Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: ersam skrivet 30 jul-08 kl 23:01
-
Kollar runt lite kring Varroa och hur jag ska hålla tillbaka de små djuren och kollar både "alternativa" (syror) och "konventionella" (medicinering) metoder.
Hittar bland annat denna sida: http://www.centralapiary.com/products.htm#hivastan
Vad jag undrar bland annat är varför man måste gå en kurs (finns det ens några kurser?) i att använda Apistan? Är det så himla svårt att läsa instruktionen?
Men det är väl som allt annat att skaffa sig djur eller för den delen barn krävs inga förkunskaper men sen ska en hel massa till...
Några yra funderingar i sommarvärmen.
ES
-
Jag försökte anmäla mig redan så tidigt som i fjol sommar till kurs i Apistanhantering men fick till svar att ingen vet vem eller hur det kommer att bli med dessa medel efter nästa årsskifte, så nån mer kurs planerades inte här i Västergötland i alla fall.
Vi får väl se vad som bestäms, ett beslut måste ju komma snart i frågan om huruvida vi skall få använda Apistan eller inte och allt annat kring hur det skall försäljas etc.
Man borde kanske bunkra upp 8)
-
Jag försökte anmäla mig redan så tidigt som i fjol sommar till kurs i Apistanhantering men fick till svar att ingen vet vem eller hur det kommer att bli med dessa medel efter nästa årsskifte, så nån mer kurs planerades inte här i Västergötland i alla fall.
Vi får väl se vad som bestäms, ett beslut måste ju komma snart i frågan om huruvida vi skall få använda Apistan eller inte och allt annat kring hur det skall försäljas etc.
Man borde kanske bunkra upp 8)
Jag tror faktiskt att det kommer att bli enklare framöver att använda dessa mediciner men att de måste skrivas ut av veterinär då de kommer att betraktas som just mediciner. Det som riskerar hända är att det blir ett glapp och/eller okunskap bland veterinärerna att det dröjer innan nya riktlinjer tas fram. Men trots allt är vi ju med i Europa, förlåt EU och jag tror inte att Sverige kan hindra den fria rörligheten.
ES
-
Jag tror faktiskt att det kommer att bli enklare framöver att använda dessa mediciner men att de måste skrivas ut av veterinär då de kommer att betraktas som just mediciner. Det som riskerar hända är att det blir ett glapp och/eller okunskap bland veterinärerna att det dröjer innan nya riktlinjer tas fram. Men trots allt är vi ju med i Europa, förlåt EU och jag tror inte att Sverige kan hindra den fria rörligheten.
ES
Vi får hoppas på det och att det samtidigt tas fram forskningsresultat/forskas på fler av de preparat som finns (i övriga biodlarländer) och att styrande organ försöker få till en gemensam nationell handlingsplan mot Varroan, på samma sätt som man styr vid tex mul-och-klövsjuka hos nötkreatur. Där tillåts ingen behandla efter eget tycke eller låta bli att behandla.
-
Vi får hoppas på det och att det samtidigt tas fram forskningsresultat/forskas på fler av de preparat som finns (i övriga biodlarländer) och att styrande organ försöker få till en gemensam nationell handlingsplan mot Varroan, på samma sätt som man styr vid tex mul-och-klövsjuka hos nötkreatur. Där tillåts ingen behandla efter eget tycke eller låta bli att behandla.
Detta var det abslut bästa jag läst på mycket mycket mycket länge på denna sidan.
Och som en kommentar till ett annat inlägg av Anette på annan tråd vill jag också förtydliga - nej jag har aldrig fått privata mail av Anette.
Varroabehandling i Sverige har verkat blivit en religion - eller än värre - en sekt.
Vissa propagerar för den "enda rätta" läran - oxalsyran - alternativet verkar ungefär lika hemskt som Jehovas Vittnens skrämsel med Harmageddonkriget då alla som inte har den "rätta läran" kommer att dö.
Ja, jag vet att det finns biodlare som är religiösa. Vissa har till och med anammat Rudolf Steiners principer. Vad som värre är - om alla lydde Rudolfs råd - skulle jorden idag lida av svår svält. Som tur är så finns det såväl konstgödning som mediciner och bättre grödor nu än det någonsin funnits tidigare i mänsklighetens historia - då svälten var en vardaglig företeelse och hungriga gråtande barn fanns i var och varannan stuga. Barnadödligheten var enorm.
Nu har vi ju lyckats vända på denna trista passage i mänsklighetens historia, varför vill då vissa återvända till 1800-talet igen? Biodling a´la vissa "religiösa" rättläriga kan nog verka bra - på papperet. Bättre att leva i verkligheten.
Återigen Anette, tack för ditt fina inlägg.
MVH / Wictor
-
Detta var det abslut bästa jag läst på mycket mycket mycket länge på denna sidan.
Och som en kommentar till ett annat inlägg av Anette på annan tråd vill jag också förtydliga - nej jag har aldrig fått privata mail av Anette.
Varroabehandling i Sverige har verkat blivit en religion - eller än värre - en sekt.
Vissa propagerar för den "enda rätta" läran - oxalsyran - alternativet verkar ungefär lika hemskt som Jehovas Vittnens skrämsel med Harmageddonkriget då alla som inte har den "rätta läran" kommer att dö.
Ja, jag vet att det finns biodlare som är religiösa. Vissa har till och med anammat Rudolf Steiners principer. Vad som värre är - om alla lydde Rudolfs råd - skulle jorden idag lida av svår svält. Som tur är så finns det såväl konstgödning som mediciner och bättre grödor nu än det någonsin funnits tidigare i mänsklighetens historia - då svälten var en vardaglig företeelse och hungriga gråtande barn fanns i var och varannan stuga. Barnadödligheten var enorm.
Nu har vi ju lyckats vända på denna trista passage i mänsklighetens historia, varför vill då vissa återvända till 1800-talet igen? Biodling a´la vissa "religiösa" rättläriga kan nog verka bra - på papperet. Bättre att leva i verkligheten.
Återigen Anette, tack för ditt fina inlägg.
MVH / Wictor
En av dem som verkar mest "religiösa" vad gäller varroabehandling är du Wictor och din fanatiska avsky för syror. Åtminstone är du den på detta forum som gång på gång ger uttryck för väldigt starka (och enkelspåriga) tankar om hur kvalstren ska tas hand om.
Att koppla samman barnadödlighet på 1800-talet med att behandla varroa med oxalsyra i Sverige idag är minst sagt spekulativt... Jag förstår din poäng, att utveckling under århundraden har gjort människors livsituation betydligt bättre. Det betyder dock inte att ALL utvecklig är bra. Dessutom leder det tankarna till diskussionen om människans bästa kontra naturliga ekosystems bästa, och det är en diskussion som varken är enkel eller passar sig att föra här.
/Lars
-
Man kan alltid se saker från minst två perspektiv och horisonter, oftast ännu fler
Så t.ex vad gäller Varroabehandling.
Den som läst mina inlägg över lång tid har sett att jag uppmuntrar till synnerligen varierande varroa-behandling, inkluderande drönarutskärning, avlägsning av höstyngel där det mesta behandling med milda syror (myrsyra och mjölksyra), behandling med den naturliga substansen tymol, en varierande behandling över en treårscykel och säkerligen en hel del annat också.
Och så har även den som läst mina inlägg lagt märke till att jag studerat och tagit till mig av den forskning som bedrivs i åtskilliga andra länder. Så läser jag t.ex med stort intresse om den forskning som bedrivs i tyskland av prof. Bienenfeldt och hans önskan att få fram varroa-toleranta bin. Jag läser med stort intresse den forskning som bedrivs i USA kring att finna botemedel mot de virus som dödar bi-samhällen. Jag läser med stort intresse all den forskning som bedrivs i Tjeckien, Ryssland m.fl länder kring behandling mot varroa-kvalstret.
OCH jag låter denna vetenskapliga forskning komma andra till del.
Jag är inte ensam i Sverige om att ta till mig av denna kunskapsbank. Det finns i landet idag två kategorier biodlare/biägare - den ena är hobbyvarianten och den andra yrkesvarianten. VARJE gång jag talar med någon ur den sistnämnda kategorin så är svaret entydigt - precis som forskningsresultaten i europa och USA - Oxalsyra är skadligt/dödligt. MEN alla är medvetna om att det finns flera olika alternativ för att bedriva en lönsam biodling ändå, genom att använda varierande behandlingsmetoder över en flerårscykel.
Den som propagerar för sektvarianten av Varroabehandling - den snäva och inskränkta - den som skrämmer med något i likhet med helvetets förgårdar - är snarast SBR som verkar ha förbjudit användning av alla andra preparat än just Oxalsyra, och resultatet blir ju därefter.
SBR berömmer sig med att de har EN sjukdomskonsulent. TÄNK om det är så att denne ende sjukdomskonsulent är sekterisk?
Själv är jag synnerligen vidsynt, och prövar det som framkommer genom ny forskning, jag har inte fastnat i det som presenterades som "den enda lösningen" på -80 talet då Varroa kom till Sverige.
-
Den som läst mina inlägg över lång tid har sett att jag uppmuntrar till synnerligen varierande varroa-behandling, inkluderande drönarutskärning, avlägsning av höstyngel där det mesta behandling med milda syror (myrsyra och mjölksyra), behandling med den naturliga substansen tymol, en varierande behandling över en treårscykel och säkerligen en hel del annat också.
Tack wictor, tydligare än så här har du aldrig beskrivit hur du gör! Jag funderar på vad den naturliga substansen tymol är? Hur fungerar det? Det som jag tidigare reagerat på är att du oftast talar om vad andra inte skall göra istället för att berätta hur du själv gör.
Jag var på ett föredrag i vår biförening angående varroa och jag håller inte med om att SBR bara pratar oxalsyra, så är det iaf inte här. Han som föresläste var utbildad instruktör i varroa-bekämpning och han pratade om alla tre olika syror och även mycket om såväl drönarurskärning som invintring på nytt vax. Jag tror att han även pratade om apistan, men jag är inte säker för min tvååring ville inte sitta still hela föredraget.... ;)
Jag fick med en broshyr som jag tyckte var jättebra och som beskrev flera olika behandlingsmetoder (här var dock inte apistan med eftersom det handlade om ekologisk bekämpning).
Anledningen till att man i hobby-kretsar inte pratar så mycket om apistan kan ju vara det att det helt enkelt är svårare då man inte får behandla själv utan att gå kurs. (en kurs som just nu inte finns...) Det kan man ju tycka vad man vill om, vad jag förstått så är apistan inte värre än andra medel som man kan behandla t.ex. får eller höns med.
-
Anledningen till att man i hobby-kretsar inte pratar så mycket om apistan kan ju vara det att det helt enkelt är svårare då man inte får behandla själv utan att gå kurs. (en kurs som just nu inte finns...) Det kan man ju tycka vad man vill om, vad jag förstått så är apistan inte värre än andra medel som man kan behandla t.ex. får eller höns med.
Tyvärr har det inte nått ut till "hobby"odlare att man visst kan använda Apistan utan att gå kurs. Man ber bara den i föreningen (eller i annan förening för den delen) som har behörighet, att komma och hänga in remsorna åt en. Det brukar vara bitillsyningsmannen som har behörighet och vad jag förstått så räknas detta in i hans uppdrag och skall sålunda inte kosta något att få gjort. Ja, remsorna får man ju förstås köpa själv.
Vi fick hjälp av Clovis Kastberg från Varbergs biodlarförening förra året. Hon ingår dessutom i bisjukdomskommitten och hade mycket smått och gott att berätta vid sitt besök här. Tack igen Clovis.
-
Tyvärr har det inte nått ut till "hobby"odlare att man visst kan använda Apistan utan att gå kurs. Man ber bara den i föreningen (eller i annan förening för den delen) som har behörighet, att komma och hänga in remsorna åt en. Det brukar vara bitillsyningsmannen som har behörighet och vad jag förstått så räknas detta in i hans uppdrag och skall sålunda inte kosta något att få gjort. Ja, remsorna får man ju förstås köpa själv.
Vi fick hjälp av Clovis Kastberg från Varbergs biodlarförening förra året. Hon ingår dessutom i bisjukdomskommitten och hade mycket smått och gott att berätta vid sitt besök här. Tack igen Clovis.
Fast det vet man nog, men det blir ju ändå bökigt eftersom man inte kan göra det själv.
-
Fast det vet man nog, men det blir ju ändå bökigt eftersom man inte kan göra det själv.
"Kan" - får menar du väl... ;)
Varför upplyser man om ekologiska metoder men inte "oekologiska"? Gör man detsamma när det exempelvis gäller kreatur? Tror inte det - utan där är mer fokus på karens och hur man ska undvika att exempelvis antibiotika kommer ut i köttet/mjölken.
När man köper Apistan - frågar dom om godkännande eller är det fritt fram att köpa och förvara? Självklart kommer en godkänd applicerare anlitas för att hänga ner remsorna - verkar ju väldigt krävande. ;)
ES
-
"Kan" - får menar du väl... ;)
Varför upplyser man om ekologiska metoder men inte "oekologiska"? Gör man detsamma när det exempelvis gäller kreatur? Tror inte det - utan där är mer fokus på karens och hur man ska undvika att exempelvis antibiotika kommer ut i köttet/mjölken.
När man köper Apistan - frågar dom om godkännande eller är det fritt fram att köpa och förvara? Självklart kommer en godkänd applicerare anlitas för att hänga ner remsorna - verkar ju väldigt krävande. ;)
ES
;)
Man får köpa Apistan men inte hänga in utan behörighet.
Visst finns det regler för ekologisk hållning av t.ex. får, eller hur menar du? Vi försöker följa KRAVs regler i all vår djurhållning och även i växtodlingen, därför vill jag även ha biodlingen enligt KRAVs regler. Ännu är vi inte certifierde, men det kanske kommer på lite sikt.
Jag menade inte att SBR bara upplyser om ekologiska metoder, de flesta biodlare är ju konventionella odlare. Men den broschyr som jag tog handlade bara om ekologisk bekämpning. Min poäng var att föredraget handlade om långt mycket mer än oxalsyra.
-
Visst finns det regler för ekologisk hållning av t.ex. får, eller hur menar du? Vi försöker följa KRAVs regler i all vår djurhållning och även i växtodlingen, därför vill jag även ha biodlingen enligt KRAVs regler. Ännu är vi inte certifierde, men det kanske kommer på lite sikt.
Jag menar att när man beställer material från Jordbruksverket så får man enbart material om ekologiska behandlingmetoder mot Varroa, bland annat om syror och spärrboxar.
Jfr om du som kreatursägare beställer material så antar jag att det även finns material för "oekologiska" behandlingsmetoder.
Fö. skulle jag kunna tänka mig att ekologiska behandlingsmetoder kan generera ett högre pris på honungen - så jag tycker det är bra att man arbetar så - om man vill och kan.
ES
-
Jag menar att när man beställer material från Jordbruksverket så får man enbart material om ekologiska behandlingmetoder mot Varroa, bland annat om syror och spärrboxar.
Jfr om du som kreatursägare beställer material så antar jag att det även finns material för "oekologiska" behandlingsmetoder.
Fö. skulle jag kunna tänka mig att ekologiska behandlingsmetoder kan generera ett högre pris på honungen - så jag tycker det är bra att man arbetar så - om man vill och kan.
ES
Jaha, då är jag med. Låter lite märkligt.
-
Lantbrukare får ju ta sprutcert, så jag tycker inte det är konstigare att en biodlare behöver kunskap om vad det är man slänger in i kupan. Att växla åtgärder låter ju som det ultimata, men människor överlag brukar ju vara benägna att välja det minst arbetskrävande alternativet och dessutom sätta sin tilltro till starka grejer så jag tror att Apistan kanske ligger närmast till hands? Om det finns risk för att kvalstret blir resistent så har jag definitivt ingen lust att använda Apistan och på så vis vara med och hetsa fram nya jävligare medel.
Och kan vi inte glädjas åt att Jordbruksverket har den goda smaken att skicka ut information om hur man kan bekämpa ekologiskt i första hand?
/Alma
-
Det största problemet är ju att de så kallat ekologiska metoderna fungerar så synnerligen dåligt. Det dödar bina, och alltför många kvalster dör inte alls.
Vi har ju bin för att de dels skall pollinera, dels för att vi älskar honung. MEN om bina är döda eller allvarligt sjuka så kan de ju varken göra det ena eller det andra.
Om våra barn får lunginflammation så tror jag knappast att vi bara ger dem ört-the, de behöver säkerligen en rejäl antibiotikabehandling också.
Samma med bina, om de är rejält sjuka så ger vi dem bara en björntjänst genom att ge dem motsvarigheten till ört-the. De behöver en rejäl medicin.
Och så kan man ju fundera på varför yrkesbiodlare får snittskördar på kring 70 kilo - medan hobbyodlare knappt kommer upp i 30? Kan det möjligen bero på att det används olika behandlingsmetoder mot Varroa?
-
Det största problemet är ju att de så kallat ekologiska metoderna fungerar så synnerligen dåligt. Det dödar bina, och alltför många kvalster dör inte alls.
Vi har ju bin för att de dels skall pollinera, dels för att vi älskar honung. MEN om bina är döda eller allvarligt sjuka så kan de ju varken göra det ena eller det andra.
Om våra barn får lunginflammation så tror jag knappast att vi bara ger dem ört-the, de behöver säkerligen en rejäl antibiotikabehandling också.
Samma med bina, om de är rejält sjuka så ger vi dem bara en björntjänst genom att ge dem motsvarigheten till ört-the. De behöver en rejäl medicin.
Och så kan man ju fundera på varför yrkesbiodlare får snittskördar på kring 70 kilo - medan hobbyodlare knappt kommer upp i 30? Kan det möjligen bero på att det används olika behandlingsmetoder mot Varroa?
Du säger att man ska använda den effektivaste metoden, men du verkar inte alls förstå vilken problemsituation vi står inför när det gäller bekämpningsmedel. Känner du till DDT? Synnerligen effektivt mot skadeinsekter och väldigt använt under 50- 60- och 70-tal. Men gifter sprids genom näringskedjan och ansamlas i rovdjuren högst upp, med i vissa fall katastrofala följder. Havsörnen höll på att utrotas pga DDT.
Det är ingen som vet vad spridning av t ex Apistan kan få för följder i förlängningen, och därför bör man inte bara chansa på att det går bra. Organiska syror däremot kan med säkerhet inte orsaka liknande katastrofer.
Att behandla varroa med ekologiska metoder kan knappast jämställas med örtte. Såväl ekologiska metoder som apistan har en verkningsgrad på 90-95% ungerfär, dvs 90-95% av kvalstren dör om man utför en korrekt behandling. ca 90% av resterande kvalster dör naturligt under vintern. Det är möjligt att ekologiska metoder är något mindre effektiva, men skillnaden är inte särskilt stor, och framför allt är ingen metod 100%-ig.
Att påstå att ekologiska metoder fungerar "synnerligen dåligt" är att ljuga. Dock kräver de mer ansträngning och uppföljning för att säkerställa att de haft tillräcklig effekt (nedfallskontroll). Att en del biodlare inte anstränger sig i tillräcklig utsträckning eller inte har rätt kunskap är inte detsamma som att metoderna är dåliga!
Dina påståenden om att ekologiska metoder dödar bin låter underliga i mina öron, men jag kan inte direkt säga emot. Tidigare skrev du om oxalsyra, och det är ett preparat jag inte har erfarenhet av. Men menar du oxalsyra så skriv det och inte "ekologiska metoder"!
Jag frågar mig (och dig) igen VARFÖR du är sån motståndare till ekologiska metoder? En viktig del av varroabekämpningen är att alla biodlare är aktiva, att ingen låter det gå för långt till samhällets kollaps och följande reinvasion. Men problemen kommer inte från hobby biodlare som använder ekologiska metoder, utan från dem som inte gör något alls. Och den skaran finns snart inte längre, eftersom de inte har några bin kvar....
-
Hej.
Jag måste få meddela att Lars i skogen och jag har samma inställning till varroabekämpningen.
Att vi som använder ekologiska metoder skulle få mindre honung stämmer dåligt.
Själv har jag bekämpat med myrsyra sedan 1977 då varroan kom i min bigård.
Under de sista sex åren har bara ett samhälle dött under vintern och medelskörden ligger på 70-80 kg.
Vissa bra år har det blivit över 100 kg på något samhälle. I år har jag hitintills slungat 92 kg på ett samälle och medel ligger på ca. 65kg. Nu i mitten av augusti är det dags för nästa slungning . Detta kommer att bli ett ett av de bästa åren i min biodlarverksamhet.
Hälningar/ Jano
-
Jag tycker det är lite konstigt att kalla nervgift för medicin och jämställa den med antibiotika. För vad jag har förstått så är apistan nervgift. Myrsyra, mjölksyra och oxalsyra är ju ämnen som förekommer naturligt fast och som försvinner av sig själva. Bekämpningsmedel brukar ju däremot ha en förmåga att dyka upp nånstans där det inte hör hemma efter ett tag till exempel i grundvattnet.
-
Jag tycker det är lite konstigt att kalla nervgift för medicin och jämställa den med antibiotika. För vad jag har förstått så är apistan nervgift. Myrsyra, mjölksyra och oxalsyra är ju ämnen som förekommer naturligt fast och som försvinner av sig själva. Bekämpningsmedel brukar ju däremot ha en förmåga att dyka upp nånstans där det inte hör hemma efter ett tag till exempel i grundvattnet.
Inget konstigt alls med att jämställa Apistan med antibiotika. Bägge är bekämpningsmedel och det är inte många som tackar nej till att använda antibiotika vid en allvarlig infektion trots att man känner till riskerna med både resistensutveckling och rester som hamnar i vattendrag och vidare i näringskedjan. Så varför se annorlunda på Apistan? Har man en allvarlig infektion/invasion av Varroa så kan det vara nödvändigt att ta till något som är garanterat verksamt mot sjukdomen men skonsamt mot värddjuret, biet. Konstigare än så är det inte.
-
Problemet är ju att det inte behövs någon allvarlig infektion för att det ska börja hojtas efter det starkaste man kan hitta för att ta bort det. Syrorna har ju efter vad jag har hört samma effekt, apistan är ju inte hundraprocentigt heller. Då tycker i alla fall jag att det är bättre att använda det som inte skadar miljön, på samma sätt som jag tycker att antibiotika inte är nåt man tar till i första taget.
-
Intressanta motsättningar om vad som skall användas mot varroa.
Som nybörjare suger man åt sig allt i hungerns spår av att vilja lära sig "allt" så fort som möjligt.
Syrorna låter ju sympatiskt i det hänseendet att de är ekologiska.
Apistanförespråkarna får stor genomslagskraft då de har ett aggresivare sätt att framföra sin tes och samtidigt ogiltigförklara syrornas effekt och nytta.
Här gäller det att vara lyhörd och bilda sig en uppfattning om vad som är "rätt" eller "fel"
Läsa och lära, läsa och lära.
-
Problemet är ju att det inte behövs någon allvarlig infektion för att det ska börja hojtas efter det starkaste man kan hitta för att ta bort det. Syrorna har ju efter vad jag har hört samma effekt, apistan är ju inte hundraprocentigt heller. Då tycker i alla fall jag att det är bättre att använda det som inte skadar miljön, på samma sätt som jag tycker att antibiotika inte är nåt man tar till i första taget.
Nja, samma effekt har de inte, syrorna och det verksamma ämnet i Apistan. Hade syrorna haft samma effekt så hade inte Apistanet behövts.
Det kan verka som om man måste välja antingen eller, javisst om man skall sälja KRAVodlad honung, men annars gör man nog klokast i att stå med en fot i varje hörn.
Vad jag förstått så kan det vara för sent för Apistan när väl infektionen satt sina spår (bakslaget brukar komma ca tre år efter en större infektion när virus och andra följdsjukdomar gjort sitt) så den 3-årscykel som förespråkas från flera som sysslar mer aktivt med binas sjukdomar är nog inte så dumt. Framför allt bör man noga överväga hur behandlingen den första hösten efter inköp av nya bin skall se ut. Då vet man ju inte hur utfallet efter de tidigare behandlingarna sett ut.
Men man kan ju också chansa på att hacka rabarberblad, pudersockerbehandla eller varför inte prova kalk, vilket var det senaste jag hörde av huskurer (OBS det sista var skrivet med ironi, jag tänker inte gå in på hur kalkbehandlingen beskrevs ha gått till eftersom alla bin dog.)
-
Läser man om Apistan på deras hemsida http://www.centralapiary.com/ så säger man där att det varken skadar bina eller lämnar spår i honungen.
Om man exempelvis behandlar bina i yngelrummet med Apistan och är noga med att inte använda de ramarna sen i skattlådorna så känns ju det ganska långsökt att det skulle "förgifta" honungen där.
Av hänsyn till andra skulle jag kunna tänka mig att inte sända in vax från behandlade ramar för nedsmältning - men det kanske inte gör någon skillnad om alla andra "Apistanare" gör det?
ES
-
Inget konstigt alls med att jämställa Apistan med antibiotika. Bägge är bekämpningsmedel och det är inte många som tackar nej till att använda antibiotika vid en allvarlig infektion trots att man känner till riskerna med både resistensutveckling och rester som hamnar i vattendrag och vidare i näringskedjan. Så varför se annorlunda på Apistan? Har man en allvarlig infektion/invasion av Varroa så kan det vara nödvändigt att ta till något som är garanterat verksamt mot sjukdomen men skonsamt mot värddjuret, biet. Konstigare än så är det inte.
Nämen jo, visst är det ganska många numer som tackar nej till behandling med antibiotika, både på djur och människor. Medvetenheten om precis de problem du nämner är allmän i Sverige skulle jag säga, dvs att sletrianmässig behandling med antibiotika blir allt mer sällsynt. Tyvärr är slentrianmässig behandling med apistan varje höst fortfarande mycket vanlig.
Att apistan skulle vara särskilt användbart vid allvarlig invasion (vilket i själva verket borde kallas dåligt behandlad varroa...) stämmer inte. Apistanbehandling sker bara på hösten efter sista skattningen, och i det fall man får en allvarlig och farlig situation med kvalstren sker det på sommaren då de förökar sig som bäst.
Nja, samma effekt har de inte, syrorna och det verksamma ämnet i Apistan. Hade syrorna haft samma effekt så hade inte Apistanet behövts.
Nej, som jag skrev tidigare är skillnaden i effekt inte särskilt stor mellan syror och apistan. Skillnaden är snarare att apistanet hänger man bara in en gång medan syror ofta kan behöva upprepade behandlingar och t ex drönutskärning för att uppnå liknande resultat. Mer arbetskrävande alltså, men inte sämre.
-
Av hänsyn till andra skulle jag kunna tänka mig att inte sända in vax från behandlade ramar för nedsmältning - men det kanske inte gör någon skillnad om alla andra "Apistanare" gör det?
ES
Visst kan du skicka in vax från Apistanbehandlade samhällen, det gör "alla" andra.
Däremot kan man skicka in, och köpa, särbehandlat vax vilket skall vara fritt från rester av Apistan. Dock har det visat sig att även detta vax innehåller rester så enda sättet att få garanterat apistanfritt vax är att bara använda sitt eget vax dvs rena, smälta och prägla nya kakor.
-
Att apistan skulle vara särskilt användbart vid allvarlig invasion (vilket i själva verket borde kallas dåligt behandlad varroa...) stämmer inte. Apistanbehandling sker bara på hösten efter sista skattningen, och i det fall man får en allvarlig och farlig situation med kvalstren sker det på sommaren då de förökar sig som bäst.
Visst kan du använda Apistan även under sommaren om du misstänker ett allvarligt angrepp, men precis som vid syrabehandling skall du inte ta hand om den honung bina samlar in under tiden och eftersom Apistanet skall verka under längre tid så är det självklart för de flesta att välja bort den metoden, man går ju miste om honungen. Men visst fungerar apistanet även under sommaren.
-
Den verksamma beståndsdelen i Apistan heter Fluvalinat. EXAKT samma medel sprutar bönderna i sina rapsfält, då kallas det Mavrik.
Det bönderna sprutar ut är tonvis varje år. Det biodlarna använder är på sin höjd något tiotal kilo - I HELA Sverige.
Och de bin som flyger på rapsfälten får med sig fluvalinat in i kupan. SÅ även den KRAV-odlare som tror sig ha "rent" vax har fel, även om denne själv tar hand om sin totala vaxhantering, om denne har rapsfält i närheten.
Någon här skrev och påstod att jag var fanatisk Apistan-användare. Inget kan vara mer fel. Det jag förespråkar är effektiva metoder som kan varieras över en treårs-cykel. Detta bland annat för att undvika resistenta kvalster.
Så finns det ju till exempel Amitraz såväl som Acrinathrin. Och självklart kan man använda sig av drönarutskärning, mjölksyra och även myrsyra. Det viktiga är att man håller Varroa på en synnerligen låg nivå, gärna utrota den helt. Så till exempel en korrekt utförd behandling med Amitraz dödar all kvalster i kupan. Nåja, det blir ju alltid en reinvasion, främst genom att drönare är bi-världens verkliga vagabonder och de har ju alltid med sig varroa när de besöker en ny kupa, men man kan ju hålla en synnerligen låg nivå kvalster. Och så finns det ju olika preparat från Asien, namnen kan jag inte läsa (har svårt med kinesiska skrivtecken) men jag kan intyga att de är synnerligen effektiva.
Man måste ju fråga sig själv hur "ogiftigt" ett "ekologiskt" preparat är - när man som biodlare måste ta på sig den ena skyddsutrustningen efter den andra innan man sprayar på den ena skarpa syran efter den andra. Framför allt oxalsyra är ett synnerligen dödligt gift, andas in några gram så är det ju "liten etta med jordvärme" som väntar synnerligen snart.
-
Om det finns risk för att kvalstret blir resistent så har jag definitivt ingen lust att använda Apistan och på så vis vara med och hetsa fram nya jävligare medel.
Ser du fyllona på stan? Vilka är det? Jo de starkaste av giftkomsumenterna. De svaga dog lång innan vi ens anade att de hade problem.
Om vi ger våra bin gift. I "normala mängder" så är det inget annat än ett avelsarbete på varroa. De starka överlever och blir ännu starkare. Och som du säger krävs det ännu mer "välsignande" kemikalieproducenter och dess apostlar för att hålla kvalstret i schack
-
Jag vet väldigt lite om behandling mot kvalster på bin. Det jag däremot vet är att varken myrsyra eller oxalsyra har någon som helst chans att bilda bestående skador i omgivningen, och att oxalsyra jämställs med ett dödligt gift är tagit ur luften, vi brukar inte dö av rabarber.
-
Jag vet väldigt lite om behandling mot kvalster på bin. Det jag däremot vet är att varken myrsyra eller oxalsyra har någon som helst chans att bilda bestående skador i omgivningen,
Honungnen från Nya Zealand är "grön". På Nya Zealand. Importerad till Sverige - icke, för att man måste räkna in den miljömässiga inverkan av transporten över halva jordklotet.
De några gram av oxalsyra eller myrsyra man använder i kupan gör miljömässigt varken till eller från (bortsett från den negativa inverkan på bin :-( ). Det som man dock glömmer lätt i sammanhanget är att man skall inbegripa hela kedjan från början till slut. Och början är tillverkning. Tillverkning av oxalsyra är miljömässig mardröm. Oxalsyra tillverkas genom oxidering av sacharos genom saltpetersyra övermättad av kväveoxider. Fabriken som tillverkar oxalsyra är lätt att känn igen. På lång avstånd. Det brukar finnas en eller flera skorstenar som spyr ut oragefärgad rök i miljön. Den oragefärgade röken är kväveoxider. Tiilverkningen av myrsyra är miljömässigt ganska lika med tillverkningen av oalsyra.
Quintus
-
Den som propagerar för sektvarianten av Varroabehandling - den snäva och inskränkta - den som skrämmer med något i likhet med helvetets förgårdar - är snarast SBR som verkar ha förbjudit användning av alla andra preparat än just Oxalsyra, och resultatet blir ju därefter.
SBR berömmer sig med att de har EN sjukdomskonsulent. TÄNK om det är så att denne ende sjukdomskonsulent är sekterisk?
SBR förespråkar användningen av oxalsyra. Det mest ironiska i sammanhanget är att den mest millitanta förespråkaren i styrelsen köper från utlandet och använder i Sverige icke godkännd medel.
Sjukdomskonsulenten är gisslan för gröna khmerer. Han har varken rätt utbildning eller bakgrund för att bära på den kavajen. Exemepel - enligt honom är sublimmering av oxalsyran alltför arbetskrävande och därmed skall inte användas. MEN! att oxalsyra i lösning förkortar binas livslängd (räkna på dina fem fingrar vad det innebär när man vill ha långlivad vintergeneration) men att sublimerad oxalsyra INTE förkorttar binas livslängd har han inte minsta aaaaning om.
Quintus
-
För alla som jämställer oxalsyrabehandling med att äta rabarber lägger jag ut en länksida som tål att läsas
www.swedhandling.com/pdf/256.pdf
Så att ni inte råkar illa ut vid hanteringen i tron att det är rabarber ni grejar med menar jag ;).
-
Här finns en dubbeltråd, det går att allvarligt skada sig på ättikssyra, som finns i varje hem, men få skadar sig på det, därför de inte är maniska idioter, man hanterar alla syror som är koncentrerade på samma sätt. Oxalsyran är liksom ättiksyra vådlig i koncentration!
-
man dör inte av arsenik heller om det är en väldig liten dos
-
man dör inte av arsenik heller om det är en väldig liten dos
Inte ens honung - även om den är bahndlad med oxalsyra... 8)
ES
-
Det tillverkas mänder av myrsyra, en av de största tillverkarna är Perstorp, och det svävar inga gula moln ur skorstenen.
Ta reda på HUR oxalsyra tillverkas och VILKA utsläpp som förekommer, innan ni raljerar.
Dessa (organiska)syror kan användas både bra och dåligt, men det är inte det jag diskuterar, utan de synnerligen ovederhäftiga argument om dess egenskaper som vissa kommer med.
Att det är farligt med några gram oxalsyra i lungan är visserligen sant, men det är det med några gram banan med.
Hur man behandlar bin bäst vet jag inte, men jag skulle inte ta råd av någon som uppenbarligen snackar i nattmössan i bisamanhang.
-
God middag,
Jag undrar om det är någon som har en aning om ämnet apigard?
Det vill säga, är det ett fullgott alternativ till apistan?
Med vänliga hälsningar
Troya
-
God middag,
Jag undrar om det är någon som har en aning om ämnet apigard?
Det vill säga, är det ett fullgott alternativ till apistan?
Med vänliga hälsningar
Troya
Diskuterade detta i höstas med en kunnig från bisjukdomskommitten som menade att vad man hitintills sett i försöken med Thymolpreparat så såg det inte särskilt lovande ut.
-
Att det är farligt med några gram oxalsyra i lungan är visserligen sant, men det är det med några gram banan med.
Hur man behandlar bin bäst vet jag inte, men jag skulle inte ta råd av någon som uppenbarligen snackar i nattmössan i bisamanhang.
Några gram banan i lungan så får man lunginflammation. Behandlas idag lättvindigt och patienten överlever, oftast klarar det egna immunförsvaret av detta själv.
Några gram oxalsyra i lungan så dör man. Så enkelt är det.
-
Den verksamma beståndsdelen i Apistan heter Fluvalinat. EXAKT samma medel sprutar bönderna i sina rapsfält, då kallas det Mavrik.
Det bönderna sprutar ut är tonvis varje år. Det biodlarna använder är på sin höjd något tiotal kilo - I HELA Sverige.
Och de bin som flyger på rapsfälten får med sig fluvalinat in i kupan. SÅ även den KRAV-odlare som tror sig ha "rent" vax har fel, även om denne själv tar hand om sin totala vaxhantering, om denne har rapsfält i närheten.
Någon här skrev och påstod att jag var fanatisk Apistan-användare. Inget kan vara mer fel. Det jag förespråkar är effektiva metoder som kan varieras över en treårs-cykel. Detta bland annat för att undvika resistenta kvalster.
Så finns det ju till exempel Amitraz såväl som Acrinathrin. Och självklart kan man använda sig av drönarutskärning, mjölksyra och även myrsyra. Det viktiga är att man håller Varroa på en synnerligen låg nivå, gärna utrota den helt. Så till exempel en korrekt utförd behandling med Amitraz dödar all kvalster i kupan. Nåja, det blir ju alltid en reinvasion, främst genom att drönare är bi-världens verkliga vagabonder och de har ju alltid med sig varroa när de besöker en ny kupa, men man kan ju hålla en synnerligen låg nivå kvalster. Och så finns det ju olika preparat från Asien, namnen kan jag inte läsa (har svårt med kinesiska skrivtecken) men jag kan intyga att de är synnerligen effektiva.
Man måste ju fråga sig själv hur "ogiftigt" ett "ekologiskt" preparat är - när man som biodlare måste ta på sig den ena skyddsutrustningen efter den andra innan man sprayar på den ena skarpa syran efter den andra. Framför allt oxalsyra är ett synnerligen dödligt gift, andas in några gram så är det ju "liten etta med jordvärme" som väntar synnerligen snart.
Wictor: Vad är Amitraz och Acrinathrin för något? Och var kan man hitta dessa forskningsartiklar du nämner?
Intressant debatt det här föresten. Själv använder jag en mix av metoder och har hand om leasade bigårdar som (per definition) är ekologiska likväl som min egna bigård där apistan används som huvudbekämpningsmedel. Får dock jobba som en bäver i kravgårdarna med alla drönarbebisar som ska borttagas vilket inte är fallet hos apistanbina. Dock tror jag inte att man bara ska förlita sig på sena höstbehandlingar eftersom varroan förökar sig starkt under sommaren, så det blir att några drönarkakor ryker om vårarna numer. Förr behandlade jag med korttidsbehandling med myrsyra efter slutskattning och sedan oxal i nov. Funkade sådär. Tror att vår/försommarbehandlingar är effektivare vid kombinationsbekämpning. Funderar på att testa pudersockermetoden för o se om det hjälper nått på sommaren, har ju nackabottnar med helnät som borde släppa igenom krypen (om metoden funkar). Vill gärna inte använda apistan under honungssäsongen men behövs det så gör jag det. Ev. gifthonung kan man vårfodra med eller använda i avläggare. Pudersocker och rabarber är dock något jag hellre ser kombinerad till en trevlig efterrätt än som huvudbekämpningsmedel mot varroa. Jag är onekligen en sucker för rabarberpaj! :)
-
Wictor: Vad är Amitraz och Acrinathrin för något? Och var kan man hitta dessa forskningsartiklar du nämner?
Hur skulle det vara att söka på nätet? Har jag kunnat hitta en ungersk raport om residuer efter anvädningen av acrinatrin, borde du kunna göra du med.
Jag är inte anhängare av att servera allt på ett silverfat. Litte jobba får man ju lägga ner själv. Och på köpet kanske hitta nya saker.
Funderar på att testa pudersockermetoden för o se om det hjälper nått på sommaren, har ju nackabottnar med helnät som borde släppa igenom krypen (om metoden funkar).
Vad vinner du på att släppa kvalster utanför kupan och samtidigt förlorar kontrollen över det naturliga nedfallet??? Det enda vettiga ur min synvinkel är att vid skattningen bläsa bin i en hink, bepudra bin i hinken (betydigt enklare än att pudra på en ram - på ena sidan och sedan på den andra - efter en annan) och sedan hälla bin framför kupan. Kvalster stannar i gräset, man minskar varroatrycket utan att behöva bekymra sig om verkningsgraden och skattar man under säsongen 2-3 gånger kan det hjälpa till. Men att betrakta pudersocker som en "silverkula" vore självbedrägeri. Tycker jag. Men du får gärna försöka övertyga mig att jag har fel.
-
Ja, att pudra bina vid skattningen är säkert inte fel, eller vid bildning skaksvärmar.. Jag hittade den här länken: http://www.naturligbiodling.se/ om olivers metod att pudra ovanifrån över ett nät. Borde gå snabbare än att skära drönarvax. Som sagt... jag tror inte heller på några silverkulor... jag är mer för att tömma hela magasinet jämnt under säsongen och ev. ta fram stora muskedundret efter slutskattningen. :)
-
Wictor: Vad är Amitraz och Acrinathrin för något? Och var kan man hitta dessa forskningsartiklar du nämner?
Jonas, det finns en del länkar på nätet meed intressanta uppgifter.
http://www.apimondia.org/apiacta/articles/2003/szerletics_turi.pdf
http://www.apimondia.org/apiacta/articles/2003/poklukar.pdf
Många hävdar att Gabon är det billigaste och bästa alternativet och det verksamma ämnet är ACRINATHRINE.
http://website.lineone.net/~dave.cushman/gabon.html
-
Många hävdar att Gabon är det billigaste och bästa alternativet och det verksamma ämnet är ACRINATHRINE.
[url]http://website.lineone.net/~dave.cushman/gabon.html[/url]
Det finns två valmöjligheter:
1. Göra som SBR's pampar säger - använd oxalsyra - och använda oxalsyra
eller
2. Göra som SBR's pampar gör - lyfta på telefon och beställa
-
2. Göra som SBR's pampar gör - lyfta på telefon och beställa
Du som vet allt! Vart ringer man?
-
Du som vet allt! Vart ringer man?
Det är långt ifrån att jag skulle veta allt, men jag hör ibland ett och annat...
På Värmdö's hemsida hittar du länk till Dol. Dipl. ing. Titera är en trevlig människa att prata med (på engelska, tyska, ryska och tjeckiska). Har jag hört.
Det jag kan tipsa om att bl.a. klicka där på "Files to download" och läsa (eller spara på disk) Varidol FUM (som lär vara bra som efterbehandling i oktober/november - lär kosta nästan ingenting, har jag hört) och Gabon PA 92.
Det som jag också har hört talas om är att det är bra att man är fler för att dela på porto.
Och det som jag OCKSÅ har hört från Kemikalieinspektionen är att man får köpa precis vad man vill. Det man inte får är att använda icke godkända medel. Och det är inte det jag rekomenderar - utifall någon skulle ha anmärkningar på det jag skriver här.
Så du ser - jag vet inte allt, men jag har öron i åsnestorleken.
P.S. Utifrån det du skrivit - har du ambitioner att bli en dissident?
-
Tack för länkarna S-Å!
Jag har en kompis kompis vars bror är "dissident" och hans kompis kompis är det också! :P
-
Här är också en allmänbildande länk
http://website.lineone.net/~dave.cushman/taktivar.html
-
Här är också en allmänbildande länk
[url]http://website.lineone.net/~dave.cushman/taktivar.html[/url]
Länken säger att den lilla flaskan räcker till 100 samhällen, som är sanning med modifikation. Det beror på på hur måmga lådor man övervintrar på. En mer realistisk siffra är 75. Bortser man från frakten (nedräknat pris per samhälle beror på den beställda volymen), räknar man in remsor och räknar man in att Euro har gått upp, så behandlingskostnad per samhälle hamnar på 44 öre.
Är det sådana här saker borde SBR syssla med? Dvs medlemsnyttan. Jag tror inte att någon från sjukdomskommittén har en susning om sådana här saker. Det verkar på mig att förbundet oh diverse kommittér har blivit självändamål.
-
Håller med om att det är sådan här information som jag vill ha och förväntar mig få via SBR. Kan bara instämma i klagolåten om allt som inte fungerar som man trott.
Är det OK/lagligt att importera och använda denna typ av medel som beskrivs i länken ovan? Är det någon som testat själv? Om det har någon effekt alltså? Och hur bina mår efter behandling? Det skrivs ju mycket om hur illa bina far av myr- och oxalsyra, även om jag själv inte märkt något av detta. Vill gärna ha något alternativ till de metoder som används idag för att få variation i behandlingen.
-
Har hört om iaf bayvarol att även om man använder det är det ingen fara för om man blir anmäld och det går till domstol kommer man bli friad ändå om man står på sig. Det strider tydligen (obs: detta är vad jag overifierat hört från andra) mot EU:s regler på något vis. Det är inte värt besväret för nationella myndigheter. Jag tror iaf att risken är mycket liten att det skulle bli några problem. Därtill förtjänar de vad de får. Det bästa vore om hela biodlarkåren kollektivt sparkade dem i baken genom att göra det som krävs när ingen av de som ska göra det gör det.
-
Har hört om iaf bayvarol att även om man använder det är det ingen fara för om man blir anmäld och det går till domstol kommer man bli friad ändå om man står på sig. Det strider tydligen (obs: detta är vad jag overifierat hört från andra) mot EU:s regler på något vis. Det är inte värt besväret för nationella myndigheter. Jag tror iaf att risken är mycket liten att det skulle bli några problem. Därtill förtjänar de vad de får. Det bästa vore om hela biodlarkåren kollektivt sparkade dem i baken genom att göra det som krävs när ingen av de som ska göra det gör det.
Som jag skrev tidigare. så det är tillåttet att importera men inte använda. ÄVEN om man skulle använda exvis fumifering, så remsan pyr på sin höjd 30 sekunder. Vem och hur skulle man kunna bli anklagad för användning av otilllåtna medel när ingen kan bevisa vad man har använd? Der som togs upp tidigare är att kemilagstiftning är gemensam för hela EU. Underförstårr - det som är tillåtet i ett land borde vara tillåtet i alla, Jag har eb känlsa att vår kär Jordbruksverket vill inte gärna släppa ifrån sig makten och vill fortfarande bestämma. trots att de är förbisprungna. Jag vill minnasatt några år sedan kom SJV med påbudet att svensk jordbruks skall vara mest kemifri i hela världen. Eftersom bönder till skillnad från biodlare är inte mähäaktiga får, fördublades användning av kemikalier i jordbruket, för at t det är bönder som vet bästa vad grödorna behöver. Jag är inte alldelles hundra om jag minns rätt, men det var någon historia med en bonde som vill importera sperma från Belgien Blue och bonden importerade sperma och sa offentligt - stämm mig, som SJV gjorde och förlorade. Sak samma med åklågare och polis som la beslag på industriell hampa (tillåten att odla i EU) och åtalade bonden. Trots att få fram knarkeffekt skulle man behöva rulla en joint lika tjock och lång som en telefonstolpe för att industriell hampa är framodlad så att den inte innehåller höga halter "knarkämnen". polisen fick lämna tillbaka skörden. Myndigheter lider av storhetsvansinne.
Jag personligen håller mig till till gammal Immanuel Kant och hans kategoriska imperativet som lyder: "Handla endast efter den maxim som vilken du samtidigt kan vilja att den upphöjdes till allmän lag."
-
Jag har pratat med Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket om vad som gäller from 1:a januari.
När det gäller Apistan, så då gäller undantaget för försäljning två år framåt
Man behöver inte gnälla över att "vi behöver flera medel". Det är fritt fram att registrera. De enda kriterier Läkemedelsverket bryr sig om är att "läkemedel måste bli av god kvalité och ha hög verkningsgrad". Glädjande nog har Jordbruksverket inget att säga till om valet eller godkännande av respektive medel. Det enda som faller under Jordbruksverekts makt är organiska syror.
När det gäller s.k. "Apistan kurser" fick jag veta följande - det finns inte ett enda läkemedel eller veterinärläkemedel där man kräver att man skall gå en kurs för att få tillstånd att använda. Vi tänker inte att införa några kurser för Apistan.
----
Jag har kollat med SBR vad de vet (se ovan) och det var inte mycket (lika med noll). Som förklaring fick jag höra att ledamöter i sjukdomskommittén arbetar och har inte möjlighet att prata med olika myndigheter på arbetstid. Utöver det fick jag höra även andra absurditeter. Bitidningen är inte SBR´s ansikte utåt. Bitidningen är medlemmarnas forum och medlemmar får använda mediet fritt. För att exemelvis skriva om tedbladsburkar, rabarberblad i kupan, 4,9 mm celler och liknande.
-
Man tar sig för pannan...