Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Skytten skrivet 03 jul-08 kl 14:30
-
Den lilla husbehovsodling jag har är med största sannolikhet kvalificerat som ekologisk, men naturligtvis inte certifierat, jag säljer inget så det är ett litet bekymmer, om alls, allt arbete utföres manuellt.
Jag hörde på radion igår, att det ekologiska jordbruket har höga bidrag, bla för att täcka en större förbrukning av bla diesel.
Det gjorde mig lite förvånad, att ekobonden behöver 600 liter mer diesel per ha.
-
Det som "vanliga"! bönder gör, med bland annat ogräsbekämpande kemikalier, gör "ekologiska" bönder mekaniskt.
Mekaniskt: Med verktyg på traktorn.
Så totalt sett går det nog åt lika mycket kemikalier iaf.
A.
-
Vilken tur att man inte har traktor till hjälp! ;) Men jag odlar ekologiskt! :D
-
Jag hörde på radion igår, att det ekologiska jordbruket har höga bidrag, bla för att täcka en större förbrukning av bla diesel.
Det gjorde mig lite förvånad, att ekobonden behöver 600 liter mer diesel per ha.
Vilket radioprogram? Kanal, (ungefärligt) klockslag? Vilka källor uppgav de?
Var det en beräknad siffra eller baserad på en undersökning av verkligheten?
Allmänt sett ska man inte rakt av tro på såna här uppgifter. Det finns en massa vanföreställningar och starka intressen mot ekologiskt lantbruk.
Anders
-
Allmänt sett ska man inte rakt av tro på såna här uppgifter.
en sökning på google (eller sr.se) gav inget om just det här, men jag hittade den här uppgiften
I en annan studie (Cederberg m.fl . 2007) av 16 konventionella
mjölkgårdar används cirka 12 kubikmeter diesel per år.
Dessa gårdar hade i genomsnitt 49 kor och 98 hektar mark.
12 kubik disel på 98 ha ger ca 120 liter per ha - att en ekobonde skulle göra slut på nästan 6 gånger så mycket verkar ganska orimligt
-
Jag lev förvånad av uppgiften, men det förekom i P1 idag man pratade med en fd ekobonde som hade gått tillbaka till konventionellt av kostnadsskäl, trots att han fick lite mer betalt, och efterfrågan iof fanns,
Han hänvisade till högrre dieselkostnader.
P1 finns på webben, det var nånstans mellan 8-9 idag, jag tänker inte lyssna av för att tala om exakt .
Jag tillhör inte dom som sväljer allt jag hör på radion, då hade jag knappast behövt ställa frågan här.
-
mot miljövänligare jordbruk fungerar bara genom att miljökostnaderna lastas på verksamheten direkt. - Jag har beskrivit hur under rubriken "Det definitiva skattesystemet".
Politisk styrning eller konsumenters val av miljömärkta produkter fungerar inte.
-
Jag har också svårt att tro på uppskattningen av förbrukad diesel. Har själv varit eko sedan -95, ca: 50 ha åker/bete. Produktionen baserad på får och nöt av svenska lantraser.
Att sprida ogräsmedel m.m. kräver ju körning, precis som mekanisk bearbetning.
Det viktigaste är ju att vid ex.vis spannmålsodling använda långstråiga sorter som inte kvävs av ogräs osv. Noga planering av vallar m.m.
Upplever att många bönder kör en massa i onödan och visst är det populärt att skjuta skulden på oss som är eko, för de mesta av miljöproblemen. Är själv dock övertygad om att vårt lantbruk med minimalt användande av kemikalier och en naturlig produktion vinner i längden, även om LRF försöker smutskasta det extensiva lantbruket. Det var mycket i det reportaget i veckans Land, de inte belyste och det är märkligt att miljöproblemen hela tiden ökar om nu intensivproduktionen är så bra? Varför hade vi inte akuta miljöproblem på medeltiden - 1800-talet, då det fanns mängder av djur ute i markerna? Vi hade ju fler djur då.
-
Jag lev förvånad av uppgiften, men det förekom i P1 idag man pratade med en fd ekobonde som hade gått tillbaka till konventionellt av kostnadsskäl, trots att han fick lite mer betalt, och efterfrågan iof fanns,
Han hänvisade till högrre dieselkostnader.
Var det den f.d. ekobonden som angav 600 liter per ha? I så fall var siffran ju bara baserad på en enda gård, där förhållandena kan ha varit hur speciella som helst.
Med ledning av Johe71:s uppgift verkar ju siffran 600 liter per ha helt orimlig. (Kunde jag kanske hajjat om jag tänkt till lite.)
-
Jag har också svårt att tro på uppskattningen av förbrukad diesel. Har själv varit eko sedan -95, ca: 50 ha åker/bete. Produktionen baserad på får och nöt av svenska lantraser.
Att sprida ogräsmedel m.m. kräver ju körning, precis som mekanisk bearbetning.
Det viktigaste är ju att vid ex.vis spannmålsodling använda långstråiga sorter som inte kvävs av ogräs osv. Noga planering av vallar m.m.
Upplever att många bönder kör en massa i onödan och visst är det populärt att skjuta skulden på oss som är eko, för de mesta av miljöproblemen. Är själv dock övertygad om att vårt lantbruk med minimalt användande av kemikalier och en naturlig produktion vinner i längden, även om LRF försöker smutskasta det extensiva lantbruket. Det var mycket i det reportaget i veckans Land, de inte belyste och det är märkligt att miljöproblemen hela tiden ökar om nu intensivproduktionen är så bra? Varför hade vi inte akuta miljöproblem på medeltiden - 1800-talet, då det fanns mängder av djur ute i markerna? Vi hade ju fler djur då.
Enligt uppgift som jag fått privat så har LRF mycket aktier i konstgödselindustrin. Kan någon dementera eller bekräfta?
De och deras associerade företag är ju även på andra uppenbara sätt mycket bundna vid en storskalig produktion. Se t ex på centraliseringen av mejerier och slakterier. Storskalighet och intensiv produktion går ju ofta hand i hand.
-
Jag kan mycket väl tro att det går åt mer diesel på de gårdar som kör ekologiskt, mest på grund av lägre skördar. Men totalt sett så har jag sett undersökningar som visar att det går åt mindre energi för att producera ekologisk mat jämfört med konventionell. Detta eftersom konventionella använder konstgödsel och köper in mer foder utifrån. Bara konstgödseltillverkningen står för en tredjedel av all energiförfrukning inom jordbruket.
Bäst energieffektivitet skulle man få på små ekologiska gårdar, där det inte behövs enorma maskiner för att hinna med att bruka arealerna.
-
Jag kan mycket väl tro att det går åt mer diesel på de gårdar som kör ekologiskt, mest på grund av lägre skördar. Men totalt sett så har jag sett undersökningar som visar att det går åt mindre energi för att producera ekologisk mat jämfört med konventionell. Detta eftersom konventionella använder konstgödsel och köper in mer foder utifrån. Bara konstgödseltillverkningen står för en tredjedel av all energiförfrukning inom jordbruket.
Bäst energieffektivitet skulle man få på små ekologiska gårdar, där det inte behövs enorma maskiner för att hinna med att bruka arealerna.
Det är lätt att tro att ekojordbruk behöver mer drivmedel. Det är överhuvudtaget lätt att tro det ena och det andra om man bara tittar på en faktor. Men man måste (som du är inne på) se till helhetsbilden. (En tanke i marginalen: Räknar man på skördad mängd bör man rimligen också ta hänsyn till innehållet i skörden, näringsämnen, mineraler.)
Framför allt behövs vederhäftiga undersökningar. Vore intressant om du kunde få fram nån referens till de undersökningar du sett. Jag vill också minnas att jag sett uppgift om lägre energiförbrukning för ekojordbruk, men har inte läst själva rapporten, har ännu mindre referens. Kanske nån av oss hinner söka på nätet.
En annan sak som brukar hävdas som en självklarhet är att för att föda jordens växande befolkning behövs konstgödsel (och gmo). Jag tror även denna "självklarhet" har tillbakavisats. Jag behöver dock (minst) en bra referens till detta.
Ytterligare en "självklarhet" är att gmo ger högre skördar. Kanske är det tvärtom? Kolla här:
http://www.independent.co.uk/environment/green-living/exposed-the-great-gm-crops-myth-812179.html
Anders
-
Ekologiskt jordbruk borde innebära att jordbruket tillverkar sitt eget drivmedel.
Går man tillbaka till hö-och havremotorer försvinner 1/4 av arealen till dessa, då är i jämförelse de eventuella matprishöjningarna pga biletanolproduktionen ingenting.
Det är viktigt att räkna in alla energikostnader längs livsmedelskedjan, ev variationer pga odlingsmetoder är bara en liten del av dessa.
Det skulle vara intessant att se en energijämförelse mellan lokalproducerad och multinationellt producerad och distribuerad mat.
En annan sak som brukar hävdas som en självklarhet är att för att föda jordens växande befolkning behövs konstgödsel (och gmo). Jag tror även denna "självklarhet" har tillbakavisats. Jag behöver dock (minst) en bra referens till detta.
Hur man ska kunna gödsla stora spannmålsproducerande prärier med naturgödsel är för mej en gåta, en omställning skulle ta många år, ökad köttproduktion är ju inte lämpligt så det fick bli gröngödsling av något slag, kanske skördar varannat år (sker redan nu t ex i USA, men då pga vattenbrist).
Kan någon visa på var man får stora skördar i ekologiskt storjordbruk, om sådant finns?
-
Ekologiskt jordbruk borde innebära att jordbruket tillverkar sitt eget drivmedel.
Som ekologidskt jordbruk är definierat idag är detta inget krav. Det du tar upp här är en annan diskussion.
Går man tillbaka till hö-och havremotorer försvinner 1/4 av arealen till dessa, då är i jämförelse de eventuella matprishöjningarna pga biletanolproduktionen ingenting.
Det är viktigt att räkna in alla energikostnader längs livsmedelskedjan, ev variationer pga odlingsmetoder är bara en liten del av dessa.
Det skulle vara intessant att se en energijämförelse mellan lokalproducerad och multinationellt producerad och distribuerad mat.
Förvisso.
Hur man ska kunna gödsla stora spannmålsproducerande prärier med naturgödsel är för mej en gåta, en omställning skulle ta många år, ökad köttproduktion är ju inte lämpligt så det fick bli gröngödsling av något slag, kanske skördar varannat år (sker redan nu t ex i USA, men då pga vattenbrist).
Det är en vanföreställning att ekologiskt jordbruk bara skulle baseras på att ersätta konstgödsel med kreatursgödsel. Man måste se på hela växtnäringsförsörjningen. Biologiska faktorer, som t ex kvävefixering och mykorrhizasvampar t ex.
Fler faktorer behöver beaktas. Här är några exempel:
Hushållning med åkermark. Här torde konstgödselbaserat jordbruk vara sämre än ekologiskt p.g.a. ökad försaltning och att det är sämre för mullhalten i marken. (Detta handlar förstås om fler faktorer än ekologiskt-konventionellt!)
Vattenhushållning. Lär finnas studier som visar att ekologiskt (eller var det biodynamiskt) jordbruk kräver mindre bevattning. Kan kanske sammanhänga med salthalten. Vattenbrist håller på att bli en viktig fråga.
Kan någon visa på var man får stora skördar i ekologiskt storjordbruk, om sådant finns?
De riktigt stora spannmålsjordbruken i bl.a. USA och Australien har ganska låga hektarskördar, ekologiskt eller konventionellt.
-
Om ekologiskt jordbruk skall vara långsiktigt uthålligt måste även gödsel från människor tas tillvara.
-
Ok några referenser då. Saxat från http://www.sli.lu.se/pdf/SLI_skrift_20035.pdf (http://www.sli.lu.se/pdf/SLI_skrift_20035.pdf)
"Enligt de kalkyler som har gjort är den sammanlagda produktionskostnaden per kg genomgående högre för ekologiska produkter än för konventionella. Detta beror i huvudsak på avkastningsskillnader mellan de olika produktionssätten. Per hektar är däremot den totala kostnaden lägre för ekologisk produktion. Totalt utgör hektarkostnaden för ekologiskt ca 75 procent av kostnaden för konventionellt odlad höstvete. Den enda kostnadspost som är högre för ekologisk produktion, räknat per hektar, är utsädeskostnaden. En av de poster som skiljer minst per hektar mellan odlingssystemen är maskinkostnader, som dessutom är en tung kostnadspost. Det kan därför konstateras att kostnaden för körslor blir betydligt högre per kg ekologiskt vete än för konventionellt – det skiljer hela 34 öre per kg. Åtgången av exempelvis arbete och drivmedel är alltså större för produktion av ekologiska livsmedel."
och här är en undersökning som hänvisar till diverse andra undersökningar, rätt så vederhäftigt ändå.
http://www.konsumentforeningenstockholm.se/upload/Konsumentfr%C3%A5gor/SIK_%20Eko-Konv_rapport%20med%20logga.pdf (http://www.konsumentforeningenstockholm.se/upload/Konsumentfr%C3%A5gor/SIK_%20Eko-Konv_rapport%20med%20logga.pdf)
-
Det har jag alltid sagt, men det är miljömyndigheterna hårt imot..
Ekobonde.
-
Om ekologiskt jordbruk skall vara långsiktigt uthålligt måste även gödsel från människor tas tillvara.
Det gäller väl för alla former av jordbruk i så fall? Fosfat riskerar att ta slut, oavsett om man är ekologisk eller konventionell. Men konventionellt jordbruk kanske har större problem med fastläggning? Ej säker, men biologiska faktorer spelar i alla fall stor roll här. Kväveförsörjning kan ordnas biologiskt och är knappast det största problemet. Kalium finns det ganska gott om.
Dock är jag inte anhängare av att gödsla människors mat med människors avföring. Tveksam till urin -men inte så insatt. Allmänt sett är det bättre att låta människors avföring gå ett längre kretslopp. En variant kan vara att gödsla odlingar av djurfoder med manniskoskit. En annan kan vara att gödsla olika långliggande kulturer, t ex prydnadsodlingar, träd, skog, och på olika sätt återföra detta odlingar av människoföda.
Det verkar vara en ganska allmän erfarenhet bland dem som har erfarenhet av odling och olika slags gödsel att människans gödsel är klart sämst, åtminstone så att den ger sämst smak på produkterna.
Långvarig kompostering innan spridning tror jag är en gynnsam faktor.
Att blanda avföringen i vatten är förstås helt galet.
Anders
-
Om ekologiskt jordbruk skall vara långsiktigt uthålligt måste även gödsel från människor tas tillvara.
Och där händer inte mycket, annat än hos enstaka eko-entusiaster. Mycket snack men lite verkstad.
Det är också ganska energikrävande att transportera naturgödsel, blir oekonomiskt vid länge sträckor.
Det borde vara lättast att implementera i rena u-länder, där man redan idag använder naturen som avträde.
Däremot blir det knepigare överallt där vattentoaletterna också används som avlopp för kemikalieindustrin, alltså inte bara för läkemedelsrester.
Brytvärd fosfor lär ta slut inom relativt snar framtid, då krävs intensiv resursåtervinning, men innan dess är det business as usual.
Parentetiskt kan nämnas att det i decennier har snackats om att askåterföring i skogen är nödvändigt för att inte utarma marken på sikt, nästan inget har gjorts i praktiken.
Verkar som att man förväntar sig att allt ska tas itu med först när det verkligen blir riktig kris, frågan är om det inte blir för många saker som falerar ungefär samtidigt då, för att nån ska orka...
-
Och där händer inte mycket, annat än hos enstaka eko-entusiaster. Mycket snack men lite verkstad.
Det är också ganska energikrävande att transportera naturgödsel, blir oekonomiskt vid länge sträckor.
Det borde vara lättast att implementera i rena u-länder, där man redan idag använder naturen som avträde.
Däremot blir det knepigare överallt där vattentoaletterna också används som avlopp för kemikalieindustrin, alltså inte bara för läkemedelsrester.
Brytvärd fosfor lär ta slut inom relativt snar framtid, då krävs intensiv resursåtervinning, men innan dess är det business as usual.
Parentetiskt kan nämnas att det i decennier har snackats om att askåterföring i skogen är nödvändigt för att inte utarma marken på sikt, nästan inget har gjorts i praktiken.
Verkar som att man förväntar sig att allt ska tas itu med först när det verkligen blir riktig kris, frågan är om det inte blir för många saker som falerar ungefär samtidigt då, för att nån ska orka...
Mycket av vad du skriver är argument för decentraliserat boende och decentraliserad djurhållning. Även det lär man inte ta itu med förrän man blir tvungen ;-)
Att använda naturen som avträde är dock förknippat med sjukdomsrisker. Torrtoa + efterkompostering + spridning med förnuft borde vara melodin.
Anders
-
Smittorisker och resursbrist beror på att det finns för mycket folk, löser man försörjningshalsarna ett tag så fylls det på med fler munnar tills det blir nöd igen.
Det verkar vara enklare att låta det gå till kollaps i form av svält, farsoter och krig, än att begränsa befolkningen på intelligent sätt.
Smartare än så är inte människorna.
-
Men att vara ekobonde och hur det borde vara är sen två skilda saker ! 8)
-
Smittorisker och resursbrist beror på att det finns för mycket folk, löser man försörjningshalsarna ett tag så fylls det på med fler munnar tills det blir nöd igen.
Det verkar vara enklare att låta det gå till kollaps i form av svält, farsoter och krig, än att begränsa befolkningen på intelligent sätt.
Smartare än så är inte människorna.
Det krävs en extrem glesbefolkning för att kunna leva väl med dåliga sanitära förhållanden.
När folk får det bättre så skaffar de färre barn. Men de använder även mer energi och naturresurser.
Det är mycket möjligt att det blir kollaps. Det finns många obalanser. Mycket som måste bromsas in och få en annan inriktning. Klarar vi inte det i tid så blir det något slags kollaps.
-
Ta bort elen och oljan till först !
-
Angående odling på icke lämpliga marker i USA, kanske man inte ska odla där alls? Dessutom är det helt klart vettigt att ta hänsyn till näringsinnehåll osv. inte bara antal kg.
Se bara i vårt land, hur mycket av både åker och bete står inte och förfaller? Inte på de största slättområdena kanske, men på många andra håll. För att inte tala om alla åkrar som på framförallt 60 och 70-talet planterades igen med gran!!! Använd åtminstone marken till nåt effektivare då.
Angående människogödsel, så har man ju ingen susning om vad folk stoppar i sig! Man får ju inte utfodra djuren med vad som helst och inte medicinera efter godtycke, men människor kan ju käka piller för alla tänkbara åkommor och dessutom missbruka både det ena och det andra. Så helt krasst, tycker jag inte man ska tvinga i djuren det heller!
Slutade man producera en massa onödig mat och godis, skulle det väl finnas resurser över till annat också antagligen? Alla dumtransporter av slit och slängprylar också. Då kanske bränslekrisen inte vore så påtaglig heller? Om energin användes till matproduktion i första hand.
Problemet med att invänta en kollaps är ju att den drabbar oskyldiga växter o djur, som i dag är beroende av människans godtycke för sin överlevnad. Vi förstör ju tyvärr inte bara för oss själva.
Förr eller senare kommer väl något hot som slår skoningslöst, för man kan inte bara plocka ut alla resurser i en ökande takt utan att det får konsekvenser.
Börja med att banta ner alla överviktiga!!!!
-
Mat priset ska upp med det dubbla,då kanske nån funderar på att odlja själv sin potatis o inte köra dyrt bensin för att handla den i affären..
-
Saken är ju den att det idag bryts fosfor som används för livsmedelsproduktion, passerar genom människor och därefter inte återanvänds. Om det fortsätter tar fosforn med nödvändighet slut förr eller senare, det spelar ingen roll vad man tycker. Människogödsel måste med i spelet.
Det nuvarande systemet där man blandar allt möjligt i avloppet till en oanvändbar goja är den sämsta av världar. Skall man ha vattentoaletter borde man även ha ett separat avloppssystem för dessa. Det blir dyrt det.
-
Saken är ju den att det idag bryts fosfor som används för livsmedelsproduktion, passerar genom människor och därefter inte återanvänds. Om det fortsätter tar fosforn med nödvändighet slut förr eller senare, det spelar ingen roll vad man tycker. Människogödsel måste med i spelet.
Såvitt jag förstår är detta ett minst lika stort problem för det konventionella jordbruket. Där använder man idag superfosfat (i princip råfosfat som behandlats med nån syra). Den innehåller lättlösligt fosfat, som dock till stor del binds i svårlösliga föreningar. Ekologiskt jordbruk jobbar mer med att frigöra fast bundet fosfat (och annan näring) i marken. I de flesta jordar finns såvitt jag vet rätt skapliga förråd. Börjar de ta slut innebär det rimligen problem. Så länge det finns fosfat att bryta kan man i ekologiskt jordbruk dock använda råfosfat. När detta tar slut så har man såvitt jag kan se mindre problem är det konventionella jordbruket (p.g.a. fastläggningsproblematiken).
Slutsats: detta är ingen typisk ekojordbruksfråga. Ånyo: så som ekologiskt jordbruk definieras idag.
Visserligen kan man tycka att ekologiskt jordbruk borde innefatta allt som har med cirkulation av näringsämnen att göra. Men man riskerar då att ställa så stora krav på ekologiskt jordbruk att det blir omöjligt att genomföra idag. Ibland misstänker jag faktiskt att det är syftet med den här typen av klagolåt.
Sen är det en annan sak att nuvarande hantering av människornas undermåliga gödsel är helt felaktig. En vettig återcirkulation är förstås mycket önskvärd.
Anders
-
Javisst, det här har ingenting med ekologiskt jordbruk att göra. Det är bara enkel matematik enligt lågstadiets mängdlära.
Rättelse: det har naturligtvis med allt jordbruk att göra, inklusive det ekologiska.
-
Som sagts skulle det vara intessant att se siffror på hur många som kan livnäras med ekologisk odling (i första hand med dagens myndighetsstödda definition).
Det enda jag sett är i en ledare av tidningen ATL:s chefredaktör, där han angav antalet 3 miljarder, alltså halva jordens befolkning.
Ingen källhänvisning, men jag antar han är lite påläst om än part i målet.
Människogödsel kan t ex användas för biobränsleodlingar.
Det finns säkert smittorisker i alltför korta kretslopp mellan föda - människogödsel, och den risken ökar vid tätare populationer.
Det borde gå att utforma enkla regler för gödselbehandling som minimerar dessa risker.
Ska maten räcka är inte ökad animalieproduktion lösningen, ett undantag är möjligen odling av växtätande fisk typ karp, för havet som matreserv verkar snart vara ett passerat stadium.
Mossodlingar släpper ut så mycket metan och lustgas att dom bara av den anledningen borde skogsplanteras, användning till bete åt metangasrapande idisslare gör förmodligen inte saken så mycket bättre.
Tryter maten så räknar man inte så petnoga på mineraler och sånt, bara man får något i magen, så det argumentet för ekologisk mat apellerar mest till en mindre mängd konsumenter stadda vid hyfsad kassa.
F. ö. har en så upplyst person som Yours Truly knappt ägnat en tanke åt vilka mineraler han stoppar i sig, har tyckt mej märka att det inte gör någon större skillnad bara man glufsar i sig lite av varje.
Eftersom det krävs närmast diktatoriska medel för att genomföra de omställningar som krävs för att nå någorlunda ekologisk balans globalt sett, och såna går stick i stäv med den individuella frihetsanda som råder, så lutar det åt kommande kollapser på ett antal områden.
-
Det behövs ungefär 1 ha / år för spridning av ett normaltstort husållsets slambrunnar enligt eus gödslingsdirektiv i växande gröda..Betyder att har man 10 ha så återkommer man först om 10 år med spridningen,så jag anser att man borde få sprida slammet på åker som man sår in tex i vall !
Betydligt större risk det kommer ut i havet då det lagras i stora högar på avstjälpningsplatser..kanske säljs som mylla nångång då det urlakts tillräckligt..
-
Sjukdomsalstrande organismer klarar sig bättre i slam än i gödsel som fått torka eller brinna.
Beträffande näringsläckage till haven blir det nog snart nödvändigt att (åter-)skapa våtmarker i stor skala, vass med mera kan användas till djurfoder och gröngödsling.
-
Slamm är ju det som blir kvar av dagens reningsverk,det som vi alla ska ha i glesbygden i Finland efter 2012..Och ska köras bort istället för att spridas det på åker.
Vad tillför mera näringsämne till marken om kon skiter eller skörden blir obärgad ?
-
Jorden är inte skapt för att bli brukad, låter man skörden ruttna så återgår rimligen det mesta eller allt av näringsämnena, börjar man odla jorden så tar man näring från den till någon annanstans.
Det blir oundvikligen näringssvinn även om man återför gödseln, målet är att minimera svinnet.
-
Jag tror det är bättre om man kör bort skörden o låter kon skita istället.. så länge det är ekologiskt ! Tvångsträdor o andra grönträdor ger ju näringsämnen då man inte får bärga skörd!
-
Jag tror det är bättre om man kör bort skörden o låter kon skita istället.. så länge det är ekologiskt ! Tvångsträdor o andra grönträdor ger ju näringsämnen då man inte får bärga skörd!
Jag förstår inte riktigt vad du menar med "om man kör bort skörden o låter kon skita istället".
Det enda trädorna ev kan ge i tillskott är kväve och det är ingen bristvara i ekosystemet.
-
koskit är väl bara vatten o gräs med :P
-
Ska maten räcka är inte ökad animalieproduktion lösningen, ett undantag är möjligen odling av växtätande fisk typ karp, för havet som matreserv verkar snart vara ett passerat stadium.
Om det är ovanstående du hakat upp dej på så är det ingen diskussion om att animalieproduktion har sämre verkningsgrad än vegetabilieproduktion.
Visserligen är det lättare för människor att tillgodogöra sig animalieprotein, men det bör helst produceras på marker som inte lämpar sig som åkermark.
Intensivproducerat nötkött är snart historia, sannolikt går intensiv mjölkproduktion samma väg.
-
Som sagts skulle det vara intessant att se siffror på hur många som kan livnäras med ekologisk odling (i första hand med dagens myndighetsstödda definition).
Det enda jag sett är i en ledare av tidningen ATL:s chefredaktör, där han angav antalet 3 miljarder, alltså halva jordens befolkning.
Ingen källhänvisning, men jag antar han är lite påläst om än part i målet.
Jag googlade på
(eco OR ecological OR organic) AND (farming OR agriculture) can feed the world
Jag hittade bl.a. denna studie av Bagley m.fl. från Univeristy of Michigan. Tror jag hört om den förut. Här presenteras den populärt:
http://www.ns.umich.edu/htdocs/releases/story.php?id=5936
Längst ned på sidan finns en länk till artikeln (eller åtminstone abstract):
Organic agriculture and the global food supply
Publicerad av Cambridge University Press 2007
http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=1091304
Abstract är ganska upplysande så jag citerar det här:
"The principal objections to the proposition that organic agriculture can contribute significantly to the global food supply are low yields and insufficient quantities of organically acceptable fertilizers. We evaluated the universality of both claims. For the first claim, we compared yields of organic versus conventional or low-intensive food production for a global dataset of 293 examples and estimated the average yield ratio (organic:non-organic) of different food categories for the developed and the developing world. For most food categories, the average yield ratio was slightly <1.0 for studies in the developed world and >1.0 for studies in the developing world. With the average yield ratios, we modeled the global food supply that could be grown organically on the current agricultural land base. Model estimates indicate that organic methods could produce enough food on a global per capita basis to sustain the current human population, and potentially an even larger population, without increasing the agricultural land base. We also evaluated the amount of nitrogen potentially available from fixation by leguminous cover crops used as fertilizer. Data from temperate and tropical agroecosystems suggest that leguminous cover crops could fix enough nitrogen to replace the amount of synthetic fertilizer currently in use. These results indicate that organic agriculture has the potential to contribute quite substantially to the global food supply, while reducing the detrimental environmental impacts of conventional agriculture. Evaluation and review of this paper have raised important issues about crop rotations under organic versus conventional agriculture and the reliability of grey-literature sources. An ongoing dialogue on these subjects can be found in the Forum editorial of this issue."
Även denna sida fann jag intressant:
http://www.i-sis.org.uk/GMFreeOrganicAgriculture.php
Det kom även upp annat av intresse. Kolla själva.
Anders
-
Naturligtvis ska inte animalie"produktionen" ske på åkermark, som det ofta görs idag. Dessutom ska djuren inte äta spannmål, som det också görs idag. Djuren ska äta gräs och sly och örter på marker som vi inta kan odla idag. Använd äldre lantraser som klarar den kosten! Inte de framavlade djuren, som kräver enorma mängder högkvalitativt foder för att producera. Dessutom är det ju nu bevisat genom flera undersökningar att djur som enbart äter grovfoder producerar höga halter av Omega-3 (detta sjunker så fort du stoppar i dem spannmål) De gamla korasernas mjölk innehåller höga halter av ämnen som förbättrar ystningsegenskaperna. De ger alltså betydligt mer ost/liter mjölk än de moderna. Dessutom klarar de sig på magert skogsbete vid fäbodarna. De klarar också mager utfodring på vintern. Produktionsdjurens fett är rent skadligt med mer Omega -6. En obalans i fettsammansättningen alltså.
För 100-200 år sedan fanns åtskilligt mer med betesdjur, både i övriga världen och här i landet. Ändå är det nu vi har problem med rapande och fisande djur????? Får inte ihop logiken i det ??? Kan ju vara så att intensivdjurens rapande är onyttigare, att djuren hålls på fel sätt och på fel marker? Annars borde vi väl utrota älg och rådjur också? För att inte tala om elefanter? Tror inte på dessa larm, de verkar vara beställda av storproducenter och fodertillverkare.
Att hålla djur ekologiskt, extensivt (så nära vilt som möjligt) kan inte vara den största faran. Defenitivt inte när deras produkter blir långt mer nyttiga än produktionsdjurens. Dessutom äter de sånt vi inte kan käka! Djuren ska hållas på utmarkerna.
Sedan är det väl orimligt att käka 32 kg morötter för att ersätta 1 kg kött? Det är vi inte skapta för. Dessutom påstås ju att det är just växtätarna som släpper ut mest metangas. Ska människorna (som är övertaliga) gå över till mer eller mindre vegankost, måste ju det skynda på den proscessen? Våra utsläpp blir farligare för miljön ???
-
Vart ska vi göra av med våra spannmålsberg och överproduktioner om inte mata det i våra djur ?
-
Jag är också skeptisk mot dessa larmrapporter om rapande kor. Varför har detta inte alltid varit ett problem? Är det naturligt så bör det tolereras, precis som en normal koldioxidhalt bör tolereras. Men man kan undra om det är naturligt. Vet du Birgit, eller någon annan, om man har belägg för något samband mellan kornas kost och deras rapande? Jag misstänkte att det var kraftfodret. (Även ensilaget kan jag undra över.) Men en kobonde jag talade med sa att hon trodde att det var tvärtom, att grovfoder gav mest gaser. (Stämmer det? Även hö?) Sen är det förstås skillnad på grovfoder och grovfoder. Förr i tiden tog man det som sagt på magrare marker, och även senare, med lägre proteinhalt och mer annat (arom antar jag, och fiber och kanske kolhydrater).
Jag har även nån gång sett en uppgift om att aveln inverkar. Man avlar ensidigt för hög produktion och får även dessa biverkningar.
För övrigt tycker jag det är tydligt hur ekojordbruksfientliga medier som Dagens Nyheter och radions Naturbruk gillar att upprepa faran för dessa rapande kor. (Med reservation för att jag inte lyssnat på Naturbruk på ett tag. Synd på ett f ö bra program...)
Anders
-
Vart ska vi göra av med våra spannmålsberg och överproduktioner om inte mata det i våra djur ?
Två fel gör inte ett rätt.
-
Min erfarenhet av rapande ko är obalans i utfodringen som gör survom,samma som vi får av surmage ..
(HAR LEVAT HELA MITT LIV UNDER EN KO )
-
Det behöver nog forskas en del inom området naturlig metangasproduktion. Det senaste jag hörde är att enorma mängder metan även bildas i ex regnskog. Det skulle även vara så att det är själva temperaturökningen i sig på Jorden som gör att det bildas metan.
Det går naturligtvis att diskutera hur pass ekologiskt dagens ekologiska lantbruk egentligen är. tyvärr är det nog väldigt svårt att i annat än pytteskalan uppnå den formen av jordbruk där alla kretslopp är slutna, där inga fossila bränslen används, och där minimalt med energi förbrukas. Kanske ska man bara använda redskap tillverkade av trä? Metall är ju en ändlig resurs det med.
Men givetvis måste vi försöka att närma oss den formen av jordbruk förr eller senare.
Vad det gäller mänsklig gödsel så borde första steget vara att sluta använda vatten för att transportera den, kör man den sedan genom ett biogasverk så försvinner patogenerna. Återstår då diverse kemikalier som vi får i oss på ett eller annat sätt. Antar att enda sätte att bli kvitt dem är att sluta tillverka allsköns märkliga kemikalier.
-
Rapande och pruttande kor, är inte ett klimatproblem. Allt animaliskt liv, och en del liv av andra riken, är producenter av växthusgas, en gas som är helt nödvändig för jordens fortbestånd.
Utan koldioxid, kan inte växter existera, och det skulle vara skitkallt på Jorden, 18 graders lägre medeltemperatur.
Livet på jorden började med kemotrofer, varken syre eller solljus förekomm i livsprocesserna då.
När den blågröna algen uppstod, och solenergin kunde börja leda livsprocesserna, började atmosfären syresättas.
De tidigare livsformerna kunde inte överleva i en miljö med fritt syre, för att då inte dö ut, fick de skaffa sig andra livsmiljöer, där syret inte kan nå dem.
Syret i atmosfären och vattnet, öppnade för växt och djurliv, efter det att deras celler invaderats av organismer, som idag är plastider, mitokondrier.mm.
I underjorden, inuti våra magar(och förståss kors), och i andra syrefattiga miljöer har livet som skyr syre tagit sin tillflyckt.
Detta är något som pågår och har pågått mycket länge, och är ett fundament för att biosfären ska fungera.
Vi skulle inte ha ungefär 20% syre i luften, om inte en massa kol, genom biosfärens processer, lämnats i depåer. Det är främst exploateringen av dessa kolfällor som rubbar en balans som har tunats i millioner år.
Växterna ersätter det syre som djurlivet förbrukar, och djurliv producerar koldioxiden.
Ur växternas synpunkt är vår uppgift att andas och fisa, och ur vår synpunkt är växtens uppgift att producera syre, och leverera näring till oss.
Biosfären har skapat Jorden, ingen planet vi vet mycket om har omskapats på detta sätt.
Rubbas en balans återställs den, men det sker ofta på ett våldsamt sätt.
Sjunker syrehalten väsentligt, kvävs vi, skulle den öka till låt oss säga mer än 25%, så skulle hela biosfären bli brandfarlig, det hade inte hjälpt att ringa brandkåren, mycket växtlighet hade brunnit upp, och minskat syretillförseln, i själva branden och att de upprunna växterna inte producerar syre.
Under hela jordens tid, har det förekommit förändringar, och det kommer att fortgå, en skillnad från tidigare är att en art helt dominerar planeten, och har under kort tid förändrat den mycket mer än vad som tidigare förekommit.
Vi slukar resurser som har byggts upp under lång tid, tränger undan annat liv, tom det som vi är beroende av, att detta leder till mindre bra utsikter för biosfärens stabilitet och den art som har störst makt över dess öde, är uppenbart.
Det hjälper inte ett dugg, om vi så avlägsnade alla idisslare, någon annan hade fått ta hand om och bryta ner det som kon skulle äta.
Att vi sen ställer idisslare i stall och trycker upp med en massa gräsfrö och bönor, och skuld -belägger idisslaren för detta, är att skylla ifrån sig på ett tom löljigt sätt.
Under hela den mänskliga historien har medianåldern i populationen varit under 20 år, när man i Preussen införde pension, förrförra seklet, vid 65 år ålder, var det nästan inga som kom i åtnyttjande av den mer än något år.
Vårt moderna livssätt har gjort oss väldigt många fler, men i de rikare delarna av världen, har födelsetalen börjat sjunka.
Median åldern i Japan och delar av Europa (de delar som inte är vana vid immigration och motarbeter den) kommer att vara över 50 år 2050.
Är inte dessa människor arbetsföra upp till 80 års ålder väntar nya överaskningar.
I Asien minskar andelen födda kvinnor i förhållandet till män.
Vilken ekologi ska vi anpassa våra liv efter, den som var, den som är eller den som kommer?
När vi besegrat pest och hunger, dyker andra problem upp!
-
Läste en annan rapport (angående kornas pruttande) att den typen av utsläpp kunde hanteras i atmosfären. Det var inte skadligt alltså. Vilket ju bilavgaser och andra industriutsläpp m.m. är. Kommer inte ihåg källan, tyvärr, men tror det var svd.
Att gå tillbaka till "stenålder" är nog inget alternativ. Men att sluta "dum"tillverkning av onödiga, lågkvalité produkter och istället fokusera på hållbara energisnåla produkter skulle antagligen göra stor skillnad.
Om vi dessutom producerade bra mat på åkrarna, tog tillvara på frukt o bär m.m. så skulle nog maten räcka till alla ett bra tag framöver. I vårt närområde låter folk äpplena falla till backen på hösten, ligga o ruttna och sedan kör de den till återvinningen och åker till affären och köper äpplen från Argentina. Eller som när bästa markerna används för att producera bomull (ej eko) med massor av gifter o vatten, för att vi ska kunna följa modets växlingar här i väst, medan folk i bomullsregionerna svälter och blir förgiftade är väl ett tydligt exempel på just "dum"produktion.
Dessutom, behöver vi fleece, polyester osv?????
Metall är kanske ingen oändlig råvara, men korrekt tillverkad väldigt hållbar. Trä och andra naturmaterial bör också användas mer än idag. Ohygeiniskt, tänker många. Men vi måste heller inte tvätta och diska som vi gör! Ta alla hårschampon t.ex det är ju massor av kemikalier och skräp i dem. Måste tonårstjejer duscha två gånger/dag osv. För att inte tala om smink o hårfärg!!!
Det gäller att ändra folks beteenden. Inte anklaga kor för att prutta gifter ::)
-
Om de argentinska äpplena är tillräckligt billiga är det en ekonomiskt rationell handling att köpa dem och slänga sina egna. Höjs värdet, dvs priset, på äpplen blir det istället rationellt att ta vara på de egna äpplena.
-
Ulric!
Om jag drar upp en stor fisk, som kostar mycket i butiken, borde jag inte slänga tillbaka den då, eftersom jag inte har råd att äta dyr fisk.
Äpplena på trädet hemma är för dyra? ???
-
Ulric!
Om jag drar upp en stor fisk, som kostar mycket i butiken, borde jag inte slänga tillbaka den då, eftersom jag inte har råd att äta dyr fisk.
Äpplena på trädet hemma är för dyra? ???
Det tycker jag inte du borde. Vad du borde och vad som är ekonomiskt rationellt är inte samma sak. Om du har en arbetsförtjänst per timme som är högre än värdet av fisken delat med det antal timmar det tar att dra upp den, så är det ekonomiskt rationellt att köpa fisken i en affär istället.
Om tiden det tar att ta vara på ett kilo äpplen från de egna träden kostar mer än äpplena i affären så är det ekonomiskt rationellt att köpa dem. Stiger priset i affären ändras den kalkylen: du måste arbeta längre tid för att tjäna ihop pengarna. Vid tillräckligt högt pris blir den rationella handlingen att ta tjänstledigt och plocka äpplen hemma istället.
-
Sådana villfarelser som den rationella människan, kan man få ett pris till Alfred Nobels minne.
Undra varför så många rationella konsumenter kör omkring med farkoster på två ton och betalar 50:- milen.
En rationell person springer efter en taxi, aldrig efter en buss, för då sparas det mindre.
Tänk om Bill Gates tappade en bunt sedlar på 50000 dollar, är han rationell tar han inte upp dem, eftersom han har högre timmpeng.
Hur mycket av ditt liv är så rationellt Ulric?
-
Hur mycket av ditt liv är så rationellt Ulric?
Inte så mycket. En del. Som jag skrev är vad man borde och vad som är ekonomiskt rationellt inte samma sak.
T.ex. jobbar jag i Stockholm eftersom det är mycket bättre betalt där än i landsorten. Vi bor i Strängnäs eftersom det är mycket billigare att köpa en bostad där än på Stora Essingen, som annars är en trevlig villaförort.
Scanias VD bor på Stora Essingen. Hans hus var säkert jättedyrt. Det var inte mitt, men jag kan ha höns, det undrar jag om han har. Äggen hönsen värper är dyrare än de på affären, men som sagt, vad man borde och vad som är ekonomiskt rationellt är inte samma sak.
-
Nä resonemanget passar bäst i skrivbordsakademiska samanhang!
-
Nä resonemanget passar bäst i skrivbordsakademiska samanhang!
Resonemanget passar jättebra om man vill förstå en del om varför människor handlar som de gör. Gör tankeexperimentet att äpplen kostade en miljon kronor per kilo. Hur många äpplen skulle ligga och ruttna i villaträdgårdarna då?
-
Prisbild och nytta har aldrig ett rakt samband. En million är i detta samanhang ganska akademiskt teoretiskt, ingen köper äpplen till det priset, de blir antingen kvar eller så kostar de mycket mindre.
En fattig människa är instiktivt rationell i privatekonomin, och en inköpschef begår tjänstefel om han inte schakrar till sig lägsta pris (och blundar för ev moral, om den inte lönar sig i andra ändan)
han är ju dessutom utbildad i ekonomi.
Men en stor del av den privata och även offentliga konsumtionen handlar om positionering, och smälta in i den grupp man anser sig höra till.
Många "rationella" argument är en efterhandskonstruktion, den som av miljöskäl cyklar, kan om ett större arv anländer finna skäl för att köra en Jagge.
Nyttan styr inte heller priset, ett glas vatten är normalt billigare än tavla av Picasso.
En flaska parfym som innehåller några milliliter av doftande vätska, går att sälja för en tusing, skulle jag genom en metod tillverka samma och sälja i 5-litersdunk för en tjuga, blev det mindre attraktivt på marknaden.
Torsken är en lyx för att den är dyr, inte för att det är ett bra val.
Jag minns från min barndom, då torsken var något man helst villa slippa äta igen.
Den ekonomiska verkligheten är rationell till större delen i företagsvärlden, men inte ens helt där, i privatlivet är man så orationell man har råd att vara.
Detta är svårare att förklara än en nobelpristagares formler om den rationella aktören.
-
En million är i detta samanhang ganska akademiskt teoretiskt, ingen köper äpplen till det priset, de blir antingen kvar eller så kostar de mycket mindre.
I tankeexperimentet förutsätts givetvis att det finns en marknad för äpplen till det priset, annars är det ju meningslöst. Vill man inte göra tankeexperiment kan man istället läsa i tidningen vad som händer med storbilsförsäljningen i USA om bensinpriset fördubblas.
-
Rapande och pruttande kor, är inte ett klimatproblem. Allt animaliskt liv, och en del liv av andra riken, är producenter av växthusgas, en gas som är helt nödvändig för jordens fortbestånd.
Det är metangas saken gäller i det fallet, den är betydligt potentare växthusgas än koldioxid, och inte livsnödvändig såvitt jag känner till.
http://www.ekolantbruk.net/tidningen/artiklar/pdf/2007/307klimat.pdf (http://www.ekolantbruk.net/tidningen/artiklar/pdf/2007/307klimat.pdf)
http://www.gronungdom.se/article/2051 (http://www.gronungdom.se/article/2051)
-
Metan är värre som växthusgas men metan lever inte särskillt länge i atmosfären, en av restprodukterna är koldioxid.
-
Tillbaka till äpplena..... Vad jag menade är att det är svårt att få bukt med resursslöseri om en människa kan gå förbi sitt eget träd med fina svenska "eko" äpplen och uppleva frukten som jobbig och till besvär, istället för att ta ner några äpplen till och från jobbet. De gör sig ju besväret att samla ihop de ruttna äpplena och köra dem till återvinningen :o
Det här är snarast ett tecken på sinnesslöhet och bortskämdhet. Vi kanske skulle behöva hamna i en ordentlig kris för att uppskatta det vi har runt oss, som ju faktiskt är gratis. Det hjälper ju inte ens att näringsexperter skriver i tidningar om att den egna frukten är dubbelt så nyttig som den hårt framdrivna importfukten ofta är + att näringsvärdena minskar då grödan mognar för fort.
Äpplena är bara ett exempel.
-
Det här är snarast ett tecken på sinnesslöhet och bortskämdhet. Vi kanske skulle behöva hamna i en ordentlig kris för att uppskatta det vi har runt oss, som ju faktiskt är gratis.
Konsumenterna är räddare för maskhål och att nån räv kan ha pissat på fallfrukten, än dom är för alla besprutningar av de släta och blanka äpplena i affären.
-
Exakt, men rävpisset klarar de ju om de plockar dem innan de når backen!
Dessutom tycker jag inte att nästan 20kr/kg är billigt :-\ men jag har tydligen fel!
-
I denna tråd har en del oroat sig över att människornas träck och piss inte tas tillvara som gödning. Vi var väl rätt överens om att nuvarande ordning inte är bra på flera sätt. Ur odlingssynpunkt ser jag dock ett större problem med hur den mycket värdefullare gödseln från olika djurslag hanteras idag. Det finns i huvudsak två problem. Det ena är flytgödselhanteringen, som mer eller mindre omöjliggör en bra brinning av gödseln. Det andra är den koncentration av djurhållningen som inträffat. Det gäller framför lantbruket, men kanske även fritidsjordbruk, hästgårdar bl.a. Egentligen borde gödseln tas om hand på ett bra sätt och spridas över all odlad mark, men den sprids troligen mest på djurgårdarna. Dessa köper delvis in foder från andra gårdar, som rimligt att döma utarmas på näring. Delvis ersätts den med konstgödsel, men det brukar stanna vid NPK.
Synpunkter?
-
Brunnen gödsel är väl närmast mylla och inte har så stor gödslande effekt,vill man ha effekt i gödslandet ska det ju vara svämgösel ;D
-
Ett sätt för att få mer naturgödslig skulle kunna vara att stora gårdar med mycket gödsel, istallerade en biogasreaktor, och resterna från den hamna på åkern.
Man skulle nog kunna göra en kompakt och luktfri produkt, som föll den moderna människan bättre i smaken.
-
Brunnen gödsel är väl närmast mylla och inte har så stor gödslande effekt,vill man ha effekt i gödslandet ska det ju vara svämgösel ;D
Svämgödsel är en mer trögflytande variant av flytgödsel, eller hur? Det är i alla fall samma princip: dynga+urin+vatten. Proportionerna kan variera.
Jag vet att det hävdas från en del bönder att det är mer gödselverkan i svämgödseln. Man har väl gjort den erfarenheten. Men det finns ju problem också.
Den brukar lukta illa, vilket jag inte tror är bara ett estetiskt problem. Väl behandlad fastgödsel, särskilt med halminblandning, luktar däremot bra. En lukt som mer och mer försvunnit från landsbygden.
Omsättningen blir inte så bra. Färsk fastgödsel anses ju dra till sig skadegörare. Är det inte samma med svämgödsel? Jag har själv noterat att det kan bli en massa flugor när man svämgödslar betesvallar.
Vi var väl ganska överens om att det är en felaktig hantering att blanda vår egen avfallsprodukt med vatten. Är det inte samma med kreatursgödsel?
Hur jämförelsen utfaller lär väl också bero på hur man bahandlar gödseln under brinningen. Förr i tiden var man noga med detta. Numera behandlas den mest som avfall, på många håll.
Är det inte så att brunnen stallgödsel bl a tillför en gynnsam kultur av mikroorganismer? Syftet är inte bara att tillföra NPK. Hur är det med svämgödseln? Mer åt NPK-hållet, mindre åt den gynnsamma mikroorgansimkulturen, är jag rätt säker på.
För övrigt lär det "bara" gälla kväve, att man får förluster i rätt behandlad fastgödsel, jämfört med svämgödsel.
-
Ett sätt för att få mer naturgödslig skulle kunna vara att stora gårdar med mycket gödsel, istallerade en biogasreaktor, och resterna från den hamna på åkern.
Man skulle nog kunna göra en kompakt och luktfri produkt, som föll den moderna människan bättre i smaken.
Det här kommer nog bli en stor fråga i framtiden. Jag sätter frågetecken för att man utsätter gödseln för en anaerob process. Hur blir verkan på marken och växterna, jämfört med traditionellt behandlad gödsel?
-
En viktig skillnad mellan svämgödsel och (brunnen) fastgödsel är att urinen finns med i svämgödseln. Urinen innehåller mycket kväve. (Mer än vad som finns i fastgödseln? Så är det i varje fall för människor.) Har man fastgödselsystem bör man förstås ta tillvara urinen också.
-
Annars var min poäng främst koncentration av gödsel till vissa gårdar. Koncentration sker även inom gårdarna. Mycket sprids på liten yta. Djurgårdarna har ju ofta mest vall, vilket lär bidra till detta.
En extrem variant ser man ibland dyka upp i frågor här på alternativ.nu. En del tycks nämligen odla direkt i gödselhögen! Säkert ett marginellt fenomen, men kanske ändå talande, som en extrem form av gödselkoncentration.
-
Men jag föredrar kreaturgödsel istället för konstgödsel i vilket fall som helst..
-
Det måste gå att hitta ett sätt att föra gödsel från överskottsgårdar till de som inte har gödsel.
För att göra detta lättare, tror jag att biogasreaktorer är bra, resterna är ungefär detsamma som rötslam, som man anser är bra som gödsel, om nu inte det är bemängt med föroreningar, såsom det ofta är från reningsverk.
-
Det måste gå att hitta ett sätt att föra gödsel från överskottsgårdar till de som inte har gödsel.
För att göra detta lättare, tror jag att biogasreaktorer är bra, resterna är ungefär detsamma som rötslam, som man anser är bra som gödsel, om nu inte det är bemängt med föroreningar, såsom det ofta är från reningsverk.
Jag har för mig att samtliga ekologiska odlingsinriktningar anser att man ska undvika anaeroba processer i jorden och i sånt som ska tillsättas till jorden (gödsel, urin, kompost, etc). Det har kanske skett en urvattning även av detta när ekologisk odling marknadsanpassats. (Hittar inget i KRAV-reglerna.) Visserligen är jag inte övertygad om att anaeroba processer alltid är skadliga, men de är säkerligen mycket mer problematiska. Detta får vägas mot behovet av att framställa biogas. Dock bör man kanske i första hand välja material som är mindre värdefulla som gödsel?
Som ett alternativ vill jag framhålla komposterad gödsel. Komposterad gödsel, t.ex. som biodynamikerna gör den, luktar inte så mycket och den luktar gott. Den är ett utmärkt hälso- och gödningsmedel för alla jordar. Eventuella skadliga mikroorganismer är inget problem, då de försvinner under komposteringen (pga konkurrens plus en miljö som inte passar dem plus relativt lång tid). Den är en utvecklad version av den traditionella gödselhanteringen. Rätt utförd ska den kunna ge måttliga kväveförluster, bl.a. genom att luftväxlingen mellan högen om omgivningen begränsas till en lagom nivå, och att komposten tillförs material som tar upp kväve, bl.a. jord, halm och/eller torv. Komposterad gödsel kan spridas även till vallar. Komposterad gödsel är nämligen smulig och näringsinnehållet är relativt stabilt.
-
Hur odlar man ekologiskt på de stora slätterna, typ Nordamerikas prärier?
Det kan knappast vara läge att nämnvärt öka animalieproduktionen i världen, trenden är ju snarast den motsatta inte minst av klimatskäl.
Det blir nog i framtiden ofta för dyrt att frakta lågkoncentrerad stallgödsel långa sträckor.
Då måste istället mer areal avsättas till träda och gröngödslingsgrödor, vilket minskar totalskördarna.
-
Hur odlar man ekologiskt på de stora slätterna, typ Nordamerikas prärier?
Det kan knappast vara läge att nämnvärt öka animalieproduktionen i världen, trenden är ju snarast den motsatta inte minst av klimatskäl.
Det blir nog i framtiden ofta för dyrt att frakta lågkoncentrerad stallgödsel långa sträckor.
Då måste istället mer areal avsättas till träda och gröngödslingsgrödor, vilket minskar totalskördarna.
Gödsel ska man helst använda på den egna gården. Transporter kortare sträckor kan tänkas.
Med ökande energikostnader, vattenbrist, problem med erodering och försaltning, så blir det nog läge för många omställningar.
En sådan blir kan bli att fördela djuren jämnare i odlingslandskapet.
Specialiserade områden för spannmålsodling kommer troligen ändå att finnas. Idag har dessa torra prärieområden (i främst USA, Canada och Australien) såvitt jag vet rätt låga hektarskördar, ca 3 ton/ha. Jag har även för mig att man vid övergång till ekologisk odling brukar kunna hålla ungefär de skördenivåerna. En anledning kan vara att konstgödselns saltverkan är mycket olämplig i dessa torra områden.
Generella argument av den typ du använder här blir lätt missvisande. De ser för mycket bara till växtnäring och för lite till vattenbalans, försaltning, erosion och biologiska faktorer. De ser dessutom växtnäring bara som något statiskt, ungefär som pengar på ett bankkonto, när den ingår i ett dynamiskt och till större delen biologiskt system. (Såvitt jag vet har man nu t.ex. kommit fram till att växterna kan ta upp näring även i annan form än salter, i form av t.ex. aminosyror och kanske även mer komplexa molekyler.)
-
Bidrag ska få bönder att sluta odla spannmål på mulljordar:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=806802 (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=806802)
-
Det måste gå att hitta ett sätt att föra gödsel från överskottsgårdar till de som inte har gödsel.
För att göra detta lättare, tror jag att biogasreaktorer är bra, resterna är ungefär detsamma som rötslam, som man anser är bra som gödsel, om nu inte det är bemängt med föroreningar, såsom det ofta är från reningsverk.
Jag är inte så säker på att det finns ett jätteproblem med överskottsgödsel på djurgårdarna, om alla regler följs så är det snarast tvärtom. Huvudregeln för ekologiskt lantbruk är ju en hög självförsörjningsgrad, och därför måste minst 50% av fodret produceras på den egna gården, eller i omedelbar närhet. Detta begränsar produktionen så att den ligger ganska nära de regler om djurtäthet per hektar som finns.
En onödigt hård regel enligt mig, men det kanske beror på att jag drabbas hårt av den då vi har ganska få hektar här hemma. Men jag tycker att bra metoder för att koncentrera gödsel borde kunna gå att ta fram, t.ex genom pelletering eller nåt liknande så att den kan transporteras på ett vettigt sätt, på det sättet skulle ju spannmål kunna odlas ekologiskt på slättjordbruken, medan mycket av djuren finns på mindre goda odlingsplatser, och i och med detta ökar den totala ekologiska odlingen, något som jag tycker borde vara det viktiga.
-
Jag är inte så säker på att det finns ett jätteproblem med överskottsgödsel på djurgårdarna, om alla regler följs så är det snarast tvärtom. Huvudregeln för ekologiskt lantbruk är ju en hög självförsörjningsgrad, och därför måste minst 50% av fodret produceras på den egna gården, eller i omedelbar närhet. Detta begränsar produktionen så att den ligger ganska nära de regler om djurtäthet per hektar som finns.
En onödigt hård regel enligt mig, men det kanske beror på att jag drabbas hårt av den då vi har ganska få hektar här hemma. Men jag tycker att bra metoder för att koncentrera gödsel borde kunna gå att ta fram, t.ex genom pelletering eller nåt liknande så att den kan transporteras på ett vettigt sätt, på det sättet skulle ju spannmål kunna odlas ekologiskt på slättjordbruken, medan mycket av djuren finns på mindre goda odlingsplatser, och i och med detta ökar den totala ekologiska odlingen, något som jag tycker borde vara det viktiga.
Balansnivån borde vara att allt foder produceras på gården.
Hur reglerna borde vara har jag ingen vidare uppfattning om, men nuvarande 50%-regel låter ganska rimlig.
De flesta gårdarna är inte ekologiska.
Visst finns det en koncentration. Det kan jag säga bara utifrån att många gårdar saknar djur och gödsel.
Man kan odla ekologiskt utan kreatursgödsel, även om det är en nackdel.
Det är fel att transportera större mängder gödsel (i lantbruksskala) längre sträckor.
Varför inte en inriktning som gynnar att få tillbaka djurhållningen på slätterna? De skulle må bra av gödseln och vallarna.
-
I Filnland skall fodret produceras 100% på gården i ekoprod..
-
Är du verkligen säker på det? EU-ekologiska grisar har samma 50%regel..Och ni är ju också med i EU.... :)
-
Hej!
Enligt forskningen så läcker sk ekologisk och konventionell odling lika mycket näringsämnen per kilo producerad mat. Sk ekologisk odling läcker alltså betydligt mindre per hektar eftersom skördarna är mindre. Man brukar räkna med att sk ekologisk odling ger ca 60% av en konventionell. Resonemanget i den här tråden där det talas mycket om gröngödsling indikerar att siffran kanske är lägre i verkligheten.
Idag svälter många människor. Vad händer om produktionen per hektar minskar? Efter att man subventionerat konstgödsel i Afrika så har skördarna ökat och hungern minskat. Vilket ska vi välja? Konstgödsel eller döda människor?
MVH
Jan Lindgren
-
Av världens hela spannmålsproduktion går knappt hälften till att mätta människor, i den sk rika värden är det under 30%.
Det är inte den totala jordbruksproduktionen som orsakar undernäring, utan att för många tjänar för lite , dessutom politisk oro.
Det finns stor potential för ett ökat jordbruk i t.ex. Afrika, men då får de betala priset som vi i Europa har gjort, att det praktiskt taget inte finns någon fauna och vildmark kvar i de mest intensivt brukade områdena.
Hur vi än funderar kring dessa problem, så är ett uthålligt jordbruk på tom medelkort sikt nödvändigt, vinster med andra alternativ blir kortsiktiga och förvärrar situationen längre fram.
-
Man brukar räkna med att sk ekologisk odling ger ca 60% av en konventionell. Resonemanget i den här tråden där det talas mycket om gröngödsling indikerar att siffran kanske är lägre i verkligheten.
Enligt en del ekomatförespråkare, bland annat på detta forum, får man lika stor eller tom större skörd med ekologisk odling jämfört med konventionell.
Jag skulle också gärna se ekologisk odling i större skala, men det gynnar inte saken att försköna fakta.
Med artificiella metoder har man hissat upp skördarna och folkökningen fortsätter alltid till svältgränsen, mest tydligt i underutvecklade länder.
Det finns risk för missväxt i stor skala pga klimatförändringar, liksom att odlingsbar areal minskar av samma orsak.
Det är inte ekologiskt hållbart att skeppa mat kors och tvärs över klotet, självförsörjningsgraden måste öka.
Och framför allt måste man ta itu med befolkningstillväxten, det största hotet mot den ekologiska balansen.
Får man inte ordning på ovanstående så förblir ekologisk mat i huvudsak förunnat en betalningsvillig minoritet i i-länderna.
-
Hej!
Enligt forskningen så läcker sk ekologisk och konventionell odling lika mycket näringsämnen per kilo producerad mat. Sk ekologisk odling läcker alltså betydligt mindre per hektar eftersom skördarna är mindre. Man brukar räkna med att sk ekologisk odling ger ca 60% av en konventionell. Resonemanget i den här tråden där det talas mycket om gröngödsling indikerar att siffran kanske är lägre i verkligheten.
Idag svälter många människor. Vad händer om produktionen per hektar minskar? Efter att man subventionerat konstgödsel i Afrika så har skördarna ökat och hungern minskat. Vilket ska vi välja? Konstgödsel eller döda människor?
MVH
Jan Lindgren
Jag har tidigare i den här tråden postat länk till en studie som verkar visa att ekologisk odling kan föda jordens befolkning.
Siffran 60% känner jag inte igen. Snarare 70-80% i vår del av världen. Varierar mycket mellan olika grödor.
Jag tror du utgår för mycket från odlingsförhållanden i vår del av världen. Konstgödsel leder på många håll, särskilt i torrare klimat, till försaltning. Detta leder troligen till att skillnaden blir ännu mindre i vissa klimat, eller t o m till att ekologisk odling kan ge bättre skördar där. Andra studier visar att ekologisk odling hushållar bättre med mullhalten. Detta är en viktig faktor för bl a erosion och bördighet.
Hur stor läckaget blir beror på hur man odlar. T.ex. hur långliggande vallar och när man bryter dem. Vore intressant att veta vilken forskning du hänvisar till här.
-
Hej!
Siffran 60% kommer från Forskning och Framtid. När det gäller näringsläckaget har jag sett uppgifter från SLU. Naturgödsel innehåller också salter. Felaktig gödsling ger alltid någon form av skada. Liksom odling. När det gäller torra områden så är alltid odling riskabel. Utan konventionellt jordbruk tvingas vi odla upp marginella jordar med negativa miljökonsekvenser. Det spelar inte så stor roll om skörden minskar med 30 eller 40%. Massor av människor hungrar ihjäl i alla fall.
Tittar vi på USA så har matproduktionen ökat och de odlade markerna minskat. Det är utmärkt för oss som gillar natur. Jag har inte sett några siffror när det gäller Sverige men jag misstänker att samma sak gäller här.
Jag tror (OBS tror) att GMOgrödor på sikt kan gynna sk ekologisk odling. Vi vet att GMObomull i Kina har minskat besprutningen radikalt samtidigt som böndernas ekonomi förbättrats. Majsproduktionen i Sydafrika har ökat tack vare GMOmajs som är immun mot en virussjukdom.
MVH
Jan Lindgren
-
Det är ju sättet hur man odlar som skulle gynna Afrika,tex ta tillvara all kreaturgödsel och odla växter som skulle göda och förbättra åkrarna..
Därför är ekologisk odling bättre.
Konventionell odling är kortsiktlig..
-
Hej!
Siffran 60% kommer från Forskning och Framtid. När det gäller näringsläckaget har jag sett uppgifter från SLU. Naturgödsel innehåller också salter. Felaktig gödsling ger alltid någon form av skada. Liksom odling. När det gäller torra områden så är alltid odling riskabel. Utan konventionellt jordbruk tvingas vi odla upp marginella jordar med negativa miljökonsekvenser. Det spelar inte så stor roll om skörden minskar med 30 eller 40%. Massor av människor hungrar ihjäl i alla fall.
Tittar vi på USA så har matproduktionen ökat och de odlade markerna minskat. Det är utmärkt för oss som gillar natur. Jag har inte sett några siffror när det gäller Sverige men jag misstänker att samma sak gäller här.
Jag tror (OBS tror) att GMOgrödor på sikt kan gynna sk ekologisk odling. Vi vet att GMObomull i Kina har minskat besprutningen radikalt samtidigt som böndernas ekonomi förbättrats. Majsproduktionen i Sydafrika har ökat tack vare GMOmajs som är immun mot en virussjukdom.
MVH
Jan Lindgren
Forskning och Framsteg är knappast en ledande odlingstidskrift, men det beror förstås på vem som skrev. Ge gärna ordentlig referens: Förf, artikelnamn, och framför allt årgång och nummer.
Uppgifter från SLU är också vagt. Jag vidhåller att det beror mycket på hur man odlar, inte bara eko/konventionell.
Nu ska jag säga en sak som jag inte har ordentlig ref till: Såvitt jag vet så är hektarskördarna inom de stora spannmålsområdena i USA, Kanada och Australien rätt låga, ca 3 ton/ha. Det är mest torka som begränsar skörden tror jag. I alla fall är det rätt så extensiv odling. I dessa områden lär ekologisk odling ge ungefär samma skörd. Källan tror jag är Acres USA, www.acresusa.com men jag har tyvärr inte koll på vilket nummer. De brukar skriva om sånt.
Framför allt tycker jag att du ska kolla upp de artiklar jag skrev om här, som hävdar att ekologisk odling kan föda världen:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=44868.msg357022#msg357022
Jag som gillar natur tycker inte alls om när det stinker fanoxiättiksyra t ex. Ekologisk odling ger mer utrymme för natur i vardagslandskapet. Fler fåglar och insekter vill jag minnas att en dansk undersökning kom fram till.
Ja det är en del som vill tro på GMO - suck. Undrar varifrån denna besynnerliga önskan kommer ifrån. Bönderna som blir stämda av Monsanto & Co för att deras artificiella gener korsat in sig får i varje fall inte bättre ekonomi. För övrigt undrar jag vilka "vi" som "vet" det sär om Kina osv. Jag hör inte dit. Men jag har hört talas om bönder i Indien som råkat ut för det motsatta.
Du kan ju även kolla in denna:
Non-GM Breakthroughs Leave GM Behind
http://www.unobserver.com/layout5.php?id=4475&blz=1
-
Hej!
Intressanta artiklar! Synd bara att det var teori och förhoppningar. För att sk ekologisk odling ska vara trovärdig måste företrädarna visa i praktisk handling att det fungerar i stor skala. Dock påpekade artiklarna att man måste gröngödsla vilket innebär att under gröngödslingsperioden får man ingen skörd.
Det finns alltid begränsningar på något sätt för hur stor skörd man kan få. Är vattnet en begränsning så är det fullkomligt meningslöst att gödsla för mycket oberoende av vad du använder. Jag tror att det är få utbildade bönder som gödslar eller sprutar i onödan. Deras ekonomi tillåter inte det. En del sk ekologiska odlare lever på tidigare konventionellt jordbruk. Mindre med ogräs, en god fosfornivå. Jag glömde tidigare att påpeka att försaltning av jordar har normalt inget att göra med konstgödsel utan med bevattning. Försaltningar av jordar inträffade långt innan konstgödsel var uppfunnet.
Det är tråkigt att hatet mot Monsanto förblindar så många. Alla växtförädligsföretag har patent på sina sorter. Eftersom jag är road av att föröka växter så måste jag hela tiden kolla vad jag köper in. Problemet är att det finns ingen internationell lista så ibland är jag nog olaglig. Patenten går ut efter 20- 30 år och då kan vem som helst föröka växterna. I både Kina och Sydafrika så har regeringarna bekostat GMOförädlingen och låter tydligen bönderna använda utsädet kostnadsfritt. Om GMO vore så negativt för bönder så kan man undra varför GMO ökar så kraftigt hela tiden. Det är väl kanppast någon som tror att alla bönder är lättlurade idioter.
Strukturomvandlingen inom jordbruket slår hårt. Under en lång period i Sverige så minskade jordbruket med ca 20 000 enheter vaje år. Här i Sverige har hastigheten på strukturomvandlingen minskat men i andra länder pågår den för fullt. Det orsakar tyvärr många tragedier när en människas lilla jordbruk inte längre går att leva på. Det har hänt i Sydkorea när produktionskostnaden steg mer än rispriserna. Det orsakade demonstrationer och en del självmord. Även i Sverige, trots all sjukvård och stöd, så tar egna företagare sitt liv när deras liv slås i spillror för att företaget inte fungerar längre.
Det är helt klart att sk ekologiska odlingar har mer ogräs, mer insekter och mer fåglar än konventionell odling. Det är också en form av natur. När det odlades ekologiskt i min lilla by så fanns det ingen riktig skog här, endast lite krattskog som knappt dög till ved säger dokumenten. Nu finns det gott om skog så att man kan gå ut och plocka svamp. Fortfarande kan man hitta rester av taggtråd i skogarna efter de gamla hagarna. Jorden som användes var extremt dålig. Huvudsakligen stenig morän. Även en del mossjord användes. Jag är glad att vi slipper odla och använda sådana jordar idag. Jag har dock öppnat lite av den gamla betesmarken för trivselns skull. Det är tack vare det konventionella jordbruket som vi slipper slita med usla jordar och suga ut den lilla näring som fanns där. Träd med sitt djupa rotsystem är en klart bättre gröda här åtminstone ur miljösynpunkt.
MVH
Jan Lindgren
-
Jan, det vore intressant att veta med vilken bakgrund du deltar i denna diskussion. T ex vilka professionella och ekonomiska kontakter du har med företag som tillverkar, marknadsför etc den typ av produkter du förespråkar.
Jag deltar för min del på idéella grunder och har inga sådana kopplingar.
Nedan är svar på stora delar av ditt inlägg.
Hej!
Intressanta artiklar! Synd bara att det var teori och förhoppningar. För att sk ekologisk odling ska vara trovärdig måste företrädarna visa i praktisk handling att det fungerar i stor skala. Dock påpekade artiklarna att man måste gröngödsla vilket innebär att under gröngödslingsperioden får man ingen skörd.
Jag ska kolla upp detta.
Det finns alltid begränsningar på något sätt för hur stor skörd man kan få. Är vattnet en begränsning så är det fullkomligt meningslöst att gödsla för mycket oberoende av vad du använder. Jag tror att det är få utbildade bönder som gödslar eller sprutar i onödan. Deras ekonomi tillåter inte det.
Detta är en generalargument för att problem öht knappast kan uppkomma och därmed tvivelaktigt.
En del sk ekologiska odlare lever på tidigare konventionellt jordbruk. Mindre med ogräs, en god fosfornivå.
Det är en allmän erfarenhet inom ekologisk odling att man har problem i början, innan de biologiska processerna i marken kommit igång ordentligt. Skulle det vara som du säger borde det vara tvärtom. Frågan har iofs flera dimensioner och jag är inte insatt i alla detaljer.
Jag glömde tidigare att påpeka att försaltning av jordar har normalt inget att göra med konstgödsel utan med bevattning. Försaltningar av jordar inträffade långt innan konstgödsel var uppfunnet.
Jag får se om jag hinner kolla upp detta. Min allmänna bild är denna. Det du säger stämmer nog, men det finns mer. Hur fungerar t.ex. konstgödsel om växterna är stressade pga torka och/eller försaltning? Jag ska även se om jag kan hitta den där rapporten som visade att växterna klarade sig med mindre vatten i ekologisk odling.
Det är tråkigt att hatet mot Monsanto förblindar så många.
Känsloargument. Retorik.
Alla växtförädligsföretag har patent på sina sorter.
För traditionell förädling ges endast växtförädlarrätt såvitt jag vet.
Eftersom jag är road av att föröka växter så måste jag hela tiden kolla vad jag köper in. Problemet är att det finns ingen internationell lista så ibland är jag nog olaglig. Patenten går ut efter 20- 30 år och då kan vem som helst föröka växterna. I både Kina och Sydafrika så har regeringarna bekostat GMOförädlingen och låter tydligen bönderna använda utsädet kostnadsfritt. Om GMO vore så negativt för bönder så kan man undra varför GMO ökar så kraftigt hela tiden. Det är väl kanppast någon som tror att alla bönder är lättlurade idioter.
Även DDT ökade kraftigt på sin tid.
Det största problemet med gmo är att resultaten av denna "förädlingsmetod" släppts ut så snabbt och i så stor skala. Det finns också åtskilliga rapporter om problem med olika gmo-sorter. Det verkar också finnas ett aktivt motarbetande av sådana rapporter. Forskaren som fick sparken av Blair är ett välkänt exempel.
Strukturomvandlingen inom jordbruket slår hårt. Under en lång period i Sverige så minskade jordbruket med ca 20 000 enheter vaje år. Här i Sverige har hastigheten på strukturomvandlingen minskat men i andra länder pågår den för fullt. Det orsakar tyvärr många tragedier när en människas lilla jordbruk inte längre går att leva på. Det har hänt i Sydkorea när produktionskostnaden steg mer än rispriserna. Det orsakade demonstrationer och en del självmord. Även i Sverige, trots all sjukvård och stöd, så tar egna företagare sitt liv när deras liv slås i spillror för att företaget inte fungerar längre.
Dock har ekologiska jordbruksföretag bättre ekonomi än konventionella. Främstra skälet vill jag minnas är mindre kostnad för insatsvaror.
Det är helt klart att sk ekologiska odlingar har mer ogräs, mer insekter och mer fåglar än konventionell odling. Det är också en form av natur. När det odlades ekologiskt i min lilla by så fanns det ingen riktig skog här, endast lite krattskog som knappt dög till ved säger dokumenten.
Jag tror säkert du som är så välinformerad vet att dagens ekologiska jordbruk är något annat än 1800-talets jordbruk. (Eller vilken tid du nu syftar på.)
Det har gjorts många framsteg sen dess. Det handlar inte bara om konstgödsel och bekämpningsmedel. Dessa uppmärksammas för att de är mindre lyckade.
Nu finns det gott om skog så att man kan gå ut och plocka svamp. Fortfarande kan man hitta rester av taggtråd i skogarna efter de gamla hagarna. Jorden som användes var extremt dålig. Huvudsakligen stenig morän. Även en del mossjord användes. Jag är glad att vi slipper odla och använda sådana jordar idag. Jag har dock öppnat lite av den gamla betesmarken för trivselns skull. Det är tack vare det konventionella jordbruket som vi slipper slita med usla jordar och suga ut den lilla näring som fanns där. Träd med sitt djupa rotsystem är en klart bättre gröda här åtminstone ur miljösynpunkt.
Så är det förstås på många marker.
Mvh
Anders
MVH
Jan Lindgren
-
Har nu läst hela tråden som från början handlade om att ekologisk odling kräver 600l diesel mer per ha. Vi odlar på 10ha och använder inte ens 600l per år. Då används traktorn till att skotta snö och köra hem ved också. Kan den enorma förbrukningen kanske ha att göra med de JÄTTE stora maskinerna som används, det måste vara dubbelmontage både fram och bak för att inte sjunka ner i backen. Själv tror jag på maskiner som är "lagom" för den mark de ska gå på.
-
Hej1
Detär skojigt att läsa hur sk ekologiska företrädare försöker mistänkliggöra alla som har andra åsikter.
Jag får tydligen presentera mig själv fast det borde vara onödigt. Jag är en pensionerad lärare som hållit på med växter och djur hela livet. Redan innan skolåldern grävde jag i mitt land och studerade djur medan andra gossar spelade fotboll eller vad de gjorde. När Rachel Carson och Georg Borgström skrev sina böcker blev jag som så många andra okunniga tagen. Det tog en hel del studier och erfarenheter innan jag begrep att de hade fullkomligt fel. Under årens lopp har jag läst vad jag kommit över av litteratur om miljö och odling. Jag har naturligtvis en massa egen erfarenhet också. Eftersom jag är ganska gammal har jag stött på åtskilliga modenycker och "falska profeter" inom miljöområdet. Jag har naturligtvis behörighet att använda olika biocider och är praktikern i hushållet. Min fru är teoretikern med examen i mikrobiologi/kemi samt fysik, geovetenskap och toxikologi. Vår "sambo" har en biologexamen och läkarexamen. ( Vi bor tre vuxna i huset och har gemensamt hushåll vilket är ett bra sätt att spara miljön.) Jag har aldrig haft några kommersiella eller ideella kontakter med kemi eller teknikföretag annat än som kund vid enstaka tillfällen. Däremot så tycker jag det är oerhört viktigt att alla människor får äta sig mätta på näringsriktig mat. Vi rika svenskar klarar oss alltid men jag bryr mig lika mycket om fattiga afrikaner. Så länge sk ekologiskt jordbruk inte kan producera lika mycket eller mer till samma eller lägre pris så kommer jag att kämpa för konventionellt jordbruk. Kan företrädare klart demonstrera att sk ekologiskt jordbruk är tillräckligt bra så ändrar jag åsikt. Jag också tänka mig att det i vissa fall är bättre med sk ekologiskt jordbruk och då ska vi ha det där.
När det gäller GMO så har jag inte sett några riktiga undersökningar som påvisat att det är negativt. Däremot så cirkulerar det en massa anekdoter i pressen och på nätet. Ofta är det roande att läsa dem men de saknar värde.
Jag har ställt upp med mitt eget namn eftersom jag står för vad jag skriver. Vill någon hitta mig så bor jag i Osby i Norra Skåne. Titta gärna in på en kopp kaffe och diskutera. Jag har dock aldrig några sk ekologiska varor hemma.
Hoppas att du är nöjd med redogörelsen Anders. Är det något mer du undrar över hör av dig. Jag ska försöka svara.
Människor som mig brukar man kalla artister då vi prioriterar vår egen art.
MVH
Jan Lindgren
-
Hej Jan
Eftersom du tämligen konsekvent förespråkar en viss inriktning och vissa produkttyper, så tyckte jag att det var dags att fråga. Jag tackar för klargörandena. Din berättelse är väsentligt mer utförlig än jag hade behövt, men det var trevligt att läsa. Jag ska i fortsättningen hålla mig till sakfrågorna. För övrigt uppskattar jag att du ställer upp under ditt eget namn.
Rachel Carson är ett intressant exempel. Jag hade själv tänkt ta upp henne i diskussionen. Om du menar att hon hade fel när hon slog larm om DDT och metylkvicksilver (jag tror det var hon i båda fallen men är inte säker) så är det i dagens läge en extrem uppfattning. Idag uppfattas hon som en hjälte. Vad jag tycker är intressant är hur motarbetad hon blev innan hon hade fått erkännande och genomslag. Den bilden får man om man läser om henne i engelska Wikipedia (medan svenska Wikipedias artikel är tunn):
http://en.wikipedia.org/wiki/Rachel_Carson
Ungefär där hon stod innan hon fått genomslag för sin uppfattning, där står gmo-kritikerna idag. Jag gissar att de kommer få samma framgång som Rachel Carson fick. Det är också intressant att se likheterna mellan dem som då stod bakom DDT m.m. och de som idag står bakom fortsatta insatser av naturfrämmande kemiska medel och gmo.
Jag återkommer i sakfrågorna senare. Det är en del att kolla upp, men jag är upptagen med annat just nu.
Mvh
Anders
-
Hej Anders!
Du kanske tror att jag är för ett speciellt jordbruk men så är inte fallet. Jag är för ett effektivt jordbruk som kan försörja alla människor på jorden. Odlingssättet är för mig underordnat. Jag tror inte att någon köper växtskyddsmedel och sprutar för att det är roligt. Kan någon hitta ett system där man slipper det så blir alla glada. Idag så finns det inget alternativ till sk konventionellt jordbruk. Det är möjligt att det finns i framtiden. Sk ekologiskt jordbruk är viktigt som forskningsprojekt. ( Som du förstår anser jag att ordet ekologiskt missbrukas i dessa sammanhang.) Det behöver forskas om olika odlingmetoder under olika förhållanden om utvecklingen ska gå framåt.
Jag köper mycket lite konsgödsel i förhållande till de marker jag disponerar ( det är lite mark också) så jag skulle kunna hävda att jag nästan är kravodlare. Det hela är naturligtvis en stor lögn. Jag köper kraftfoder och vinterfoder och på det sättet köper jag en massa konstgödsel. Det är något många odlare inte begriper. Naturgödsel innehåller samma näringsämnen som konstgödsel. Köper jag naturgödsel så köper jag indirekt konstgödsel. Det mest vansinniga är alla som åker till varuhuset och köper utspädd kogödsel. De har uppenbarligen inte begripit någonting. Naturgödsel ska spridas i närheten av producenten.
Jag har ett par bekanta som har en demonstrationsträdgård där de bedriver "ekologisk" odling. De gödslar med gräsklipp. Gödslar man med gräsklipp så flyttar man näringen från ett ställe till ett annat Det kan finnas skäl till att minska näringen i jorden på något ställe men det är knappast uthålligt.
Jag kan visa med många exempel att det nuvarande "ekologiska" tänkandet inte fungerar men det vore inte särskilt vetenskapligt. Det är vad som kallas anekdoter.
Rachel Carson skrev en bok med anekdoter. Det var inte vetenskap. Det är populärt att skriva och berätta anekdoter. Hela hälsokosthandeln är uppbyggd på anekdoter. Eftersom det berättas så många anekdoter så måste en del rent statistiskt sett inträffa. Rachel Carson är alltså känd för att en del av hennes anekdoter råkade vara tämligen korrekta. Metylkvicksilver och DDT hade minskat i användning utan hennes bok och våren hade aldrig blivit tyst. Jag är egentligen ganska förtjust i DDT eftersom det räddat så många millioner människors liv. Dagens biocider är tämligen ofarliga och användningen kontrolleras kontinuerligt. Påvisas skador så dras medlet in. Jag tycker att det är bra att fordras tillstånd för att använda de medel som kan vara farliga.
Det finns mycket att diskutera. Du och jag skulle behöva ett par dagar för att prata igenom allt som gäller jordbruk och odling. Vi kanske till och med upptäckte att vi inte stod så långt från varandra.
MVH
Jan Lindgren