Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Mårten Swärd skrivet 12 aug-08 kl 16:05
-
Hejsan.
Våra vallar ger en ganska dålig skörd, c:a 20-30% under normalt skulle jag tippa på, dels på grund av att de varit ganska misskötta under de senaste 15 åren dels för att de har en del år på nacken.. Jag funderar nu på att köpa en gödningssnurra för att köra ut lite konstgödning på fälten, förhoppningsvis går det att få ut lite mer av dem nästa år då.. Nu till mina frågor.
Hur mkt gödning går det åt per hektar ungefär?
När är bäst att köra om man vill maximera nästa års skörd? Nu, senare i höst, i vår?
Vad kostar konstgödning ungefär?
-
Har ingen aning om vad konstgödning kostar nuförtiden, men säkert är det väldigt dyrt.
Man ska bara gödsla under växtsäsongen, på våren och kanske efter första skörd, om man tar rätt på återväxten.
Det går att vräka på rätt stora mängder, mer än 100 kg kväve per hektar, men det är bara intressant om man bedriver intensivt jordbruk.
Dutta ut lite NPK, det ger säkert resultat, men effektivast är att plöja upp och anlägga ny vall.
-
Dutta ut lite NPK, det ger säkert resultat, men effektivast är att plöja upp och anlägga ny vall.
Jepp, det blir ny vall inom några år iaf, den som ligger nu är så in i he----e ojämn.. På de värsta ställena fick man köra på 1:ans krypväxel för att inte ha sönder traktor och redskap. Men eftersom att det är 15-20 års eftersatt underhåll på byggnader, åkermark och hagar så blir det bara saker som är ordentligt akut som görs nu i början.. jag misstänker att upp-plöjningen av vallarna kan påbörjas nästnästa år med lite tur.
-
Oj, det låter som plöjd åker som fått växa igen med ogräs?
-
hehe, njaee så illa är det inte. Det är vallgräs iaf, faktum är att det är på det fältet som det bästa vallgräset finns som det är mest ojämt.. Jag vet i faan hur det kan ha blivit så. det kan nog bli ganska blött på det fältet så kanske är det någon som gett sig ut med en traktor och kört när det varit väldigt sankt..
-
Tänk att någon är där jag var för 5 år sedan när jag tog över gården efter att pappa hade dött! Gissa hur bönderna runt om skrattade åt oss, vissa hjärtligt andra mindre hjärtligt och vissa rent ut sagt skadeglatt!
Detta har jag kommit fram till under dessa 5 år.
1. En vall kan inte ligga för länge! Även om det kostar att anlägga en ny vall så kostar det i längden mer att pyssla med en gammal vall - du måste köra lika mycket men du får mindre foder.
2. Att ringvälta varje vår sparar maskinerna.
3. Gödningen har stigit enorm mycket i pris de senaste åren - kasta därför inte pärlor på svin, dvs gödla en taskig vall!
4. Ogräsbekämpa så gott du bara kan - ut och putsa bort skräppor/mållor och annat otyg innan de sätter fröställningar och sprider sig.
5. Så in lämplig fröblandning för det djurslag du ska ha det till.
6. Känner du en "riktig" lantbrukare så kanske ni kan samarbeta att han kan så in dina gräsfrön om han samtidigt kan ta en skörd med tex havre som han sår in samtidigt.
7. Ta kontakt med Greppa Näringen så kan de ge dig råd.
8. Lej in vissa tjänster istället för att göra det själv.
9. Planera! Vissa saker måste göras på hösten, andra på våren. Var ute i god tid!
10. Viktigast: rådfråga någon som kan!
-
Stort tack för informationen!
På punkt 6 så gav du mig ett riktigt bra tips! Om jag köper vallfröna så borde det ju finnas någon som är intresserad av att få ett par hektar åkermark för ett år. För du menar väl att man sår havren och vallen samtidigt för att sedan skröda spannmålet medans vallen är kvar..?
Vet du föressten vad hektarpriset blir ungefär för att så vall?
-
För du menar väl att man sår havren och vallen samtidigt för att sedan skröda spannmålet medans vallen är kvar..?
Yes! Ock kombinationerna är oändliga. Dessutom är det toppen med halmen. Om du får någon till att så korn eller havre så får du väldigt smakrik halm (som åtminstone mina djur älskar) och i denna halm kommer det att finnas en hel del gräs från den begynnande gräsvallen. På så sätt drygar du ut fodret en hel del. Se alltså till att det blir du som får ta halmen efter lantbrukarens sädesskörd! Vill du däremot ha halm enbart för djuren att ligga i så är det vete som gäller, men då förlorar du ju lite bonusfoder!
-
Kalas! jag tror nog att det ska gå att lösa, det finns iaf minst en bonde häromkring som är sugen på vår mark..
Men jag tror nog att några av vallarna går att gödsla upp..
Ingen som vet hektarpris (på ett ungefär) vad gäller konstgödsel respektive vallfrön?
-
Stort tack för informationen!
På punkt 6 så gav du mig ett riktigt bra tips! Om jag köper vallfröna så borde det ju finnas någon som är intresserad av att få ett par hektar åkermark för ett år. För du menar väl att man sår havren och vallen samtidigt för att sedan skröda spannmålet medans vallen är kvar..?
Vet du föressten vad hektarpriset blir ungefär för att så vall?
Beställ en 'vallfrökatalog' från Olssons Frö (http://www.olssonsfro.se/). Mycket nyttig läsning i den och alla tänkbara fröblandningar du kan tänka dig.
-
Min mentor svarade så här på din fråga, men nu är det grovt räknat och dessutom på vårens kalkyler!
Gräsfrön:
ska du så in gräs i tex korn så går det 25 kg / ha
sår du in gräs i gräs så går det 25 + 10 kg 7 ha
gräsfrön kostar ca 35:- / kg
Konstgödsel:
fullgödning 300 - 400 kg MPK / ha
MPK kostar ca 6,50:- / kg
-
Tackar för informationen! Då får det nog bli att så om ett utav skiftena om jag kan få tag i någon intresserad bonde..
-
Jag funderade på ytterligare ett alternativ.. En utav storbönderna här omkring har fram tills i år lånat 2 hektar åker utav vår gård, jag funderar nu på om jag ska låta honom låna den nästa år också mot att han kör över våra övriga vallar med flytgödsel. De övriga vallarna har väl en sammanlagd storlek på c:a 5 hektar..
Hur pass mkt sämre näringsvärde är det i flytgödsel jämfört med konstgödsel? Det kanske inte går att göra en sådan jämförelse alls eller?
Är det någon som vet om detta byte är rimligt rent kostnadsmässigt? Jag vill ju inte ge honom ett erbjudande som är så dåligt för honom att det blir oförskämt, och jag vill ju inte heller sälja mig allt för billigt för pengar har han nog.. ;)
-
Gamla knöliga vallar är inte roliga att jobba med, även jag har min beskärda del av sådana. Man svär ve och förbannelse när man kommer med slåttermaskinen... I vilket fall så tvivlar jag på att man enbart genom att vräka på mycket gödsel kan få upp produktionen särskilt mycket på en gammal vall. Får man ihop tillräckligt med foder ändå så kan man låta vallarna ligga längre förutsatt att man kan hålla en resonabel hastighet på dem med maskinerna. Annars så är det vallbrott som gäller.
Flytgödsel funkar bra på vall. Om Grannbonden inte kör ekologiskt bör han kunna avvara en del gödsel, men räkna inte med att det blir särskilt mycket billigare än konstgödsel. Det är väldigt svårt att ge några råd om vad som är lönsamt eller inte för sådant beror väldigt mycket på jordarter, klimat och andra förutsättningar.
Jan inte annat än rekomendera att du följer Exoticas råd. Dela upp dina arealer i 5 delar (beror väl förståss på hur stor areal du har totalt)och se till att få en del plöjd och sådd per år. Odlar du vall så gissar jag att du har djur. fastgödsel är bäst att få ut på mark som ska plöjas så bara det är ett starkt argument att plöja en bit varje år.
Det är inte enkelt att få till jämna och fina vallar som avkastar bra, har du inte bra maskiner själv så lönar det sig att leja/samarbeta med någon som har. Jag är lite tveksam till att någon skulle vilja göra hela jobbet med att gödsla, plöja, harva, så och välta för att få ta en enda skörd. Jag skulle inte göra det i alla fall. Kanske om du bor nånstanns där spannmålskördarna kan bli riktigt stora.
-
Du kan alltid kolla med tex LRF-konsult eller någon lokal märklare vad man får för arrendepris på jordarna i ditt område. Då får du ett faktiskt belopp på vad din mark är värd. Sen finns det ju visserligen stora skillnader hur väl marken är skött, om man har kalkat den genom åren osv. Hans kostnad ligger i timmarna det tar och diesel + slitaget på maskinerna. Har du stödrätter på din mark? Vem tar isf dessa, du eller storbonden på de 2ha?
Angående värdet i de olika gödningsmetoderna, ta kontakt med Greppa Näringen www.greppa.nu
-
Tackar för svaren!
Jag insåg också, efter att ha funderat lite i går, att det förmodligen inte är någon som vill göra jobbet med upplöjning, harvning, vältning sådd för att få 1-2 hektars skörd gratis.. Detta innebär ju att jag själv måste göra arbetet med jordbearbetningen och det i sin tur innebär en hel del maskiner till + en hel del arbete. Så för tillfället så får vallarna ligga kvar, iaf i några år till. Mitt primära mål kortsiktigt är att "boosta" vallskörden tills nästa år, dvs gödsla upp lite på något sätt.
Vad gäller stödrätterna så finns det stödrätter på de hektar som han lånar, utlåningen har ju bara varit muntlig på årsbasis tidigare vad jag har förstått så jag tror ju inte att han har fått med stödrätterna. Jag har iaf tänkt att stödrätterna ska tillfalla oss och inte honom..
Vad gäller tidsåtgången för flytgödslingen så borde det ju inte ta några längre stunder, med de jättemaskiner som de kör ut med så borde det vara frågan om max någon timme. Jag vänder hö på c:a 3 timmar och flytgödselspridaren har ju en arbetsbredd som är många gånger större än min lilla vändare..
-
Jag har iaf tänkt att stödrätterna ska tillfalla oss och inte honom..
DU har tänkt det! Har HAN?
-
DU har tänkt det! Har HAN?
haha, vet inte, han är inte så intresserad av att prata om arrendet överhuvudtaget.
Å andra sidan är vi inte särskilt intresserade av att arrendera ut marken utan vi kan mkt väl tänka oss att bruka den själv. Anledningen till att vi ev. ska låta honom använda den är för att vara schyssta och smidiga i så fall, vår mark spärrar nämligen av i mellan två av hans fält så om vi börjar odla där så måste han köra runt c:a 1 km för att komma åt sina fält.
-
Vad gäller stödrätterna så finns det stödrätter på de hektar som han lånar, utlåningen har ju bara varit muntlig på årsbasis tidigare vad jag har förstått så jag tror ju inte att han har fått med stödrätterna. Jag har iaf tänkt att stödrätterna ska tillfalla oss och inte honom..
Stödrätter är lurigt. Viktigt när man köper gård att skriva in i kontraktet att stödrätterna ska ingå, annars kan man bli blåst på konfekten. Stödrätterna följer inte marken, de skapades utgående från ett stycke mark och tilldelades den som brukade den (redan här uppstod smärre krig mellan ägare och brukare...), därefter så är de personliga och kan användas fritt inom samma region. I värsta fall kan man köpa en gård, säljaren behåller stödrätterna och använder de sedan själv på ny mark eller säljer dem vidare. Du står då med mark som är stödberättigad men saknar stödrätter. Enda sättet att få sådana kan då vara att köpa dem (dyrt).
-
Jo, jag misstänkte att det var så med vår mark men när jag lusläste kontraktet så stod det faktiskt att det ska finnas 7.5 stödrätt som skall föras över till oss vid nyår.. Dvs att det borde finnas stödrätter till samtlig åkerareal på gården,,
PS, vad kostar stödrätterna ungefär?
Jag tror nämligen inte att säljaren är medveten om att stödrätterna saknas, säljaren ägde bara gården under mindre än ett år och den förrförra ägaren säger att han sålde av med dem strax innan han sålde.. Men eftersom att det står i kontraktet så är det ju inte min huvudvärk som tur är.. faktum är att jag nästan hoppas på att de missbedömt läget och att stödrätterna saknas, de har nämligen plockat av gården en mycket fin fiskerätt som jag skulle vilja ha tillbaka. Det kanske går att kvitta stödrätterna mot fiskerätten.. fast det beror ju på hur mkt stödrätterna kostar iof.. ;D
-
http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/allastodformer/gardsstodet/stodratter/fragorochsvaromstodratter.4.2136c610a3b62996e80002265.html
Detta är en länk av många på Jordbruksverkets hemsida.
-
PS, vad kostar stödrätterna ungefär?
Priset på stödrätter varierar men man brukar räkna med ungefär det som de skulle gett i bidrag under ett år. Alltså borde det röra sig om cirka 10-20 tusen kronor för 7 hektar.
-
Ok, tackar! Jag då ska jag definitivt försöka byta stödrätterna mot fiskerätten om läget nu skulle uppstå.. ;D
-
Ok, tackar! Jag då ska jag definitivt försöka byta stödrätterna mot fiskerätten om läget nu skulle uppstå.. ;D
Vad kostar fiskerätten?
-
Egentligen vet jag inget marknadsvärde på den, men för mig är den värd betydligt mer än 10-20 000:-. Det är en stor sjö med ett stort bestånd av kräftor, det finns även inplanterad "finsk insjööring" (tyckte jag att det var någon som sa..).
-
Men du måste tänka att så som stödrätterna ser ut idag så går du miste om 10-20000/år. Skulle du sen sälja gården så kan det vara så att folk är inte lika villiga att betala bra för marken. Tänk dig nu för! :-\
En annan bra rådgivningskanal är Hushållningssällskapet som dessutom brukar ge en hel del intressanta kurser och föredrag!
-
Jo men om jag förstod läget rätt så kan jag ju köpa in stödrätterna igen.. Dvs att jag tar ett lån på 20 000:- och köper in dem igen efter att jag har bytt till mig fiskerätten. Dvs att jag i princip "köper" fiskerätten för priset av stödrätterna..
-
Jo men om jag förstod läget rätt så kan jag ju köpa in stödrätterna igen.. Dvs att jag tar ett lån på 20 000:- och köper in dem igen efter att jag har bytt till mig fiskerätten. Dvs att jag i princip "köper" fiskerätten för priset av stödrätterna..
Jag skulle kolla med Hushållninsgssällskapet eller någon annan expert på bidrag innan jag gjorde något. Bidragen kommer in varje år och du kan köpa många kräftor för de pengarna!
-
Men kunde man inte köpa in stödrätterna????
Låt oss säga att säljaren av gården har gjort ett misstag (som det ev. ser ut i dagsläget) och att stödrätterma egentligen är sålda av den förrförra ägaren. I kontraktet står ju att jag ska ha 7.5 stödrätt så då har ju säljaren valet att antingen köpa in dessa och flytta över till mig ELLER göra en deal och flytta över fiskerätten till mig (låt oss säga att den är värd c:a 50 000:- ). Stödrätterna kan jag ju sedan köpa in för egna pengar och jag har på så sätt köpt en fiskerätt värd någonstans runt 40-50 000:- för priset av inköpet av stödrätterna..
Detta resonemang fungerar ju iof enbart om det är helt klart att det går att köpa stödrerätterna, om inte så har man ju gjort en dålig affär..
-
Hur har dom gjort sig av med fiskerätten då? Följde inte den gården?
Vad gäller stödrätterna så kan problemet bli att få tag på några alls, det finns ju liksom ingen hög att ta av, utan Sverige fick ju ett visst antal när systemet infördes, byggande på den areal som fanns i det tidigare systemet. En del sparades i nåt som kallas den Nationella reserven, där nystartade och andra kan ansöka om att få köpa ifrån, och dom andra innehas av brukarna och säljs och köps bl.a på nåt som heter stödrättsbörsen ( googla på det ) och det är nog generellt enklare att sälja än att köpa, speciellt nu när det är riv efter mark igen.
Din arrendator har ju förmodligen att par för den bit han arrenderar, om han nu har haft arrendet i några år, så dom skulle ju kunna bli över om du tar hand om marken, men därmed är det ju inte sagt att han säljer dom till dig.
Beroende på läge i landet så varierar också priset på rätterna , men runt 2 års stödbelopp får du nog räkna med att betala, så det tar ju ett par år innan det går ihop sig...
-
Det finns en köp- och säljlista för stödrätter på LRF-konsults hemsida. Har själv köpt för några ha utan problem. Hittills verkar inte suget efter stödrätter varit så väldigt starkt med tanke på priset. Lyckas du förhandla dig till fiskerätten hör den till fastigheten "för evigt" stödrätter kan du köpa. Och hur länge stödrätterna har något värde, dvs ger gårdsstöd är en politisk fråga. Min gissning är att gårdsstödet kommer sänkas i framtiden. Frågan är när och hur mycket...
-
Ok. Tackar för svaret. å kanske man ska vara lite mer försiktig i sitt handlande deå och tänka efter lite.. Då blir det ju iaf säljarens problem att skaka fram stödrätter.
Jag trodde att fiskerätten följde med gården, den brukar ju följa med stamfastigheten men tydligen hade säljaren några månader innan försäljningen flyttat över fiskerätten från vår fastighet till sin avstyckade skogsfastighet.
-
Jag trodde att fiskerätten följde med gården, den brukar ju följa med stamfastigheten men tydligen hade säljaren några månader innan försäljningen flyttat över fiskerätten från vår fastighet till sin avstyckade skogsfastighet.
Ingen expert på fiskerätt men att flytta fiskerätten måste väl ha skett genom servitutsbildning eller på annat sätt haft med lantmäteriförrättning att göra för att ha vunnit laga kraft!? Brukningsrätten följer ju annars automatiskt med fastigheten.
-
Jo det var nog vad jag hade trot, därför kollade jag dumt nog inte upp det före köpet. Men det var någon som sa att det för något (några?) år sedan blev möjligt att köpa och sälja fiskerätter ung. som stödrätter.
-
När man köper en gård så kan det vara svårt att få korrekta uppgifter om alla rättigheter och skyldigheter som följer med ägandet. Vi köpte vår gård för drygt två år sedan. Utöver del i byalag (med grusgrop, fiskerätt och rätt att vattna djuren vid bykällan under drivning) som vi kände till dök det upp saker som vi inte hade en aning om: Del i vägsamfällighet som berodde på en miss vid ombildande (Andelen är 0% men vår underskrift krävs då man fattar större beslut!!!) och ett kvarts mantal i Häradsallmänningen (vi fick utdelning på dryga tusenlappen förra året!!!).
Hittade denna information om fiskerätt från länsstyrelsen (i Dalarna):
"Ägande av fiskerätt är skilt från ägande av vatten (eller strand). Det innebär att man är inte automatiskt fiskerättsägare för att man äger en bit av en sjö eller en bit av stranden. För att ha fiskerätt måste denna rättighet vara inskriven i fastighetsregistret, det räcker alltså inte att fisket nämns i köpekontraktet. Förändringar av fiskerätt kan endast ske genom förrättning av Lantmäteriet. "
"Snabbaste sättet att få veta om en viss fastighet har fiskerätt är att kontakta Lantmäteriet. De har ett datoriserat fastighetsregister med (bl.a.) alla sådana uppgifter. Du måste kunna uppge kommun och fastighetsbeteckning för att de skall kunna ta fram uppgifterna. "
Bra beskrivning hur fiskerätter har uppstått: http://www.fiskevattenagarna.se/agande.htm
-
Jag odlar 30 ha egen vall, har 25 års egen erfarenhet av vallodling på gamla vallar och håller inte riktigt med det som skrivits !
Gamla vallar ska inte föraktas, finns det bra med gräs kvar i vallen går den att få igång utan att bryta den. Är vallen däremot förstörd av tex isbrännor är det bäst att lägga om.
Gödsla upp vallen med svämgödsel på hösten (20-25 ton/ha) och sedan sprider du konstgödning på våren så fort du kan köra ut utan körskador. Jag använder kalksalpeter eftersom det är billigast och naturgödseln ger det där lilla extra som NPK ger. Jag sprider 100-200 kg kalksalpeter per hektar.
I och med detta får jag ut bra skördar på mina 10-åriga vallar :)
Att lägga om kostar en hel del som skrivits här och resultatet kan misslyckas eller slå fel !
RaggarBonden 8)
-
Vi är inte ekologiska (=certifierade) men odlar vall utan konstgödning. Konstgödning är ganska dyrt och anrikar tungmetaller i marken. Vallodling är en avvägning mellan skördemängd, proteinhalt och metodval. Vi försöker att undvika tillförd kvävegödning genom att ha vallfröblandningar som innehåller kvävebindande växter (klöver, kärringtand...). För att hålla nere mängden ogräs (maskrosor, skräppor...) så bryter vi vallen vid behov och odlar havre under 2 år med isådd av ny vall det andra året.
-
Sen är det en sak om man redan håller på med vallodling, har alla grejerna och vet vad som passar. Ska man bara börja är det inte nödvändigt med att plöja upp, förnya och gödsla. Sådan 'maximering' är nästan säkert inte det bästa du kan göra med marken. Prova handså där det går, prova andra former av bete, andra djur (grisar kanske, de kan lämna jättefint efter sig och ger ett överlägset kött), kanske är det dags för fruktträdsodling, hampa, ekologiskt vete. I energi räknat - 1 liter diesel är 10 000 kcal - kommer du knappast få igen en upplöjning. Så gjorde man heller inte förr, och det kan ju vara ett bra rättesnöre. Modern vallodling är något ytterst oprövat och med tanke på energikonsumtionen också ett övergående moment på våra gårdar.
-
Sen är det en sak om man redan håller på med vallodling, har alla grejerna och vet vad som passar.
Vi har inte "alla grejer" utan hyr in maskinstationen eller grannar för en del jobb. Exempelvis plöjning känns svårt och redskapen är dyra. Vi har cirka tio hektar åkermark och att köpa en växelplog för 50 000 eller ens en tegplog för 10 000 som sedan används för 1-2 hektar/år känns inte som det allra viktigaste som ganska nybliven bonde.
-
Lyfter upp min gamla tråd igen då det åter igen börjar bli aktuellt med att få ut gödning på vallarna.. Det blev inget av förra året p.g.a. traktorstrul och jag hoppas traktoraset håller ihop över årets säsong.. :)
Men en sak slog mig när jag åter igen läste igenom svaren, i ett svar står det att det går åt c:a 300-400 kilo NPK per hektar och att kilopriset är c:a 6.50. Det innebär ju att kostnaden för gödningen till mina vallar (c:a 8 hektar) skulle bli ungefär 20 000:- (!!!). Förra året fick vi ut ungefär 11 ton (en synnerligen ungefärlig siffra) hö på 1 skörd så om gödsling med NPK ska löna sig så måste det ju bli en helvetisk extra tillväxt! Även om gödslingen skulle dubbla skörden så går det ju inte ihop sig ekonomiskt med det priset...
Nu skjuter jag från höften men en gödsling med konstgödsel kanske ger, låt oss säga 30% bättre skörd på en hyffsat ogödslad vall.. Eller?
Om man räknar med 30% bättre skörd så skulle det innebära c:a 3.5 ton hö extra, d.v.s. lite lågt räknat ungefär 7000:- i marknadsvärde, sedan tillkommer ju diesel o.s.v. för att sprida gödningen, d.v.s. att jag skulle gå 14 000:- back på att gödsla..
Jag antar att jag har räknat fel något gröndjävulskt någonstans för folk sprider ju bevisligen konstgödsel, ofta t.o.m. 2 ggr per år...
Så snälla någon, förklara för mig!
-
Gamla vallar är inget att slösa massor av dyr gödning på.
Det är de första säckarna som ger bäst utdelning.
Sen är det bra om det kommer regn snart efter gödsling, en del av kvävet kan ånga bort annars.
-
Jo men oavsett det, hur kan det vara ekonomiskt försvarbart att slänga på konstgödning om det nu är sådana priser på det hela?
Är det angivna priset på 6.50 fel eller vad är det som saknas i ekvationen?
-
Jo men oavsett det, hur kan det vara ekonomiskt försvarbart att slänga på konstgödning om det nu är sådana priser på det hela?
Är det angivna priset på 6.50 fel eller vad är det som saknas i ekvationen?
Nej priset är tyvärr rätt... Står i samma val och kval. Har två 1-åriga vallar på 5 hektar styck som jag inte har konstgödsel på ännu därför att pengar saknas. Jag har fått rådet att minst 200kg/ha på en så pass ny vall ska ge 3 gånger pengarna i hö. På 5 hektar så blir det 10 000:- kr. ungefär. För det så kan jag köpa ung. 3 ton hö. Så antagandet är då att jag ska få ut 9 ton mer hö på denna vall med konstgödsling, alltså 1.8 ton "extra" per hektar.
Lantmannens Bok från 1946 säger att man ska få ut ungefär 5 ton hö från "odlad jord o. blandfrö". Man kan då anta att detta är utan konstgödsling. Då skulle 1.8 ton vara en ökning av 36 procent.
Samma bok säger att hö från "naturlig äng" ger 2 ton hö. Om procent ökningen är densamma(36%, vilket den säkert inte är) så blir det då 720 kg mer hö per hektar. 720 kg hö för 1300:- konstgödsel närmar sig då köpepriset på en äldre "äng".
Uh, ja. Inget bra svar härifrån tyvärr, mest snurriga tankar om detta. :)
-
Förra året var vallskörden häromkring extremt dålig, nästan hälften mot normalt skulle jag tro, på grund av torka. Nu vet man ju ännu inget om årets väder och skörd.. Menar bara att det kan vara svårt att dra några slutsatser efter vad man tog in förra året om man hade samma torka som vi 2008.
-
Någon kan väl testa med gödslat resp. ogödslat på jämförbar jordmån, och sen tala om här hur det gick.
-
Drar man på 500 kg NPK på en relativt ny vall i bra skick så märkar man ju garanterat skillnad. Det är ju ingen tvekan. Jag minns för många år sen när jag började, då gjorde jag just så för att testa, Farsan höll på att tuppa av i ren chock, men herregud vad hö det blev!
Då kostade ju NPK ungefär 2,50, och man tyckte det var svindyrt. Men höpriset var ju ungefär samma som nu, så då lönade det sig helt klart. Med ett pris på 6,50 blir det ju mer våghalsigt naturligtvis, det krävs ju då en skördeökning på 3 ton, och jag tror inte det är orimligt, men då krävs det vallar i bra skick, och lite tur med vädret. Sen får man ju vara noga med vilken NPK man tänker sig, det ska ju vara minst 22 som första siffra, alltså 22% kväve, så att kvävegivan blir runt 100 kg. Och även fosfor och kalium är av värde, det ÄR skillnad på att ösa på NPK jämfört med bara Kalksalpeter.
-
Drar man på 500 kg NPK på en relativt ny vall i bra skick så märkar man ju garanterat skillnad. Det är ju ingen tvekan. Jag minns för många år sen när jag började, då gjorde jag just så för att testa, Farsan höll på att tuppa av i ren chock, men herregud vad hö det blev!
Då kostade ju NPK ungefär 2,50, och man tyckte det var svindyrt. Men höpriset var ju ungefär samma som nu, så då lönade det sig helt klart. Med ett pris på 6,50 blir det ju mer våghalsigt naturligtvis, det krävs ju då en skördeökning på 3 ton, och jag tror inte det är orimligt, men då krävs det vallar i bra skick, och lite tur med vädret. Sen får man ju vara noga med vilken NPK man tänker sig, det ska ju vara minst 22 som första siffra, alltså 22% kväve, så att kvävegivan blir runt 100 kg. Och även fosfor och kalium är av värde, det ÄR skillnad på att ösa på NPK jämfört med bara Kalksalpeter.
Om man nu ser på mina vallar, som ganska gamla och förmodligen inte gödslade på en massa år, där är det alltså ganska oekonomiskt med NPK?
Kalksalpetern då, kan det vara ett alternativ som är mera lönsamt då? Hur mkt bör man köra ut av den per hektar och vad är kilopriset ungefär?
Jag ska så om vallarna vart det lider men just nu så finns det mera akuta saker att lägga tiden på, som det är nu så får jag väl ut den mängd hö som jag behöver för eget bruk på 1 skörd och skulle det gå att få ut 2 skördar så blir det ju över till försäljning men skulle man kunna få ut mer genom gödsling så skulle det ju vara bra, pengar är ju något som går åt på en gård med eftersatt skötsel.. Men NPK verkar ju inte vara vägen framåt för mig, ska det löna sig att köra ut NPK så måste det ju bli en skördeökning på en bra bit över 100% och det känns som ett overkligt scenario.
Min långsiktiga plan är att ha sått om alla skiften inom 2-4 år men fram tills dess så får jag nog dras med det jag har nu..
-
Nej, jag tror inte heller att NPK är lämpligt för dig, du bör nog ha bättre vallar då, om det ska löna sig.
Kalksalpeter är ju aldrig fel, däremot är den sällan det billigaste kvävet. Den innehåller ju bara 15%, så vill du ha på 100 kg kväve så får du ju dra på 700 kg per hektar. Medan om du t.ex väljer N34 med 34% så behöver du bara ösa ut 300 kg. Priserna har jag ingen aning om nu längre eftersom jag inte använder sånt, men det viktiga är att du räknar ut priset per kg kväve.
Sen är det ju så att kalksalpetern innehåller bara snabbverkande kväve, medan dom andra sorterna brukar ha hälften av snabbt och hälften långsammare. Så vill du ta EN hög skörd:-kalksalpeter. Tar du två skördar och inte gödslar mellan, så ta nåt annat, tex N34.
-
Ok.. tackar för svaret..
Någon som vet någon bra sida där man kan läsa om de olika konstgödslen, gärna någon tillverkare där det står lite priser och så..
-
Haha...priser på lantbruksvaror på nätet...tillåt mig småle ;) här är hemlighetsmakeriet en dygd, det blir nog att ringa lantmännen eller närmsta Svenskafoder-ombud.
En viss vägledning kan du ju få här: http://atl.nu/marknad/
-
Jag har personligen lite svårt att förstå att inte fler inser klöverns potential och minskar eller struntar i att kvävegödsla vallarna med konstgödning, i synnerget med dagens gödningspriser.
A och O vare sig det gäller konventionell eller ekologisk vallodling är att se till att få en bra etablerarad vall med rätt sorts vallblandning för det ändamål man tänkt sig med vallen (hö, ensilage eller bete etc). Dessutom tappar äldre vallar i skörd oavsett om man gödslar duktigt eller ej. Låt alltså inte vallarna ligga för länge, helst inte mer än tre år om de skördas intensivt!
I jämförande försök som Hushållningssällskapet i Skåne gjort sedan 1987 fram till dags dato där det odlats konventionellt respektive ekologiskt på tre platser i Skåne har man i ekoleden fått ungefär 75-80 % av konventionell vallskörd. Detta gäller två-tre-årsvallar som skördats ca tre gånger per år.
Många av mina konventionella grannar funderar på att strunta i att köra gödning på vallarna i år p g a det höga priset.
I år känns det som att det är torkan som kommer att begränsa förstaskörden där jag bor. Dessutom har vi haft frost på nätterna ända in i mitten av maj. Nu hoppas jag på regn och värme så det blir fart på tillväxten.
-
Håller med Jonte, det finns många bra alternativ till konstgödning. Vi har kärringtand i våra vallar för att binda kväve från luften. Det kostar cirka 5000:-/ha att lägga om vallen vilket kan vara en bra investering om vallen är gammal och full av ogräs. Grundgödsla rejält med stallgödsel då och välj en "miljö-smart" vallfröblandning. Konstgödning har ju också den nackdelen att tungmetaller ansamlas i jorden.