar urk. Tycker det känns fel att slänga allt så jag undrar om någon har något tillagningstips som döljer eller i varje fall kraftigt dämpar galtsmaken?
1 ton vitlök eller?
/Blom
-
Menar du att det luktar urk redan nu när det ligger i frysen? Eller har du tagit upp nån bit och testat?
Det finns väl egentligen bara ett sätt att använda det och det är ju att röka, alltså korv och annat som röks och maskerar smaken.
Jo, ett sätt till möjligen...ge det till nån som inte bryr sig om galtlukten, som vi förstått är det ju väldigt olika. Men här hemma är de enda som inte bryr sig om lukten, hundarna ;)
-
Jag fick köttet i ickefryst tillstånd (grisen sågad på längden "modell älg"). Jag grovstyckade det innan jag slängde in det i frysen. Vid denna styckning tyckte jag det luktade pecko. Men inte alla bitar i och för sig.
Hmm röka blir nog inte av då jag inte har en rök. Men man kanske kan ta detta som ett skäl till att köpa en rök.
Inga andra förslag?
-
Jag är inte expert på detta, men vad jag minns sen hangris projektet på SLP så märks inte skatol/galtlukt förrän man upphettar köttet över 60 grader...alltså är kallrökning en lösning. Har du provstekt en bit eller?
-
Detta hjälper inte mig eftersom köttet ju stinker galt redan i kallt tillstånd. Jag var ute efter ett sätt att dölja smaken.
-
Jag har bara erfarenhet av Linderödsvin eftersom jag har såna själv. Jag kastrerar inga kultingar och det är MYCKET MYCKET ovanligt att såna galtar får galtsmak/lukt i köttet. Jag har aldrig varit med om det alls med den rasen. Man ska slakta före 100 kg och galten ska va yngre än året så är de inga bekymmer med dom.
Så av den anledningen kastrerar jag aldrig.
-
Jo, det är nog gott och väl..men du gör två tankefel ;) För det första..vem menar du ska köpa galtkultingarna då? Det får bli export isåfall, till england t.ex, där man glatt äter galt.
Och det andra.. De flesta vet ju inte i förväg om deras kött smakar/luktar illa utan provar en gång med vanlig tillagning och det blir inte bra. Det kommer att vara rätt svårt för dom att rent mentalt göra enligt ditt recept och prova en gång till, dom som drabbas av ordentlig galtsmak blir verkligen helt förstörda vid tanken att prova samma kött en gång till. Det är t.o.m så att jag tvekar på det kött jag fått ta i retur ibland, jag vill ju såklart prova hur det var, men efter deras skräckhistorier så törs jag knappt slänga dte i stekpannan.
Själv börjar jag nu med bedövning av kultingarna vid kastreringen, då har jag tillsvidare gjort mitt iaf..
-
Det finns ingen marknad för smågaltar, alla noteringar som finns avseende smågrisar avser antingen so-grisar eller kastrater.
Det är riktigt att slakterier köper in galtkött också, men dom betalar ju inget för det, eller för att vara exakt, 5 kr/kg (skövde slakteri, v.38 ) En 80 kilos gris betalas alltså med 400 kr. Och eftersom smågrispriset just nu ligger runt 600 kr, så blir det alltså en totalt omöjlig affär.
-
Då säljer han med stor sannolikhet till Scan, och deras Englandsexport. För, som sagt, i Sverige finns det ingen efterfrågan på galtkött, det går bara till korv och chark..